{"id":1294,"date":"2021-11-09T13:44:26","date_gmt":"2021-11-09T13:44:26","guid":{"rendered":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/?page_id=1294"},"modified":"2021-11-09T21:45:10","modified_gmt":"2021-11-09T21:45:10","slug":"state-of-the-art-covid-19-2021","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/state-of-the-art-covid-19-2021\/","title":{"rendered":"State Of The Art Covid-19 [2021]"},"content":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_post_title author=&#8221;off&#8221; date=&#8221;off&#8221; comments=&#8221;off&#8221; featured_image=&#8221;off&#8221; admin_label=&#8221;Inl\u00e4ggstitel&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; text_orientation=&#8221;center&#8221; saved_tabs=&#8221;all&#8221;][\/et_pb_post_title][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.9.2&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;]<\/p>\n<p>Klicka p\u00e5 abstractsnumret f\u00f6r att hoppa till texten.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"#P1\">P1<\/a> &#8211; Antibiotikabehandling och bakteriella infektioner hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P2\">P2<\/a> &#8211; Dexametason 12 mg vs. 6 mg till patienter med COVID-19 och sv\u00e5r hypoxi &#8211; COVID STEROID 2 studien.<\/li>\n<li><a href=\"#P3\">P3<\/a> &#8211; Ingen effekt av remdesivir eller betametason p\u00e5 SARS-CoV-2-RNA-virusfrihet i \u00f6vre luftv\u00e4gar hos sjukhusv\u00e5rdade covid-19-patienter: en retrospektiv observationsstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P4\">P4<\/a> &#8211; Ingen positiv behandlingseffekt av anti-androgenet enzalutamide vid allvarlig covid-19 i COVIDENZA \u2013 en randomiserad fas 2 multicenter-studie<\/li>\n<li><a href=\"#P5\">P5<\/a> &#8211; Kan hyperbar oxygenbehandling bota L\u00e5ng COVID? (HOT-LoCO) Protokoll f\u00f6r en randomiserad, placebo-kontrollerad, dubbel-blind l\u00e4kemedelspr\u00f6vning.<\/li>\n<li><a href=\"#P6\">P6<\/a> &#8211; L\u00e5ngtidseffekt av steroidbehandling och respiratorbehandling hos intensivv\u00e5rdade patienter med sv\u00e5r covid-19 infektion p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset &#8211; en prospektiv studie.<\/li>\n<li><a href=\"#P7\">P7<\/a> &#8211; Signifikant minskning av mortalitet p\u00e5 S\u00c4BO med antitrombotisk behandling<\/li>\n<li><a href=\"#P8\">P8<\/a> &#8211; TTCOV19: Optimal tidpunkt f\u00f6r trakeotomi hos SARS-CoV-2 infekterade patienter: En randomiserad, kontrollerad, enkel-blindad multicenterstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P9\">P9<\/a> &#8211; \u00c4r hyperbar oxygenbehandling s\u00e4kert och effektivt f\u00f6r patienter med sv\u00e5r COVID-19? Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n kliniska l\u00e4kemedelspr\u00f6vningen COVID-19-HBO.<\/li>\n<li><a href=\"#P10\">P10<\/a> &#8211; Diagnos med ett andetag \u2013 partiklar i utandningsluften ger m\u00f6jlighet till diagnos och att m\u00e4ta progress och regress av ARDS<\/li>\n<li><a href=\"#P11\">P11<\/a> &#8211; F\u00f6rekomst av tricuspidalisinsufficiens \u00e4r kopplad till f\u00f6rs\u00e4mrad korttids\u00f6verlevnad hos patienter som intensivv\u00e5rdas f\u00f6r covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P12\">P12<\/a> &#8211; Ickekontrast-teknikerna nativ T1 och T2 \u00e4r kopplade till kardiell perfusion hos patienter med sv\u00e5r Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P13\">P13<\/a> &#8211; Ingen m\u00e4tbar effekt av SARS-CoV-2 screening p\u00e5 \u00c5land bland symtomfria resen\u00e4rer till och fr\u00e5n Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P14\">P14<\/a> &#8211; Lungultraljud f\u00f6r identifiering av patienter i behov av respiratorbehandling vid COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P15\">P15<\/a> &#8211; Nationell j\u00e4mf\u00f6relse av kvalitativa serologiska metoder f\u00f6r p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2<\/li>\n<li><a href=\"#P16\">P16<\/a> &#8211; Nationell j\u00e4mf\u00f6relse av kvantitativa serologiska metoder f\u00f6r p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2<\/li>\n<li><a href=\"#P17\">P17<\/a> &#8211; P\u00e5visande av SARS-CoV-2 med salivantigentest fr\u00e5n hospitaliserade patienter med COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P18\">P18<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 hos en djurparkstiger<\/li>\n<li><a href=\"#P19\">P19<\/a> &#8211; St\u00f6rningar i lungperfusion p\u00e5visas med magnetkamera hos icke-sjukhusv\u00e5rdade personer med postcovid och andf\u00e5ddhet<\/li>\n<li><a href=\"#P20\">P20<\/a> &#8211; St\u00f6rningar i ventilation och perfusion i lungorna vid Covid-19 kan detekteras med dubbelenergi-datortomografi<\/li>\n<li><a href=\"#P21\">P21<\/a> &#8211; Trombos- och bl\u00f6dningskomplikationer hos IVA-v\u00e5rdade patienter med Covid-19 som behandlats med profylaktisk antikoagulation i intermedi\u00e4rdos: en screeningstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P22\">P22<\/a> &#8211; Utveckling av en multiplex- och skalbar precisions-serologimetod f\u00f6r SARS-CoV-2-infektion baserad p\u00e5 linj\u00e4ra B-cellsepitoper<\/li>\n<li><a href=\"#P23\">P23<\/a> &#8211; Ventilations- och andningsgasanalys under fysiskt arbete hos patienter med kvarst\u00e5ende l\u00e5ngtidssymptom efter Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P24\">P24<\/a> &#8211; Verifiering och validering av SARS-CoV-2 snabbtester f\u00f6r antigen i saliv<\/li>\n<li><a href=\"#P25\">P25<\/a> &#8211; A regression discontinuity analysis of the social distancing recommendations for older adults in Sweden during COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P26\">P26<\/a> &#8211; Begr\u00e4nsad dold covid-19 smitta p\u00e5 \u00c5land: resultat av upprepad serologi- och PCR-screening i en populationskohort<\/li>\n<li><a href=\"#P27\">P27<\/a> &#8211; Behandling med anti-androgena l\u00e4kemedel skyddar inte mot covid-19 symptom \u2013 resultat fr\u00e5n en populationsbaserad epidemiologisk studie<\/li>\n<li><a href=\"#P28\">P28<\/a> &#8211; Development of the PRONEtect Practice Guidance Document: \u201cSkin care considerations for the patient in the prone position\u201d during the COVID-19\/SARS-CoV-2 pandemic<\/li>\n<li><a href=\"#P29\">P29<\/a> &#8211; Ett elektroniskt frailty index-verktyg (eFI) som prediktor f\u00f6r utfall hos COVID-19-patienter inom Stockholmsgeriatriken<\/li>\n<li><a href=\"#P30\">P30<\/a> &#8211; Genomic and demographic aspects of the introduction of SARS-CoV-2 in \u00d6rebro County, 2020.<\/li>\n<li><a href=\"#P31\">P31<\/a> &#8211; Hormonbehandling av prostatacancer skyddar inte mot Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P32\">P32<\/a> &#8211; Karakterisering av COVID-19-patienter med astma i Sverige &#8211; en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/li>\n<li><a href=\"#P33\">P33<\/a> &#8211; Kvalitetsregistret f\u00f6r SARS-CoV-2 (Covid-19)<\/li>\n<li><a href=\"#P34\">P34<\/a> &#8211; Mortaliteten bland patienter som v\u00e5rdats f\u00f6r Covid-19 p\u00e5 geriatriska kliniker: Data (mars 2020-juli 2021) fr\u00e5n Stockholm GeroCOVID studien<\/li>\n<li><a href=\"#P35\">P35<\/a> &#8211; Mortality of patients admitted to geriatric care from March 2020 to July 2021: Data from the Stockholm Gero-COVID cohort<\/li>\n<li><a href=\"#P36\">P36<\/a> &#8211; Potentiella biverkningar f\u00f6r COVID-19-vacciner \u2013bakgrundsincidenser varierar med \u00e5lder och k\u00f6n, \u00f6ver tid och p\u00e5verkas av pandemin \u2013 en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/li>\n<li><a href=\"#P37\">P37<\/a> &#8211; Reinfektion med SARS-CoV-2 i Region Stockholm: Incidens och riskfaktorer<\/li>\n<li><a href=\"#P38\">P38<\/a> &#8211; Riskfaktorer f\u00f6r covid-19 bland patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom i Sverige \u2013 en populations-baserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/li>\n<li><a href=\"#P39\">P39<\/a> &#8211; Riskfaktorer f\u00f6r SARS-CoV-2 hos gravida i Sverige och Norge<\/li>\n<li><a href=\"#P40\">P40<\/a> &#8211; Sjukskrivningsm\u00f6nster f\u00f6r Covid-19: en unders\u00f6kning av pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g i en omfattande registerbaserad studie i Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P41\">P41<\/a> &#8211; Skyddande effekt av statinbehandling f\u00f6r COVID-19-insjuknande, allvarlig sjukdom och d\u00f6d \u2013 en nationella svensk kohortstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/li>\n<li><a href=\"#P42\">P42<\/a> &#8211; Var ligger flockimmunitetstr\u00f6skeln, och vad p\u00e5verkar fluktuationerna i antal registrerade COVID19 fall?<\/li>\n<li><a href=\"#P43\">P43<\/a> &#8211; Ventilator-associated lower respiratory tract bacterial infections in COVID-19 compared to non-COVID-19 patients<\/li>\n<li><a href=\"#P44\">P44<\/a> &#8211; Yrke och Covid-19-utfall bland utrikesf\u00f6dda och svenskf\u00f6dda i Sverige- en registerbaserad studie inom SCIFI-PEARL projektet<\/li>\n<li><a href=\"#P45\">P45<\/a> &#8211; Betydelse av den inflammatoriska extracellul\u00e4r ATP som signalmolekyl vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P46\">P46<\/a> &#8211; Dynamics of IgG-avidity and antibody levels after Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P47\">P47<\/a> &#8211; H\u00f6gdimensionell fenotypisk profilering p\u00e5visar granulocyt heterogenitet och sjukdomsspecifika immunotyper i COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P48\">P48<\/a> &#8211; K\u00e4nslig och specifik m\u00e4tning av SARS-CoV-2 antikroppar I torkde blodprover genom proximitetsextension med PCR utl\u00e4sning.<\/li>\n<li><a href=\"#P49\">P49<\/a> &#8211; Longitudinell uppf\u00f6ljning av immunsvar mot SARS-CoV-2 hos sjukv\u00e5rdspersonal<\/li>\n<li><a href=\"#P50\">P50<\/a> &#8211; Olika aviditetsprofil hos anti-S1 och anti-RBD-antikroppar fr\u00e5n patienter med mild respektive sv\u00e5r COVID-19-sjukdom.<\/li>\n<li><a href=\"#P51\">P51<\/a> &#8211; Role of T cell cross-reactivity in the control of COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P52\">P52<\/a> &#8211; Stratifiering av COVID-19 patienter baserad p\u00e5 kvantitativ analys av immunassocierade gener i helblod<\/li>\n<li><a href=\"#P53\">P53<\/a> &#8211; Akuta f\u00f6r\u00e4ndringar i vitalparametrar och sjukhusmortalitet hos COVID-19-patienter med icke-intensivv\u00e5rd p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset<\/li>\n<li><a href=\"#P54\">P54<\/a> &#8211; Behandling med High-Flow Nasal Oxygen (HFNO) p\u00e5 v\u00e5rdavdelning hos covid-19-patienter: karakt\u00e4ristika och kliniskt utfall.<\/li>\n<li><a href=\"#P55\">P55<\/a> &#8211; Behandling med inhalationssteroider skyddar inte patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom fr\u00e5n allvarlig sjukdom vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P56\">P56<\/a> &#8211; Clinical outcomes in cancer patients with COVID-19 in Sweden<\/li>\n<li><a href=\"#P57\">P57<\/a> &#8211; Effect of external dead space removal on CO2 homeostasis in Covid-19 patients evaluated with volumetric capnography during pressure support ventilation<\/li>\n<li><a href=\"#P58\">P58<\/a> &#8211; En klinisk studie av neurokognitiva och psykologiska symtom hos Post Covid -19 patienter-PASC<\/li>\n<li><a href=\"#P59\">P59<\/a> &#8211; Erfarenheter av behandling med monoklonala antikroppar (Casirvimab\/Imdevimab) hos patienter p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset<\/li>\n<li><a href=\"#P60\">P60<\/a> &#8211; Funktions och aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga vid utskrivning fr\u00e5n sjukhus efter covid-19 v\u00e5rd, en regional longitudinell tv\u00e4rsnittsstudie.<\/li>\n<li><a href=\"#P61\">P61<\/a> &#8211; F\u00f6rb\u00e4ttrad 60-dagars\u00f6verlevnad men f\u00f6rs\u00e4mrad allm\u00e4n h\u00e4lsa hos IVA-v\u00e5rdade COVID19-patienter: en retroprospektiv populationsbaserad studie.<\/li>\n<li><a href=\"#P62\">P62<\/a> &#8211; Hyperkoagulation m\u00e4tt med tromboelastometri predicerar mortalitet vid COVID-19.<\/li>\n<li><a href=\"#P63\">P63<\/a> &#8211; H\u00f6gt BMI associerar med risk f\u00f6r intensivv\u00e5rd med inte f\u00f6r d\u00f6d: en studie av samtliga patienter som v\u00e5rdats inneliggande i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen p\u00e5 grund av covid-19 under pandemif\u00f6rloppet.<\/li>\n<li><a href=\"#P64\">P64<\/a> &#8211; Infiltratutbredning och f\u00f6rekomst av lungemboli p\u00e5 DT lungart\u00e4rer kan predicera sjukdomens sv\u00e5righetsgrad och mortalitet hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter<\/li>\n<li><a href=\"#P65\">P65<\/a> &#8211; J\u00e4mf\u00f6relse av demografi och fysisk funktion hos sjukhusv\u00e5rdade och hemmav\u00e5rdade patienter med postakut covid-19 syndrom- en observationsstudie.<\/li>\n<li><a href=\"#P66\">P66<\/a> &#8211; Livet efter Covid-19. Sjukhusv\u00e5rdade patienters livssituation sex m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n sjukhus \u2013 en intervjustudie<\/li>\n<li><a href=\"#P67\">P67<\/a> &#8211; Lungfunktion efter covid-19 p\u00e5 Gotland: prospektiv uppf\u00f6ljande kohortstudie av sjukhusv\u00e5rdade patienter<\/li>\n<li><a href=\"#P68\">P68<\/a> &#8211; PCR Ct-v\u00e4rde i nasofarynxprov tillsammans med gradering av infiltratutbredning p\u00e5 DT-thorax vid sjukhusinl\u00e4ggning f\u00f6ruts\u00e4ger risk f\u00f6r IVA-v\u00e5rd eller d\u00f6d vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P69\">P69<\/a> &#8211; Psykisk h\u00e4lsa och dagliga aktiviteter tre m\u00e5nader efter sjukhusv\u00e5rd f\u00f6r Covid-19, &#8211; en regional tv\u00e4rsnittsstudie fr\u00e5n V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen.<\/li>\n<li><a href=\"#P70\">P70<\/a> &#8211; Samband mellan hemostatiska mark\u00f6rer och d\u00f6dlighet vid COVID-19-sammansatta effekter av f\u00f6rst\u00e4rkt koagulation och minskad fibrinolytisk aktivitet<\/li>\n<li><a href=\"#P71\">P71<\/a> &#8211; St\u00f6rd mikrovaskul\u00e4r funktion hos patienter med kritisk COVID-19, en prospektiv observationsstudie med l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning<\/li>\n<li><a href=\"#P72\">P72<\/a> &#8211; \u00c5terh\u00e4mtning efter sv\u00e5r covid-19 med intensivv\u00e5rd i Region Sk\u00e5ne<\/li>\n<li><a href=\"#P73\">P73<\/a> &#8211; Covid-19 infektionen medf\u00f6r i vissa fall akut f\u00f6rs\u00e4mring av njurfunktionen men s\u00e4llan med behov av dialysbehandling.<\/li>\n<li><a href=\"#P74\">P74<\/a> &#8211; Diagnostik och behandling av psykiska symptom hos \u00f6verlevande efter IVA-kr\u00e4vande covid-19 \u2013 en randomiserad kontrollerad studie<\/li>\n<li><a href=\"#P75\">P75<\/a> &#8211; Fallrapport: Cerebrala mikrovaskul\u00e4ra skador vid sv\u00e5r COVID-19 &#8211; progredierande vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar efter tillfrisknande<\/li>\n<li><a href=\"#P76\">P76<\/a> &#8211; Kvarvarande symtom hos barn som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r COVID-19 i Stockholm<\/li>\n<li><a href=\"#P77\">P77<\/a> &#8211; Mikrovaskul\u00e4r dysfunktion m\u00e4tt med kvantitativa perfusionskartor f\u00f6rekommer \u00f6ver ett \u00e5r efter sv\u00e5r Covid-19 infektion<\/li>\n<li><a href=\"#P78\">P78<\/a> &#8211; Negativa effecter av jod-baserad intraven\u00f6s kontrast p\u00e5 njurfunktion hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter med moderat njurfunktionsneds\u00e4ttning<\/li>\n<li><a href=\"#P79\">P79<\/a> &#8211; NEURO-COVID: \u00d6KAR SV\u00c5R COVID-19-INFEKTION RISKEN F\u00d6R KOGNITIV SVIKT?<\/li>\n<li><a href=\"#P80\">P80<\/a> &#8211; Risk f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke efter COVID-19 &#8211; registerstudier.<\/li>\n<li><a href=\"#P81\">P81<\/a> &#8211; Risk f\u00f6r ven\u00f6s tromboembolism efter COVID-19 \u2013 en nationell registerstudie.<\/li>\n<li><a href=\"#P82\">P82<\/a> &#8211; Severe multisystem inflammatory syndrome (MIS-C\/A) after confirmed SARS-CoV-2 infection: a report describing four cases among adults<\/li>\n<li><a href=\"#P83\">P83<\/a> &#8211; Cirkulerande ACE2 stiger vid COVID-19 och korrelerar med specifika endotel- och inflammationsmark\u00f6rer<\/li>\n<li><a href=\"#P84\">P84<\/a> &#8211; Identifiera tidiga tecken p\u00e5 permanent lungskada i COVID-19 patienter<\/li>\n<li><a href=\"#P85\">P85<\/a> &#8211; Niv\u00e5n av v\u00e4vnadsskademark\u00f6ren cold-inducible RNA-binding protein i blod associerar till grad av respiratorisk p\u00e5verkan hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P86\">P86<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 N antigen \u00e4r p\u00e5visbart i cerebrospinalv\u00e4tska och associerat med immunaktivering hos patienter med neurologiska symtom vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P87\">P87<\/a> &#8211; The role of endothelial glycocalyx degradation in COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P88\">P88<\/a> &#8211; Tromboser och Covid-19: Trombocytens roll<\/li>\n<li><a href=\"#P89\">P89<\/a> &#8211; Betydelsen av fysisk utformning av boenden och organisation av personal vid utbrott av infektionssjukdomar p\u00e5 \u00e4ldreboenden: en systematisk genomg\u00e5ng<\/li>\n<li><a href=\"#P90\">P90<\/a> &#8211; COVID-19-pandemins p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmilj\u00f6n f\u00f6r medarbetare inom obstetrik och neonatologi samt \u201dlessons learned\u201d<\/li>\n<li><a href=\"#P91\">P91<\/a> &#8211; Exkluderad p\u00e5 grund av pandemin: Partners n\u00f6jdhet med BB-v\u00e5rden under COVID-19-pandemin: en longitudinell enk\u00e4t- och registerdatastudie<\/li>\n<li><a href=\"#P92\">P92<\/a> &#8211; F\u00e4rre fysiska sexpartners och minskad tillg\u00e5ng till testning f\u00f6r sexuellt \u00f6verf\u00f6rbara sjukdomar bland m\u00e4n som har sex med m\u00e4n i Sverige under pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P93\">P93<\/a> &#8211; Gaming under COVID-19-pandemin: en tv\u00e4rsnittsstudie med fokus p\u00e5 unga m\u00e4nniskor och f\u00f6r\u00e4ndringar i spelbeteende<\/li>\n<li><a href=\"#P94\">P94<\/a> &#8211; Induced abortion and access to contraception in Sweden during the COVID-19 pandemic<\/li>\n<li><a href=\"#P95\">P95<\/a> &#8211; Large gaps in the quality of healthcare experienced by Swedish mothers during the COVID-19 pandemic: a cross-sectional study based on WHO standards<\/li>\n<li><a href=\"#P96\">P96<\/a> &#8211; Livskvalitet i den svenska befolkningen under covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P97\">P97<\/a> &#8211; Minskad mattillg\u00e5ng i Uganda under coronapandemin \u00e4r kopplat till s\u00e4mre hiv-v\u00e5rd och f\u00e4rre f\u00f6rebyggande insatser mot hiv<\/li>\n<li><a href=\"#P98\">P98<\/a> &#8211; Stress och utmattning hos sjukv\u00e5rdspersonal i samband med Covid-19 intensivv\u00e5rd<\/li>\n<li><a href=\"#P99\">P99<\/a> &#8211; Analys av den initiala smittspridningen av SARS-CoV-2 till och inom Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P100\">P100<\/a> &#8211; Bred testning f\u00f6r SARS-CoV-2 verkar inte vara ett effektivt pandemiverktyg n\u00e4r samh\u00e4llsspridning \u00e4r etablerad<\/li>\n<li><a href=\"#P101\">P101<\/a> &#8211; Detektion av SARS-CoV-2 i sjukhusluft under aerosol-genererande procedurer<\/li>\n<li><a href=\"#P102\">P102<\/a> &#8211; Detektion av SARS-CoV-2 RNA p\u00e5 ytor fr\u00e5n v\u00e5rdavdelning tyder p\u00e5 luftburen spridning av viruspartiklar.<\/li>\n<li><a href=\"#P103\">P103<\/a> &#8211; Effekten av distansundervisning p\u00e5 f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 IgG hos svenska ton\u00e5ringar<\/li>\n<li><a href=\"#P104\">P104<\/a> &#8211; R\u00f6relsedata fr\u00e5n mobiltelefoner anv\u00e4nds f\u00f6r uppf\u00f6ljning av r\u00e5d och rekommendationer i den svenska covid-19 responsen<\/li>\n<li><a href=\"#P105\">P105<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 i utandad aerosol fr\u00e5n covid-19-patienter under andning, tal och s\u00e5ng<\/li>\n<li><a href=\"#P106\">P106<\/a> &#8211; SARS-CoV2 infektion hos mink i Sverige: resultat av \u00f6vervakning<\/li>\n<li><a href=\"#P107\">P107<\/a> &#8211; Smittspridning av covid-19 bland v\u00e5rdpersonal inom slutenv\u00e5rd &#8211; en epidemiologisk studie under pandemins f\u00f6rsta fas i Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P108\">P108<\/a> &#8211; Nylig MPR-vaccination hos sjukv\u00e5rdspersonal och covid-19: en test-negativ fall-kontrollstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P109\">P109<\/a> &#8211; Antikroppssvar efter tv\u00e5 vaccindoser med mRNA-vacciner mot SARS-CoV-2 hos organtransplanterade<\/li>\n<li><a href=\"#P110\">P110<\/a> &#8211; B- och T-cellssvar efter SARS-CoV-2 BNT162b2 mRNA vaccination hos patienter med kronisk njursjukdom och hemodialysbehandling<\/li>\n<li><a href=\"#P111\">P111<\/a> &#8211; COVID19 vaccinationst\u00e4ckning bland \u00e4ldre och relation till sociodemografiska faktorer- resultat fr\u00e5n en sk\u00e5nsk kohortstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P112\">P112<\/a> &#8211; Effiktivitet hos BNT162b2 (Pfizer) vaccin som skydd mot COVID-19 bland personer I arbetsf\u00f6r \u00e5lder- f\u00f6rsta resultaten fr\u00e5n en sk\u00e5nsk kohortstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P113\">P113<\/a> &#8211; Erfarenheter med vaccination mot COVID-19 vid misst\u00e4nkt allergi mot PEG\/PEG-derivat och vid en misst\u00e4nkt akut allergisk reaktion efter den f\u00f6rsta vaccindosen<\/li>\n<li><a href=\"#P114\">P114<\/a> &#8211; Immunsvar efter vaccination mot covid- 19 hos patienter med kronisk njursjukdom stadium 4 eller 5.<\/li>\n<li><a href=\"#P115\">P115<\/a> &#8211; Human recombinant ACE2 as a universal agent to block SARS-CoV-2 variants<\/li>\n<li><a href=\"#P116\">P116<\/a> &#8211; Steroider h\u00e4mmar SARS-CoV-2-inducerad uppreglering av hyaluronan i prim\u00e4ra bronkiella epitelceller<\/li>\n<li><a href=\"#P117\">P117<\/a> &#8211; Andningssymtom hos hemmav\u00e5rdade patienter med post-covid<\/li>\n<li><a href=\"#P118\">P118<\/a> &#8211; Den nationella Covid-19-dataportalen \u2013 snabbare forskning genom datadelning under Covid-19 pandemins f\u00f6rsta \u00e5r<\/li>\n<li><a href=\"#P119\">P119<\/a> &#8211; Fr\u00e5n kaos till kontroll: sjukv\u00e5rds- och omsorgspersonals erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemins f\u00f6rsta fas<\/li>\n<li><a href=\"#P120\">P120<\/a> &#8211; Hur mycket \u00e4r vi v\u00e4rda? Undersk\u00f6terskors upplevelser av sitt arbete p\u00e5 s\u00e4rskilda boende f\u00f6r \u00e4ldre under f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P121\">P121<\/a> &#8211; Inst\u00e4ngd mellan riktlinjer och ansvar under f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19 \u2013 en intervjustudie med sjuksk\u00f6terskor och l\u00e4kare p\u00e5 s\u00e4rskilda boende f\u00f6r \u00e4ldre i Stockholm<\/li>\n<li><a href=\"#P122\">P122<\/a> &#8211; Moralisk stress var vanligt f\u00f6rekommande bland svensk sjukv\u00e5rd- och omsorgspersonal under COVID-19-pandemin: en tv\u00e4rsnittsstudie bland 16 044 deltagare.<\/li>\n<li><a href=\"#P123\">P123<\/a> &#8211; Neurochemical signs of astrocytic and neuronal injury in acute COVID-19 normalizes during long-term follow-up<\/li>\n<li><a href=\"#P124\">P124<\/a> &#8211; Pandemins p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmilj\u00f6n i prim\u00e4rv\u00e5rden \u2013 l\u00e4kares erfarenheter<\/li>\n<li><a href=\"#P125\">P125<\/a> &#8211; Rekommendationer f\u00f6r identifiering, diagnos, och behandling av postcovid: en Delphistudie.<\/li>\n<li><a href=\"#P126\">P126<\/a> &#8211; Riskuppfattning, skydds\u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6ljsamhet av behandling hos cancerpatienter mellan v\u00e5g ett och tv\u00e5 av COVID-19 i Region Stockholm<\/li>\n<li><a href=\"#P127\">P127<\/a> &#8211; Som att st\u00e4ndigt vara \u00f6verskuggad av det ok\u00e4nda- en fenomenologisk studie av kvinnors upplevelse av graviditet under covid-19pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P128\">P128<\/a> &#8211; Utveckling av ett verktyg f\u00f6r att m\u00e4ta v\u00e5rdkvalit\u00e9n p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelningar i Libanon under COVID-19 pandemin<\/li>\n<\/ul>\n<p> [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; background_color=&#8221;#196142&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text admin_label=&#8221;Header-Session abstracts&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; header_3_text_align=&#8221;center&#8221; header_3_text_color=&#8221;#ffffff&#8221; header_3_text_shadow_style=&#8221;preset2&#8243;]<\/p>\n<h3>Abstracts<\/h3>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.9.2&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;]<\/p>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">1. Behandling<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461512915\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P1\">P1 &#8211; Antibiotikabehandling och bakteriella infektioner hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Gunnar Jacobsson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Ida Ekenstedt<sup>3<\/sup>, Oscar Bakhouch<sup>1<\/sup>, Bart Gawel<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken Skaraborgs Sjukhus, Sk\u00f6vde, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> CARe Centrum f\u00f6r Antibiotikaresistensforskning Inst f\u00f6r Biomedicin G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> L\u00e4karprogrammet G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Behandling av sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 har f\u00f6r\u00e4ndrats under pandemin. Observationer tidigt indikerade en l\u00e5g f\u00f6rekomst av bakteriella infektioner. Trots detta erh\u00f6ll en stor andel antibiotikabehandling. Oklart \u00e4r hur frekvensen av sekund\u00e4ra infektioner varierat under pandemins utveckling, liksom anv\u00e4ndning av antibiotika. Vi redovisar data fr\u00e5n Skaraborgs Sjukhus f\u00f6r f\u00f6rsta och andra v\u00e5gen 2020.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Alla patienter med positivt PCR prov f\u00f6r SarS-cov-2 och v\u00e5rdtillf\u00e4lle p\u00e5 Skaraborgs Sjukhus mellan 2020-03-01 och 2020-12-10 inkluderas. Baserat p\u00e5 kliniska uppgifter, rutinlaborationer, mikrobiologi och radiologi indelades patienterna i icke-p\u00e5visad, m\u00f6jlig och p\u00e5visad bakteriell infektion. Samh\u00e4llsf\u00f6rv\u00e4rvad infektion definierades som infektion under f\u00f6rsta 48 timmarna p\u00e5 sjukhus, empirisk antibiotikabehandling som behandling inom de f\u00f6rsta 24 timmarna.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienter i f\u00f6rsta v\u00e5gen var yngre och hade f\u00e4rre kroniska sjukdomar \u00e4n patienter i andra v\u00e5gen, se tabell 1. Trots detta hade en lika h\u00f6g andel ( &gt;70%) icke-p\u00e5visad bakteriell, varken samh\u00e4llsf\u00f6rv\u00e4rvad eller sjukhusf\u00f6rv\u00e4rvad, infektion i andra v\u00e5gen j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rsta. F\u00f6rekomsten av samh\u00e4llsf\u00f6rv\u00e4rvad infektion var lika l\u00e5g ( &lt;8%) under andra v\u00e5gen som under den f\u00f6rsta. En stor andel av patienterna erh\u00f6ll empirisk antibiotikabehandling (knappt 50 %), detta f\u00f6rb\u00e4ttrades dock under andra v\u00e5gen ( &lt;40%).<br \/>Anv\u00e4ndning av antibiotika var lika utbredd under andra v\u00e5gen som f\u00f6rsta v\u00e5gen avseende patienter som n\u00e5gon g\u00e5ng under v\u00e5rdtiden fick antibiotika (&gt;50%). Patienter utan n\u00e5gon infektion behandlades med antibiotika 3 dagar (medianv\u00e4rde) b\u00e5de under f\u00f6rsta som andra v\u00e5gen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">\u00d6veranv\u00e4ndning av antibiotika vid covid-19 var fortsatt h\u00f6g under pandemin. Antibiotikabruk beh\u00f6ver fortl\u00f6pande v\u00e4rderas f\u00f6r att minimera o\u00f6nskade effekter s\u00e5som eskalerande resistens.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39983.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512917\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P2\">P2 &#8211; Dexametason 12 mg vs. 6 mg till patienter med COVID-19 och sv\u00e5r hypoxi &#8211; COVID STEROID 2 studien.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Rebecka Rubenson Wahlin<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, The COVID STEROID 2 Trial Group<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Verksamhetsomr\u00e5de Anestesi\/IVA, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige. <br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utbildning (KI\/S\u00d6S), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> See affiliations below*<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Hos patienter med sv\u00e5r COVID-19 och h\u00f6gt syrgasbehov rekommenderas behandling med 6 mg Dexametason dagligen i upp till 10 dagar. En h\u00f6gre dos skulle dock kunna vara gynnsamt hos patienter med mer kritiskt f\u00f6rlopp men detta \u00e4r \u00e4nnu inte fastst\u00e4llt.<br \/>Syftet med studien var unders\u00f6ka om det fanns en effektskillnad mellan 12 mg och 6 mg Dexametason dagligen hos patienter med COVID-19 och sv\u00e5r hypoxi. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En randomiserad dubbelblind, stratifierad studie av 1000 patienter med COVID-19 och minst 10 L\/min syrgas eller respiratorbehandling, p\u00e5 26 sjukhus i Europa och Indien, mellan 2020 och 2021. Patienterna randomiserades 1:1 till behandling med intraven\u00f6s Dexametason 12 mg (N=503) eller 6 mg (N=497) dagligen i upp till 10 dagar. Prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt var dagar utan livsuppeh\u00e5llande behandling dag 28.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 1000 randomiserade patienter inkluderades 982 (median\u00e5lder 65 \u00e5r; 31% kvinnor). Prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt erh\u00f6lls fr\u00e5n 971 patienter (n= 491, 12 mg, n= 480, 6 mg). Median f\u00f6r antal dagar utan livsuppeh\u00e5llande behandling var 22,0 dagar (IQR 6,0 &#8211; 28,0) i 12 mg gruppen och 20,5 dagar (IQR 4,0 &#8211; 28,0) i 6 mg gruppen (adj medelskillnad 1.3 dagar, 95% CI, 0,0 &#8211; 2,6; P=0.07). 28-dagars mortalitet var 27,1% f\u00f6r 12 mg och 32,3% f\u00f6r 6 mg (adj RR, 0.86; 99% CI, 0.68-1.08). Mortaliteten vid 90-dagar var 32,0% och 37,7% (adj. RR, 0.87; 99% CI 0.70-1.07) f\u00f6r 12 mg respektive 6 mg.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hos patienter med COVID-19 och sv\u00e5r hypoxi s\u00e5gs ingen skillnad i antal dagar utan livsuppeh\u00e5llande behandling vid dag 28 med Dexametason 12 mg j\u00e4mf\u00f6rt med 6 mg.<\/p>\n<p><strong>*The COVID STEROID 2 Trial Group authors:<\/strong><\/p>\n<p>Marie W. Munch, MD; Sheila N. Myatra, MD; Bharath Kumar Tirupakuzhi Vijayaraghavan, MD; Sanjith Saseedharan, DA; Thomas Benfield, MD, PhD;\u00a0<strong>Rebecka R. Wahlin,<\/strong>\u00a0MD, PhD; Bodil S. Rasmussen, MD, PhD; Anne Sofie Andreasen, MD, PhD; Lone M. Poulsen, MD; Luca Cioccari, MD; Mohd S. Khan, MD; Farhad Kapadia, MD; Jigeeshu V. Divatia, MD; Anne C. Br\u00f8chner, MD, PhD; Morten H. Bestle, MD, PhD; Marie Helleberg, MD, PhD; Jens Michelsen, MD, PhD; Ajay Padmanaban, MD; Neeta Bose, MD; Anders M\u00f8ller, MD, PhD; Kapil Borawake, MD; Klaus T. Kristiansen, MD; Urvi Shukla, MD; Michelle S. Chew, MD, PhD; Subhal Dixit, MD; Charlotte S. Ulrik, MD, PhD; Pravin R. Amin, MD; Rajesh Chawla, MD; Christian A. Wamberg, MD; Mehul S. Shah, MD; Iben S. Darfelt, MD; Vibeke L. J\u00f8rgensen, MD, PhD; Margit Smitt, MD; Anders Granholm, MD; Maj-Brit N. Kj\u00e6r, RN, MSc; Morten H. M\u00f8ller, MD, PhD; Tine S. Meyhoff, MD; Gitte K. Vesterlund, RN, MSc; Naomi E. Hammond, RN, PhD; Sharon Micallef, BN; Abhinav Bassi, PT; Oommen John, MBA; Anubhuti Jha, MD;\u00a0<strong>Maria Cronhjort, MD, PhD<\/strong>; Stephan M. Jakob, MD, PhD; Christian Gluud, DrMedSc; Theis Lange, PhD; Vaijayanti Kadam, MD; Klaus V. Marcussen, MD;\u00a0<strong>Jacob Hollenberg, MD, PhD; Anders Hedman, MD;<\/strong>\u00a0Henrik Nielsen, DMSci; Olav L. Schj\u00f8rring, MD, PhD; Marie Q. Jensen; Jens W. Leistner, BSc; Trine B. Jonassen, BSc; Camilla M. Kristensen, BSc; Esben C. Clapp, BSc; Carl J. S. Hjorts\u00f8, BSc; Thomas S. Jensen, MD; Liv S. Halstad, BSc; Emilie R. B. Bak; Reem Zaabalawi, BSc; Matias Metcalf-Clausen; Suhayb Abdi, BSc; Emma V. Hatley; Tobias S. Aksnes; Emil Gleipner-Andersen, BSc; Arif F. Alarc\u00f3n, BSc; Gabriel Yamin, BSc; Adam Heymowski, BSc; Anton Berggren, BSc; Kirstine<\/p>\n<p>La Cour, BSc; Sarah Weihe, BSc; Alison H. Pind, BSc; Janus Engstr\u00f8m, BSc; Vivekanand Jha, MD, PhD; Balasubramanian Venkatesh, MD; Anders<\/p>\n<p>Perner, MD, PhD.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39985.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512918\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P3\">P3 &#8211; Ingen effekt av remdesivir eller betametason p\u00e5 SARS-CoV-2-RNA-virusfrihet i \u00f6vre luftv\u00e4gar hos sjukhusv\u00e5rdade covid-19-patienter: en retrospektiv observationsstudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Birger Sourander<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Brink<sup>1, 2<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>1, 2<\/sup>, Nicklas Sundell<sup>1, 2<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>3<\/sup>, Magnus Lindh<sup>4<\/sup>, Emelie Marklund<sup>1, 2<\/sup>, Josefina Robertson<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet, 405 30 G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 416 50 G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska h\u00f6gskola, 412 96 G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 46 G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Remdesivir och kortikosteroider rekommenderas f\u00f6r behandling av covid-19 i ett flertal nationella behandlingsriktlinjer, d\u00e4ribland svenska och amerikanska, givet att uppst\u00e4llda kriterier uppfylls. Viruskinetiken f\u00f6r SARS-CoV-2 har tillm\u00e4tts betydelse f\u00f6r smittsamhet och prognos, men kunskapen om remdesivir och kortikosteroiders inverkan p\u00e5 densamma \u00e4r ofullst\u00e4ndig.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I syfte att beskriva viruskinetiken f\u00f6r SARS-CoV-2 under behandling med remdesivir och betametason genomf\u00f6rde vi en retrospektiv studie d\u00e4r longitudinella prover fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4gar samlades in fr\u00e5n 123 sjukhusv\u00e5rdade patienter (median\u00e5lder 55 \u00e5r, 74 % m\u00e4n). Deltagarna delades in i fyra grupper: de som behandlades med remdesivir (n = 25), betametason (n = 41), b\u00e5da delar (n = 15) och ingetdera (n = 42). Det prim\u00e4ra utfallsm\u00e5ttet var tid till virusfrihet (definierat som cycle threshold-v\u00e4rde \u2265 40), dels m\u00e4tt fr\u00e5n symptomdebut och dels, i f\u00f6rekommande fall, fr\u00e5n ins\u00e4ttning av behandling.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi fann ingen signifikant skillnad avseende tid till virusfrihet, vare sig r\u00e4knat fr\u00e5n symptomdebut eller behandlingsstart. Vi fann heller inte att syrgasbehovet vid inl\u00e4ggning korrelerade med tiden till virusfrihet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vare sig remdesivir eller betametason p\u00e5verkar nedg\u00e5ngen av SARS-CoV-2 RNA i \u00f6vre luftv\u00e4gar hos immunokompetenta patienter med sjukhusv\u00e5rdskr\u00e4vande covid-19. Upprepad virusm\u00e4tning kan inte anv\u00e4ndas f\u00f6r monitorering av behandlingseffekt.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40063.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512920\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P4\">P4 &#8211; Ingen positiv behandlingseffekt av anti-androgenet enzalutamide vid allvarlig covid-19 i COVIDENZA \u2013 en randomiserad fas 2 multicenter-studie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Karin Wel\u00e9n<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna K \u00d6verby<sup>2<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 3<\/sup>, Daniel Bremell<sup>3<\/sup>, Johan Stranne<sup>1, 3<\/sup>, \u00c5se \u00d6stholm-Balkhed<sup>4, 5<\/sup>, Katarina Niward<sup>4, 5<\/sup>, Johan Styrke<sup>2, 6<\/sup>, Johanna Repo<sup>6<\/sup>, Anna Jonsson Henningsson<sup>4, 7<\/sup>, David Robinsson<sup>7<\/sup>, Anders Bjartell<sup>8<\/sup>, Anna Nilsson<sup>8<\/sup>, Camilla Thellenberg Karlsson<sup>2, 9<\/sup>, Clas Ahlm<sup>2, 9<\/sup>, Andreas Josefsson<sup>1, 2, 3, 9, 10<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Medicinska fakulteten, Ume\u00e5 Universitet<br \/><sup>3<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen<br \/><sup>4<\/sup> Medicinska fakulteten, Link\u00f6pings Universitet<br \/><sup>5<\/sup> Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, Region \u00d6sterg\u00f6tland<br \/><sup>6<\/sup> Sundsvalls sjukhus, Region V\u00e4sternorrland<br \/><sup>7<\/sup> Ryhovs sjukhus, Region J\u00f6nk\u00f6ping<br \/><sup>8<\/sup> Medicinska fakulteten, Lunds Universitet, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Region Sk\u00e5ne<br \/><sup>9<\/sup> Norrlands universitetssjukhus, Region V\u00e4sterbotten<br \/><sup>10<\/sup> Wallenberg Center f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin, Ume\u00e5<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I covid-19-pandemin har m\u00e4n generellt drabbats allvarligare och utg\u00f6r en majoritet av de patienter som \u00e4r i behov av intensivv\u00e5rd. Testosteron har effekter p\u00e5 immunf\u00f6rsvaret och reglerar uttrycket av tv\u00e5 proteiner, TMPRSS2 och ACE2, som \u00e4r centrala f\u00f6r SARS-CoV-2 vid infektion av lungceller. Studien syftade till att utreda hypotesen att antiandrogent l\u00e4kemedel, enzalutamide, som blockerar signalering via androgenreceptorn och som anv\u00e4nds vid metastaserad prostatacancer, kan mildra sjukdomsf\u00f6rloppet av covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien inkluderade patienter med covid-19-symptom som kr\u00e4vde sjukhusv\u00e5rd. Exklusionskriterier var p\u00e5g\u00e5ende hormonbehandling, allvarlig hj\u00e4rtsjukdom, samt p\u00e5g\u00e5ende behandling med interagerande l\u00e4kemedel. Patienterna lottades (2:1) till behandling med 160 mg enzalutamide i 5 dagar plus \u201dstandard of care\u201d, eller till \u201dstandard of care\u201d. Patienter f\u00f6ljdes under behandling med SARS-CoV-2 detektion samt kliniska prover och klinisk uppf\u00f6ljning under 45 dagar. Prim\u00e4ra end-points var tid till intubering alternativt utskrivning fr\u00e5n sjukhus.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">42 patienter (31 m\u00e4n, 11 kvinnor) inkluderades i studien innan den pausades f\u00f6r s\u00e4kerhetskontroll, efter vilken den avslutades p\u00e5 inr\u00e5dan av DSMB. Ingen tendens till nytta fr\u00e5n behandlingen observerades, tv\u00e4rtom beh\u00f6vde patienter i kontrollarmen kortare tids syrgasbehandling (p=0,023) och kortare tid p\u00e5 sjukhus (HR 0,43 [95 % CI: 0,20\u20130,93; p=0,032]). Ingen skillnad mellan m\u00e4n och kvinnor observerades. Remdesivir anv\u00e4ndes i samma utstr\u00e4ckning i b\u00e5da grupperna. Sex \u201dadverse events\u201d graderade som 3 eller h\u00f6gre intr\u00e4ffade, tv\u00e5 i kontrollarmen och fyra i behandlingsarmen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studiens resultat st\u00f6der inte hypotesen, och slutsatsen \u00e4r att anti-androgen behandling med enzalutamide inte kan anv\u00e4ndas som behandling mot sjukhuskr\u00e4vande covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512923\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P5\">P5 &#8211; Kan hyperbar oxygenbehandling bota L\u00e5ng COVID? (HOT-LoCO) Protokoll f\u00f6r en randomiserad, placebo-kontrollerad, dubbel-blind l\u00e4kemedelspr\u00f6vning. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anders Kjellberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Adrian Hassler<sup>2<\/sup>, Sara El Gharbi<sup>2<\/sup>, Lina Abdel-Halim<sup>1<\/sup>, Felicia Doeser<sup>1, 2<\/sup>, Jan Kowalski<sup>3<\/sup>, Koshiar Medson<sup>1, 2<\/sup>, Sergiu-Bogdan Catrina<sup>1<\/sup>, Xiao-Wei Zheng<sup>1<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>1, 2<\/sup>, Carl-Johan Sundberg<sup>1<\/sup>, John Pernow<sup>1, 2<\/sup>, Kenny Rodriguez-Wallberg<sup>1, 2<\/sup>, Michael Runold<sup>1, 2<\/sup>, Marcus St\u00e5hlberg<sup>1, 2<\/sup>, Judith Bruchfeld<sup>1, 2<\/sup>, Malin Nygren-Bonnier<sup>1, 2<\/sup>, Peter Lindholm<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Solna, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> EDC Scandinavia AB<br \/><sup>4<\/sup> University of California San Diego, La Jolla, USA<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Prevalensen av l\u00e5ngvariga symtom som varar mer \u00e4n 3 m\u00e5nader efter den akuta sjukdomen COVID-19 varierar i olika studier mellan 2.5-10%. Av de som f\u00e5r funktionsneds\u00e4ttande besv\u00e4r efter lindrig sjukdom, sk L\u00e5ng COVID, \u00e4r majoriteten kvinnor. Orsaken \u00e4r ok\u00e4nd och effektiv behandling saknas. Flera hypoteser finns med kronisk inflammation som gemensam n\u00e4mnare. Hyperbar oxygenbehandling (HBO) som ges i tryckkammare har visats effektivt mot liknande syndrom som kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom (CFS) och Fibromyalgi i prospektiva studier. Flera fallrapporter \u00e4r beskrivna med god effekt p\u00e5 L\u00e5ng COVID. Randomiserade studier saknas.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Clinicaltrials.gov: NCT04842448, godk\u00e4nd av EPM (2021-02634) och l\u00e4kemedelsverket (2021-000764-30).<\/p>\n<p>Randomiserad, placebokontrollerad, dubbel-blind l\u00e4kemedelspr\u00f6vning. 80 tidigare friska patienter som nu \u00e4r funktionsnedsatta, sjukskrivna pga l\u00e5ng COVID (U09.9) och utredda via Karolinskas post-COVID-mottagning randomiseras till 10 behandlingar HBO eller Placebo (Sham-treatment) \u00f6ver 6 veckor. Prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndring i de fysiska dom\u00e4nerna i RAND-36, ett sj\u00e4lvskattningsformul\u00e4r f\u00f6r livskvalitet. Huvudsakliga sekund\u00e4ra utfallsm\u00e5tt \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndring i objektiva test (6-min g\u00e5ngtest, 30\/60s chair-stand, m\u00e4tning av endotelfunktion och hj\u00e4rtfunktion) samt livskvalitet m\u00e4tt med EQ-5D. Blodprov sparas i biobank och data fr\u00e5n aktivitetsm\u00e4tare analyseras f\u00f6r explorativa utfallsm\u00e5tt. En oberoende kommitt\u00e9 bed\u00f6mer interimsanalyser f\u00f6r s\u00e4kerhet och effektivitet. Prim\u00e4ra och sekund\u00e4ra utfallsm\u00e5tt analyseras vid 3 m\u00e5nader, studien p\u00e5g\u00e5r i 1 \u00e5r.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Studien startade 24\/8, 5 patienter har inkluderats per 30\/9 2021. F\u00f6rsta interimsanalysen g\u00f6rs n\u00e4r 20 patienter har genomg\u00e5tt behandlingen, ber\u00e4knat januari 2022.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Orsaken till L\u00e5ng COVID \u00e4r ok\u00e4nd. Randomiserade interventionsstudier med explorativa utfallsm\u00e5tt kan bidra med ny kunskap om syndromet. HBO \u00e4r en l\u00e4kemedelskandidat f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra livskvalitet f\u00f6r denna grupp.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40013.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512928\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P6\">P6 &#8211; L\u00e5ngtidseffekt av steroidbehandling och respiratorbehandling hos intensivv\u00e5rdade patienter med sv\u00e5r covid-19 infektion p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset &#8211; en prospektiv studie.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Mari Ro\u00ebl<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna Schandl<sup>2<\/sup>, Pernilla Darlington<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Internmedicin, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utbildning, S\u00f6dersjukhuset<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 \u00e4r en ny sjukdom med mycket varierande sjukdomsgrad d\u00e4r de flesta f\u00e5r en mild sjukdom, medan n\u00e5gra blir mycket sv\u00e5rt sjuka. Behandlingsrekommendationerna har varierat under pandemin och standardbehandling med kortison p\u00e5b\u00f6rjades p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset i maj 2020.<\/p>\n<p>\u00d6kad kunskap beh\u00f6vs betr\u00e4ffande l\u00e5ngtidseffekter av olika behandlingsregimer. Studien syftar d\u00e4rf\u00f6r till att f\u00f6lja upp l\u00e5ngtidseffekter hos intensivv\u00e5rdade och hur lungfunktionen p\u00e5verkats av steroid- samt respiratorbehandling.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien \u00e4r prospektiv med uppf\u00f6ljning av intensivv\u00e5rdade patienter p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset med covid-19 med behov av andningsunderst\u00f6d, 4-6 m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n IVA. I uppf\u00f6ljningen ingick DT-thorax och fullst\u00e4ndig spirometri.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av de 122 (75% m\u00e4n) var medel\u00e5ldern 59 \u00e5r. Ungef\u00e4r h\u00e4lften hade f\u00e5tt kortisonbehandling och ca 2\/3 v\u00e5rdats i respirator. Av de respiratorbehandlade hade drygt h\u00e4lften f\u00e5tt kortison och n\u00e5got f\u00e4rre (45%) som erh\u00e5llit HFNO\/NIV. Fem m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n IVA hade de kortisonbehandlade en s\u00e4mre lungfunktion m\u00e4tt som diffusionskapacitet (p&lt;0.05). Det var d\u00e4remot ingen signifikant skillnad mellan gruppen som v\u00e5rdats i respirator j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte beh\u00f6vt detta.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">S\u00e5ledes verkar intensivv\u00e5rdade med covid-19 som behandlats med steroider inte \u00e5terh\u00e4mta sig lika v\u00e4l vad g\u00e4ller lungans f\u00f6rm\u00e5ga till syrgasutbyte j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte f\u00e5tt steroider. \u00c5terh\u00e4mtningsgraden p\u00e5verkades i mindre utstr\u00e4ckning av behandling med invasiv ventilatorbehandling kontra non-invasiv ventilation.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512929\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P7\">P7 &#8211; Signifikant minskning av mortalitet p\u00e5 S\u00c4BO med antitrombotisk behandling<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Christian Moln\u00e1r<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Sara H\u00e4gg<sup>3<\/sup>, Juulia Jylh\u00e4v\u00e4<sup>3<\/sup>, Fredrik Ansker<sup>2<\/sup>, Dorota Religa<sup>1<\/sup>, Pauline Raaschou<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle (NVS), Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Familjel\u00e4karna i Saltsj\u00f6baden<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), Karolinska Institutet<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin, Solna, Karolinska Institutet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 har orsakat omfattande sjukdom och d\u00f6d inom \u00e4ldreomsorgen d\u00e4r en stor del av sjukdomsfallen och inte minst d\u00f6dsfallen har intr\u00e4ffat. <span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\">Antikoagulantia har tidigt f\u00f6reslagits som behandlig f\u00f6r att minska risken f\u00f6r komplikationer och d\u00f6dlighet i Covid-19 d\u00e5 <\/span>DVT, lungemboli och mikroembolier tidigt s\u00e5gs vara vanligt f\u00f6rekommande vid sv\u00e5r Covid-19. Studier har visat att antikoagulantia-behandling minskar d\u00f6dlighet vid sv\u00e5r Covid-19 p\u00e5 IVA. Under v\u00e5ren 2020 kom det i region Stockholm riktlinjer specifikt riktade till patienter inom S\u00c4BO avseende antitrombotisk behandling vid symtomgivande covid-19 sjukdom (27 april). Det \u00e4r dock oklart vilka effekter dessa riktlinjer kan ha haft p\u00e5 mortaliteten inom den specifika gruppen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\">Data samlades in retrospektivt f\u00f6r 287 patienter som diagnostiserats med covid-19 v\u00e5ren 2020 (1 mars-30 juni) fr\u00e5n 23 slumpm\u00e4ssigt utvalda S\u00c4BO spridda \u00f6ver hela Stockholmsregionen. Patienter under 70 \u00e5r och patienter med begr\u00e4nsad journal\u00e5tkomst exkluderades. Datainsamling fr\u00e5n de elektroniska journalerna utf\u00f6rdes manuellt och extraherades till ett databehandlingsprogram. Alla analyser utf\u00f6rdes pseudoanonymiserade. Patienter som behandlats med antikoagulantia j\u00e4mf\u00f6rdes med matchade kontroller <\/span><\/span><\/span><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\">som inte f\u00e5tt antikoagulantia. Det prim\u00e4ra utfallet var d\u00f6dlighet inom 28 dagar efter diagnos.\u00a0<\/span><\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Signifikant minskad risk f\u00f6r d\u00f6d i Covid-19 s\u00e5gs hos gruppen som behandlats med antikouagulantia j\u00e4mf\u00f6rt med obehandlade, OR 0,42 (0,22 \u2013 0,80) p=0,01. Signifikant riskminskning konstaterades f\u00f6r subgruppen som behandlats med LMWH, 0,25 (0,084 \u2013 0,75) p=0,01 men inte f\u00f6r de som sedan tidigare stod p\u00e5 DOAK,\u00a00,60 (0,26 \u2013 1,37) p=0,22<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studiens resultat ger st\u00f6d f\u00f6r behandlingsriktlinjer om profylaktisk behandling med LMWH f\u00f6r patienter p\u00e5 S\u00c4BO. Fr\u00e5getecken kvarst\u00e5r dock kring nyttan av behandling med DOAK.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40057.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512932\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P8\">P8 &#8211; TTCOV19: Optimal tidpunkt f\u00f6r trakeotomi hos SARS-CoV-2 infekterade patienter: En randomiserad, kontrollerad, enkel-blindad multicenterstudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">M\u00e5ns Eeg-Olofsson<sup>1<\/sup>, Nina Pauli<sup>1<\/sup>, Louise Hafsten<sup>1<\/sup>, Josephine Jacobsson<sup>2<\/sup>, Christopher Lundborg<sup>2<\/sup>, Magnus Brink<sup>3<\/sup>, Helen Larsson<sup>4<\/sup>, Ellen Lindell<sup>5<\/sup>, Karin L\u00f6whagen<sup>2<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>3<\/sup>, <strong>Henrik Bergquist<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> \u00d6NH-kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> AnOpIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> \u00d6NH-kliniken, NU-sjukv\u00e5rden, Trollh\u00e4ttan, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> \u00d6NH-kliniken, S\u00c4S, Bor\u00e5s, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5rt sjuka Covid-19 patienter kan beh\u00f6va intuberas och f\u00e5 hj\u00e4lp med respiratorv\u00e5rd p\u00e5 IVA. Syftet med denna randomiserade multicenterstudie var att klarg\u00f6ra den optimala tidpunkten f\u00f6r n\u00e4r man b\u00f6r g\u00e5 vidare och utf\u00f6ra trakeotomi.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">SARS-CoV-2 infekterade patienter inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen i behov av respiratorv\u00e5rd inkluderades konsekutivt och randomiserades till m\u00e5ls\u00e4ttningen att genomg\u00e5 tidig trakeotomi (inom 7 dygn fr\u00e5n intubation) alternativt sen trakeotomi (efter minst 10 dygn efter intubation). Det prim\u00e4ra utfallsm\u00e5ttet f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse av behandlingsarmarna var totala antalet dygn i respirator.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt inkluderades 150 patienter varav 79% var m\u00e4n och medel\u00e5ldern 65 \u00e5r. 72 patienter randomiserades till intentionen att genomg\u00e5 tidig trakeotomi och 78 till sen trakeotomi. 62 patienter (41%) f\u00f6ljde randomiseringsresultatet och ingick i per protokoll-analysen. En statistiskt signifikant skillnad vad g\u00e4ller antal dygn i respirator s\u00e5gs till f\u00f6rdel f\u00f6r de som f\u00f6ljt protokollet och som blev trakeotomerade tidigt (gruppdifferans -8.0 dygn (95% CI -13.8 till -2.27); p=0.0064). Antal IVA-dygn var signifikant l\u00e4gre f\u00f6r samma grupp under den f\u00f6rsta 28-dagars perioden (gruppdifferans -4.8 dygn (95% CI -7.5 till -2.1); p=0.0018. Dessutom s\u00e5gs en tydlig korrelationen mellan tidig trakeotomi och f\u00e4rre antal dygn i respirator f\u00f6r alla patienter som blev trakeotomerade oavsett randomiseringsresultat (Spearman&apos;s corelation 0.39, p&lt;0.0001), se figur. N\u00e5gra statistiskt signifikanta skillnader mellan armarna s\u00e5gs ej vad g\u00e4ller \u00f6verlevnad eller komplikationer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">F\u00f6r sv\u00e5rt sjuka Covid-19 patienter d\u00e4r behov av respiratorv\u00e5rd mer \u00e4n 14 dygn kan f\u00f6rv\u00e4ntas, eller \u00e5tminstone inte uteslutas, rekommenderas tidig trakeotomi (ClinicalTrials.gov, NCT04412356).<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39971.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512935\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P9\">P9 &#8211; \u00c4r hyperbar oxygenbehandling s\u00e4kert och effektivt f\u00f6r patienter med sv\u00e5r COVID-19? Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n kliniska l\u00e4kemedelspr\u00f6vningen COVID-19-HBO.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anders Kjellberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Johan Douglas<sup>3<\/sup>, Adrian Hassler<sup>2<\/sup>, Sarah Al-Ezerjawi<sup>2<\/sup>, Emil Bostr\u00f6m<sup>2<\/sup>, Lina Abdel-Halim<sup>1<\/sup>, Lovisa Liwenborg<sup>1<\/sup>, Allan Zhao<sup>1<\/sup>, Eric Hetting<sup>1<\/sup>, Anna Dora Jonasdottir Nj\u00e5stad<sup>3<\/sup>, Jan Kowalski<sup>4<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>1, 2<\/sup>, Sergiu-Bogdan Catrina<sup>1<\/sup>, Kenny Rodriguez-Wallberg<sup>1, 2<\/sup>, Peter Lindholm<sup>1, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Solna, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Blekingesjukhuset, Karlskrona, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> JK Biostatistics AB<br \/><sup>5<\/sup> University of California San Diego, La Jolla, USA<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">D\u00f6dligheten i sv\u00e5r COVID-19 har minskat fr\u00e5n tidiga rapporter p\u00e5 60% till ca 20%. Orsaken \u00e4r multifaktoriell; f\u00f6r\u00e4ndrad intensivv\u00e5rd, l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin som h\u00e4mmar ffa lungemobolism och infarkter samt kortison som h\u00e4mmar inflammationen.\u00a0 Enskilda antivirala, immunomodulerande och andra antiinflammatoriska l\u00e4kemedel har inte visats ha n\u00e5gon avg\u00f6rande effekt p\u00e5 d\u00f6dlighet eller v\u00e5rdtid. L\u00e5ng v\u00e5rdtid och konvalescens \u00e4r fortfarande ett stort problem. Hyperbar oxygen (HBO) ges genom tryckkammarbehandling och har en kraftigt anti-inflammatorisk effekt med f\u00e5 biverkningar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Clinicaltrials.gov:NCT04327505, Godk\u00e4nd av EPM (2020-01705) och L\u00e4kemedelsverket (2020-001349-37) <\/p>\n<p>Randomiserad l\u00e4kemedelspr\u00f6vning, open label, multicenter, 200 patienter. Patienter med sv\u00e5r COVID-19 (PFI &lt;26.7kPa) lottas till adjuvant HBO eller best practice. Prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt \u00e4r inl\u00e4ggning IVA, s\u00e4kerhetsparametrar \u00e4r avvikande h\u00e4ndelser, vitalparametrar och syres\u00e4ttning. En oberoende s\u00e4kerhetskommitt\u00e9 bed\u00f6mde s\u00e4kerheten efter 20 patienter och rekommenderade att forts\u00e4tta studien of\u00f6r\u00e4ndrad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">30 deltagare har randomiserats varav 3 deltagare avled i studien. S\u00e4kerhetsparametrar har analyserats. Patienterna var mycket sv\u00e5rt sjuka vid inklusion; HBO gruppen n\u00e5got \u00e4ldre, medel\u00e5lder(SD) 66,4(11,1) vs 63,3(8,2) \u00e5r f\u00f6r kontrollgruppen och sjukare men ingen signifikant skillnad mellan Best practice vs HBO(Mean(SD)). NEWS (5.4(1.7) vs 5.3(2.0)), PFI (17.3(6.4) vs 14.0(3.5)) \u00a0<\/p>\n<p>De som fick HBO hade st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttring i NEWS dag 7, (Mean(SE)) (-2,0(0,58) vs-0,7(0,49) och dag 14 (-2,4 (1.18) vs -0,5 (0.98)) samt PFI dag 7 (12.6(2.83) vs 8.6(2.55)) och dag 14 (27,9(3.65) vs 15.6(3,87)).<\/p>\n<p>Avvikande h\u00e4ndelser var vanligt, av Serious Adverse Events (SAE) var 6 relaterade till hypoxi\/andning i HBO och 11 i kontrollgruppen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hyperbar oxygenbehandling i enmanskammare f\u00f6refaller s\u00e4kert f\u00f6r patienter med Sv\u00e5r COVID-19 och ARDS (PFI&lt;26.7kPa). \u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40000.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">2. Diagnostik<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461512941\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P10\">P10 &#8211; Diagnos med ett andetag \u2013 partiklar i utandningsluften ger m\u00f6jlighet till diagnos och att m\u00e4ta progress och regress av ARDS<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Gabriel Hirdman<\/strong><sup>1, 2, 3, 4<\/sup>, Embla Bod\u00e9n Janson<sup>1, 3, 4<\/sup>, Dag Edstr\u00f6m<sup>1, 2, 3, 4<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>5<\/sup>, Sandra Lindstedt<sup>1, 2, 3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Dept. of Clinical Sciences, Lund University, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Dept. of Cardiothoracic Anaesthesia and Intensive Care and Cardiothoracic Surgery and Transplantation, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund University, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Wallenberg Center for Molecular Medicine, Lund University, Sweden <br \/><sup>4<\/sup> Lund Stem Cell Center, Lund University, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Division of Infection Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det finns ett behov f\u00f6r nya, mindre skadliga och robusta, metoder f\u00f6r att studera de distala luftv\u00e4garna hos patienter med lungsjukdomar. COVID-19 har ytterligare belyst vikten av att snabbt och s\u00e4kert kunna studera tillst\u00e5ndet i lungorna. Partiklar i utandningsluften kan ge kliniker en realtidsinsikt till tillst\u00e5ndet i de distala luftv\u00e4garna.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienterna som s\u00f6kte f\u00f6r COVID-19 relaterade symptom inkluderades och indelades i fyra grupper: patienter med PCR verifierad COVID-19 infektion (COV-POS), symptomatiska patienter men med negativt PCR test (COV-NEG), patienter med behov av extracorporeal membrane oxygenation, ECMO st\u00f6d (COV-ECMO) samt friska kontroller (CO). PExA 2.0 anv\u00e4ndes f\u00f6r att studera partiklar fr\u00e5n luftv\u00e4garna. Vakna individer utf\u00f6rde en standardiserad andningsman\u00f6ver och f\u00f6r COV-ECMO kopplades PExA till respiratorn.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Partiklar per liter utandad luft (PPL) var signifikant f\u00f6rh\u00f6jd i COV-POS (n=20) och COV-NEG (n=16) gruppen j\u00e4mf\u00f6rt med CO (n=9) gruppen. I COV-ECMO (n=10) gruppen s\u00e5gs en f\u00f6r\u00e4ndring av PPL som korrelerade med b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4mring och f\u00f6rb\u00e4ttring av lungstatus uppm\u00e4tt med CT thorax och blodgaser. De patienter som f\u00f6rb\u00e4ttrades och d\u00e4r man kunde avsluta ECMO behandlingen visade en normalisering av partikel profilen, vilket inte s\u00e5gs hos patienter d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttring uteblev.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi har visat p\u00e5 lovande resultat f\u00f6r partiklar i utandningsluften som en sp\u00e4nnande ny diagnosmetod f\u00f6r att studera och f\u00f6lja tillst\u00e5ndet i de sm\u00e5 luftv\u00e4garna i realtid hos patienter som andas spontant men \u00e4ven f\u00f6r patienter som ligger i respirator och under ECMO behandling. Metoden kan ge kliniskt st\u00f6d f\u00f6r att skilja mellan frisk och sjuk samt progress respektive f\u00f6rb\u00e4ttring av lungskada.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512944\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P11\">P11 &#8211; F\u00f6rekomst av tricuspidalisinsufficiens \u00e4r kopplad till f\u00f6rs\u00e4mrad korttids\u00f6verlevnad hos patienter som intensivv\u00e5rdas f\u00f6r covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Joakim Norderfeldt<\/strong><sup>1<\/sup>, Andreas Liliequist<sup>2<\/sup>, Eddie Weitzberg<sup>3<\/sup>, Claes Frostell<sup>4<\/sup>, Christofer Adding<sup>5<\/sup>, Per Agvald<sup>3<\/sup>, Maria Eriksson<sup>1<\/sup>, Per-Arne L\u00f6nnqvist<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk Fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin &amp; Kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Sektionen f\u00f6r Thoraxanestesi och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Sektionen f\u00f6r Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen f\u00f6r Fysiologi &amp; Farmakologi, Karolinska Insitutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Kliniska Studier, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin &amp; Kirurgi, Sektionen f\u00f6r Urologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter sv\u00e5rt sjuka i covid-19 utvecklar ofta en kombination av pulmonell hypertension och \u00f6kad belastning p\u00e5 h\u00f6ger kammare orsakat av endotelial inflammation och lokal tromboembolism vilket till slut leder till h\u00f6gerkammarsvikt. Detta resulterar i \u00f6kad pulmonell vaskul\u00e4r resistens samt \u00f6kat tryck i lungkretsloppet. Studiens syfte var att unders\u00f6ka f\u00f6rekomsten av akut pulmonell hypertension hos patienter intensivv\u00e5rdade f\u00f6r covid-19 och om denna kunde kopplas till korttids\u00f6verlevnad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Journaler, inklusive resultaten fr\u00e5n transthorakala ekokardiografiunders\u00f6kningar, f\u00f6r patienter intensivv\u00e5rdade f\u00f6r covid-19 vid Karolinska Universitetssjukhuset granskades. Via tricuspidalisinsufficiensen skattades systoliskt PA-tryck och f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av P-NTproBNP anv\u00e4ndes som mark\u00f6r f\u00f6r hj\u00e4rtsvikt. Uppf\u00f6ljning gjordes 21 dagar efter ekokardiografiunders\u00f6kning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">34 (50,7%) av 67 patienter uppvisade en m\u00e4tbar tricuspidalisinsufficiens (ben\u00e4mnd aPH-gruppen). I denna grupp s\u00e5gs h\u00f6gre grad av NTproBNP (median [range]: 3249 [46-30300] vs. 1397 [45-24600] ng\/l; p&lt;0.005) och h\u00f6gre 21-dagarsmortalitet (35% vs. 6%; p&lt;0.005).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">F\u00f6rekomsten av akut pulmonell hypertension var h\u00f6g hos patienter intensivv\u00e5rdade f\u00f6r covid-19. En m\u00e4tbar tricuspidalisinsufficiens var kopplat till signifikant h\u00f6gre plasmaniv\u00e5er av NTproBNP och h\u00f6gre 21-dagarsmortalitet.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40055.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512947\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P12\">P12 &#8211; Ickekontrast-teknikerna nativ T1 och T2 \u00e4r kopplade till kardiell perfusion hos patienter med sv\u00e5r Covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jannike Nickander<\/strong><sup>1<\/sup>, Rebecka Steffen-Johansson<sup>1<\/sup>, Klara Lodin<sup>1<\/sup>, Daniel Loewenstein<sup>1<\/sup>, Judith Bruchfeld<sup>1<\/sup>, Michael Runold<sup>1<\/sup>, Andreas Sigfridsson<sup>1<\/sup>, Peder S\u00f6rensson<sup>1<\/sup>, Hui Xue<sup>2<\/sup>, Peter Kellman<sup>2<\/sup>, Martin Ugander<sup>3<\/sup>, Kenneth Caidahl<sup>1<\/sup>, Henrik Engblom<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> National Institutes of Health, Bethesda, United States of America<br \/><sup>3<\/sup> Kollinge Institute, Royal North Shore Hospital, and Northern Clinical School, Sydney Medical School, University of Sydney, Sydney, Australia<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r Covid-19 kan orsaka olika kardiovaskul\u00e4ra komplikationer ut\u00f6ver viruspneumoni. Det inflammatoriska svaret kan p\u00e5verka kransk\u00e4rlens mikrocirkulation, med \u00e5tf\u00f6ljande mikrovaskul\u00e4r dysfunktion (CMD), vilket kan identifieras med kardiovaskul\u00e4r magnetresonanstomografi (CMR) via kvantitativa perfusionskartor. Dessutom har icke-kontrastf\u00f6rst\u00e4rkta kvantitativa nativa T1 och T2 kartor tidigare visats kunna identifiera f\u00f6r\u00e4ndringar i perfusion genom att kvantifiera f\u00f6r\u00e4ndringarna i nativ T1 och T2 under adenosin-stress j\u00e4mf\u00f6rt med vila hos friska. Det \u00e4r dock ok\u00e4nt hur dessa parametrar interagerar i sv\u00e5r Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter med sv\u00e5r Covid-19, definierad som respiratorisk svikt, i behov av andningsunderst\u00f6d (minst 5 l\/min av oxygentillf\u00f6rsel) (n=31, medel \u00b1 SD \u00e5lder 56 \u00b1 11 \u00e5r, 23% kvinnor) unders\u00f6ktes med CMR med en 1.5T skanner (MAGNETOM Aera) 290 \u00b1 78 dagar efter utskrivning fr\u00e5n Karolinska Universitetssjukhuset. Kvantitativa perfusionskartor (ml\/min\/g) inh\u00e4mtades genom f\u00f6rsta-passage perfusions-avbildning under adenosinstress (140 microg\/kg\/min infusion) och i vila efter bolus av intraven\u00f6s kontrast (0.05 mmol\/kg, gadobutrol). Nativa T1 och T2 kartor inh\u00e4mtades f\u00f6re och under adenosinstress. \u00a0Global perfusion, nativ T1 och T2 i vila och under stress m\u00e4ttes genom utlinjering av endo- och epikardiella gr\u00e4nser. Konarfl\u00f6desreserv (CFR) ber\u00e4knades genom stressperfusion\/viloperfusion. Delta T1 (%) and T2 (%) ber\u00e4knades som (stress-vila)\/vila f\u00f6r nativ T1, respektive nativ T2.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">B\u00e5de nativ T1 (R<sup>2<\/sup>=0.26, p&lt;0.001), och T2 (R<sup>2<\/sup>=0.27, p&lt;0.001) korrelerade med perfusion. Varken delta T1 eller T2 korrelerade med CFR, Figur 1.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Nativ T1 och T2 \u00e4r kopplade till kardiell perfusion, och speglar den koronara cirkulationen hos patienter med sv\u00e5r Covid-19. Varken delta T1 eller T2 kan dock anv\u00e4ndas f\u00f6r att best\u00e4mma CFR under adenosin-stress hos patienter med sv\u00e5r Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40023.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512953\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P13\">P13 &#8211; Ingen m\u00e4tbar effekt av SARS-CoV-2 screening p\u00e5 \u00c5land bland symtomfria resen\u00e4rer till och fr\u00e5n Sverige<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Knut L\u00f6nnroth<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Marika Nordberg<sup>3<\/sup>, Mathias Grun\u00e9r<sup>4<\/sup>, Orzala Pazhman<sup>3, 4<\/sup>, Jun Nagamori<sup>3<\/sup>, Anders Westermark<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> \u00c5lands Landskapsregering<br \/><sup>3<\/sup> \u00c5lands H\u00e4lso- och Sjukv\u00e5rd, Mariheman, \u00c5land<br \/><sup>4<\/sup> Medimar Scandinavian Ab, Jomala, \u00c5land<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under perioden 6\/2-31\/5 2021 kr\u00e4vdes intyg p\u00e5 negativt covid-19 test f\u00f6r personer som reste fr\u00e5n Finland (inklusive \u00c5land) till Sverige. Fr\u00e5n 12\/7 2021 kr\u00e4vdes ett covid-19 vaccin- eller testintyg vid inresa fr\u00e5n Sverige till Finland, alternativt obligatoriskt covid-19 test vid ankomst. Vi utv\u00e4rderade exit- respektive entry-screeningen p\u00e5 \u00c5land under respektive period.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Testning av symtomfria in- och utresande centraliserades till en privat klinik med laboratorium. Endast nasopharynxprovtagning och PCR-test anv\u00e4ndes. Personer med positivt resultat remitterades till smittskyddsansvarig. Symtomutveckling monitorerades under 14 dagar fr\u00e5n test. N\u00e4ra kontakter testades, oavsett symtom, dag ett samt dag sex-\u00e5tta under karant\u00e4ntiden. Ett positivt testresultat bed\u00f6mdes som definitiv smittsam covid-19 om symtom tillst\u00f6tte inom 14 dagar f\u00f6r indexfallet eller minst en kontakt testade positivt.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Under perioden 6\/2-31\/5 2021 testades 1241 personer inf\u00f6r resa till Sverige, varav tv\u00e5 testade positivt. B\u00e5da hade tidigare PCR-bekr\u00e4ftad covid-19 inom tre m\u00e5nader och bed\u00f6mdes som icke-smittsamma fall av utl\u00e4kt covid-19. Under perioden 12\/7-31\/8 2021 testades 2436 inresande, varav fem var positiva. Av dessa bed\u00f6mdes en som ett fall av definitiv smittsam covid-19 (utvecklade symtom dagen efter testet). Prevalensen av definitiv smittsam covid-19 bland utresande till Sverige var noll och det positiva prediktionsv\u00e4rdet var noll procent. Prevalensen bland inresande fr\u00e5n Sverige till \u00c5land var 0,041% och det positiva prediktionsv\u00e4rdet 20%.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Screening av symtomfria personer som rest mellan \u00c5land och Sverige har inte haft n\u00e5gon identifierbar nytta och har samtidigt lett till att personer hindrats resa, isolerats och smittsp\u00e5rats i on\u00f6dan. Kostnaderna f\u00f6r dessa obligatoriska screeningar har varit stora f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l individer som samh\u00e4llet.\u00a0\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512956\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P14\">P14 &#8211; Lungultraljud f\u00f6r identifiering av patienter i behov av respiratorbehandling vid COVID-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Claudia Seiler<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>, Cecilia Klingberg<sup>2<\/sup>, Maria H\u00e5rdstedt<sup>1, 3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk forskning Dalarna, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> OP\/AN\/IVA-kliniken Falu lasarett, Falun, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Att identifiera behovet av invasiv respiratorbehandling vid COVID-19 pneumoni \u00e4r en utmaning. M\u00e5let med denna studie var att unders\u00f6ka om lungultraljud kan bidra till att identifiera behovet av invasiv respiratorbehandling hos patienter med moderat till sv\u00e5r COVID-19 pneumoni.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En prospektiv kohortstudie genomf\u00f6rdes mellan 23:e april och 12:e november 2020. Alla patienter v\u00e5rdade p\u00e5 Falu lasarett med moderat till sv\u00e5r COVID-19 (syrgasbehov \u2265 4 l\/min) inkluderades. Exklusionskriterier var behandlingsbegr\u00e4nsning \u201dej invasiv ventilation\u201d och tillst\u00e5nd med risk f\u00f6r falskt positiva fynd p\u00e5 lungultraljud (hj\u00e4rtsvikt, lungfibros). Lungultraljud utf\u00f6rdes dagligen, tills start av invasiv respiratorbehandling (IV-grupp) eller spontan f\u00f6rb\u00e4ttring (non-IV-grupp). Lungultraljud och respiratoriska parameter i form av ROX index (respiratory rate and oxygenation index: (SpO<sub>2<\/sub>\/FiO<sub>2<\/sub>)\/andningsfrekvens) j\u00e4mf\u00f6rdes mellan grupperna vid tidpunkten f\u00f6r intubation (IV-grupp) och h\u00f6gst syrgasbehov (non-IV-grupp).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 50 patienter inkluderades; 23 i IV-gruppen och 27 i non-IV-gruppen. Lungultraljud-score var h\u00f6gre i IV-gruppen j\u00e4mf\u00f6rd med non-IV-gruppen (20.0 vs 18.0; p = 0.026). ROC-analys identifierade lungultraljud-score p\u00e5 19.5 som gr\u00e4ns f\u00f6r behov av invasiv ventilatorbehandling (AUC 0.68; sensitivitet 56%, specificitet 74%). ROX index \u2265 4.88, tidigare validerat vid pneumoni, predikterade behovet av invasiv respiratorbehandling med positivt prediktivt v\u00e4rde av 87% och negativt prediktivt v\u00e4rde av 100%. Hos sex patienter (12%) uppt\u00e4cktes kritiska differentialdiagnoser genom lungultraljud (t ex \u00a0lungemboli, pleurav\u00e4tska).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Lungultraljud-score hade endast ett moderat diagnostiskt v\u00e4rde f\u00f6r identifiering av behovet av invasiv respiratorbehandling hos patienter med moderat till sv\u00e5r COVID-19. ROX index var anv\u00e4ndbart vid COVID-19. Lungultraljud var ett v\u00e4rdefullt komplement i bed\u00f6mningen genom att identifiera allvarliga, behandlingsbara differentialdiagnoser.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39938.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512959\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P15\">P15 &#8211; Nationell j\u00e4mf\u00f6relse av kvalitativa serologiska metoder f\u00f6r p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Jan-\u00c5ke Liljeqvist<sup>1<\/sup>, Ylva Lindroth<sup>2<\/sup>, Liselott Ydrenius<sup>3<\/sup>, Anna-Maria Delis<sup>4<\/sup>, Mia Brytting<sup>5<\/sup>, <strong>Martin Sundqvist<\/strong><sup>4, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Lund<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Link\u00f6ping<br \/><sup>4<\/sup> Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, \u00d6rebro <br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r mikrobiologi, Folkh\u00e4lsomyndigheten, Solna<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicinska vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Flera kommersiella metoder f\u00f6r p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2 utvecklades under v\u00e5ren 2020. Dessa p\u00e5visar antikroppar IgG och eller en kombination av IgM\/IgG och i vissa fall IgA riktade mot \u00a0olika antigen (S och\/eller N). Folkh\u00e4lsomyndigheten angav 201125 att tester f\u00f6r antikroppsdiagnostik skulle ha en sensitivitet p\u00e5 \u226590% och en specificitet p\u00e5 \u226599.5%. Syftet med detta projekt vara att utv\u00e4rdera om de tester som under 2020 varit de vanligast f\u00f6rekommande uppfyllde de krav som Folkh\u00e4lsomyndigheten satt upp.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">F\u00f6r v\u00e4rdering av metodernas sensitivitet avseende p\u00e5visning av antikroppar efter genomg\u00e5ngen infektion analyserades prover insamlade \u226514 dagar efter symtomdebut och\/eller PCR-positivitet f\u00f6r SARS-CoV-2 vid tre laboratorier (\u00d6rebro (n=107), Sahlgrenska (n=41) och Link\u00f6ping (n=22) inkluderades.\u00a0 Alla prover analyserades med de metoder som finns angivna i Figur 1. Specificiteten v\u00e4rderades baserat p\u00e5 data insamlade av Folkh\u00e4lsomyndigheten fr\u00e5n flera Kliniskt Mikrobiologiska laboratoriers utv\u00e4rderingar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Testerna uppvisade en variation i s\u00e5v\u00e4l sensitivitet (88%-100%) som specificitet (96.4%-100%) men alla tester f\u00f6rutom Diasorin, Liaison XL, SARS-CoV-2 S1\/S2 IgG\u00a0 (sensitivitet 88%, specificitet 96.4%) uppfyllde i denna utv\u00e4rdering de av Folkh\u00e4lsomyndigheten uppsatta prestandakraven.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Alla de kommersiella tester som utv\u00e4rderades utom ett (Diasorin, Liaison XL, SARS-CoV-2 S1\/S2 IgG) uppfyllde de av Folkh\u00e4lsomyndigheten uppsatta prestandakraven. Testerna uppvisade dock en v\u00e4sentlig skillnad i sensitivitet vilket kan ha p\u00e5verkat rapporterad f\u00f6rekomst av antikroppar mot SARS-CoV-2 fr\u00e5n olika regioner.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40019.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512963\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P16\">P16 &#8211; Nationell j\u00e4mf\u00f6relse av kvantitativa serologiska metoder f\u00f6r p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna-Maria Delis<\/strong><sup>1<\/sup>, Liselott Ydrenius<sup>2<\/sup>, Jan-\u00c5ke Liljeqvist<sup>3<\/sup>, Mia Brytting<sup>4<\/sup>, Martin Sundqvist<sup>1, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, \u00d6rebro <br \/><sup>2<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Link\u00f6ping<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r mikrobiologi, Folkh\u00e4lsomyndigheten, Solna<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicinska vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro,<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Flera kommersiella metoder f\u00f6r kvantitativ p\u00e5visning av IgG antikroppar riktade mot S-proteinet hos SARS-CoV-2 utvecklades under 2020\/2021. En internationell standard har utvecklats f\u00f6r att g\u00f6ra metodernas resultat j\u00e4mf\u00f6rbara. Syftet med den aktuella studien var att utv\u00e4rdera hur j\u00e4mf\u00f6rbara tre kommersiella tester f\u00f6r kvantitativ p\u00e5visning av antikroppar mot SARS-CoV-2 S-antigen var.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">170 Serumprover (\u00d6rebro (n=107), Sahlgrenska (n=41) och Link\u00f6ping (n=22) insamlade \u226514 dagar efter symtomdebut och\/eller PCR-positivitet f\u00f6r SARS-CoV-2 inkluderades. Dessutom analyserades parade serumprover fr\u00e5n 24 patienter (maj\/juni respektive november\/december 2020 (\u00d6rebro)) samt prov fr\u00e5n 20 personer insamlade f\u00f6re och efter vaccination med mRNA-baserat vaccin (Link\u00f6ping). \u00a0Alla prover analyserades med kvantitativ p\u00e5visning av IgG antikroppar riktade mot S-proteinet p\u00e5 f\u00f6ljande plattformar: Siemens ADVIA Centaur XPT (\u00d6rebro), Diasorin Liaison XL (\u00d6rebro), Abbott Architect\u00a0 (G\u00f6teborg\/Link\u00f6ping). F\u00f6r j\u00e4mf\u00f6rbarhet omr\u00e4knades alla uppm\u00e4tta v\u00e4rden till Binding antibody units (BAU\/mL) enligt tillverkarnas rekommendationer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Alla tre metoderna uppvisade samvariation d\u00e4r Siemens och Diasorins tester uppvisade b\u00e4st korrelation (r=0.87, 95% CI (0.83-0.91) r<sup>2<\/sup>=0.76) f\u00f6ljt av Siemens och Abbott (r=0.81, 95% CI (0.75-0.86), r<sup>2<\/sup>=0.66) och Diasorin och Abbott (r=0.73, 95% CI (0.65-0.80) r<sup>2<\/sup>=0.54). I de parade proverna uppvisade m\u00e5nga prover of\u00f6r\u00e4ndrade niv\u00e5er men tendensen var att antikroppsniv\u00e5erna var l\u00e4gre i det andra provet med samtliga metoder (Figur 1). Efter vaccination uppvisade samtliga analyserade prover h\u00f6ga antikroppsniv\u00e5er.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Samtliga metoder uppvisade en samvariation b\u00e5de vid p\u00e5visning av antikroppar efter genomg\u00e5ngen covid-19 och vaccination. Korrelationen mellan metoderna var inte absolut trots kalibrering mot internationell standard. I studier d\u00e4r antikroppsniv\u00e5er f\u00f6ljs \u00f6ver tid b\u00f6r samma metod anv\u00e4ndas.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40021.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512966\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P17\">P17 &#8211; P\u00e5visande av SARS-CoV-2 med salivantigentest fr\u00e5n hospitaliserade patienter med COVID-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Yang De Marins<sup>1<\/sup>, Anne-Katrine Pesola<sup>2<\/sup>, Anna S\u00f6derlund Strand<sup>2<\/sup>, Astrid Norman<sup>3<\/sup>, Gustav Pernow<sup>3<\/sup>, Marcus Ald\u00e9n<sup>1<\/sup>, Runtao Yang<sup>4<\/sup>, <strong>Magnus Rasmussen<\/strong><sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper Malm\u00f6, Lunds Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Region Sk\u00e5ne<br \/><sup>3<\/sup> VO infektionssjukdomar SUS Lund<br \/><sup>4<\/sup> School of Mechanical, Electrical and Information Engineering, Shandong University, Weihai, China<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Snabb och korrekt diagnostik \u00e4r av stor betydelse i arbetet mot COVID-19. Nasofarynxprovtagning och p\u00e5visande av SARS-CoV-2 med RT-PCR utg\u00f6r standard-proceduren f\u00f6r diagnostik. Provtagning fr\u00e5n saliv och p\u00e5visning av virus med antigentestning skulle underl\u00e4tta diagnostiken. I denna studie unders\u00f6kte vi om SARS-CoV-2 kunde uppt\u00e4ckas med antigenp\u00e5visning fr\u00e5n saliv hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Nasofarynx- och salivtest togs p\u00e5 hospitaliserade patienter med COVID-19. SARS-CoV-2 detekterades med RT-PCR p\u00e5 nasopharynxsekret och saliv och med fyra olika antigentester p\u00e5 saliv. Relativa niv\u00e5er av SARS-CoV-2 uttrycktes som Cycle of threshold (Ct)-v\u00e4rden och korrelerades mellan de olika provmaterialen och till symptomduration. Sensitivitet f\u00f6r antigentesterna unders\u00f6ktes.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">44 patienter inkluderades och RT-qPCR Ct var signifikant l\u00e4gre i nasopharynxprover (median Ct 24,4 IQR 7,6) \u00e4n i saliv (median Ct 27,6 IQR 6,8) (p&lt; 0,01). F\u00f6r de 32 patienter d\u00e4r RT-PCR var positiv i b\u00e5da provtagningslokaler korrellerade Ct-v\u00e4rdena med varandra (<em>r<\/em>=0,64, <em>p<\/em>&lt;0,001). L\u00e4ngre symptomduration var associerat med h\u00f6gre Ct v\u00e4rde i b\u00e5da lokaler (<em>r<\/em>=0,58\/0,52, <em>p<\/em>&lt;0,001). De olika antigentesterna genomf\u00f6rda p\u00e5 salivprov var positiva hos 14\/34 (41 %) f\u00f6r Flowflex (Zetagene-Hughes) och f\u00f6r 11\/34 (32 %) f\u00f6r de tre andra salivantigentesten (Panbio (Abbot), Joinstar och PCL). Sensitiviteten var h\u00f6gre f\u00f6r salivprov med l\u00e5ga Ct-v\u00e4rden och f\u00f6r patienter med kort symptomduration, upp till 67% i prover med Ct under 25 och mindre \u00e4n 10 dagars symptomduration.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Salivantigentester \u00e4r l\u00e4tta f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l patient som provtagare att anv\u00e4nda men sensitiviteten \u00e4r inte tillfredst\u00e4llande hos patienter som sjukhusv\u00e5rdas f\u00f6r COVID-19. Vidare studier p\u00e5 personer tidigt i sjukdomsf\u00f6rloppet beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna best\u00e4mma v\u00e4rdet av dessa tester.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512971\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P18\">P18 &#8211; SARS-CoV-2 hos en djurparkstiger<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Erika Karlstam<\/strong><sup>1<\/sup>, Therese H\u00e5rd<sup>2<\/sup>, Katarina N\u00e4slund<sup>1<\/sup>, Linda Forslund<sup>1<\/sup>, Ulrika Larsson Pettersson<sup>1<\/sup>, Leif Dotevall<sup>3<\/sup>, Karl St\u00e5hl<sup>1<\/sup>, Siamak Zohari<sup>1<\/sup>, Aleksija Neimanis<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Statens Veterin\u00e4rmedicinska Anstalt, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Bor\u00e5s Djurpark, Bor\u00e5s, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Smittskydd, V\u00e4stra G\u00f6taland, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">En \u00e4ldre djurparkslevande tiger insjuknade hastigt med grav dyspn\u00e9 och kraftigt nedsatt allm\u00e4ntillst\u00e5nd. Tolv dagar innan hade dess sk\u00f6tare insjuknat och testat positivt f\u00f6r Covid-19. Tigern avlivades av djurskyddssk\u00e4l. Lindrig hosta observerades hos ytterligare en tiger och flera lejon i parken.Ytterligare tv\u00e5 djursk\u00f6tare insjuknade efterf\u00f6ljande vecka i Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En fullst\u00e4ndig obduktion utf\u00f6rdes. V\u00e4vnadsprover fr\u00e5n lunga och trachea fixerades i 10% formalin, paraffinb\u00e4ddades, snittades och f\u00e4rgades med hematoxylin-eosin (HE). Immunohistokemisk unders\u00f6kning (anti-SARS-CoVid-IHC) utf\u00f6rdes p\u00e5 formalinfixerat material. Svabbprov f\u00f6r RT-PCR avseende SARS-CoV-2 togs fr\u00e5n oropharynx, rektum och lunga. V\u00e4vnadsprov fr\u00e5n lunga togs f\u00f6r virusodling.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Makroskopiskt s\u00e5gs hyperemi och sm\u00e5 till m\u00e5ttliga m\u00e4ngder mucopurulent exsudat i distala trachea och huvudbronkerna. I lungorna iakttogs multifokalt mindre omr\u00e5den med hyperemi\/bl\u00f6dningar och atelektas. Mikroskopiskt f\u00f6rel\u00e5g en mild lymfoplasmacyt\u00e4r tracheit, nekrotiserande bronchit och bronchiolit, samt mild nekrotiserande tracheobronchoadenit i submuc\u00f6sa k\u00f6rtlar.<br \/>Anti-SARS-CoVid-IHC p\u00e5visade virusantigen i epitelceller i bronker och submuc\u00f6sa k\u00f6rtlar. SARS-CoV-2 konfirmerades med RT-PCR i svabbprover fr\u00e5n oropharynx, rektum och lunga. Fr\u00e5n lungv\u00e4vnad isolerades SARS-CoV-2 i cellkultur.<br \/>Helgenomsekvensering av RT-PCR-positiva prover fr\u00e5n tigern, sk\u00f6tarna och lejonen visade 99,9% nukleotidsamst\u00e4mmighet. Viruset tillh\u00f6r den globala linjen B.1.177.21.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">SARS-CoV-2 var en mild och \u00f6verg\u00e5ende infektion hos flertalet stora kattdjur i gruppen, men allvarlig och fatal hos en \u00e4ldre tiger. De patologiska f\u00f6r\u00e4ndringarna var fr\u00e4mst koncentrerade till trachea, bronker och bronkioli.<br \/>Smittan f\u00f6rdes sannolikt in i gruppen av den f\u00f6rst insjuknade sk\u00f6taren.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512976\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P19\">P19 &#8211; St\u00f6rningar i lungperfusion p\u00e5visas med magnetkamera hos icke-sjukhusv\u00e5rdade personer med postcovid och andf\u00e5ddhet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jimmy Yu<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Tobias Granberg<sup>1, 2<\/sup>, Roya Shams<sup>2<\/sup>, Sven Petersson<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>1, 2<\/sup>, Sven Nyr\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Johan Lundberg<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kvarst\u00e5end dyspn\u00e9 \u00e4r ett av de vanligaste symtomen vid postcovid men de underliggande mekanismerna \u00e4r till stor del oklara. Tidigare bilddiagnostik med huvudsakligen statiska unders\u00f6kningar med skiktr\u00f6ntgen talar f\u00f6r att blodfl\u00f6det \u00e4r p\u00e5verkat i lingorna vid akut Covid-19. Vi ville studera om dynamisk unders\u00f6kning med magnetkamera kan p\u00e5visa lungperfusionsst\u00f6rningar vid postcovid med dyspn\u00e9.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi inkluderade prospektivt 20 personer med kvarst\u00e5ende dyspn\u00e9 efter PCR-verifierad Covid-19 (medel\u00e5lder 46,5 +\/- 8,0 \u00e5r, 75% kvinnor, 4-13 m\u00e5nader efter insjuknande) och 22 friska kontrollpersoner (medel\u00e5lder 44,1 +\/- 10,8 \u00e5r, 73% kvinnor) med negativt antikroppstest. Samtliga unders\u00f6ktes med skattningsskalor f\u00f6r dyspn\u00e9 (CAT och mMRC), 6 minuters g\u00e5ngtest och kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt tidsuppl\u00f6st 3 Tesla MR av lungorna. Tiden till maximal kontrastf\u00f6rst\u00e4rkning (time-to-peak, TTP) ber\u00e4knades, liksom andelen av lungan som fysiologiskt n\u00e5dde kontrasttoppen innan aortas topp (TTP-ratio).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Deltagarna med postcovid-relaterad dyspn\u00e9 hade signifikant mer dyspn\u00e9 j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollerna (median-CAT 4 vs. 1, median-mMRC 2 vs. 1, b\u00e5da P&lt;0,001), och kortare g\u00e5ngstr\u00e4cka (583+\/-111 vs. 578+\/78 m, P=0,001). Postcovid-deltagarna hade l\u00e4ngre yid till medel-TTP (0,43+\/-0,04 vs. 0,41+\/-0,03, P0,011) och l\u00e4gre TTP-ratio (0,90+\/-0,05 vs. 0,93+\/-0,03, P=0,032) \u00e4n kontrllerna. Ingen av deltagarna hade kvarst\u00e5ende strukturella lungf\u00f6r\u00e4ndringar synliga p\u00e5 MR. Dyspn\u00e9 korrelerade med medel-TTP (r=0,35, P=0,013). Det fanns en stor variabilitet inom postcovid-gruppen d\u00e4r 13\/28 (46%) hade uttalade lungperfusionsst\u00f6rningar,<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Lungperfusionsst\u00f6rningar kan p\u00e5visas med MR hos personer med kvarvarande dyspn\u00e9 efter genomg\u00e5ngen Covid-19. Heterogeniciteten inom-post.covidgruppen talar f\u00f6r att det kan f\u00f6religga subgrupper med olika genes till dyspn\u00e9n. Hos de som har p\u00e5visad lungperfusionsst\u00f6rning kan MR utg\u00f6ra en l\u00e4mplig biomark\u00f6r f\u00f6r interventionsstudier.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40012.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512979\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P20\">P20 &#8211; St\u00f6rningar i ventilation och perfusion i lungorna vid Covid-19 kan detekteras med dubbelenergi-datortomografi<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Adrian Szum<\/strong><sup>1<\/sup>, Margareta Klein<sup>1, 2<\/sup>, Laura Saiepour<sup>1<\/sup>, Ulrika H\u00e5kansson<sup>1<\/sup>, Christoph Hartstein<sup>1, 3<\/sup>, Anders Svensson-Marcial<sup>1, 2<\/sup>, Johan Lundberg<sup>4, 5<\/sup>, Tobias Granberg<sup>4, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> ME Radiologi Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Mora Lasarett, Mora, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> ME Neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Covid-19 medf\u00f6r f\u00f6rutom trakeobronkit och diffus alveol\u00e4r skada \u00e4ven makro- och mikrovaskul\u00e4ra komplikationer. I f\u00f6rsta v\u00e5gen p\u00e5visades tromboembolism vid 17% av alla datortomografier av lungart\u00e4rerna (DTLA) vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. DTLA utf\u00f6rd med dubbelenergiteknik kan ge b\u00e4ttre sensitivitet f\u00f6r subsegmentell tromboembolism och kan avbilda lungans blodvolym, men tolkningen f\u00f6rsv\u00e5ras av komplexiteten av att visuellt bed\u00f6ma ventilation och perfusion.<br \/><strong><br \/>Syfte: <\/strong>Att utveckla en automatiserad analysmetod f\u00f6r dubbelenergi-DTLA som ger m\u00f6jlighet till en DT-baserad kvantitativ ventilations-\/perfusions-bed\u00f6mning.<br \/><\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">I denna retrospektiva studie (EPM 2020-01895) efterbearbetades alla dubbelenergi-DTLA (80 unders\u00f6kningar) som utf\u00f6rdes vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge p\u00e5 Siemens SOMATOM Flash mellan 2020-06-26 och 2020-10-30 med egenutvecklad mjukvara. Totalt unders\u00f6ktes 78 patienter (medel\u00e5lder 56,5\u00b112,2 \u00e5r, 29 kvinnor [37%], 6 med akut Covid-19 [8%], 72 med postcovid [92%]). I 1 fall hade en ventilations-\/perfusions-scintigrafi utf\u00f6rts, m\u00f6jligg\u00f6rande en kvalitativ j\u00e4mf\u00f6relse.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Fr\u00e5n befintligt bildmaterial var det m\u00f6jligt att erh\u00e5lla lungblodvolymkartor som surrogatm\u00e5tt f\u00f6r lungperfusionen. Ventilationen kunde utv\u00e4rderas genom co-registrering av inspirations- och expirationsbild, vilket m\u00f6jliggjorde ber\u00e4kning av utbredningen av emfysem, funktionell st\u00f6rning i sm\u00e5 luftv\u00e4gar (\u201cair trapping\u201d) samt eftergivligheten i lungv\u00e4vnaden. \u00d6verensst\u00e4mmelsen med scintigrafi var god (Figur 1).<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Avancerad bildbearbetning av dubbelenergi-DTLA m\u00f6jligg\u00f6r visualisering av b\u00e5de ventilations- och perfusionsst\u00f6rningar i lungan med h\u00f6g spatial uppl\u00f6sning. Konceptet kan med enkelhet appliceras p\u00e5 andra sjukhus med liknande utrustning och kan med f\u00f6rdel nyttjas f\u00f6r att n\u00e4rmare karakt\u00e4risera patofysiologin vid Covid-19 och postcovid; Det kan \u00e4ven vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r andra tillst\u00e5nd s\u00e5som kronisk tromboembolism i lilla kretsloppet. Vidare studier med MR-lungperfusion och fotonr\u00e4knar-DT p\u00e5g\u00e5r.<\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40075.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512984\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P21\">P21 &#8211; Trombos- och bl\u00f6dningskomplikationer hos IVA-v\u00e5rdade patienter med Covid-19 som behandlats med profylaktisk antikoagulation i intermedi\u00e4rdos: en screeningstudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Kais Al-Abani<\/strong><sup>1<\/sup>, Naima Kilhamn<sup>1<\/sup>, Eva Maret<sup>2, 3<\/sup>, Johan M\u00e5rtensson<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Perioperative Medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Clinical Physiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Ven\u00f6s tromboembolism (VTE) \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid kritisk Covid-19 trots trombosprofylax. F\u00f6rekomsten av VTE och bl\u00f6dningskomplikationer efter implementering av en regim med profylaktisk antikoagulantia i intermedi\u00e4rdos \u00e4r dock ofullst\u00e4ndigt studerad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en prospektiv studie p\u00e5 sex intensivv\u00e5rdsavdelningar p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge. Efter implementering av antikoagulantia i intermedi\u00e4rdos genomf\u00f6rdes ultraljudsscreening f\u00f6r proximal djup ventrombos (DVT) och resultat inh\u00e4mtades fr\u00e5n rutinm\u00e4ssigt utf\u00f6rda CT lungart\u00e4r-unders\u00f6kningar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 100 Covid-19 patienter inkluderades mellan 21:a juni 2020 till 18:e februari 2021. Under en median uppf\u00f6ljningstid av 120 (IQR, 89-134) dagar, noterades VTE hos 37 patienter d\u00e4r majoriteten (78,4%) diagnostiserats efter ankomst till IVA. 20 patienter hade proximal djup ventrombos d\u00e4r 95% detekterades genom ultraljudsscreening. Pulmonell tromboembolism f\u00f6rekom hos 22 patienter och fyra patienter hade VTE i andra delar av det djupa ven\u00f6sa systemet. Hos 6 patienter f\u00f6rekom b\u00e5de proximal DVT och pulmonell tromboembolism. I en logistisk regressionsanalys, var endast hj\u00e4rtsvikt associerat med VTE (oddskvot 4,67, 95% CI 1,13-19,34). Allvarlig bl\u00f6dning och icke-allvarlig bl\u00f6dning skedde hos 10 respektive 18 patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I v\u00e5r prospektiva screeningstudie av IVA-patienter med Covid-19 fann vi en h\u00f6g prevalens av VTE (37%) och bl\u00f6dningskomplikationer (28%) efter implementering av antikoagulantia i intermedi\u00e4rdos. N\u00e4stan h\u00e4lften av patienterna med VTE hade DVT identifierade genom ultraljudsscreening.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40067.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512987\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P22\">P22 &#8211; Utveckling av en multiplex- och skalbar precisions-serologimetod f\u00f6r SARS-CoV-2-infektion baserad p\u00e5 linj\u00e4ra B-cellsepitoper<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hanna Kann<\/strong><sup>1<\/sup>, Magnus Gisslen<sup>2, 3<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>2, 3<\/sup>, Samuel Lundin<sup>1<\/sup>, Ali M. Harandi<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd f\u00f6r Mikrobiologi och Immunologi, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avd f\u00f6r Infektionssjukdomar, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Vaccine Evaluation Center, BC Children\u2019s Hospital Research Institute, University of British Columbia, Vancouver, Canada<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">SARS-CoV-2-serologi har studerats ing\u00e5ende sedan starten p\u00e5 pandemin, men det finns fortfarande ett behov av serologiska metoder med h\u00f6gre precision. V\u00e5r m\u00e5ls\u00e4ttning var att utveckla en multiplexmetod f\u00f6r precisionsserologisk detektion av anti-SARS-CoV-2 baserad p\u00e5 linj\u00e4ra B-cellsepitoper fr\u00e5n protein S.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Genom att anv\u00e4nda peptidarray-metodik har vi i detalj kartlagt de linj\u00e4ra B-cellsepitoper hos protein S. Vi identifierade de mest reaktiva epitoperna, och anv\u00e4nde dessa f\u00f6r att s\u00e4tta upp en multiplex-serologi-assay baserad p\u00e5 biotin-kopplade peptider fr\u00e5n protein S1. Assayen utv\u00e4rderades med en provpanel fr\u00e5n National Institute of Biological Standards and Control (NIBSC), samt med parade serumprover fr\u00e5n 22 patienter (45.5 % kvinnor och 54.5 % m\u00e4n; median\u00e5lder: 57.0) med mild, medelsv\u00e5r eller sv\u00e5r COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi observerade en stark korrelation mellan resultat fr\u00e5n RBD-dom\u00e4nen fr\u00e5n protein S, protein S-peptiderna P1, P2, samt fr\u00e5n kommersiella serologi-metoder (Figur 1). I prover tagna inom 50 dagar fr\u00e5n symptomdebut var niv\u00e5erna av b\u00e5de IgG anti-P1 och anti-P2 h\u00f6gre (42x respektive 15x) i prover fr\u00e5n patienter med sv\u00e5r sjukdom j\u00e4mf\u00f6rt med de fr\u00e5n mild sjukdom. Ingen antikroppsbindning till negativ kontroll-peptid (P3) observerades. Niv\u00e5erna av b\u00e5de anti-P1 och anti-P2-antikroppar minskade fr\u00e5n f\u00f6rsta (&lt; 50 dagar efter symptomdebut) till andra (50-150 dagar) provtagningstillf\u00e4llet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r serologimetod kan mycket tr\u00e4ffs\u00e4kert detektera SARS-CoV-2-antikroppar, och analys av antikroppsvar mot olika linj\u00e4ra B-cellsepitoper kan potentiellt s\u00e4rskilja mild och sv\u00e5r sjukdom. Metoden \u00e4r skalbar, kan anpassas f\u00f6r \u201dhigh-througput\u201d-analys, och kan slutf\u00f6ras inom ett f\u00e5tal timmar efter provtagning. Vi planerar nu att \u00f6ka precisionen genom att l\u00e4gga till fler antigen, och d\u00e4refter utv\u00e4rdera sensitivitet och specificitet i st\u00f6rre COVID-19-kohorter.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40025.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512991\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P23\">P23 &#8211; Ventilations- och andningsgasanalys under fysiskt arbete hos patienter med kvarst\u00e5ende l\u00e5ngtidssymptom efter Covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna von Gruenewaldt<\/strong><sup>1<\/sup>, Eva Nylander<sup>1, 2<\/sup>, Kristofer Hedman<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsa, Medicin och V\u00e5rd, Link\u00f6pings universitet, Link\u00f6ping, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><strong>Bakgrund\/syfte<\/strong>: Hos patienter med kvarst\u00e5ende besv\u00e4r efter Covid-19-infektion har andf\u00e5ddhet, muskeltr\u00f6tthet och \u00f6kad uttr\u00f6ttbarhet vid anstr\u00e4ngning rapporterats. F\u00e5 studier har utv\u00e4rderat denna patientgrupp med arbetsprov innefattande analys av ventilation och andningsgaser (ergospirometri). Vi ville d\u00e4rf\u00f6r studera maximal syreupptagningsf\u00f6rm\u00e5ga (VO2peak), ventilatorisk effektivitet (VE\/VCO2-slope) och andningsm\u00f6nster hos patienter med kvarst\u00e5ende symptom minst tre m\u00e5nader efter mild till m\u00e5ttlig Covid-19-infektion.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><strong>Metod<\/strong>: I en retrospektiv studie inkluderades patienter \u00f6ver 18 \u00e5r som remitterats f\u00f6r ergospirometri april 2020 \u2013 april 2021 p\u00e5 grund av kvarst\u00e5ende symptom minst tre m\u00e5nader efter Covid-19. Patienter med annan allvarlig hj\u00e4rt- eller lungsjukdom eller intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande Covid-19 exkluderades. Uppgifter om symptom, v\u00e5rdf\u00f6rlopp, behandlingsniv\u00e5 och laboratorieanalyser inh\u00e4mtades fr\u00e5n patientjournal. Data fr\u00e5n basal spirometri (FEV1, FVC) och maximalt arbetsprov (bl.a. VO2peak, VE\/VCO2-slope, syrem\u00e4ttnad m\u00e4tt med pulsoximetri) inh\u00e4mtades fr\u00e5n klinisk databas.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><strong>Resultat<\/strong>: Tjugo patienter med kvarst\u00e5ende symptom efter Covid-19 inkluderades, varav nio hade PCR-verifierad Covid-19, \u00e5tta hade sjukhusv\u00e5rdats (varav fyra med syrgasbehandling och radiologiska fynd som vid viruspneumoni). Vanligaste symptom var dyspn\u00e9, allm\u00e4n tr\u00f6tthet och br\u00f6stsm\u00e4rta. FVC och FEV1 var l\u00e4tt s\u00e4nkt hos tre respektive en patient. Ingen patient desaturerade (&lt;95%) under arbete. VO2peak (median, IQR) var 26 (21-31) ml\/kg\/min, motsvarande 94% (86-105) av f\u00f6rv\u00e4ntat. Tv\u00e5 patienter (10%) hade VO2peak under nedre referensomr\u00e5desgr\u00e4nsen. Fjorton patienter (70%) hade en f\u00f6rh\u00f6jd VE\/VCO2-slope (&gt;30) som tecken p\u00e5 ventilatorisk ineffektivitet. Ett oregelbundet andningsm\u00f6nster s\u00e5gs hos 7\/20 patienter (35%).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><strong>Slutsats: <\/strong>Ineffektiv ventilation eller avvikande andningsm\u00f6nster snarare \u00e4n nedsatt syreupptagningsf\u00f6rm\u00e5ga, ventilationsf\u00f6rm\u00e5ga eller syres\u00e4ttning skulle kunna f\u00f6rklara andf\u00e5ddhet hos en betydande andel av patienter med l\u00e5ngvariga symptom efter mild-m\u00e5ttlig Covid-19-infektion.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461512994\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P24\">P24 &#8211; Verifiering och validering av SARS-CoV-2 snabbtester f\u00f6r antigen i saliv<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Nastya Kharlamova<sup>1<\/sup>, Nicky Dunn<sup>1<\/sup>, Svante Jerling<sup>1<\/sup>, Malin Almgren<sup>1<\/sup>, Agnes Linn\u00e9r<sup>2<\/sup>, Siri Lilliesk\u00f6ld<sup>2, 3<\/sup>, Duncan Njenda<sup>4<\/sup>, Sandra Muschiol<sup>5<\/sup>, Nuno Ramos Rufino de Sousa<sup>4<\/sup>, Harry Alexopoulos<sup>6<\/sup>, Antonio Gigliotti Rothfuchs<sup>4<\/sup>, <strong>Anna Fogdell-Hahn<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Klinisk Neuroimmunologi, Centrum f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin (CMM), Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Kvinnors och Barns H\u00e4lsa, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Neonatalv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska Institutet, MTC, Biomedicum, SciLifeLab, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Department of Cell Biology and Biophysics &#8211; Faculty of Biology National and Kapodistrian University of Athens University Campus, Athens, Greece<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">H\u00f6ga m\u00e4nger av SARS-CoV-2 virus kan finnas i saliv \u00e4ven hos asymtomatiska, pre-symptomatiska och immuna individer och \u00e4ven d\u00e5 man inte detekterar virus i n\u00e4sa och svalg. Detta kan vara en av orsakerna till spridning av viruset och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs det b\u00e4ttre strategier f\u00f6r att kunna identifiera individer med viruspartiklar i saliv.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Elva snabbtester, av olika fabrikat, f\u00f6r SARS-CoV-2 antigen testades f\u00f6r specificitet med hj\u00e4lp av prover insamlade fr\u00e5n n\u00e4sa, svag och saliv fr\u00e5n 12 positiva kontroller stegvis utsp\u00e4dda i f\u00f6r testerna avsedd buffert. Testerna utf\u00f6rdes av tv\u00e5 oberoende personer som graderade styrkan p\u00e5 det positiva bandet individuellt. Alla sp\u00e4dningar analyserades med \u201dheat-inactivated direct\u201d(hid) RT-PCR och CT v\u00e4rdet anv\u00e4ndes som indikation p\u00e5 viruskoncentration. Salivprover som samlats in f\u00f6re december 2019 (n=84) anv\u00e4ndes som negativa kontroller. Saliv fr\u00e5n personer med immunitet (n=26), verifierat med serologi, unders\u00f6ktes med de snabbtest f\u00f6r virusantigen som hade b\u00e4st sensitivitet och specificitet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Nio av elva snabbtester detekterade antigen i de positiva kontrollerna, men sensitiviteten varierade. Ingen av testerna detekterade virusantigen om Ct-v\u00e4rdet f\u00f6r provet var h\u00f6gre \u00e4n 35. De tv\u00e5 tester som hade h\u00f6gst specificitet gav falsk positiv signal i de negativa kontrollerna. Ingen av de personer med konstaterad immunitet var positiva f\u00f6r virusantigen saliv.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Positivt virusantigen i saliv \u00e4r ovanligt hos de som \u00e4r immuna, men kan vara en k\u00e4lla till fortsatt spridning av viruset. Snabbtester f\u00f6r saliv f\u00f6r hemmabruk \u00e4r en alternativ metod f\u00f6r att identifiera eventuella smittb\u00e4rande individer, men de tester som finns p\u00e5 marknaden beh\u00f6ver en oberoende verifiering av sensitivitet och specificitet.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">3. Epidemiologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513002\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P25\">P25 &#8211; A regression discontinuity analysis of the social distancing recommendations for older adults in Sweden during COVID-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Carl Bonander<\/strong><sup>1<\/sup>, Debora Stranges<sup>2<\/sup>, Johanna Gustavsson<sup>3<\/sup>, Matilda Almgren<sup>4<\/sup>, Malin Inghammar<sup>5<\/sup>, Mahnaz Moghaddassi<sup>6<\/sup>, Anton Nilsson<sup>2<\/sup>, Paul W. Franks<sup>7, 8<\/sup>, Maria F. Gomez<sup>9<\/sup>, Tove Fall<sup>10<\/sup>, Jonas Bj\u00f6rk<sup>2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Health Economics &amp; Policy, School of Public Health &amp; Community Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Division of Occupational and Environmental Medicine, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Centre for Societal Risk Research, Karlstad University, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Clinical Studies Sweden, Forum South, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Clinical Sciences Lund, Section for Infection Medicine, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Social Medicine and Global Health, Department of Clinical Sciences Malm\u00f6, Lund University, Malm\u00f6, Sweden <br \/><sup>7<\/sup> Lund University Diabetes Center, Department of Clinical Sciences, Sk\u00e5ne University Hospital, Malm\u00f6, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Harvard Chan School of Public Health, Boston, MA, USA<br \/><sup>9<\/sup> Department of Clinical Sciences in Malm\u00f6, Diabetic Complications Unit, Lund University Diabetes Centre, Sweden<br \/><sup>10<\/sup> Department of Medical Sciences, Molecular Epidemiology, and Science for Life Laboratory, Uppsala University, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">We investigate the impact of a non-mandatory and age-specific social distancing recommendation on isolation behaviors and disease outcomes in Sweden during the first wave of the COVID-19 pandemic. The policy stated that people aged 70 years or older should avoid crowded places and contact with people outside the household.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">We used a regression discontinuity design\u2014in combination with self-reported isolation data from COVID Symptom Study Sweden (n = 96,053) and national register data on COVID-19 hospitalizations, deaths, and confirmed cases\u2014to estimate the effects of the policy.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Our primary analyses showed a sharp drop in the weekly number of visits to crowded places (-13%) and severe COVID-19 cases (-16%) at the 70-year-threshold. These results imply that the age-specific recommendations prevented approximately 1,800 to 2,700 severe COVID-19 cases, depending on model specification.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">It seems that the non-mandatory, age-specific recommendations helped control COVID-19 disease during the first wave of the pandemic in Sweden, as opposed to not implementing a social distancing policy aimed at older adults. Our study provides empirical data on how populations may react to non-mandatory, age-specific social distancing policies in the face of a novel virus.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39975.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513010\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P26\">P26 &#8211; Begr\u00e4nsad dold covid-19 smitta p\u00e5 \u00c5land: resultat av upprepad serologi- och PCR-screening i en populationskohort <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Marika Nordberg<\/strong><sup>1<\/sup>, Erika Boman<sup>2<\/sup>, Mathias Grun\u00e9r<sup>3, 4<\/sup>, Charlotte Hammer<sup>5<\/sup>, Gunilla H\u00e4ggblom<sup>1<\/sup>, Susanne Olausson<sup>4<\/sup>, Knut L\u00f6nnroth<sup>6, 7<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> \u00c5lands H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, Mariehamn, \u00c5land, Finland<br \/><sup>2<\/sup> H\u00f6gskolan p\u00e5 \u00c5land, Mariehamn, \u00c5land, Finland<br \/><sup>3<\/sup> Medimar l\u00e4karstation, \u00c5land, Finland<br \/><sup>4<\/sup> Bimelix Biomedicinskt laboratorium, \u00c5land, Finland<br \/><sup>5<\/sup> Department of Health Security, THL, Helsinki, Finland and European Programme for Intervention Epidemiology Training, Solna, Sverige.<br \/><sup>6<\/sup> \u00c5lands landskapsregering, Mariehamn, \u00c5land, Finland<br \/><sup>7<\/sup> Karolinska Institutet, Solna, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">\u00c5land har haft l\u00e5g incidens av bekr\u00e4ftad covid-19. I en f\u00f6rsta mycket lugn niom\u00e5naders epidemifas, mars-november 2020, bekr\u00e4ftades endast 47 fall (0,16% av ca 30 000 inv\u00e5nare). Under den f\u00f6ljande niom\u00e5nadersperioden, december 2020 till augusti 2021, intr\u00e4ffade ett flertal utbrott och sammanlagt 427 fall bekr\u00e4ftades (1,42%). Provtagningen har varit omfattande. Till och med augusti 2021 hade \u00f6ver 60 000 PCR test gjorts och ca 18 000 personer testats. Testning av symtomatiska har gjorts p\u00e5 bred indikation. Rigor\u00f6s smittsp\u00e5rning har till\u00e4mpats under hela pandemin och under 2021 har \u00e4ven symtomfria kontakter testats. Vaccineringar inleddes p\u00e5 \u00c5land vecka 1 2021. F\u00f6r att studera omfattningen av dold smitta genomf\u00f6rdes en populationsbaserad kohortstudie. Vi analyserar h\u00e4r resultaten f\u00f6r de tv\u00e5 epidemifaserna (figur).\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Totalt 260 slumpm\u00e4ssigt utvalda personer inbj\u00f6ds till serologi och PCR testning vid tre tillf\u00e4llen, varav 100 inkluderades i f\u00f6rsta provtagningen och 98 gjorde minst ett uppf\u00f6ljningsprov. Medel- och median\u00e5ldern var 50 \u00e5r och 55% var m\u00e4n.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Samtliga var symtomfria och PCR- och serologinegativa i f\u00f6rsta provtagning. Vid f\u00f6rsta provtagningen hade ingen f\u00e5tt vaccin &gt;14 dagar innan. Av de som fullf\u00f6ljde uppf\u00f6lningstest var 36 ovaccinerade inf\u00f6r testning varav 1 (2,8%) serokonverterade. Personen hade haft symtom men negativt PCR testats en m\u00e5nad tidigare. Av 62 som vaccinerats med minst en dos minst 14 dagar innan testdagen serokonverterade 45 (72,6%). Samtliga var symtomfria och PCR-negativa \u00e4ven vid provtagning 2 och 3. Ingen av deltagarna registrerades som bekr\u00e4ftade covid-19 under studieperioden.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Fynden motsvarar v\u00e4l incidensen av bekr\u00e4ftade fall p\u00e5 \u00c5land. Dold smittspridningen har varit begr\u00e4nsad<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39941.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513016\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P27\">P27 &#8211; Behandling med anti-androgena l\u00e4kemedel skyddar inte mot covid-19 symptom \u2013 resultat fr\u00e5n en populationsbaserad epidemiologisk studie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Andreas Josefsson<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>, Karin Wel\u00e9n<sup>3<\/sup>, Osvaldo Fonseca Rodriguez<sup>1, 4<\/sup>, Anne-Marie Fors Connolly<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Medicinska fakulteten, Ume\u00e5 Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Wallenberg Center f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin, Ume\u00e5 Universitet<br \/><sup>3<\/sup> Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>4<\/sup> Laboratoriet f\u00f6r Molekyl\u00e4r Infektionsmedicin Sverige (MIMS), Ume\u00e5 Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under covid-19-pandemin har m\u00e4n utgjort en majoritet av allvarligt sjuka patienter. Tidigt presenterades data som antydde att m\u00e4n som behandlas med l\u00e4kemedel som minskar testosteronniv\u00e5er eller blockerar androgensignalering infekterades mer s\u00e4llan av SARS-CoV-2. Detta st\u00e4mmer med hypotesen att testosteron medierar \u00f6kad virulens via reglering av proteiner som medverkar till virusets internalisering. Denna studie unders\u00f6ker samband mellan olika typer av anti-androgen behandling och utfall efter SARS-CoV-2 infektion.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">8100 prostatacancerpatienter positiva f\u00f6r SARS-CoV-2 identifierades fr\u00e5n nationella register fram till 25 maj 2021. Dessa delades upp i tre grupper baserat p\u00e5 erh\u00e5llen hormonbehandling: 1. Endast anti-androgener (n=676), 2. Kirurgisk eller medicinsk kastration (n=800), 3. Nya generationens hormonbehandling (abiraterone\/enzalutamide) (n=214), och j\u00e4mf\u00f6rdes med prostatacancerpatienter utan hormonbehandling (n=6410), avseende sjukhusinl\u00e4ggning, intensivv\u00e5rd och d\u00f6d i covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Ojusterade data visar h\u00f6gre risk att beh\u00f6va sjukhusv\u00e5rd eller d\u00f6 till f\u00f6ljd av covid-19 f\u00f6r patienter behandlade med alla typer av hormonbehandling. Efter justering f\u00f6r \u00e5lder och samsjuklighet kvarstod endast en \u00f6kad risk att d\u00f6 f\u00f6r de sk\u00f6ra prostatacancerpatienter i sent skede av metastaserad sjukdom som behandlats med kastrationsbehandling med till\u00e4gg av abiraterone eller enzalutamide (OR 2,03 (CI:1,37 &#8211; 3,00) p&lt;0,001). Ingen skillnad observerades mellan behandling med abiraterone och enzalutamide.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hormonbehandling i syfte att minska androgensignalering skyddar inte mot allvarliga symptom fr\u00e5n covid-19. Vi tolkar den \u00f6kade risken att d\u00f6 f\u00f6r de sk\u00f6raste patienterna som mest troligt kopplad till deras l\u00e5ngt framskridna metastaserade sjukdom och inte till behandlingen med abiraterone eller enzalutamide.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513020\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P28\">P28 &#8211; Development of the PRONEtect Practice Guidance Document: \u201cSkin care considerations for the patient in the prone position\u201d during the COVID-19\/SARS-CoV-2 pandemic<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Dimitri Beeckman<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Anika Fourie<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Swedish Centre for Skin and Wound Research, School of Health Sciences, \u00d6rebro University, \u00d6rebro, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Skin Integrity Research Group (SKINT), University Centre for Nursing and Midwifery (UCVV), Department of Public Health and Primary Care, Ghent University, Ghent, Belgium<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">The rapid spread of COVID-19\/SARS-CoV-2, resulted in an increased number of patients presenting with\u00a0typical\u00a0acute respiratory distress syndrome symptoms, prompting intensive care units to adopt prone positioning\u00a0(PP), without\u00a0necessarily\u00a0having protocols\u00a0and resources\u00a0in place.\u00a0PP is a lifesaving strategy &#8211; but\u00a0with adverse consequences. Pressure ulcers (PUs) are of the most frequently observed adverse events at 34%\u00a0(OR: 2.19; 95% CI: 1.55-3.09; p&lt;0.0001;\u00a0<em>I<\/em><sup>2<\/sup> 0%), with incidences of anterior PUs up to 56.9%. Incidences of perioral PUs due to endotracheal tube placement are reported at 34.6%. Other threats to skin integrity in PP are moisture-associated damage related to increased secretions during PP.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">A comprehensive\u00a0literature\u00a0review,\u00a0international consultation with 11 experts (8 countries)\u00a0and gap analysis study were done through November 2020. The team identified clinicians\u2019 immediate need for a concise, simple, evidence-based\u00a0guidance document to guide skin damage prevention strategies whilst the patient is in prone position.\u00a0\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">The\u00a0\u2018<em>PRONEtect\u00a0<\/em>Practice Guidance Document\u2019\u00a0was developed,\u00a0approved by the experts, and launched\u00a0in December 2020.\u00a0The document recommends a 3-step approach with a checklist: 1) prepare the patient (before prone\u00a0manoeuvring), 2) position\/reposition from supine to prone, and 3) management of the patient whilst in PP. The recommendations were translated into eight languages, including Swedish. Several hospitals have incorporated the recommendations into their own\u00a0protocols.\u00a0\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">The <em>PRONEtect <\/em>document is the first tool in a planned education and training intervention pack &#8211; for an interdisciplinary team caring for the skin of critically ill patients in the prone position.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513022\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P29\">P29 &#8211; Ett elektroniskt frailty index-verktyg (eFI) som prediktor f\u00f6r utfall hos COVID-19-patienter inom Stockholmsgeriatriken<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Jonathan K. L. Mak<sup>1<\/sup>, Maria Eriksdotter<sup>2, 3<\/sup>, Martin Annetorp<sup>2, 3<\/sup>, Ralf Kuja-Halkola<sup>1<\/sup>, Laura Kananen<sup>1, 4<\/sup>, Anne-Marie Bostr\u00f6m<sup>3, 5<\/sup>, Miia Kivipelto<sup>2, 3<\/sup>, Carina Metzner<sup>2, 3<\/sup>, Viktoria B\u00e4ck Jerlardtz<sup>6<\/sup>, Malin Engstr\u00f6m<sup>7<\/sup>, Peter Johnson<sup>8<\/sup>, Lars G\u00f6ran Lundberg<sup>9<\/sup>, Elisabet \u00c5kesson<sup>10, 11<\/sup>, Carina S\u00fchl \u00d6berg<sup>12<\/sup>, Maria Olsson<sup>13, 14<\/sup>, Tommy Cederholm<sup>2, 3, 15<\/sup>, <strong>Sara H\u00e4gg<\/strong><sup>1<\/sup>, Dorota Religa<sup>2, 3<\/sup>, Juulia Jylh\u00e4v\u00e4<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Theme Inflammation and Aging, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Faculty of Social Sciences (Health Sciences) and Gerontology Research Center (GEREC), University of Tampere, Tampere, Finland<br \/><sup>5<\/sup> Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Jakobsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Sabbatsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik Nacka AB, Nacka, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Dalengeriatriken Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>10<\/sup> Research and Development Unit, Stockholms Sjukhem, Stockholm, Sweden<br \/><sup>11<\/sup> Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>12<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Handengeriatriken, Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>13<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik L\u00f6wet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>14<\/sup> Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik Sollentuna, Stockholm, Sweden<br \/><sup>15<\/sup> Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Clinical Frailty Scale (CFS) \u00e4r ett skattningsverktyg f\u00f6r sk\u00f6rhet som anv\u00e4nds p\u00e5 geriatriska kliniker i Stockholm och som kan urskilja COVID-19-patienter med risk f\u00f6r s\u00e4mre utfall. Det \u00e4r d\u00e4remot oklart om ett sk\u00f6rhetsm\u00e5tt ber\u00e4knat fr\u00e5n journaldata, ett elektroniskt frailty index-verktyg (eFI), ger liknande prediktivt v\u00e4rde. Syftet med denna studie var att j\u00e4mf\u00f6ra eFI med andra m\u00e5tt p\u00e5 sk\u00f6rhet och komorbiditet, samt att utv\u00e4rdera prediktion av utfall (l\u00e4ngd p\u00e5 sjukhusvistelse, d\u00f6dlighet, \u00e5terinl\u00e4ggning) hos geriatriska COVID-19-patienter i Stockholm.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi extraherade elektroniska journaler fr\u00e5n nio geriatriska kliniker i Stockholm, Sverige, omfattande 3 168 COVID-19-patienter (medel\u00e5lder 81,9 \u00e5r) mellan 1\/3\/2020 och 17\/6\/2021. Sk\u00f6rhet skattades med CFS, Hospital Frailty Risk Score (HFRS) och eFI utifr\u00e5n 48 variabler p\u00e5 diagnoser, funktion och labv\u00e4rden. Komorbiditet r\u00e4knades ut med Charlson Comorbidity Index (CCI). Associationen mellan sk\u00f6rhet och l\u00e4ngd p\u00e5 sjukhusvistelse testades med linj\u00e4r regressionsanalys. D\u00f6dlighet under sjukhusvistelse och \u00e5terinl\u00e4ggning inom 30 dagar med logistisk regression, samt 30-dagars- och 6-m\u00e5nadersd\u00f6dlighet med Cox-regression. Justering f\u00f6r \u00e5lder och k\u00f6n gjordes i alla modeller.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">En \u00f6kning med 10% p\u00e5 eFI-skalan var associerat med h\u00f6gre risk f\u00f6r d\u00f6dlighet under sjukhusvistelsen (odds ratio [OR]=3,13; 95% confidence interval=2,52\u20133,91), 30-dagars d\u00f6dlighet (hazards ratio [HR]=2,46; 2,12\u20132,85), 6 m\u00e5naders d\u00f6dlighet (HR=2,40; 2,12\u20132,72), 30-dagars \u00e5terinl\u00e4ggning (OR=1,30; 1,02\u20131,64) och l\u00e4ngre sjukhusvistelse (<em>\u03b2<\/em>=2,28; 1,88\u20132,68). CFS, HFRS och CCI var p\u00e5 liknande s\u00e4tt associerade med dessa utfall, men eFI var den b\u00e4sta prediktorn f\u00f6r d\u00f6dlighet under sjukhusvistelsen (AUC=0,78).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Ett eFI-verktyg baserat p\u00e5 journaldata kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att identifiera h\u00f6grisk-patienter inlagda f\u00f6r COVID-19 p\u00e5 geriatriska kliniker i Stockholm.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513036\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P30\">P30 &#8211; Genomic and demographic aspects of the introduction of SARS-CoV-2 in \u00d6rebro County, 2020. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Amanda Grahn<sup>1<\/sup>, Paula M\u00f6lling<sup>2, 3<\/sup>, Gunl\u00f6g Rasmussen<sup>3, 4<\/sup>, <strong>Martin Sundqvist<\/strong><sup>2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> School of Medicine, \u00d6rebro University, \u00d6rebro, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Laboratory Medicine, Clinical Microbiology, \u00d6rebro University hospital, \u00d6rebro<br \/><sup>3<\/sup> Faculty of Medicine and Health, \u00d6rebro University, \u00d6rebro<br \/><sup>4<\/sup> County Medical Officer for Communicable Diseases, Region \u00d6rebro County, \u00d6rebro <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">On March 4, 2020, the first case of covid-19 was identified in \u00d6rebro County, Sweden. The aim of this study was to map the introduction of SARS-CoV-2 into \u00d6rebro County through demographic and genetic information, enabling a deeper understanding of the pandemic on a regional level.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">The initial 506 laboratory PCR-confirmed cases of COVID-19 in \u00d6rebro County (dated 2020-03-04 \u2013 2020-04-15) were analysed regarding demographic aspects and of those cases the first 13 underwent whole genome sequencing through AmpliSeq, Ion Torrent targeted Next Generation Sequencing (Folkh\u00e4lsomynidgheten, Solna) and the sequences were analysed using Nextclade (www.nextstrain.org).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">The 13 sequenced cases of SARS-CoV-2 in \u00d6rebro County represented three genetic clades of the virus (Clade G n=3, Clade GH n=9, Clade GR n=1). All 13 strains of SARS-CoV-2 carried the D614G spike mutation. The 506 laboratory confirmed cases were found in multiple municipalities in the county, with a significantly higher incidence in the largest municipality, \u00d6rebro, as compared to the whole county (OR 2.194 (1.806- 2.665), p&lt;0.001). \u00a0Three out of five high incidence areas in \u00d6rebro were located in districts known to have a higher proportion of foreign born.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">SARS-CoV-2 were introduced to Region \u00d6rebro through multiple introductions of genetically diverse strains. The cases were unevenly distributed throughout the county during the first six weeks. The presence of D614G spike mutation indicates introduction to \u00d6rebro county from Europe rather from other parts of the world. Sequence analysis of more samples collected during this time is ongoing.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513040\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P31\">P31 &#8211; Hormonbehandling av prostatacancer skyddar inte mot Covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Rolf Gedeborg<\/strong><sup>1<\/sup>, Lars Lindhagen<sup>2<\/sup>, Stacy Loeb<sup>3<\/sup>, Johan Styrke<sup>4<\/sup>, Hans Garmo<sup>5<\/sup>, P\u00e4r Stattin<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige. <br \/><sup>2<\/sup> Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR), Uppsala, Sverige. <br \/><sup>3<\/sup> Department of Urology and Population Health, New York University and Manhattan Veterans Affairs Medical Center, New York, US.<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Urologi och andrologi, Ume\u00e5 universitet, Sverige. <br \/><sup>5<\/sup> Translational Oncology and Urology Research (TOUR), King&apos;s College London, Guy&apos;s Hospital, London, UK.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I b\u00f6rjan av Covid-19-pandemin rapporterade en liten observationsstudie att m\u00e4n som fick hormonbehandling (<em>Androgen Deprivation Therapy<\/em>; ADT) mot prostatacancer hade skydd mot sv\u00e5r Covid-19-infektion och d\u00f6d i Covid-19. Flera randomiserade studier av ADT vid Covid-19 har redan initierats.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Forskningsdatabasen PcBaSe baserad p\u00e5 det Nationella prostatacancerregistret (NPCR) har kopplats till andra h\u00e4lsodataregister f\u00f6r analys av associationen mellan ADT (bicalutamid eller GnRH-agonist) och (a) \u00f6verd\u00f6dlighet under pandemin j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r, (b) d\u00f6d i i Covid-19 i en fallkontrollstudie och (c) risk f\u00f6r test-positiv Covid-19 och sv\u00e5r sjukdom i en kohortstudie.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Bland 114\u00a0547 m\u00e4n med prostatacancer hade m\u00e4n med ADT en \u00f6kad risk att testa positivt f\u00f6r Covid-19 (oddsratio [OR] 3,34; 95% CI: 2,91 \u2013 3,85), att d\u00e5 kr\u00e4va sjukhusv\u00e5rd (Fig. 1), och att avlida i Covid-19 (OR 5,05; 4,18 \u2013 6,10) men huvuddelen av dessa risk\u00f6kningar f\u00f6rsvann efter justering f\u00f6r \u00e5lder och faktorer kopplade till prostatacancerns sv\u00e5righetsgrad (justerat OR 1,25; 0,95 \u2013 1,65). Samma m\u00f6nster s\u00e5gs f\u00f6r \u00f6verd\u00f6dlighet under pandemin j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r (justerat OR 0,96; 0,87 \u2013 1,06).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Efter justering f\u00f6r st\u00f6rfaktorer ses ingen skyddseffekt av ADT mot Covid-19 bland m\u00e4n med prostatacancer. D\u00e4remot tycks mer avancerad cancersjukdom \u00f6ka risken b\u00e5de f\u00f6r att infekteras och att drabbas av sv\u00e5r sjukdom och d\u00f6d i Covid-19.<\/p>\n<p>Detta projekt st\u00f6djs av Vetenskapsr\u00e5det Dnr 2020-05866.<\/p>\n<p>Delar av resultaten publicerade: Gedeborg R, Styrke J, Loeb S, Garmo S, Stattin P. <em>Androgen deprivation therapy and excess mortality in men with prostate cancer during the initial phase of the COVID-19 pandemic<\/em>. PLOS One 2021, In Press.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40047.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513044\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P32\">P32 &#8211; Karakterisering av COVID-19-patienter med astma i Sverige &#8211; en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Brian Kirui<\/strong><sup>1<\/sup>, Ailiana Santosa<sup>1<\/sup>, Stefan Franz\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Vanfleteren Lowie E.G.W<sup>3, 4<\/sup>, Croline Stridsman<sup>5<\/sup>, Fredrik Nyberg<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2.Nationella Diabetesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> 3.KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> 4.Avdelningen f\u00f6r inv\u00e4rtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> 5.Avdelningen f\u00f6r medicin \/ OLIN-studierna, institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsa och klinisk medicin, Ume\u00e5 universitet, Ume\u00e5, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 kan p\u00e5verka astmapatienter p\u00e5 olika s\u00e4tt, men det saknas information om viktiga riskfaktorer. V\u00e5rt syfte var att beskriva och j\u00e4mf\u00f6ra sociodemografi, komorbiditeter, l\u00e4kemedelsbehandlingar och kliniska m\u00e4tningar hos astmapatienter med covid-19 med astmapatienter ur den allm\u00e4nna befolkningen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en deskriptiv studie med hj\u00e4lp av svenska registerdata fr\u00e5n januari 2020 till februari 2021. Vi identifierade astmapatienter fr\u00e5n det svenska Nationella Luftv\u00e4gsregistret och kopplade deras data till flera nationella h\u00e4lsov\u00e5rdsregister. Vi beskriver astmapatienter med covid-19-utfall (testpositiv\/diagnos, sjukhusinl\u00e4ggning, intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning och d\u00f6dsfall) som intr\u00e4ffade fram till februari 2021 samt en kohort av astmapatienter ur befolkningen (n=21550). Vi rapporterar frekvenser av sociodemografi, komorbiditeter, mediciner och kliniska faktorer j\u00e4mf\u00f6rt med en slumpvald astmakohort ur befolkningen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi studerade 25874 diagnoser, 2090 sjukhusinl\u00e4ggningar, 239 intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggningar och 328 d\u00f6dsfall hos astmapatienter p\u00e5 grund av covid-19. F\u00f6r alla covid-19-utfall dominerade kvinnor (58-59,5 %), s\u00e4rskilt bland d\u00f6dsfallen. Pojkar \u00f6verv\u00e4gde i \u00e5ldrarna under 12 \u00e5r. R\u00f6kningshistorik var vanligt f\u00f6rekommande vid sjukhusinl\u00e4ggning (39,6 %) och d\u00f6dsfall (42,7 %), j\u00e4mf\u00f6rt med 36,3% i astma-befolkningskohorten.<\/p>\n<p>Vi observerade h\u00f6gre prevalens av allergi (28 %) f\u00f6r covid-19-diagnos, fetma (46 %) bland intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggningar och hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar (72,9 %) bland d\u00f6dsfall. Inhalerade kortikosteroider var vanligaste medicineringen \u00f6verlag (figur), i alla \u00e5ldersgrupper, men bronkdilaterare var vanliga hos barn (&lt;6 \u00e5r). Sv\u00e5ra covid-19-utfall hade l\u00e4gre FEV1-v\u00e4rden.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat ger en detaljerad karakterisering som visar att astmapatienter med covid-19 oftare \u00e4r \u00e4ldre och kvinnor, har fler komorbiditeter och h\u00f6gre l\u00e4kemedelsanv\u00e4ndning \u00e4n astmapatienter i befolkningen. V\u00e5ra data ger viktig information f\u00f6r bed\u00f6mning av astmapatienter med covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40006.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513050\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P33\">P33 &#8211; Kvalitetsregistret f\u00f6r SARS-CoV-2 (Covid-19)<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Pontus Naucler<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, P\u00e4r Spar\u00e9n<sup>3<\/sup>, Joakim Dillner<sup>4, 5<\/sup>, Anders S\u00f6nnerborg<sup>1, 5, 6<\/sup>, Jan Albert<sup>7, 8<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>1, 2<\/sup>, Therese Dj\u00e4rv<sup>2, 9<\/sup>, Emma Larsson<sup>10, 11<\/sup>, Johan Ursing<sup>12, 13<\/sup>, Sara Nordqvist Kleppe<sup>5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Medicinska Enheten Infektionssjukdomar, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Medicin Solna, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB), Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Medicinsk Diagnostik Karolinska (MDK), Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Karolinska Institutet, Intuitionen f\u00f6r Laboratoriemedicin (LABMED), Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Medicin Huddinge, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Klinisk Mikrobiologi, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Karolinska Institutet, Mikrobiologi, Tum\u00f6r och Cellbiologi (MTC), Stockholm, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Medicinsk Enhet Akut, Stockholm, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> Karolinska Institutet, Klinisk Fysiologi och farmakologi (FyFa), Stockholm, Sverige<br \/><sup>11<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Stockholm, Sverige<br \/><sup>12<\/sup> Danderyds Sjukhus, Infektionskliniken, Stockholm, Sverige<br \/><sup>13<\/sup> Karolinska Institutet, Kliniska Vetenskaper, Danderyd Sjukhus, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kvalitetsregister f\u00f6r SARS-CoV-2 (Covid-19) har som syfte att systematiskt och fortl\u00f6pande utveckla och s\u00e4kra v\u00e5rdens kvalitet vid vaccination mot, behandling och v\u00e5rd av patienter med SARS-CoV-2-infektion (Covid-19) och minska infektionens efterverkningar. Registret m\u00f6jligg\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden genom framst\u00e4llning av statistik f\u00f6r att rationellt, snabbt och effektivt kunna observera och p\u00e5visa kvalitetsskillnader, ge underlag till f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete och f\u00f6lja upp de insatser som g\u00f6rs.<\/p>\n<p>Genom att st\u00f6dja evidensbaserat utvecklingsarbete kommer registret att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5rdkvaliteten och s\u00e4kerheten i v\u00e5rden f\u00f6r patienter, kvalitetss\u00e4kra den h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd som f\u00f6ranleds av SARS-CoV-2, samt l\u00e5ngsiktig f\u00f6lja upp vaccinationerna.<\/p>\n<p><strong>Organisation och styrning<\/strong>Karolinska Universitetssjukhuset har centralt personuppgiftsansvar (CPUA). Styrgruppen har kompetenser inom akutsjukv\u00e5rd, epidemiologi, immunologi, infektion, intensivv\u00e5rd, virologi och stor erfarenhet av att driva kvalitetsregister.<\/p>\n<p>Kvalitetsregistret startades i Region Stockholm, men \u00e4r nu i en utvecklingsfas d\u00e4r fler regioner \u00f6ver landet ansluter sig.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Registret planerar att h\u00e4mta in relevant data r\u00f6rande diagnostik, behandling, v\u00e5rd och vaccination avseende SARS-CoV-2 (Covid-19). Data om diagnostik omfattar: PCR, serologi, antigentestning och sekvensering. Behandlingsdata omfattar kliniskt relevant data f\u00f6r behandling av Covid-19, exempelvis medicinering, mekanisk ventilation och uppf\u00f6ljning fr\u00e5n de olika v\u00e5rdniv\u00e5erna prim\u00e4rv\u00e5rd, slutenv\u00e5rd och intensivv\u00e5rd. Vaccinationsdata planeras omfatta antal doser, tidpunkter f\u00f6r vaccinering och vilket vaccin som administrerats. Inh\u00e4mtningen sker igenom import direkt ifr\u00e5n v\u00e5rdgivarnas datalager, s\u00e5 att ingen manuell registrering kr\u00e4vs.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Sammanfattning av data i figuren.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Registret f\u00f6rv\u00e4ntas bli ett fullskaligt nationellt kvalitetsregister inom det n\u00e4rmaste verksamhets\u00e5ret och kan utg\u00f6ra en kraftfull resurs inom kvalitetsuppf\u00f6ljning, planering och forskning om Covid-19 och dess konsekvenser.<\/p>\n<p><strong>Information om registret<\/p>\n<p><\/strong>www.covid19register.se<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39978.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513059\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P34\">P34 &#8211; Mortaliteten bland patienter som v\u00e5rdats f\u00f6r Covid-19 p\u00e5 geriatriska kliniker: Data (mars 2020-juli 2021) fr\u00e5n Stockholm GeroCOVID studien<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hong Xu<\/strong><sup>1<\/sup>, Sara Garcia-Patcek<sup>1, 2<\/sup>, Martin Annetorp<sup>2<\/sup>, Viktoria B\u00e4ck Jerlardtz<sup>3<\/sup>, Tommy Cederholm<sup>1, 2<\/sup>, Malin Engstr\u00f6m<sup>4<\/sup>, Miia Kivipelto<sup>1, 2<\/sup>, Lars G\u00f6ran Lundberg<sup>5<\/sup>, Carina Metzner<sup>2<\/sup>, Maria Olsson<sup>6, 7<\/sup>, Josefina Skog\u00f6 Nyvang<sup>8<\/sup>, Carina S\u00fchl \u00d6berg<sup>9<\/sup>, Elisabet \u00c5kesson<sup>10, 11<\/sup>, Dorota Religa<sup>1, 2<\/sup>, Maria Eriksdotter Maria Eriksdotter<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sektionen f\u00f6r klinisk geriatrik, Institutionen f\u00f6r Neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> Tema Inflammation och \u00c5ldrande, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Jakobsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Sabbatsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Dalengeriatriken Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Capio geriatrik L\u00f6wet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Capio geriatrik Sollentuna, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Capio Geriatrik Nacka AB, Nacka, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Handengeriatriken, Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>10<\/sup> Sektionen f\u00f6r neurogeriatrik, Institutionen f\u00f6r Neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>11<\/sup> Stockholms Sjukhem, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Vi har tidigare visat en minskning av mortaliteten i COVID-19 bland \u00e4ldre under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av pandemin. Kunskapen om mortaliteten under l\u00e4ngre tid \u00e4r mindre k\u00e4nd. Syftet h\u00e4r \u00e4r att unders\u00f6ka trettiodagarsmortaliteten \u00f6ver tid bland geriatriska patienter med och utan COVID-infektion i Stockholm.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data mellan 6 mars 2020-31 juli 2021 samlades in fr\u00e5n 4565 respektive 19308 patienter 70 \u00e5r och \u00e4ldre som v\u00e5rdades p\u00e5 grund av COVID respektive icke-COVID-infektion p\u00e5 nio geriatriska kliniker i Stockholm. Information om trettiodagarsmortaliteten (r\u00e4knad fr\u00e5n inskrivningsdatum p\u00e5 geriatrisk klinik) registrerades. Antalet COVID-fall och mortalitet per vecka f\u00f6r populationen 70 \u00e5r och \u00e4ldre i Stockholm erh\u00f6lls fr\u00e5n Socialstyrelsen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Bland patienter med COVID-19 var trettiodagarsmortaliteten h\u00f6gst i mars och april 2020 (29%), minskade under sommaren och \u00f6kade igen under h\u00f6sten (17% november-december). I januari-februari 2021 var d\u00f6dligheten 14% och minskade till 11% i mars-april 2021. Trettiodagarsmortaliteten under mars 2020-juli 2021 var 18% j\u00e4mf\u00f6rt med 5.5% bland icke-COVID-19 geriatriska patienter.\u00a0<\/p>\n<p>Antalet personer \u00f6ver 70-\u00e5r som testade positivt f\u00f6r COVID-19 i Stockholm var h\u00f6gst i april och december 2020, sj\u00f6nk i januari 2021 f\u00f6r att sedan \u00f6ka men i mindre omfattning \u00e4n tidigare. Antalet d\u00f6dsfall f\u00f6ljde samma m\u00f6nster som smittspridningen i samh\u00e4llet f\u00f6rutom under v\u00e5ren 2021 d\u00e5 mortaliteten minskade.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Trettiodagarsmortaliteten f\u00f6r sjukhusv\u00e5rdade geriatriska COVID-19 patienter liksom f\u00f6r hela 70+ populationen i Stockholm var h\u00f6gst under perioder med h\u00f6g COVID-19 incidens i samh\u00e4llet fram till v\u00e5ren 2021 d\u00e5 en minskning ses, sannolikt delvis en vaccinationseffekt. D\u00f6dligheten i icke-COVID-19 geriatriska fall var betydligt l\u00e4gre och t\u00e4mligen stabil under perioden.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40081.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513073\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P35\">P35 &#8211; Mortality of patients admitted to geriatric care from March 2020 to July 2021: Data from the Stockholm Gero-COVID cohort<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hong Xu<\/strong><sup>1<\/sup>, Sara Garcia-Ptacek<sup>1, 2<\/sup>, Martin Annetorp<sup>2<\/sup>, Viktoria B\u00e4ck Jerlardtz<sup>3<\/sup>, Tommy Cederholm<sup>2<\/sup>, Malin Engstr\u00f6m<sup>4<\/sup>, Miia Kivipelto<sup>1, 2<\/sup>, Lars G\u00f6ran Lundberg<sup>5<\/sup>, Carina Metzner<sup>2<\/sup>, Maria Olsson<sup>6, 7<\/sup>, Josefina Skog\u00f6 Nyvang<sup>8<\/sup>, Carina S\u00fchl \u00d6berg<sup>9<\/sup>, Elisabet \u00c5kesson<sup>10, 11<\/sup>, Dorota Religa Dorota Religa<sup>1, 2<\/sup>, Maria Eriksdotter<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Theme Inflammation and Aging, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Geriatric medicine, Jakobsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Geriatric medicine, Sabbatsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Geriatric medicine, Dalengeriatriken Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Geriatric medicine, Capio geriatrik L\u00f6wet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Department of Geriatric medicine, Capio geriatrik Sollentuna, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Department of Geriatric medicine, Capio Geriatrik Nacka AB, Nacka, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Department of Geriatric medicine, Handengeriatriken, Aleris N\u00e4rsjukv\u00e5rd AB, Stockholm, Sweden<br \/><sup>10<\/sup> Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>11<\/sup> R&amp;D unit, Stockholms Sjukhem, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">To describe the changes over time in 30-day mortality of geriatric patients in the Stochholm GeroCovid cohort, and incidence and mortality from COVID-19 in a population over 70 in the Stockholm region, March 2020-July 2021.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">4,565 patients over 70 years old with COVID-19 and 19,308 hospitalized for non-COVID-19 causes from March 6, 2020, to July 31, 2021, were included. Across the date of hospital admission, patient demographics, treatment, care, and mortality were collected.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">In patients with COVID-19, the 30-day mortality was highest at the beginning of the first wave (29% in March-April 2020), decreased as the first wave subsided (6% July-August), increased again in the second wave (18% September-December, and 14% January-February), but failed to increase as much in the third wave (11-14% March-July 2021). In non-COVID-19 geriatric patients, 30-day mortality presented a similar trend, but with a smaller magnitude of variation (4-9%). The number of persons over 70 years testing positive for COVID-19 in Stockholm reached two peaks in 2020 (April and December), then fell in January 2021, and then increased again. We observe a similar trend in the number of COVID-19-related deaths in persons over 70 years old in Stockholm except for the third wave (probably vaccine effect).\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">During the first and second waves, 30-day mortality for hospitalized geriatric COVID-19 patients increased in periods of high community COVID-19 incidence and hospital admissions. Mortality for non-COVID geriatric cases varied less but also increased with the pandemic peaks.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40042.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513088\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P36\">P36 &#8211; Potentiella biverkningar f\u00f6r COVID-19-vacciner \u2013bakgrundsincidenser varierar med \u00e5lder och k\u00f6n, \u00f6ver tid och p\u00e5verkas av pandemin \u2013 en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Fredrik Nyberg<\/strong><sup>1<\/sup>, Magnus Lindh<sup>2, 3<\/sup>, Lowie E.G.W. Vanfleteren<sup>4, 5<\/sup>, Niklas Hammar<sup>6<\/sup>, Bj\u00f6rn Wettermark<sup>7<\/sup>, Johan Sundstr\u00f6m<sup>8, 9<\/sup>, Ailiana Santosa<sup>1<\/sup>, Brian Kirui<sup>1<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>2, 10<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Samh\u00e4llsmedicin och Folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r Medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r inv\u00e4rtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Enheten f\u00f6r epidemiologi, Institutet f\u00f6r milj\u00f6medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Samh\u00e4llsfarmaci, Institutionen f\u00f6r farmaci, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Klinisk epidemiologi, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> The George Institute for Global Health, University of New South Wales, Sydney, Australia<br \/><sup>10<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">N\u00e4r storskaliga vaccinationsprogram f\u00f6r covid-19 nu genomf\u00f6rs \u00f6ver hela v\u00e4rlden kommer s\u00e4kerhetssignaler som beh\u00f6ver utv\u00e4rderas snabbt att dyka upp. Vi rapporterar h\u00e4r populationsbaserade \u00e5lders- och k\u00f6nsspecifika bakgrundsincidenser f\u00f6r potentiella vaccinbiverkningar av s\u00e4rskilt intresse (AESI) f\u00f6r den svenska befolkningen, vilka ber\u00e4knats med hj\u00e4lp av nationella h\u00e4lsoregisterdata.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Ett \u00e5lders\/k\u00f6nsstratifierat slumpm\u00e4ssigt 10% urval av den svenska befolkningen 1jan2020, analyserades avseende incidens av tillst\u00e5nd som representerar AESI under 2020, \u00e5ret d\u00e5 covid-19-pandemin utvecklades men innan vaccinationerna p\u00e5b\u00f6rjades. Vi definierade f\u00f6ljande AESI-utfall baserat p\u00e5 definitioner fr\u00e5n l\u00e4kemedelsmyndigheter, biverkningsmonitoreringsprogram och tidigare studier: aseptisk hj\u00e4rnhinneinflammation, feberkramper, Kawasaki-syndrom, MISC, post-infekti\u00f6s artrit, artrit, hj\u00e4rtmuskelinflammation, ARDS, hj\u00e4rtinfarkt, stroke, ischemisk stroke, hemorragisk stroke, ven\u00f6s tromboembolism, lungemboli, njursvikt, leversvikt, erytema multiforme, DIC, autoimmun sk\u00f6ldk\u00f6rtelinflammation och blindtarmsinflammation. Vi ber\u00e4knade incidens stratifierad f\u00f6r \u00e5lder, k\u00f6n och tidsperiod (kvartal 2020).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi inkluderade 972723 personer, som representerar Sveriges befolkning 1jan 2020. Vi fann att flera potentiella AESI var starkt associerade med \u00e5lder och i vissa fall k\u00f6n. Flera AESI visade f\u00f6rv\u00e4ntad incidens\u00f6kning med \u00e5ldern, medan vissa (t.ex. blindtarmsinflammation, aseptisk hj\u00e4rnhinneinflammation, autoimmun sk\u00f6ldk\u00f6rtelinflammation, Kawasaki syndrom och MISC) var vanligare hos ungdomar, och andra uppvisade ett plattare \u00e5ldersm\u00f6nster (t.ex. hj\u00e4rtmuskelinflammation, DIC och erytema multiforme), se figur. Betydande variation \u00f6ver tid s\u00e5gs f\u00f6r vissa AESI under de fyra kvartalen 2020, potentiellt relaterat till pandemiv\u00e5gor, s\u00e4songsvariation, \u00f6verbelastning av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystemet eller andra effekter p\u00e5 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Underliggande \u00e5lder och k\u00f6n samt tidsperiod f\u00f6r incidensuppskattning och aktuell covid-incidens \u00e4r viktiga faktorer att beakta n\u00e4r AESI- incidenser som observeras efter covid-19-vaccination j\u00e4mf\u00f6rs med motsvarande bakgrundsincidenser.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40030.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513096\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P37\">P37 &#8211; Reinfektion med SARS-CoV-2 i Region Stockholm: Incidens och riskfaktorer <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Katja Wyss<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Pontus Hedberg<sup>2, 3<\/sup>, Lina Davies Forsman<sup>1, 2<\/sup>, Joanna Nederby \u00d6hd<sup>4, 5<\/sup>, Robert Dyrdak<sup>3, 6<\/sup>, Jan Albert<sup>3, 6<\/sup>, Anna F\u00e4rnert<sup>1, 2<\/sup>, Pontus Naucler<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> ME Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r mikrobiologi, tum\u00f6r-och cellbiologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Smittskydd Stockholm, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det f\u00f6rsta fallet av \u00e5terinfektion i SARS-CoV-2 rapporteras i USA maj 2020. Det \u00e4r ofullst\u00e4ndigt klarlagt hur vanligt det \u00e4r med reinfektioner och vilka som drabbas. H\u00e4r unders\u00f6ker vi kumulativ incidens, utfall och riskfaktorer f\u00f6r SARS-CoV-2 reinfektion bland inv\u00e5nare i Region Stockholm.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I en inbyggd fall-kontroll studie f\u00f6ljdes 125\u00a0223 individer bosatta i Region Stockholm med ett smittskyddsanm\u00e4lt positivt SARS-CoV-2 PCR-test f\u00f6re 7e februari 2021, f\u00f6r reinfektion fram till 9e maj 2021. Reinfektion definierades som ett nytt PCR positivt prov efter &gt;90 dagar. Individer med reinfektion (fall) matchades med risk-set samplade kontroller 1:10, utifr\u00e5n datum f\u00f6r f\u00f6rsta positiva prov. Information om v\u00e5rd och komorbiditeter inh\u00e4mtades via Stockholms Valdatabas.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 125\u00a0223 individer fick 545 (0.4%) en PCR verifierad reinfektion efter &gt;90 dagar. Mediantid till reinfektion var 146 dagar (IQR 105-205) och 61% (335\/545) av reinfektionerna intr\u00e4ffade efter mars 2021. 15% (80\/545) av fall, respektive 14% (781\/5450) av kontroller, v\u00e5rdades p\u00e5 sjukhus under sin f\u00f6rsta infektion. Prelimin\u00e4ra data visade att b.l.a hj\u00e4rtsjukdom, kronisk njursjukdom, immunsuppression, lever-, lung-, cerebrovaskul\u00e4r- och inflammatorisk sjukdom var associerade med reinfektion efter justering f\u00f6r k\u00f6n och \u00e5lder. Allvarligare sjukdom s\u00e5gs hos 5% av reinfektioner (28\/545) j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rsta infektionen, och 4% (20\/545) avled inom 30 dagar. Uppdaterad data med uppf\u00f6ljning tom september 2021 kommer inkluderas p\u00e5 konferensen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Incidensen av reinfektioner i<strong> <\/strong>Stockholm fram till maj 2021 var l\u00e5g och majoriteten upptr\u00e4dde efter att SARS-CoV-2-alfa blivit den dominerande varianten. \u00c4ven om de flesta individer med reinfektion var friska, identifierades flera komorbiditeter associerade med \u00f6kad risk f\u00f6r reinfektion.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513103\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P38\">P38 &#8211; Riskfaktorer f\u00f6r covid-19 bland patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom i Sverige \u2013 en populations-baserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Brian Kirui<\/strong><sup>1<\/sup>, Ailiana Santosa<sup>1<\/sup>, Stefan Franz\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Vanfleteren Lowie E.G.W<sup>3, 4<\/sup>, Caroline Stridsman<sup>5<\/sup>, Fredrik Nyberg<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2.Nationella Diabetesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> 3.KOL-Centrum, Avdelningen f\u00f6r lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> 4.Avdelningen f\u00f6r inv\u00e4rtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen f\u00f6r Medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> 5.Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsa och klinisk medicin, Avdelningen f\u00f6r medicin\/ OLIN-enheten, Medicinska fakulteten, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Forskning om riskfaktorer f\u00f6r covid-19 bland personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) \u00e4r \u00e4nnu begr\u00e4nsad. Vi har unders\u00f6kt riskfaktorer f\u00f6r covid-19-diagnos, sjukhusinl\u00e4ggninginl\u00e4ggning, intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning och d\u00f6d bland KOL-patienter i Sverige.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data f\u00f6r KOL-diagnostiserade patienter (N=18456) i Nationella Luftv\u00e4gsregistret kopplades till data fr\u00e5n flera h\u00e4lsoregister fr\u00e5n 1jan2015 till 28feb2021. Bland dessa KOL-patienter identifierades olika covid-19-utfall: diagnos (test och\/eller sjukv\u00e5rdsdiagnos), sjukhusinl\u00e4ggning, intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning och d\u00f6dsfall, och en slumpvald populationsbaserad KOL-patientkohort (N=10867). Med justerade Cox-regressionsmodeller i case-cohort-design analyserades associationer mellan sociodemografi, komorbiditet, l\u00e4kemedelsbehandling och kliniska data och utfallen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi identifierade 6207 diagnoser, 2255 sjukhusinl\u00e4ggningar, 157 intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggningar och 746 d\u00f6dsfall av covid-19. Risken f\u00f6r covidsjukhusinl\u00e4ggning och d\u00f6dsfall \u00f6kade med \u00e5ldern och minskade med h\u00f6gre utbildning, samt f\u00f6r kvinnor, gifta och f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande (Figur). Icke svenskf\u00f6dda personer med KOL hade \u00f6kad risk f\u00f6r alla covid-19-utfall. De flesta studerade komorbiditeter \u00f6kade risken f\u00f6r flera covid-19 utfall, bland de starkare var: hj\u00e4rtsvikt f\u00f6r diagnos (hasardkvot 1,37, 95% konfidensintervall 1,24-1,51), kardiovaskul\u00e4r sjukdom f\u00f6r sjukhusinl\u00e4ggning (1,76, 1,53-2,04) och d\u00f6dlighet (2,41, 1,88-3,09), och fetma f\u00f6r intensivv\u00e5rd (3,54, 2,22-5,66), Endast fetma, \u00e5ngest och diabetes var signifikanta prediktorer f\u00f6r intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning. Inhalerade kortikosteroider var associerade med h\u00f6gre risk f\u00f6r alla covid-19-utfall, medan andra vanliga lungmediciner, inklusive orala kortikosteroider, beta-agonister och muskarinantagonister fr\u00e4mst \u00f6kade risken f\u00f6r covid-19-diagnos och sjukhusinl\u00e4ggning. Kliniskt allvarliga former av KOL var starkt associerade med de flesta covid-19-utfall.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi fann h\u00f6gre covid-19-risker f\u00f6r \u00e4ldre, manliga, \u00a0utrikesf\u00f6dda KOL-patienter med fetma, kardiovaskul\u00e4ra och metabola komorbiditeter och medicinering med bronkodilatatorer eller kortikosteroider. Denna riskfaktorkunskap kan f\u00f6rhoppningsvis f\u00f6rb\u00e4ttra riktade insatser mot covid-19-risk bland KOL-patienter.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40007.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513110\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P39\">P39 &#8211; Riskfaktorer f\u00f6r SARS-CoV-2 hos gravida i Sverige och Norge<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anne K. \u00d6rtqvist<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Maria C. Magnus<sup>3<\/sup>, Laura Oakley<sup>3, 4<\/sup>, Anne-Marie Nybo Andersen<sup>5<\/sup>, Siri E. H\u00e5berg<sup>3<\/sup>, Olof Stephansson<sup>1, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Divisionen f\u00f6r Klinisk Epidemiolgi, Institutionen f\u00f6r Medicin, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Verksamhet Obstetrik och Gynekologi, Visby Lasarett, Visby, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Centre for Fertility and Health, Norwegian Institute of Public Health, Oslo, Norway<br \/><sup>4<\/sup> Department of Non-communicable Disease Epidemiology, London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, United Kingdom<br \/><sup>5<\/sup> Department of Public Health, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark<br \/><sup>6<\/sup> Medicinsk enhet Graviditet och f\u00f6rlossning, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Att identifiera riskfaktorer f\u00f6r SARS-CoV-2 hos gravida \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r kliniska rekommendationer. Studiens syfte var att identifiera riskfaktorer f\u00f6r SARS-CoV-2 test-positivitet under graviditet, samt unders\u00f6ka hur olika teststrategier, s\u00e5som universell eller icke-universell (indikationsbaserad) testning, och bakgrundsfaktorer p\u00e5verkar resultatframst\u00e4llningen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I en populationsbaserad registerstudie av 107627 gravida kvinnor i Sverige och 81195 i Norge under pandemins f\u00f6rsta 18 m\u00e5nader, studerades sambandet mellan maternella- och graviditetsrelaterade faktorer samt komorbiditet och SARS-CoV-2 test-positivitet. Universell testning f\u00f6r SARS-CoV-2 av gravida i samband med inneliggande v\u00e5rd, oavsett inl\u00e4ggningsorsak, genomf\u00f6rdes p\u00e5 23 f\u00f6rlossningskliniker i Sverige. Icke-universell testning omfattar all annan testning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av inkluderade gravida kvinnor var det 2,1% i Sverige och 1,1% i Norge som testades positivt f\u00f6r SARS-CoV-2. I svensk data hade kvinnor med \u00f6vervikt, fetma och graviditetsdiabetes en \u00f6kad sannolikhet f\u00f6r test-positivitet hos icke-universellt testade, men inte hos universellt testade. I norsk data var l\u00e4gre utbildningsniv\u00e5 associerat med \u00f6kad sannolikhet f\u00f6r test-positivitet, samtidigt som dessa kvinnor mer s\u00e4llan var testade j\u00e4mf\u00f6rt med dem med en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5. I b\u00e5de svensk och norsk data hade gravida f\u00f6dda i Mellan\u00f6stern eller Afrika \u00f6kad sannolikhet f\u00f6r test-positivitet oavsett teststrategi, \u00e4ven om dom hade en l\u00e4gre sannolikhet att bli testade j\u00e4mf\u00f6rt med gravida f\u00f6dda i Skandinavien.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Valet av teststrategi, studiepopulationens bakgrundsfaktorer och dataursprung p\u00e5verkar vilka riskfaktorer hos gravida som associeras med SARS-CoV-2. Trots detta fann vi genomg\u00e5ende att kvinnor f\u00f6dda i Mellan\u00f6stern och Afrika hade en \u00f6kad sannolikhet f\u00f6r test-positivitet. Resultaten b\u00f6r beaktas i arbetet med rekommendationer f\u00f6r gravida kvinnor under p\u00e5g\u00e5ende och framtida pandemier.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39919.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513117\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P40\">P40 &#8211; Sjukskrivningsm\u00f6nster f\u00f6r Covid-19: en unders\u00f6kning av pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g i en omfattande registerbaserad studie i Sverige<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Annie Palstam<\/strong><sup>1<\/sup>, Emma Westerlind<sup>1<\/sup>, Katharina S Sunnerhagen<sup>1<\/sup>, Hanna C Persson<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sektionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Pandemins p\u00e5verkan p\u00e5 samh\u00e4llet \u00e4r \u00e4nnu inte fullt \u00f6verblickbart. Sjukfr\u00e5nvaro fr\u00e5n arbete kan ses som en h\u00e4lsoindikator i en arbetsf\u00f6r population och syftet med denna studie var att kartl\u00e4gga sjukskrivningsm\u00f6nstret f\u00f6r Covid-19 under f\u00f6rsta v\u00e5gen i Sverige.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Registerdata fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyr\u00e5n har kombinerats. Studien omfattar alla personer som erh\u00e5llit sjukpenning p\u00e5 grund av en Covid-19-diagnos i Sverige under perioden 1 mars \u2013 31 augusti 2020 och uppf\u00f6ljningstiden \u00e4r 4 m\u00e5nader.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt erh\u00f6ll 11 955 personer sjukpenning p\u00e5 grund av Covid-19. Mediansjukskrivningstiden var 35 dagar, 13% var sjukskrivna &gt; 12 veckor (l\u00e5ngtids-Covid) och 9% var sjukskrivna hela uppf\u00f6ljningstiden om 4 m\u00e5nader. Att i akutskedet ha v\u00e5rdats inneliggande p\u00e5 sjukhus f\u00f6r Covid-19 var den starkaste prediktorn f\u00f6r l\u00e4ngre sjukskrivning. Av de som avslutade sin sjukskrivning under uppf\u00f6ljningstiden \u00e5terf\u00f6ll 242 personer (2%) i en ny sjukskrivning p\u00e5 grund av Covid-19, varav 136 (56%) var fortsatt sjukskrivna vid uppf\u00f6ljningens slut efter 4 m\u00e5nader. Personer med \u00e5terkommande sjukskrivningar var \u00e4ldre, oftare kvinnor och hade i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning varit sjukskrivna \u00e5ret f\u00f6re Covid-19-pandemin.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Ett betydande antal personer var sjukskrivna p\u00e5 grund av Covid-19 under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av pandemin. Sjukskrivningen var l\u00e5ngdragen f\u00f6r m\u00e5nga och \u00e5terfall i sjukskrivning f\u00f6rekommer. Flera olika faktorer verkar vara viktiga i att predicera l\u00e4ngre och \u00e5terkommande sjukskrivning, men det verkar ocks\u00e5 som om gruppen som \u00e4r sjukskriven l\u00e4nge f\u00f6r Covid-19 \u00e4r heterogen. F\u00f6r att unders\u00f6ka l\u00e5ngsiktiga sjukskrivningsm\u00f6nster p\u00e5 grund av Covid-19 kr\u00e4vs en l\u00e4ngre uppf\u00f6ljningstid.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513122\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P41\">P41 &#8211; Skyddande effekt av statinbehandling f\u00f6r COVID-19-insjuknande, allvarlig sjukdom och d\u00f6d \u2013 en nationella svensk kohortstudie inom SCIFI-PEARL-projektet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ailiana Santosa<\/strong><sup>1<\/sup>, Stefan Franz\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Bj\u00f6rn Wettermark<sup>3<\/sup>, Ingela Parmryd<sup>4<\/sup>, Fredrik Nyberg<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Nationella Diabetesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Samh\u00e4llsfarmaci, Institutionen f\u00f6r farmaci, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r medicinsk kemi och cellbiologi, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Statinbehandling har antagits skydda mot virusinfektioner p\u00e5 grund av immunmodulerande, antiinflammatoriska och membranomvandlande effekter. Statiners effekter p\u00e5 COVID-19 \u00e4r dock fortfarande oklara.<br \/><strong>M\u00c5L<\/strong> &#8211; Att unders\u00f6ka om statinexponering p\u00e5verkar insjuknande, sv\u00e5righetsgrad eller d\u00f6d i COVID-19 med hj\u00e4lp av nationella befolkningsbaserade register.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En population \u226540 \u00e5r selekterades genom \u00e5lders-k\u00f6nsstratifierat slumpm\u00e4ssigt urval fr\u00e5n Sveriges befolkningen 1jan2020. Data h\u00e4mtades fr\u00e5n SmiNet (positiv PCR-test), nationella patientregistret, d\u00f6dsorsaksregistret, nationella l\u00e4kemedelsregistret och sociodemografiska register. Individer med COVID-19 identifierades. Vi studerade tre kohorter (med respektive indexdatum): populationskohort f\u00f6r den samplade studiegruppen (1jan2020), insjuknandekohort (positivt test-datum eller diagnos-datum) och sjukhusv\u00e5rdad kohort (inl\u00e4ggningsdatum,). Statinexponering definierades som \u22653 recept under \u00e5ret f\u00f6re index. Utfall var COVID-19-test-positivitet, diagnos, sjukhusinl\u00e4ggning, intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning och d\u00f6dsfall. Uppf\u00f6ljningen str\u00e4ckte sig fr\u00e5n index till 20jan2021. Med Cox-regression skattades hazardkvoter. Vi kontrollerade f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4xlingsfaktorer genom propensity scores omfattande variabler f\u00f6r komorbiditeter, l\u00e4kemedelsexponering och sociodemografi, och balanserade grupperna genom IPTW-viktning (inverse probability of treatment weights).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 572 723 individer hade 22,3 % regelbunden p\u00e5g\u00e5ende statinbehandling \u00e5ret f\u00f6re 1jan2020. Efter IPTW-justering fann vi skyddande effekter i denna populationskohort av statinbehandling f\u00f6r positivt COVID-19-test (HR 0.91, 95% konfidensintervall 0.86-0.97), COVID-19-diagnos (0.91, 0.87-0.96), sjukhusinl\u00e4ggning (0.91, 0.84-0.99) och d\u00f6dsfall (0.69, 0.62-0.77), men inte intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning. I insjuknandekohorten och sjukhusv\u00e5rdskohorten var statinexponering associerad med l\u00e4gre risk f\u00f6r COVID-19-d\u00f6d (0.78, 0.72-0.83 och 0.81, 0.74-0.89), men inte f\u00f6r p\u00e5 intensivv\u00e5rdsinl\u00e4ggning eller sjukhusv\u00e5rd i insjuknandekohorten. Effekterna var marginellt starkare hos kvinnor \u00e4n m\u00e4n, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Personer som behandlats med statiner synes ha l\u00e4gre COVID-19-mortalitet \u00e4n icke-anv\u00e4ndare.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39998.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513128\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P42\">P42 &#8211; Var ligger flockimmunitetstr\u00f6skeln, och vad p\u00e5verkar fluktuationerna i antal registrerade COVID19 fall?<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Marcus Carlsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Cecilia S\u00f6derberg-Naucl\u00e9r<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Matematikcentrum, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Etablerade formler f\u00f6r flockimmunitet ger vid lag att flockimmunitetstr\u00f6skeln f\u00f6r COVID-19 ligger \u00f6ver 70%. Imperial Colleges COVID19-team skattade 81% inom ett par m\u00e5nader i scenariot &quot;g\u00f6r ingenting&quot;, och flertalet svenska experter gissade v\u00e5ren 2020 att flockimmunitet var n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende. Trots detta hade vi v\u00e5ren 2021 drygt 30% sero-prevalens, efter tre distinkta smittv\u00e5gor. <\/p>\n<p>Har restriktionerna och medborgarnas f\u00f6ljsamhet verkligen haft en s\u00e5pass markant effekt p\u00e5 smittspridningen, eller kan det vara s\u00e5 att de formler som ligger till grund f\u00f6r ovan n\u00e4mnda ber\u00e4kningar \u00e4r missvisande?\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi har implementerat ett flertal olika varianter av SEIR modeller f\u00f6r prediktion av COVID19, som vi sedan f\u00f6rs\u00f6kt passa ihop med data fr\u00e5n FHM g\u00e4llande smittspridningskurvan, varianter och seroprevalens. Vi har \u00e4ven anv\u00e4nt matematisk teori f\u00f6r att analysera skillnaden mellan avancerade &quot;compartmental SEIR-models&quot; och en vanlig rudiment\u00e4r SIR-modell.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi finner att det \u00e4r sv\u00e5rf\u00f6rklarligt stor diskrepans mellan modell och observerad data f\u00f6r samtliga modeller som inte tar med en viss niv\u00e5 av pre-immunitet. Vi visar att avancerade SEIR modeller som tar i beaktan olika \u00e5ldersf\u00f6rdelning, slumpm\u00e4ssighet i smittspridning, olika beteendem\u00f6nster samt olika niv\u00e5er av infektivitet och mottaglighet, kan approximeras v\u00e4l av rudiment\u00e4r SIR givet att pre-immunitet tas med i initialvillkoren. Vi finner att f\u00f6rra vinterns tv\u00e5 stora v\u00e5gor kan modelleras mycket v\u00e4l om en pre-immunitet runt 60% tas med i ber\u00e4kningarna.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Matematisk modellering tyder p\u00e5 en stor varians i mottaglighet f\u00f6r SARS-CoV-2, och att klassiska modeller och formler f\u00f6r flockimmunitet \u00e4r missvisande.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39993.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513132\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P43\">P43 &#8211; Ventilator-associated lower respiratory tract bacterial infections in COVID-19 compared to non-COVID-19 patients<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Pontus Hedberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Anders Ternhag<sup>1, 3<\/sup>, Christian G Giske<sup>4, 5<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>1, 6<\/sup>, Volkan \u00d6zenci<sup>4, 5<\/sup>, Niclas Johansson<sup>1, 3<\/sup>, Carl Spindler<sup>1, 3<\/sup>, Jonas Hedlund<sup>1, 3<\/sup>, Johan M\u00e5rtensson<sup>7, 8<\/sup>, Pontus Naucler<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Infectious Diseases, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Clinical Microbiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Laboratory Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Medicine Huddinge, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Department of Perioperative Medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Ventilator-associated lower respiratory tract infections (VA-LRTI) are associated with prolonged length of stay and increased mortality. We aimed to investigate the incidence of bacterial VA-LRTI among mechanically ventilated COVID-19 patients and compare these findings to non-COVID-19 cohorts throughout the first and second wave of the pandemic.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Retrospective cohort study of all patients \u226518 years treated with mechanical ventilation year 2011-2020 in Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">The cohort consisted of 20,223 ICU episodes (479 COVID-19), with a VA-LRTI incidence proportion of 30% (129\/426) in COVID-19 and 18% (1,081\/5,907) in non-COVID-19 among patients ventilated <u>&gt;<\/u>48 hours. Median length of ventilator treatment for COVID-19 patients was 10 days (IQR 5-18), which was longer than for all other investigated specific diagnoses. The VA-LRTI incidence rate per 1,000 ventilator days at risk was 31 (95% CI 26-37) for COVID-19 and 34 (95% CI 32-36) for non-COVID-19. With COVID-19 as reference, adjusted subdistribution hazard ratios for VA-LRTI was 0.29-0.50 (95% CI, &lt;1) for influenza, bacterial pneumonia, ARDS and severe sepsis, but 1.38 (95% CI 1.15-1.65) for specific non-infectious diagnoses. Compared to COVID-19 in the first wave of the pandemic, COVID-19 in the second wave had adjusted subdistribution hazard ratio of 1.98 (95% CI 1.28-3.05).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">COVID-19 is associated with exceptionally long durations of mechanical ventilation treatment and high VA-LRTI incidence proportions. The incidence rate of VA-LRTI was compared to the pooled non-COVID-19 cohort however not increased in COVID-19. Significant differences in the incidence of VA-LRTI occurred between the first and second wave of the COVID-19 pandemic.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40052.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513140\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P44\">P44 &#8211; Yrke och Covid-19-utfall bland utrikesf\u00f6dda och svenskf\u00f6dda i Sverige- en registerbaserad studie inom SCIFI-PEARL projektet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Chioma Nwaru<\/strong><sup>1<\/sup>, Ailiana Santosa<sup>1<\/sup>, Stefan Franz\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Fredrik Nyberg<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Nationella Diabetesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Studier om covid-19-risk relaterat till yrke bland utrikesf\u00f6dda i Sverige saknas. Vi unders\u00f6kte om arbete inom samh\u00e4llsviktiga (kritiska infrastruktursektorer som uppr\u00e4tth\u00e5ller samh\u00e4llsfunktioner) yrken av viss typ var f\u00f6rknippat med covid-19 diagnos, sjukhusinl\u00e4ggning och inl\u00e4ggning p\u00e5 intensivv\u00e5rden (IVA) hos utrikesf\u00f6dda \u00a0och svenskf\u00f6dda och om utrikesf\u00f6dda i liknande yrken som svenskf\u00f6dda hade en h\u00f6gre risk f\u00f6r studerade utfallsm\u00e5tt.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Yrkesdata (insamlad till 2019) om 323,299 anst\u00e4llda eller egenf\u00f6retagare (20 till 65 \u00e5r) som var bosatta i Sverige fr\u00e5n den 1 januari 2020, kopplades till covid-19-data registrerade fr\u00e5n 1 januari 2020 till 28 februari 2021. Vi analyserade f\u00f6rst sambandet mellan yrke och covid-19-utfall stratifierat f\u00f6r invandraring (ja\/nej). Vi uppskattade sedan risken f\u00f6r utfallet i fyra invandrar- \/ yrkesgrupper. Vi anv\u00e4nde Cox proportional hazards regression med justeringar f\u00f6r sociodemografiska och socioekonomiska egenskaper och komorbiditeter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi identifierade 29,635, 1,065 och 152 fall av covid-19-diagnos, sjukhusinl\u00e4ggning och IVA-inl\u00e4ggning\u00a0 i v\u00e5r studiekohort. Arbetare inom samh\u00e4llsviktiga yrken hade en \u00f6kad risk f\u00f6r covid-19-diagnos och sjukhusinl\u00e4ggning bland b\u00e5de utrikesf\u00f6dda och svenskf\u00f6dda. V\u00e5rdpersonal och l\u00e4rare hade en h\u00f6gre risk \u00e4n andra samh\u00e4llsviktiga yrken. I f\u00f6rh\u00e5llande till svenskf\u00f6dda i icke-samh\u00e4llsviktiga yrken hade utrikesf\u00f6dda i samh\u00e4llsviktiga yrken 1,78 (95% CI, 1,71-1,85), 3,78 (95% CI, 3,16-4,53) och 3,74 (95% CI, 2,31-6,07) g\u00e5nger h\u00f6gre risk f\u00f6r covid-19-diagnos, sjukhusinl\u00e4ggning och IVA-inl\u00e4ggning. Motsvarande risk bland svenskf\u00f6dda i samh\u00e4llsviktiga yrken var 1,40 (95% CI, 1,36-1,44), 1,29 (95% CI 1,07-1,55) och 1,39 (95% CI, 0,85-2,26).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Yrke var associerat med covid-19-utfall och bidrog grundl\u00e4ggande markant till sjukdomsb\u00f6rdan vad g\u00e4ller covid-19 bland utrikesf\u00f6dda i denna studie.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39994.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">4. Immunologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513146\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P45\">P45 &#8211; Betydelse av den inflammatoriska extracellul\u00e4r ATP som signalmolekyl vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Dorothee Langenbach<\/strong><sup>1<\/sup>, CoVUm konsortiet<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Laboratoriet f\u00f6r molekyl\u00e4r infektionsmedicin Sverige (MIMS), Institutionen f\u00f6r molekyl\u00e4rbiologi, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>2<\/sup> Norrlands universitetssjukhus, Ume\u00e5<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 k\u00e4nnetecknas av en dysreglerad inflammatorisk respons (Vora <em>et al.<\/em>, 2021). En k\u00e4nd proinflammatorisk nyckelmediator vid tarminfektion och inflammatoriska sjukdomar \u00e4r den endogena farosignalen extracellul\u00e4r ATP (eATP) (Idzko <em>et al<\/em>, 2014). Vi fann nyligen att individer infekterade av hantavirus har signifikant f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av eATP i blodplasma (Kerkman, P.F. <em>et al<\/em>.,2021) och nu anv\u00e4nder vi denna nyutvecklade metod f\u00f6r att utforska eATP-niv\u00e5erna vid COVID-19 infektioner.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Som en del av den p\u00e5g\u00e5ende nationella CoVUm-studien genomf\u00f6rde vi m\u00e4tningar av eATP i blodplasma prover tagna samma dag fr\u00e5n patienter vid Norrlands universitetssjukhus i Ume\u00e5. Gruppen best\u00e5r av \u00f6ver 400 patienter, inklusive 67 sjukhusinl\u00e4ggningar. Vi utf\u00f6rde m\u00e4tningar vid infektionens akuta fas och periodiskt upp till ett \u00e5r efter insjuknandet f\u00f6r att samla l\u00e5ngsiktiga data fr\u00e5n patienter med bekr\u00e4ftad SARS-CoV-2. Detta f\u00f6r att fastst\u00e4lla vilka faktorer som bidrar till och f\u00f6ruts\u00e4ger sjukdomens sv\u00e5righetsgrad och dess utfall. Vi korrelerade niv\u00e5erna av eATP med andra sjukdomar och immunologiska mark\u00f6rer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi visar att niv\u00e5erna av eATP i blodplasma hos SARS-CoV-2-positiva patienter \u00e4r h\u00f6gre under den akuta fasen j\u00e4mf\u00f6rt med en negativ frisk kontrollgrupp samt att eATP-niv\u00e5erna varierar beroende p\u00e5 sjukdomens sv\u00e5righetsgrad, likt tidigare studier av proinflammatoriska cytokiner. Vi ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rde eATP-niv\u00e5erna med Neutrofil-Lymfocyter kvot (N\/L kvot) och N\/L kvoten sjunker efter 25 dagar vid sv\u00e5ra fall, men niv\u00e5erna av eATP f\u00f6rblir f\u00f6rh\u00f6jda vid l\u00e5ngsiktiga uppf\u00f6ljningar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">eATP har betydelse i fler \u00e4n ett avseende vid covid-19 sjukdom och kan vara av betydelse f\u00f6r utvecklingen av sjukdomsf\u00f6rloppet och behandling av l\u00e5ngvarig sjukdom samt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 regleringen av immunsvaret.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513150\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P46\">P46 &#8211; Dynamics of IgG-avidity and antibody levels after Covid-19 <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Emma L\u00f6fstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Anna Eringf\u00e4lt<sup>1<\/sup>, Arne K\u00f6tz<sup>1<\/sup>, Fredrik Wickbom<sup>3<\/sup>, Johan Tham<sup>4<\/sup>, Markus Lingman<sup>5, 6<\/sup>, Jens M Nygren<sup>7<\/sup>, Johan Und\u00e9n<sup>2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Clinical Microbiology, Halmstad, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Clinical Sciences Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Operation and Intensive care, Hallands Hospital Halland, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Translational Medicine, Clinical Infection Medicine, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital<br \/><sup>5<\/sup> Department of Molecular and Clinical Medicine\/Cardiology, Sahlgrenska Academy, G\u00f6reborg, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Hallands hospital, Halland county, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> School of Health and Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">A potentially important aspect of the humoral immune response to Covid-19 is avidity, the overall binding strength between antibody and antigen. As low avidity is associated with a risk of re- infection in several viral infections, avidity might be of value to predict risk for reinfection with covid-19.\u00a0The purpose of this study was to describe the maturation of IgG avidity and the antibody-levels over time in patients with PCR-confirmed non-severe covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Prospective longitudinal cohort study including patients with RT-PCR confirmed covid-19. Blood samples were drawn 1, 3 and 6 months after infection. Antibody levels and IgG-avidity were analysed.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">The majority had detectable s- and n-antibodies (88,1%, 89,1%, N=75). The level of total n-antibodies significantly increased from 1 to 3 months (median value 28,3 vs 39,3 s\/co, p&lt;0.001) and significantly decreased from 3 to 6 months (median value 39,3 vs 17,1 s\/co, p&lt;0.001). A significant decrease in the IgG anti-spike levels (median value 37,6, 24,1 and 18,2 RU\/ml, p&lt;0.001) as well as a significant increase in the IgG-avidity index (median values 51,6, 66,0 and 71,0 %, p&lt;0.001) were seen from 1 to 3 to 6 months.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">We found a significant ongoing increase in avidity maturation after Covid-19 whilst the levels of antibodies were declining, suggesting a possible aspect of long-term immunity.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39974.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513157\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P47\">P47 &#8211; H\u00f6gdimensionell fenotypisk profilering p\u00e5visar granulocyt heterogenitet och sjukdomsspecifika immunotyper i COVID-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Magda Lourda<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Majda Dzidic<sup>1<\/sup>, Laura Hertwig<sup>1<\/sup>, Helena Bergsten<sup>1<\/sup>, Laura M Palma Medina<sup>1<\/sup>, Indranil Sinha<sup>2<\/sup>, Egle Kvedaraite<sup>1, 2<\/sup>, Puran Chen<sup>1<\/sup>, Jagadeeswara R Muvva<sup>1<\/sup>, Jean-Baptiste Gorin<sup>1<\/sup>, Martin Cornillet<sup>1<\/sup>, Johanna Emg\u00e5rd<sup>1<\/sup>, Kirsten Moll<sup>1<\/sup>, Marina Garc\u00eda<sup>1<\/sup>, Kimia T Maleki<sup>1<\/sup>, Jonas Klingstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Jakob Micha\u00eblsson<sup>1<\/sup>, Malin Flodstr\u00f6m-Tullberg<sup>1<\/sup>, Susanna Brighenti<sup>1<\/sup>, Marcus Buggert<sup>1<\/sup>, Jenny Mj\u00f6sberg<sup>1<\/sup>, Karl-Johan Malmberg<sup>1<\/sup>, Johan K. Sandberg<sup>1<\/sup>, Jan-Inge Henter<sup>2, 3<\/sup>, Elin Folkesson<sup>4, 5<\/sup>, Sara Gredmark-Russ<sup>1, 4<\/sup>, Anders S\u00f6nnerborg<sup>4, 6<\/sup>, Lars I. Eriksson<sup>7, 8<\/sup>, Olav Rooyackers<sup>8, 9<\/sup>, Soo Aleman<sup>4, 6<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>4, 6<\/sup>, Hans-Gustaf Ljunggren<sup>1<\/sup>, Niklas K. Bj\u00f6rkstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Mattias Svensson<sup>1<\/sup>, Andrea Ponzetta<sup>1<\/sup>, Anna Norrby-Teglund<sup>1<\/sup>, Benedict J. Chambers<sup>1<\/sup>, Karolinska KI\/K COVID-19 Study Group<sup>1, 4, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Center for Infectious Medicine, Department of Medicine Huddinge, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Childhood Cancer Research Unit, Department of Women\u2019s and Children\u2019s Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Theme of Children\u2019s Health, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Infectious Diseases, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Division of Infectious Diseases, Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Division of Infectious Diseases and Dermatology, Department of Medicine Huddinge, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Section for Anesthesiology and Intensive Care, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Function Perioperative Medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Department of Clinical Interventions and Technology CLINTEC, Division for Anesthesiology and Intensive Care, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Studier har visat en tydlig koppling mellan ett dysreglerat immunsvar mot SARS-Cov-2 och kliniska komplikationer vid COVID-19 sjukdom. Flera rapporter har indikerat att granulocyter troligen \u00e4r centrala f\u00f6r immunsvaret mot SARS-CoV-2. I denna studie har vi karakteriserat fenotypen av granulocyter, inklusive neutrofiler, eosinofiler och basofiler i blod fr\u00e5n patienter med olika sv\u00e5righetsgrad av COVID-19 f\u00f6r att unders\u00f6ka deras roll i immunmedierad patofysiologi vid COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi samlade in och analyserade blodprov fr\u00e5n patienter med akut COVID-19 och parade prover under konvalescensfasen fyra m\u00e5nader efter sjukhusvistelse. Vi anv\u00e4nde h\u00f6gdimensionella fl\u00f6descytometri, luminex och OLINK analyser och utf\u00f6rde ber\u00e4kningsmodeller.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Analys med h\u00f6gdimensionell fl\u00f6descytometri visade att sv\u00e5r COVID-19 var associerad med \u00f6kat antal av b\u00e5de mogna och omogna neutrofiler, och minskat antal av eosinofiler och basofiler. Analyserna identifierade distinkta immunotyper av granulocyter hos COVID-19-patienter, med karakteristiskt f\u00f6r\u00e4ndrat uttryck av flera receptorer som \u00e4r involverade i aktivering, vidh\u00e4ftning och migration av granulocyter (t.ex. CD62L, CD11a, CD11b, CD69, CD63 och CXCR4). Vid analys av parade prover under konvalescensfasen observerades en normalisering av den granulocytiska signaturen i stor, men inte fullst\u00e4ndig, utstr\u00e4ckning. De identifierade granulocytimmunotyperna korrelerade med specifika paneler av inflammatoriska mark\u00f6rer i blod, vilket tyder p\u00e5 patofysiologisk relevans. Vidare analyser p\u00e5visade att det kliniska f\u00f6rloppet, s\u00e5som multiorgandysfunktion och andningsfunktion, kunde f\u00f6ruts\u00e4gas med ber\u00e4kningsmodeller som kombinerade granulocytfenotypiska egenskaper och laboratorieanalyser.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Sammanfattningsvis s\u00e5 bidrar v\u00e5r studie med en djuplodande karakterisering av granulocyter i COVID-19 och avsl\u00f6jar specifika skillnader i deras aktiveringsstatus med potentiellt prediktivt v\u00e4rde f\u00f6r viktiga kliniska parametrar associerad med allvarlighetsgraden av COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39981.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513196\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P48\">P48 &#8211; K\u00e4nslig och specifik m\u00e4tning av SARS-CoV-2 antikroppar I torkde blodprover genom proximitetsextension med PCR utl\u00e4sning.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hongzing Zhao<\/strong><sup>1<\/sup>, Ulf Landegren<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Uppsala Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det \u00e4r angel\u00e4get att kunna effektivt m\u00e4ta individers immunitet mot SARS-CoV-2.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi har utvecklat en teknik baserad p\u00e5 proximitetsextension, d\u00e4r DNA-konjugerade antigen bringas i proximitet av specifika antikroppar, vilket leder till produktion av DNA str\u00e4ngar som kvantifieras med h\u00f6g k\u00e4nslighet genom realtidsPCR.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">115 patientprover \u00a0med k\u00e4nda antikroppsniv\u00e5er mot SARS-CoV-2 och 100 negativa kontroller analyserades med 100% specificitet och sensitivitet och brett m\u00e4tomf\u00e5ng. 1 \u00b5l prover i 10\u00a0000-faldig sp\u00e4dning gav fortfarande detekterbara signaler. Vi anv\u00e4nde metoden f\u00f6r att m\u00e4ta antikroppsniv\u00e5er i torkade 1 mm<sup>2<\/sup> portioner av blodfl\u00e4ckar insamlade vid upprepade tillf\u00e4llen fr\u00e5n 20 vaccinerade individer. Analys av 339 s\u00e5dana prover visade att 94% av individerna utvecklade h\u00f6ga antikroppstitrar efter tv\u00e5 vaccineringar, medan 2% av individerna fortfarande uppvisade l\u00e5ga antikroppsniv\u00e5er.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r utvecklade test m\u00f6jligg\u00f6r enkel provinsamling av individer sj\u00e4lva f\u00f6r snabb och effektiv kvantitativ analys efter ins\u00e4ndning av proverna per post f\u00f6r m\u00e4tning av immunstatus.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513200\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P49\">P49 &#8211; Longitudinell uppf\u00f6ljning av immunsvar mot SARS-CoV-2 hos sjukv\u00e5rdspersonal <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Emelie Marklund<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Susannah Leach<sup>3, 4<\/sup>, Kristina Nystr\u00f6m<sup>1, 5<\/sup>, Anna Lundgren<sup>3, 6<\/sup>, Jan-\u00c5ke Liljeqvist<sup>1, 5<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>7<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>1, 2<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Mats Bemark<sup>3, 6<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionsmedicin, Institutet f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet <br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, G\u00f6teborg <br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Mikrobiologi och Immunologi, Institutet f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet <br \/><sup>4<\/sup> Klinisk Farmakologi, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>7<\/sup> Laboratoriemedicin, Institutet f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det har f\u00f6rekommit en utbred oro f\u00f6r COVID-19 hos sjukv\u00e5rdspersonal, men studier som unders\u00f6kt hurvida sjukv\u00e5rdspersonal i Sverige har varit \u00f6verrepresenterade av COVID-19 under pandemin \u00e4r fortsatt begr\u00e4nsade.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">314 sjukv\u00e5rdspersonal rekryterades fr\u00e5n Infektionskliniken Sahlgrenska d\u00e4r COVID-19 patienter v\u00e5rdats under hela COVID-19-pandemin. IgG-antikroppar analyserades med tv\u00e5 olika kommersiella tester, mot nucleocapsid (N) respektive mot N- och Spike (S) proteinet, vid 5 tidpunkter fr\u00e5n mars 2020 till januari 2021 samt i matchade bloddonatorer vid tre av tidpunkterna. I september\/oktober 2020 utf\u00f6rdes djupg\u00e5ende analyser p\u00e5 190 sjukv\u00e5rdspersonal, inklusive ytterligare tv\u00e5 kommersiella IgG-analyser mot S-proteinet (S1\/S2 respektive RBD), neutraliserande antikroppar (NAbs) och CD4<sup>+<\/sup> T-cell reaktivitet mot S1 respektive mot spike-, membran- och nucleocapsid (SMN) peptidpooler.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Seroprevalens var h\u00f6gre bland sjukhuspersonal j\u00e4mf\u00f6rt med matchade bloddonatorer vid alla tidpunkter. Seropositivitet \u00f6kade fr\u00e5n 6.4% till 16.3% bland sjukv\u00e5rdspersonalen fr\u00e5n maj 2020 till januari 2021, j\u00e4mf\u00f6rt med 3.6% till 11.9% bland bloddonatorer. NAbs detekterades hos 90% av sjukv\u00e5rdspersonalen efter verifierad mild COVID-19. Vi fann signifikanta korrelationer mellan NAbs och alla fyra kommersiella. IgG-analyser men stor variation i sensitivitet mellan IgG-analyserna. Pre-existerande CD4<sup>+<\/sup> T-cell reaktivitet f\u00f6rekom i motsvarande proportioner bland sjukv\u00e5rdspersonal som senare som insjuknade med symptomatisk COVID-19 under resterande studieperiod j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte insjuknade.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Sjukv\u00e5rdspersonal som jobbat med COVID-19 patienter i G\u00f6teborg Sverige har infekterats med SARS-CoV-2 i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning j\u00e4mf\u00f6rt med matchade bloddonatorer. Flera olika serologiska m\u00e5lantigener b\u00f6r anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00e4kert verifiera genomg\u00e5ngen infektion. V\u00e5r data indikerar att CD4<sup>+<\/sup> T-cell reaktivitet inte \u00e4r en p\u00e5litlig indikator f\u00f6r skydd fr\u00e5n infektion.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39915.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513211\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P50\">P50 &#8211; Olika aviditetsprofil hos anti-S1 och anti-RBD-antikroppar fr\u00e5n patienter med mild respektive sv\u00e5r COVID-19-sjukdom.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sravya Sowdamini Nakka<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Bj\u00f6rn Andersson<sup>2<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 3<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 3<\/sup>, Ali M Harandi<sup>2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd f\u00f6r Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Avd. F\u00f6r Mikrobiologi och Immunologi, Inst. f. Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Avd f\u00f6r Infektionssjukdomar, Inst. F. Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Vaccine Evaluation Center, BC Children\u2019s Hospital Research Institute, The University of British Columbia, Vancouver, Canada.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Trots framg\u00e5ngar f\u00f6r de globala vaccinationsprogrammen kvarst\u00e5r f\u00f6r\u00f6dande effekter av Coronavirssjukdom (COVID-19). D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det mycket viktigt att unders\u00f6ka och f\u00f6rst\u00e5 kvaliteten, funktionen och kinetiken av specifika anti-SARS-CoV-2-antikroppssvar. V\u00e5r m\u00e5ls\u00e4ttning var att karakterisera aviditeten av infektions-inducerade antikroppar mot SARS-CoV-2-receptor bindande dom\u00e4n (RBD) och mot spike-subenhet 1 (S1) i patienter med mild respektive sv\u00e5r COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Serumprover samlades in fr\u00e5n 22 patienter med milda (n=15) och sv\u00e5ra (n=7) symptom av COVID-19 tidigt (&lt;50 dagar efter symptomdebut) och sent (&gt; 50 dagar) i sjukdomsf\u00f6rloppet. Parallellt unders\u00f6kte vi ocks\u00e5 en panel av COVID-19 standard-kontrollprover (n=23, NIBSC, England). Biolayer-Interferometri-analys-baserad aviditetsanalys sattes upp f\u00f6r att unders\u00f6ka bindningskinetiken av S1- och RBD-specifika antikroppar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">S1- och RBD-specifika antikroppar med h\u00f6g aviditet observerades i prover fr\u00e5n b\u00e5de mild och sv\u00e5r COVID-19, och den uppm\u00e4tta aviditeten var densamma ocks\u00e5 i panelen COVID-19-standardprover. Intressant nog hade patienterna med sv\u00e5r sjukdom signifikant h\u00f6gre aviditet hos sina RBD-specifika antikroppar j\u00e4mf\u00f6rt med patienter med mild sjukdom. Detta g\u00e4llde vid proverna tagna tidigt i sjukdomsf\u00f6rloppet; vid sena tidpunkter var aviditeten d\u00e4remot likv\u00e4rdig hos de b\u00e5da patientgrupperna. Samtliga patienter hade betydligt h\u00f6gre aviditet hos S1-specifika antikroppar j\u00e4mf\u00f6rt med RBD-specifika antikroppar. Det fanns ingen korrelation mellan titerv\u00e4rden och aviditeten hos vare sig RBD- eller S1-specifika antikroppar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r studie visar att h\u00f6gaviditets-antikroppar mot RBD och S1 finns i serum fr\u00e5n COVID-19 med b\u00e5de mild och sv\u00e5r sjukdom, och dessa antikroppar fanns kvar upp till 150 dagar efter symptomdebut. Aviditeten av S1- och RBD-specifika antikroppar \u00e4r oberoende av antikroppstitern.<\/p>\n<p><strong>Nyckelord:<\/strong> SARS-CoV-2, RBD, spike S1, COVID-19, antikroppar, aviditet<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513218\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P51\">P51 &#8211; Role of T cell cross-reactivity in the control of COVID-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Marion Humbert<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna Olofsson<sup>1<\/sup>, David Wullimann<sup>2<\/sup>, Julia Niessl<sup>2<\/sup>, Emma Hodcroft<sup>3<\/sup>, Ebba Sohlberg<sup>2<\/sup>, Yu Gao<sup>2<\/sup>, Andr\u00e9 P\u00e9rez Potti<sup>2<\/sup>, Robert Dyrdak<sup>4<\/sup>, Jan Albert<sup>4<\/sup>, Karl-Johan Malmberg<sup>2<\/sup>, Richard Neher<sup>3<\/sup>, Hans-Gustaf Ljunggren<sup>2<\/sup>, Marcus Buggert<sup>2<\/sup>, Annika Karlsson<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Laboratory Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Medicine Huddinge, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Biozentrum, Basel, Switzerland<br \/><sup>4<\/sup> Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Several studies have demonstrated the presence of T cells recognizing SARS-CoV-2 peptides in unexposed individuals. Mapping of cross-reactive SARS-CoV-2 epitopes revealed pre-existing T cell immunity, potentially induced by seasonal common cold coronaviruses (HCoVs). Our goal was to understand the role of SARS-CoV-2-specific memory T cell responses in relation to previous exposure to HCoVs.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">We created a consensus HCoV-OC43 sequence for the Spike (S), Membrane (M) and Nucleocapsid (N) protein regions. The peptides (20-mer, overlapping by 10) were combined into 3 mega pools and 29 peptide matrix pools, for the identification of individual peptide responses. We also created peptide megapools (S, M and N) and 28 peptide matrix pools corresponding to SARS-CoV-2 SWE\/01\/2020.The mapping of individual SARS-CoV-2- and OC43-specific T cell responses was performed by FluoroSpot assay (IFN-g), using PBMCs from healthy donor blood collected pre- and post-COVID-19, stimulated for 24 hours with megapools, matrix pools or subsequently identified individual peptides.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">In blood donor cells obtained during the fall of 2020 (post-COVID-19), we were able to detect positive responses against the S-OC43 and N-OC43 regions in 26 out of 30 subjects (<strong>Figure 1A<\/strong>). Responses against M-OC43 were modest, with a positive response detected in 11 out of 30 individuals. Compared to the prevalence of SARS-CoV-2-specific T cell responses in 28% of Swedish blood donors pre-COVID-19, we now detect S-SARS-CoV-2-specific T cells in 50% of our healthy blood donors (<strong>Figure 1B<\/strong>).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">The results from the matrix pools allowed the identification of immunodominant epitopes for SARS-CoV-2- and OC43-specific T cell responses.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40031.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513234\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P52\">P52 &#8211; Stratifiering av COVID-19 patienter baserad p\u00e5 kvantitativ analys av immunassocierade gener i helblod<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Josefine Persson<\/strong><sup>1<\/sup>, Bj\u00f6rn Andersson<sup>2<\/sup>, Suzanne van Veen<sup>3<\/sup>, Mari\u00eblle C. Haks<sup>3<\/sup>, Ogonna Obudulu<sup>1<\/sup>, Sara Torkzadeh<sup>1<\/sup>, Tom H. M Ottenhoff<sup>3<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>4, 5<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>4, 5<\/sup>, Ali M. Harandi<sup>1, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Mikrobiologi &amp; Immunologi, Institutionen f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Core facility f\u00f6r Bioinformatik, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Medicinska Centret vid Leidens universitet, Leiden, Nederl\u00e4nderna<br \/><sup>4<\/sup> 4 Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Region V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Vaccine evaluation Center, BC Children\u2019s Hospital Research Institute, British Columbias Universitet, Vancouver, Kanada<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Coronaviruset som orsakar sv\u00e5r akut respiratorisk sjukdom (SARS-CoV-2) ger milda symtom hos en majoritet av infekterade, men leder i vissa fall till ett livshotande tillst\u00e5nd. Tidiga prediktiva biomark\u00f6rer, som medger riskstratifiering av patienter med coronavirussjukdom 2019 (covid-19), kan ge v\u00e4gledning till behandlings- och interventionsstrategier.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Helblodsprover samlades in fr\u00e5n individer, en vecka efter symtomdebut av SARS-CoV-2 infektion via Infektionskliniken p\u00e5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som senare uppvisade symtom varierande fr\u00e5n milda till kritiska. F\u00f6r att kunna identifiera blodspecifika mark\u00f6rer f\u00f6r olika sv\u00e5righetsgrader av sjukdomen utf\u00f6rdes en m\u00e5linriktad kvantitativ expressionsanalys, av 144 immunassocierade gener, med hj\u00e4lp av metoden dual-color reverse transcriptase multiplex ligation-dependent probe amplification (dcRT-MLPA). De kliniskt v\u00e4ldefinierade subgrupperna av covid-19-patienter (n=29) j\u00e4mf\u00f6rdes med friska kontroller (n=13).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Transkriptionsprofilen skiljde sig tydligt mellan kritiskt sjuka och friska kontroller. Antal gener, med f\u00f6r\u00e4ndrat uttryck, \u00f6kade med sv\u00e5righetsgrad av covid-19. Kritiskt sjuka patienter utm\u00e4rkte sig genom att ha reducerat uttryck av flertalet gener, vilket sannolikt reflekterar ett l\u00e5gt lymfocytantal i perifert blod. Uttryck av interferonrelaterade gener dominerade i samtliga subgrupper och var mest p\u00e5fallande hos kritiskt sjuka. Genen som kodar f\u00f6r den huvudsakliga receptorn f\u00f6r tum\u00f6rnekrotisk faktor alfa (TNF-\u03b1), TNFRS1A, hade ett s\u00e4rskiljande l\u00e5gt uttryck hos patienter med milda covid-19 symtom.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Cytokinen TNF-\u03b1 har, i tidigare studier, sammankopplats med hyperinflammatoriskt infektionssvar i samband med covid-19. V\u00e5r analys pekar p\u00e5 att receptortillg\u00e4ngligheten f\u00f6r TNF-\u03b1 kan ha betydelse f\u00f6r sv\u00e5righetsgraden av symtom. Resultaten kan ligga till grund f\u00f6r vidare studier som belyser mekanismer som kan ligga bakom immunitet och immunpatologi f\u00f6r covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39942.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513247\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P53\">P53 &#8211; Akuta f\u00f6r\u00e4ndringar i vitalparametrar och sjukhusmortalitet hos COVID-19-patienter med icke-intensivv\u00e5rd p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Susanne Rautiainen<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>, Marat Murzabekov<sup>1<\/sup>, Frida Sundemo<sup>4<\/sup>, Rami Asfar<sup>4<\/sup>, Matilda Hellberg<sup>4<\/sup>, Pontus Hedberg<sup>5<\/sup>, Antoine Honor\u00e9<sup>4, 6<\/sup>, Niklas Lidstr\u00f6mer<sup>4<\/sup>, Mikael Birge<sup>4, 7<\/sup>, Pontus Naucler<sup>8<\/sup>, David Forsberg<sup>2, 4<\/sup>, Eric Herlenius<sup>2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige <br \/><sup>2<\/sup> ME Akutsjukv\u00e5rd, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Division of Preventive Medicine, Brigham and Women&apos;s Hospital, Boston, USA<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r kvinnors och barns h\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige <br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r mikrobiologi, tum\u00f6r- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige <br \/><sup>6<\/sup> IS Intelligenta System, Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Akutmedicinkliniken, Capio St G\u00f6ran, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">M\u00e4tning av vitalparameterar har en central roll i\u00a0att identifiera patienter med\u00a0risk f\u00f6r allvarliga komplikationer. Dock har endast ett f\u00e5tal studier unders\u00f6kt hur f\u00f6r\u00e4ndringar i manuell m\u00e4tning av\u00a0vitalparametrar \u00e4r associerat\u00a0med sjukhusmortalitet hos COVID-19-patienter med icke-intensivv\u00e5rd. Den h\u00e4r studien syftar till att studera sambandet mellan akuta f\u00f6r\u00e4ndringar vitalparametrar och sjukhusmortalitet f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r behovet av nya preventiva \u00e5tg\u00e4rder.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta\u00a0\u00e4r en retrospektiv kohortstudie av 4389 patienter med COVID-19 som v\u00e5rdades p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset (2 mars 2020 \u2013 1 juni 2021). Vi samlade information om manuellt inrapporterade vitalparametrar, \u00e5lder, k\u00f6n,\u00a0IVA-v\u00e5rd och d\u00f6dsfall\u00a0via sjukhusets databas (Karda). \u201dTime-varying\u00a0Cox proportional hazards model\u201d anv\u00e4ndes f\u00f6r att ber\u00e4kna Hazard ratio (HR) och 95% konfidensintervall (CI) f\u00f6r korttidsf\u00f6r\u00e4ndringar i vitalparametrar och sjukhusmortalitet. Vi inkluderade v\u00e5rdtid med\u00a0minst 1 m\u00e4tning\/dygn.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">I studien var 62,2% m\u00e4n. Median\u00e5ldern var 62 \u00e5r (\u201dinterquartile range\u201d (IQR) 24) och medianv\u00e4rdet f\u00f6r BMI var 28 kg\/m2 (IQR 6). Under uppf\u00f6ljningen noterades 333 d\u00f6dsfall. I multivariata modellen d\u00e4r vitalparameterar studerades p\u00e5 kontinuerliga skala var minskat systoliskt blodtryck, \u00f6kad hj\u00e4rtfrekvens, \u00f6kad andningsfrekvens och minskad saturation associerade, statistiskt signifikant, med sjukhusmortalitet (<strong>Tabell 1<\/strong>).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I den h\u00e4r studien var akuta f\u00f6r\u00e4ndringar i flertalet vitalparametrar kopplade till \u00f6kad sjukhusmortalitet under en icke-IVA-v\u00e5rdtid. De h\u00e4r resultaten understryker vikten av m\u00e4tning och utv\u00e4rdering av vitalparametrar f\u00f6r att minska risken f\u00f6r allvarliga komplikationer. Framtida studier med implementering av \u201ddeep machine-learning\u201d-metoder kan \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen om tidiga initialt subtila f\u00f6r\u00e4ndringar i vitalparameterar kan f\u00f6rutsp\u00e5 begynnande patientsvikt och sjukhusmortalitet b\u00e4ttre \u00e4n traditionella varningssystem.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40003.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513261\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P54\">P54 &#8211; Behandling med High-Flow Nasal Oxygen (HFNO) p\u00e5 v\u00e5rdavdelning hos covid-19-patienter: karakt\u00e4ristika och kliniskt utfall.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ulrika Torbi\u00f6rnsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Anders Lindblom<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Region Dalarna, Falun, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 orsakar en andningssvikt hos m\u00e5nga sjukv\u00e5rdskr\u00e4vande och medf\u00f6rde inf\u00f6randet av en f\u00f6r infektionskliniken ny behandlingsmetod; h\u00f6gfl\u00f6desbehandling p\u00e5 grimma med syrgas(HFNO). Studiens syfte var att unders\u00f6ka karakt\u00e4ristika och kliniskt utfall hos behandlade patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Denna retrospektiva observationsstudie i form av journalgranskning omfattar alla patienter \u00f6ver 18 \u00e5r som v\u00e5rdats f\u00f6r covid-19 med HFNO p\u00e5 infektionsavdelningen mellan mars 2020 och maj 2021 i Region Dalarna. Utfall av intresse inkluderade patientkarakt\u00e4ristika, komorbiditeter i form av k\u00e4nda riskfaktorer f\u00f6r sv\u00e5rare sjukdom i covid-19, mortalitet och utfall av HFNO-behandlingen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 1584 patienter v\u00e5rdades f\u00f6r covid-19 inom Regionen varav 271(17%) personer p\u00e5b\u00f6rjade behandling med HFNO. 190 patienter erh\u00f6ll endast HFNO varav 134(49%) behandlades framg\u00e5ngsrikt och kunde skrivas ut. 81(30%) patienter f\u00f6rs\u00e4mrades och intuberades. Medel\u00e5ldern var 67(\u00b113,6) \u00e5r, 65% var m\u00e4n och sjukhusd\u00f6dligheten var 26%. Mediantiden i HFNO var 3[1-5]dagar och fr\u00e5n symptomdebut till uppstart av HFNO f\u00f6rl\u00f6pte 11[9-13] dagar. 81(30%) patienter hade beslut att ej inleda intensivv\u00e5rd (DNI-beslut). Av de som endast erh\u00f6ll HFNO hade \u00f6verlevarna statistiskt signifikant l\u00e4gre f\u00f6rekomst av DNI-beslut och komorbiditeter samt var yngre. F\u00f6r studieperioden uppdelad i 3 v\u00e5gor minskade d\u00f6dligheten fr\u00e5n 54% till 38% och slutligen 15%, patienterna hade minskande andel med DNI-beslut respektive l\u00e4gre median\u00e5lder.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studien visar att cirka h\u00e4lften av patienterna behandlades framg\u00e5ngsrikt med HFNO. De som \u00f6verlevde var yngre och hade l\u00e4gre f\u00f6rekomst av riskfaktorer f\u00f6r sv\u00e5rare sjukdom i coivd-19. D\u00f6dligheten minskade under studiens g\u00e5ng. Resultaten st\u00e4mmer \u00f6verens med liknande publicerade material, d\u00e4r denna studies intubationsfrekvens och d\u00f6dlighet ligger \u00e5t det l\u00e4gre h\u00e5llet.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39906.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513265\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P55\">P55 &#8211; Behandling med inhalationssteroider skyddar inte patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom fr\u00e5n allvarlig sjukdom vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Niklas Andreen<\/strong><sup>1<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1<\/sup>, Nicklas Sundell<sup>1<\/sup>, Lars Gustavsson<sup>1<\/sup>, Johan Westin<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset och avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kroniska lungsjukdomar har visat sig kunna p\u00e5verka f\u00f6rloppet av covid-19. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka om patienter med covid-19 och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) utvecklar mer allvarlig sjukdom j\u00e4mf\u00f6rt med en matchad referensgrupp utan KOL och s\u00e4rskilt att unders\u00f6ka effekten av underh\u00e5llsbehandling med inhalationssteroider (ICS).<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En kohort av 63 KOL-patienter som var inlagda p\u00e5 sjukhus p\u00e5 grund av akut covid-19 under perioden mars-augusti 2020 identifierades retrospektivt och en referensgrupp med 63 sjukhusv\u00e5rdade patienter med akut covid-19 utan KOL valdes ut genom matchning baserat p\u00e5 \u00e5lder, k\u00f6n och aktuell m\u00e5nad vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">KOL-patienter uppvisade en h\u00f6gre grad av komorbiditet j\u00e4mf\u00f6rt med icke-KOL-patienter, s\u00e4rskilt g\u00e4llande kardiovaskul\u00e4r sjukdom. KOL-patienter hade en h\u00f6g 30-dagarsd\u00f6dlighet, 34,9%. Mortaliteten var h\u00f6gre i KOL-gruppen men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Faktorer associerade med \u00f6kad 30-dagarsd\u00f6dlighet i multivariat analys bland alla patienter var kronisk hj\u00e4rtsjukdom (p-v\u00e4rde = 0,01958; OR = 2,71) och demens (p-v\u00e4rde = 0,01242; OR 3,85). Manligt k\u00f6n associerades med en h\u00f6gre frekvens av IVA-v\u00e5rd (p-v\u00e4rde = 0,04606; OR 2,99). Patienter med underh\u00e5llsbehandling med ICS hade en signifikant h\u00f6gre 30-dagars d\u00f6dlighet, \u00e4ven i en k\u00f6ns- och \u00e5ldersjusterad analys (p-v\u00e4rde = 0,04197; OR = 2,40) men inte vid ytterligare justering f\u00f6r signifikanta komorbiditeter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten visar att KOL-patienter som \u00e4r inlagda f\u00f6r akut covid-19-sjukdom hade betydande komorbiditet och h\u00f6g risk f\u00f6r allvarlig sjukdom och d\u00f6d inom 30 dagar och att underh\u00e5llsbehandling med ICS inte hade n\u00e5gon skyddande effekt mot allvarlig sjukdom och d\u00f6d.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39965.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513272\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P56\">P56 &#8211; Clinical outcomes in cancer patients with COVID-19 in Sweden<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lisa Bondeson<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna Thulin<sup>1, 2<\/sup>, Lars Ny<sup>1, 2<\/sup>, Max Levin<sup>1, 2<\/sup>, Johanna Svensson<sup>1<\/sup>, Magnus Lindh<sup>3<\/sup>, Zhiyuan Zhao<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Onkologi, Institutionen f\u00f6r Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under coronapandemin har r\u00e4dslan f\u00f6r allvarliga symptom och d\u00f6d i covid-19 hos utsatta grupper varit stor. Sv\u00e5ra avv\u00e4gningar har gjorts g\u00e4llande behandlingar av vissa grupper av cancerpatienter f\u00f6r att v\u00e4ga nyttan med behandling mot risk f\u00f6r sv\u00e5rt f\u00f6rlopp i covid-19. V\u00e5rt m\u00e5l var att kartl\u00e4gga incidensen av covid-19 hos cancerpatienter med solida tum\u00f6rer som f\u00f6ljs vid Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, samt att utv\u00e4rdera risk f\u00f6r att drabbas av sv\u00e5ra symptom och d\u00f6d i covid-19 hos dessa patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Cancerpatienter som f\u00f6ljdes vid Jubileumskliniken, och som testade positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 under perioden 2020-03-01 till 2020-08-14 inkluderades. Kliniska data inh\u00e4mtades fr\u00e5n patientjournaler. Logistisk regressionsanalys anv\u00e4ndes f\u00f6r att identifiera kliniska karakt\u00e4ristika som \u00f6kade oddsen f\u00f6r sjukhusv\u00e5rd och d\u00f6d inom 30 dagar fr\u00e5n positivt test.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 10\u00a0774 cancerpatienter testade 135 (1,3%) positivt. 28 patienter som inte f\u00f6ljdes p\u00e5 Jubileumskliniken exkluderades. Totalt ingick 107 patienter i analysen och de hade en falld\u00f6dlighet p\u00e5 12%. H\u00f6g \u00e5lder (OR 1,10; CI 95% 1,03\u20131,18), palliativ behandlingsintention (OR 15,7; CI 95% 1,8\u2013135,8), och tidigare genomf\u00f6rt brytpunktssamtal (OR 52,0; CI 95% 3,7\u2013735,6) \u00f6kade oddsen f\u00f6r d\u00f6d. M\u00e4n hade h\u00f6gre odds f\u00f6r sjukhusv\u00e5rd (OR 3,7; CI 95% 1,50\u20139,1).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Som f\u00f6r befolkningen i stort s\u00e5gs koppling mellan h\u00f6g \u00e5lder, manligt k\u00f6n och sk\u00f6rt allm\u00e4ntillst\u00e5nd och allvarligt f\u00f6rlopp. J\u00e4mf\u00f6rt med samh\u00e4llet i stort testade st\u00f6rre andel cancerpatienter positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 vilket skulle kunna f\u00f6rklaras av b\u00e4ttre tillg\u00e5ng till testning under den aktuella perioden. Den observerade d\u00f6dligheten var i det l\u00e4gre spannet j\u00e4mf\u00f6rt med studier av cancerpatienter med solida tum\u00f6rer fr\u00e5n andra l\u00e4nder.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513280\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P57\">P57 &#8211; Effect of external dead space removal on CO2 homeostasis in Covid-19 patients evaluated with volumetric capnography during pressure support ventilation<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Tomas \u00d6hman<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Francesca Campoccia Jalde<sup>3, 4<\/sup>, Magnus Fredby<sup>3<\/sup>, H\u00e5kan Bj\u00f6rne<sup>1, 2<\/sup>, Jacob Karlsson<sup>2, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Peroperative Medicine and Intensive care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden <br \/><sup>3<\/sup> Department of Thoracic Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Pediatric perioperative medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter med respiratorisk svikt orsakad av Covid-19 uppvisade hyperkapne tillsammans med hypoxemi. I denna prospektiva, observationella studie ville vi unders\u00f6ka effekten p\u00e5 CO<sub>2<\/sub>-homeostasen vid avl\u00e4gsnande av extern dead space (motsvarande passivt befuktningsfilter) hos ventilatorbehandlade Covid-19 patienter. Dessutom ville vi validera volumetrisk kapnografi som metod f\u00f6r att kvantifiera dead space i j\u00e4mf\u00f6relse med en referensmetod.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Tio ventilatorbehandlade patienter med ARDS orsakad av Covid-19 inkluderades. Extern dead space m\u00e4ttes innan och efter avl\u00e4gsnande av densamma. Data fr\u00e5n volymetrisk kapnografi , ventilatorn och arteriella blodgaser samlades och analyserades. De exakta referensvolymerna av dead space h\u00e4mtades fr\u00e5n tillverkare och m\u00e4ttes dessutom upp som vattenvolymer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Efter att extern dead space avl\u00e4gsnades \u00f6kade den alveol\u00e4ra minutvolymen och d\u00e4rmed sj\u00f6nk det arteriella CO<sub>2 <\/sub>-trycket, trots att andningsfrekvensen och tidalvolymer f\u00f6rblev of\u00f6r\u00e4ndrade. CO2-produktionen sj\u00f6nk, vilket tyder p\u00e5 ett mer effektivt gasutbyte och ett l\u00e4gre andningsarbete. Volymetrisk kapnografi som metod f\u00f6r m\u00e4tning av extern dead space uppvisade en l\u00e5g bias och ett procentuell error p\u00e5 28 % i j\u00e4mf\u00f6relse med referensmetoden. Hos denna kohort av patienter observerades dessutom en relativt h\u00f6g alveolar dead space, 56% (46-68) av tidalvolymen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Att str\u00e4va efter avl\u00e4gsnande av extern dead space, s\u00e5som vid anv\u00e4ndning av aktiv i st\u00e4llet f\u00f6r passivbefuktning, \u00f6kar CO<sub>2<\/sub>-eliminationen och minskar andningsarbetet hos Covid-19 patienter med lungsvikt. Volumetrisk kapnografi verkar dessutom vara en kliniskt l\u00e4ttillg\u00e4nglig och robust metod f\u00f6r kontinuerlig m\u00e4tning av extern och fysiologisk dead space och kan d\u00e4rigenom vara av v\u00e4rde vid optimering av ventilatorbehandlingen.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513287\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P58\">P58 &#8211; En klinisk studie av neurokognitiva och psykologiska symtom hos Post Covid -19 patienter-PASC <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Yvonne Freund-Levi<\/strong><sup>1, 2, 3, 4<\/sup>, Tonny Castilla<sup>1, 5<\/sup>, Adrian Meehan<sup>2<\/sup>, Tobias Granberg<sup>6, 7<\/sup>, Bianca Forgo<sup>8<\/sup>, Per Thunberg<sup>9<\/sup>, Sophie Erhardt<sup>10<\/sup>, Kristian Borg<sup>11<\/sup>, Hans Hjelmquist<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> School of Medical Sciences, \u00d6rebro University, \u00d6rebro, Sweden <br \/><sup>2<\/sup> Department of Geriatrics , \u00d6rebro University Hospital, \u00d6rebro, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Center for Alzheimer Research, Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Old Age Psychiatry, Psychology &amp; Neuroscience, King&apos;s College London, London, UK<br \/><sup>5<\/sup> Olaus Petri General Practitioners Office, \u00d6rebro, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Division of Neuroradiology, Department of Radiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.<br \/><sup>8<\/sup> Department of Radiology, Faculty of Medicine and Health, \u00d6rebro University, \u00d6rebro, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Department of Medical Physics, Faculty of Medicine and Health, \u00d6rebro University, \u00d6rebro, Sweden.<br \/><sup>10<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Neuropsycho immunology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.<br \/><sup>11<\/sup> Division of Rehabilitation Medicine, department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Fler \u00e4n <span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\">200 miljoner m\u00e4nniskor i V\u00e4rlden har infekterats av SARS COV 2 -virus. En mindre grupp har utvecklat s. k post akut sequelae av Post Covid 19 (PASC-19) med kvarst\u00e5ende neurokognitiva, psykologiska och psykiatriska symtom, \u00a8hj\u00e4rndimma\u00a8tr\u00f6tthet, huvudv\u00e4rk, \u00e5ngest och PTSD. Kognitiva symptom inkluderar minnesf\u00f6rlust, koncentrationssv\u00e5righeter, nedsatt uppm\u00e4rksamhet och exekutiva funktions neds\u00e4ttningar. Neurologiska symtom baserat p\u00e5 encephalit och mikrotromotisering av hj\u00e4rnans k\u00e4rl.<br \/>Syfte \u00e4r\u00a0 att f\u00e5 en djupare f\u00f6rst\u00e5else och sytematiskt studera bakomliggande patogenes av PASC,att identifiera riskfaktorer, objektivt bed\u00f6ma patientens kognitiva och psykologiska tillst\u00e5nd, och identifiera diagnostiska och prognostiska biomark\u00f6rer\u00a0 i blod och ryggv\u00e4tska. Dessutom att utf\u00f6ra 2 separata Magnetkamera unders\u00f6kningar (MR) av hj\u00e4rnan f\u00f6r att hj\u00e4lpa sjukv\u00e5rden\u00a0 och samh\u00e4lle samt skapa en uppfattning av prognos longitudinellt under 2 \u00e5r.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">F\u00f6lj 100 patienter 6, 12 och 24 m\u00e5nader efter COVID 19<br \/>infektion.<\/p>\n<p>Unders\u00f6ka vilka l\u00e5ngsiktiga psykiatriska, psykologiska och<br \/>neurokognitiva effekter PASC -patienter upplever i sina<br \/>vardag med Mindmore neuropsykologiska tester<br \/>och psykiatrisk skattning samt psykologiska tester samt att analysera biomark\u00f6rer i blod och lokvor.<\/p>\n<p>Utv\u00e4rdera hur 100 patienter\u00a0 i \u00d6rebro och Stockholm med PASC p\u00e5verkas avseende<br \/>h\u00e4lsorelaterad livskvalitet (EQ-5) aktivitetsbegr\u00e4nsningar, nedsatt arbetsf\u00f6rm\u00e5ga\u00a0<br \/>och tid f\u00f6r \u00e5terg\u00e5ng i arbete.<\/p>\n<p>Vid 6, 12 samt 24 m\u00e4ta f\u00f6r\u00e4ndringar i biomark\u00f6rer i plasma och cerebrospinalv\u00e4tska<\/p>\n<p>Motsvarande tidpunkter m\u00e4te neuropsykologisk funktion med Mindmore IPAD, testa skattningsskalor f\u00f6r depression, \u00e5ngest PTSD.<\/p>\n<p>Vid 6 och 24 m\u00e4ta neuroradiologiska f\u00f6r\u00e4ndringar med MR\u00a0<\/p>\n<p>Unders\u00f6k m\u00f6jliga kopplingar mellan ApoE4 och PASC.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Identifiera diagnostiska och prognostiska mark\u00f6rer f\u00f6r att hj\u00e4lpa h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssamh\u00e4llet .<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Sytematiska l\u00e5ngtidsstudier beh\u00f6vs f\u00f6r kartl\u00e4ggning av PASC.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39967.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513298\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P59\">P59 &#8211; Erfarenheter av behandling med monoklonala antikroppar (Casirvimab\/Imdevimab) hos patienter p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Rebecca Folkman<\/strong><sup>1<\/sup>, Piotr Nowak<sup>2<\/sup>, Jan Vesterbacka<sup>2<\/sup>, Tuulikki Tovatt<sup>2<\/sup>, Ola Blennow<sup>2<\/sup>, Hedvig Glans<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> ST-l\u00e4kare<br \/><sup>2<\/sup> \u00d6verl\u00e4kare<br \/><sup>3<\/sup> Bitr\u00e4dande \u00f6verl\u00e4kare<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Tidigare studier har visat att behandling med monoklonal antikroppscocktail mot SARS-CoV-2 minskar symptomduration, risken f\u00f6r sjukhusv\u00e5rd samt mortalitet om den ges tidigt i sjukdomsf\u00f6rloppet. Publicerade men \u00e4nnu inte referensgranskade studier indikerar att monoklonala antikroppar minskar mortalitet hos \u00e4ven sjukhusv\u00e5rdade seronegativa patienter med COVID-19.<\/p>\n<p>Syftet med denna studie var att beskriva effekten av behandling med Casirvimab\/Imdevimab hos patienter med COVID-19 p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I denna retrospektiva kohortstudie inkluderades patienter med PCR-verifierad COVID-19 som behandlats med Casirivimab\/Imdevimab p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhus mellan 1 maj och 31 september 2021. Behandling med Casirvimab\/Imdevimab erbj\u00f6ds i f\u00f6rsta hand till patienter med prim\u00e4r eller sekund\u00e4r immunbrist, men \u00e4ven till sjukhusv\u00e5rdade patienter i tidigt f\u00f6rlopp med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom. Epidemiologiska och kliniska data insamlades och utfall i form av morbiditet, dagar till f\u00f6rb\u00e4ttring respektive till utskrivning (f\u00f6r inneliggande patienter) unders\u00f6ktes. Eventuella biverkningar av behandling rapporterades.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Under studieperioden erh\u00f6ll 45 patienter behandling med Casirivimab\/Imdevimab. Medel\u00e5ldern var 47.5 \u00e5r och 53% var kvinnor. 67% var immunsupprimerade, varav 53 % var endera Rituximab-behandlade eller organtransplanterade. 75% av patienterna hade inte utvecklat spike IgG antikroppar innan behandling gavs. Casirvumab\/Imdevimab gavs i genomsnitt symptomdag 6. Ingen signifikant biverkningsproblematik identifierades. F\u00f6rb\u00e4ttring p\u00e5 given behandling p\u00e5visades efter i median 4 dagar. F\u00f6r sjukhusv\u00e5rdade patienter var mediantiden till utskrivning till hemmet 4 dagar. Endast en patient avled<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Behandling med Casirivimab\/Imdevimab till 45 patienter med antingen sekund\u00e4r immunbrist eller v\u00e5rdade p\u00e5 sjukhus i tidigt f\u00f6rlopp med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom f\u00f6ref\u00f6ll f\u00f6rhindra progress till sv\u00e5r Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513306\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P60\">P60 &#8211; Funktions och aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga vid utskrivning fr\u00e5n sjukhus efter covid-19 v\u00e5rd, en regional longitudinell tv\u00e4rsnittsstudie. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Alexandra Larsson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Annie Palstam<sup>1, 3<\/sup>, Hanna Persson<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, sektionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Verksamheten Arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>3<\/sup> Verksamheten f\u00f6r Neurosjukv\u00e5rden, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Behovet av rehabilitering efter sjukhusv\u00e5rd vid covid-19 \u00e4r till stor del ok\u00e4nt. Syftet med studien \u00e4r att beskriva fysisk-och kognitiv funktion samt dagliga aktiviteter hos patienter som sjukhusv\u00e5rdas f\u00f6r covid-19, samt unders\u00f6ka skillnader utifr\u00e5n \u00e5lder och intensivv\u00e5rdsbehov.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Deltagare rekryterades konsekutivt fr\u00e5n fem (utav sex) sjukhus; nio enheter i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, Juli 2020 &#8211; Februari 2021. Fysioterapeut och arbetsterapeut bed\u00f6mde fysisk-, och kognitiv funktion samt dagliga aktiviteter i samband med utskrivning fr\u00e5n slutenv\u00e5rden. Data analyserades med gruppj\u00e4mf\u00f6relser avseende \u00e5lder och utifr\u00e5n behov av intensivv\u00e5rd (IVA).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt inkluderades 211 patienter, medel\u00e5lder 65.1 \u00e5r varav 67.3%, m\u00e4n. Generellt hade populationen nedsatt fysik funktion, kognitiv p\u00e5verkan och nedsatt aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga vid utskrivning. IVA-v\u00e5rdade patienter s\u00e5 v\u00e4l som \u00e4ldre patienter (\u226465\u00e5r) hade signifikant l\u00e4gre fysisk funktion (greppstyrka, benstyrka) vid utskrivning, och beh\u00f6vde mer st\u00f6ttning i genomf\u00f6randet av dagliga aktiviteter j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna regionala sjukhusbaserade studie omfattar data fr\u00e5n f\u00f6rsta och andra v\u00e5gen av pandemin. Patienter som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r covid-19 var vid utskrivning fysiskt nedsatta, hade viss kognitiv p\u00e5verkan och beh\u00f6vde st\u00f6ttning i dagliga aktiviteter. Vidare studier beh\u00f6vs kring behov av fortsatt rehabilitering, samt att f\u00f6lja hur funktionsneds\u00e4ttningar och aktivitetsbegr\u00e4nsningar utvecklas \u00f6ver tid.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513396\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P61\">P61 &#8211; F\u00f6rb\u00e4ttrad 60-dagars\u00f6verlevnad men f\u00f6rs\u00e4mrad allm\u00e4n h\u00e4lsa hos IVA-v\u00e5rdade COVID19-patienter: en retroprospektiv populationsbaserad studie.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Gustaf Forsberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, S\u00f6ren Berg<sup>2, 3<\/sup>, Anestis Divanoglou<sup>1, 4<\/sup>, Richard Levi<sup>1, 4<\/sup>, David Ekqvist<sup>5<\/sup>, \u00c5se \u00d6stholm Balkhed<sup>5, 6<\/sup>, Katarina Niward<sup>5, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Link\u00f6pings Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Thorax- och k\u00e4rlkliniken Link\u00f6pings Universitetssjukhus<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r h\u00e4lsa, medicin och v\u00e5rd , Link\u00f6pings Universitet<br \/><sup>4<\/sup> Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Region \u00d6sterg\u00f6tland<br \/><sup>5<\/sup> Infektionskliniken region \u00d6sterg\u00f6tland<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Link\u00f6pings Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">\u00d6verlevnad bland kritiskt sjuka COVID19-patienter varierar mellan l\u00e4nder och tidsperioder. Mortalitet upp\u00e5t 60% har rapporterats fr\u00e5n intensivv\u00e5rdsenheter. Behandlingsstandard har utvecklats genom hela pandemin. Syftet med studien var att kartl\u00e4gga handl\u00e4ggning och \u00f6verlevnad hos en svensk kohort av IVA-v\u00e5rdade COVID19-patienter under pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g samt f\u00f6lja \u00f6verlevares generella h\u00e4lsostatus efter utskrivning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi utf\u00f6rde en observationell \u00a0populationsbaserad studie av intensivv\u00e5rdade COVID19-patienter i region \u00d6sterg\u00f6tland mellan 1 mars och 30 juni 2020.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Hundra patienter med en median\u00e5lder p\u00e5 63 inkluderades, och 60-dagarsmortaliteten var 22%. Hos 25 patienter utan komorbiditet var mortaliteten 4% j\u00e4mf\u00f6rt med 28% f\u00f6r de med komorbiditet. Nittioen procent hade minst moderat ARDS och 88% kr\u00e4vde mekanisk ventilation. Hos den f\u00f6rsta tertilen av patienter var mortaliteten 33%, sjunkande till 15% och 18% i de kommande tv\u00e5. Denna minskning var i parallell med \u00f6kad anv\u00e4ndning av h\u00f6g-dos trombosprofylax, mindre brant \u00f6kning i antal IVA-v\u00e5rdade patienter per dag samt ut\u00f6kade IVA-resurser. Hos \u00f6verlevare 4 m\u00e5nader efter utskrivning rapporterade 63% f\u00f6rs\u00e4mring i sin generella h\u00e4lsa j\u00e4mf\u00f6rt med innan COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I denna kohort sj\u00f6nk den ursprungliga 60-dagarsmortaliteten snabbt, trots ett kontinuerligt infl\u00f6de av kritiskt sjuka patienter. I parallell med detta s\u00e5gs en anpassning till \u00f6kad arbetsbelastning, utplaning i anstr\u00e4ngning och mer intensiv trombosprofylax. Fyra m\u00e5nader efter utskrivning rapporterade m\u00e5nga \u00f6verlevare nedsatt generell h\u00e4lsa samt f\u00f6rs\u00e4mrad respiratorisk funktion. Fler studier r\u00f6rande IVA-\u00f6verlevares l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsostatus beh\u00f6vs.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513406\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P62\">P62 &#8211; Hyperkoagulation m\u00e4tt med tromboelastometri predicerar mortalitet vid COVID-19.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lou M. Almskog<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Agneta Wikman<sup>3, 4<\/sup>, Jonas Svensson<sup>5<\/sup>, Matteo Bottai<sup>6<\/sup>, Mariann Kotorm\u00e1n<sup>1<\/sup>, Carl Magnus Wahlgren<sup>2, 7<\/sup>, Michael Wanecek<sup>1, 8<\/sup>, Jan van der Linden<sup>2, 9<\/sup>, Anna \u00c5gren<sup>10, 11<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Anestesi- och Intensivv\u00e5rdskliniken, Capio St G\u00f6rans Sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Enheten f\u00f6r Biostatistik, Institutet f\u00f6r Milj\u00f6medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Avdelningen f\u00f6r K\u00e4rlkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Institutionen f\u00f6r Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>11<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kliniska Vetenskaper, Danderyds Sjukhus och Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19, infektion orsakat av SARS-CoV-2, har visat sig vara ett hyperkoagulativt tillst\u00e5nd. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka huruvida koagulopati, kvantifierat genom tromboelastometri (ROTEM\u00ae), kan predicera kliniskt f\u00f6rlopp hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med diagnosticerad COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I denna prospektiva observationsstudie inkluderade vi 141 vuxna sjukhusv\u00e5rdade patienter med COVID-19 pneumoni under pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g, vid Capio St G\u00f6rans Sjukhus i Stockholm. ROTEM togs efter inl\u00e4ggning, och patienterna f\u00f6ljdes under 30 dagar. En prediktionsmodell togs fram baserad p\u00e5 logistisk regression, d\u00e4r variablerna ROTEM EXTEM-MCF (Maximum Clot Firmness, som i tidigare studier visat sig vara en bra mark\u00f6r f\u00f6r hyperkoagulation) \u00e5lder och andningsfrekvens ingick, och d\u00e4r vi uppskattade risken f\u00f6r d\u00f6d inom 30 dagar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">18 av 141 inkluderade patienter (13%) dog inom 30 dagar. V\u00e5r prediktionsmodell visar, att risken att d\u00f6 inom 30 dagar f\u00f6r en sjukhusv\u00e5rdad patient med COVID-19, \u00f6kar med h\u00f6gre v\u00e4rden av EXTEM-MCF, stigande \u00e5lder och \u00f6kad andningsfrekvens (P &lt; 0.05).<\/p>\n<p>.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi visar i denna studie att hyperkoagulation m\u00e4tt med ROTEM, i kombination med \u00e5lder och andningsfrekvens, predicerar 30-dagars mortalitet vid COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39992.jpeg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513419\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P63\">P63 &#8211; H\u00f6gt BMI associerar med risk f\u00f6r intensivv\u00e5rd med inte f\u00f6r d\u00f6d: en studie av samtliga patienter som v\u00e5rdats inneliggande i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen p\u00e5 grund av covid-19 under pandemif\u00f6rloppet.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Martin Lindgren<sup>1, 2<\/sup>, <strong>Triantafyllia Toska<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Christian Alex<sup>1, 2<\/sup>, Christina Lundberg<sup>1<\/sup>, Ottmar Cronie<sup>1, 2<\/sup>, Annika Rosengren<sup>1, 2<\/sup>, Martin Adiels<sup>1, 2<\/sup>, Helen Sj\u00f6land<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r molekyl\u00e4r och klinisk medicin, Institutionen f\u00f6r medicin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">H\u00f6gt body mass index (BMI) \u00e4r en riskfaktor f\u00f6r allvarlig covid-19 medan dess relation till moralitet \u00e4r ofullst\u00e4ndigt kartlagd. Vi beskriver en kohort av samtliga patienter som sjukhusv\u00e5rdats med covid-19 i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen (VGR) under pandemiperioden, med detaljerad information avseende demografi, tidigare sjukdomar, BMI, och vitalparametrar vid inl\u00e4ggning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter som akutv\u00e5rdades fr\u00e5n 1 februari 2020 till 21 juni 2021 pga covid-19 ur en regional helt\u00e4ckande journaldatabas i VGR inkluderades och f\u00f6ljdes till utskrivning eller d\u00f6d, f\u00f6r analys av relationen mellan BMI, \u00e5lder och k\u00f6n. Multivariabla regressionsanalyser med justeringar med ber\u00e4knad oddskvot (OR) och 95% konfidensintervall (CI) utf\u00f6rdes, med utfallsm\u00e5tten d\u00f6d eller intensivv\u00e5rd (IV, definierad som mekanisk ventilation eller syrgas i h\u00f6gfl\u00f6desbehandling).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">BMI-uppgift identifierades hos 7316 av 9748 inlagda patienter (75%) (varav 17% erh\u00f6ll IV), vilka inkluderades i analysen. Baselinedata visade att patienter med l\u00e4gre BMI var generellt \u00e4ldre, medan gruppen med BMI&gt;30 uppvisade l\u00e4gre \u00e5lder. Risk f\u00f6r d\u00f6d associerade med h\u00f6gre \u00e5lder, manligt k\u00f6n och k\u00e4nd kardiometabol sjukdom, men ej med BMI efter multivariabel justering. Risken f\u00f6r IV associerade med BMI &gt;30 (OR 1.46, CI 1.22-1.76, p &lt;0.001) men endast hos kvinnor (f\u00f6r kvinnor OR 2.01, CI 1.45-2.80, p &lt;0.001, f\u00f6r m\u00e4n OR 1.21, CI 0.96-1.53, p= ns).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Under covid-19-pandemin i VGR \u00f6verensst\u00e4mde inneliggande d\u00f6dlighet och klinisk profil v\u00e4l med fynd i liknande tidigare studier. BMI&gt;30 associerade med inl\u00e4ggning f\u00f6r IV, vilket upptr\u00e4dde endast f\u00f6r kvinnligt k\u00f6n efter justeringar. BMI associerade inte med d\u00f6dlighet. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39969.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513431\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P64\">P64 &#8211; Infiltratutbredning och f\u00f6rekomst av lungemboli p\u00e5 DT lungart\u00e4rer kan predicera sjukdomens sv\u00e5righetsgrad och mortalitet hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Francesca Jalde<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Mats O. Beckman<sup>3<\/sup>, Ann Mari Svensson<sup>2, 3<\/sup>, Max Bell<sup>1, 4<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>5, 6<\/sup>, Fredrik Strand<sup>3, 7<\/sup>, Sven Nyren<sup>2, 3<\/sup>, Anna Kistner<sup>2, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1 Department of Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> 2 Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> 3 Department of Radiology, Solna, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> 4 Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> 5 Respiratory Medicine Unit, Department of Medicine Solna and Center for Molecular Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> 6 Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital Solna, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> 7 Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> 8 Medical Radiation Physics and Nuclear Medicine, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r COVID-19 \u00e4r kopplad till inflammation, embolif\u00f6rekomst och h\u00f6g mortalitet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta \u00e4r en retrospektiv, singel-centerkohort analys av 130 sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter [35 kvinnor, 95 m\u00e4n, median\u00e5lder 57 \u00e5r (51\u201364)] med klinisk misstanke om lungemboli. Emboliutbredning och infiltratengagemang p\u00e5 DT lungart\u00e4rer graderades av tv\u00e5 erfarna r\u00f6ntgenl\u00e4kare: om infiltraten engagerade \u226450% (sparsamt) eller &gt;50% (utbredda) av parenkymen. Patientdata, kliniska laboratorieparametrar, radiologi och 60-dagarsmortalitet insamlades.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Lungemboli f\u00f6rel\u00e5g hos 26% av patienterna. En majoritet av embolierna var sm\u00e5 och perifera. Patienter med utbredda parenkymf\u00f6r\u00e4ndringar, hade vidare lungart\u00e4rdiameter (p&lt; 0.05), h\u00f6gre CRP (<em>p<\/em>&lt; 0.01), D-dimer (<em>p<\/em>&lt; 0.01), troponin T (<em>p<\/em>&lt; 0.001) och l\u00e4gre hemoglobin (<em>p<\/em>&lt; 0.001). I en multivariatanalys var D-dimer &gt;7.2 mg\/L [odds ratio (\u00b195% CI) 4.1 (1.4\u201312.0)] och l\u00e4ngre IVA v\u00e5rdtid associerade till lungembolif\u00f6rekomst (<em>p<\/em>&lt; 0.001). Den h\u00f6gsta 60-dagarsmortalitet s\u00e5gs hos patienter med utbredda parenkymf\u00f6r\u00e4ndringar i kombination med lungemboli (36%), f\u00f6ljt av patienter med utbredda parenkymf\u00f6r\u00e4ndringar utan lungemboli (26%), att j\u00e4mf\u00f6ra med gruppen med sparsamt parenkymengagemang och utan lungemboli, 0%. I en multivariatanalys var h\u00f6gt troponin T, D-dimer, l\u00e5gt kreatinin och utbredda parenkymf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 DT lungart\u00e4rer associerade till 60-dagarsmortalitet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Lungemboli kombinerad med utbredda parenkymf\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6kade mortalitetsrisken hos COVID-19. F\u00f6rh\u00f6jd CRP, D-dimer, troponin-T, kreatinin och vidgad lungart\u00e4rdiameter var associerat med s\u00e4mre \u00f6verlevnad och kan spegla allvarligare sjukdom. En liberal strategi avseende r\u00f6ntgendiagnostik b\u00f6r rekommenderas vid klinisk f\u00f6rs\u00e4mring. Skiktr\u00f6ntgen \u00e4ven utan kontrast kan predicera utfall hos COVID-19. Vi spekulerar att r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar med h\u00f6gre resolution kan f\u00f6rb\u00e4ttra uppt\u00e4ckt av mikrotromber, p\u00e5verka antikoagulationsbehandling och f\u00f6rebygga klinisk f\u00f6rs\u00e4mring hos COVID-19 patienter.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513442\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P65\">P65 &#8211; J\u00e4mf\u00f6relse av demografi och fysisk funktion hos sjukhusv\u00e5rdade och hemmav\u00e5rdade patienter med postakut covid-19 syndrom- en observationsstudie.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Mikael Bj\u00f6rnson<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna T\u00f6rnberg<sup>2<\/sup>, Kenneth Caidahl<sup>3<\/sup>, Daniel Loewenstein<sup>3<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>4<\/sup>, Anna Svensson-Raskh<sup>2<\/sup>, MIchael Runold<sup>4<\/sup>, Judith Bruchfeld<sup>1<\/sup>, Malin Nygren-Bonnier<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Enheten f\u00f6r Infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r Medicin, Karolinska Institutet, ME Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2.Sektionen f\u00f6r fysioterapi, Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet och ME arbetsterapi och fysioterapi, Tema kvinnoh\u00e4lsa och h\u00e4lsoprofessioner, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> 3.Institutionen f\u00f6r molekyl\u00e4r medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och ME Klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> 4.Enheten f\u00f6r Lungmedicin, Institutionen f\u00f6r Medicin, Karolinska Institutet, ME Lungmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kvarst\u00e5ende funktionsneds\u00e4ttningar f\u00f6rekommer vid postakut covid-19 syndrom (PACS). Sjukhusv\u00e5rdade och hemmav\u00e5rdade patienter med PACS j\u00e4mf\u00f6rdes avseende demografi och fysisk funktion.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Sjukhusv\u00e5rdade patienter (n=189) (SV) med Covid-19-pneumoni och respiratorisk svikt och hemmav\u00e5rdade patienter (n=190) (HV) remitterade fr\u00e5n prim\u00e4rv\u00e5rd med &gt;3 m\u00e5naders kvarst\u00e5ende symtom efter Covid-19 och sjukskrivning \u226550% inkluderades.<\/p>\n<p>SV f\u00f6ljdes upp ca 3 m\u00e5nader efter utskrivning och HV i median 10 m\u00e5nader efter insjuknande p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning med fysiska tester: dynamisk spirometri, maximalt inspiratoriskt tryck (MIP), 6-minuters g\u00e5ngtest och sj\u00e4lvskattad fysisk aktivitetsniv\u00e5 via Fr\u00e4ndin\/Grimbyskalan, 1-6.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">I SV var 72% m\u00e4n, medel\u00e5lder: 57 \u00e5r (18\u201381). BMI: medel 30, v\u00e5rdtid: median 22 dagar, 76% inom intensivv\u00e5rd. <br \/>I HV var 81% kvinnor, medel\u00e5lder: 44 \u00e5r (21\u201368), BMI: medel 25. <\/p>\n<p>Fr\u00e4ndin\/Grimby i SV: median 4 innan sjukhusvistelsen och 3 vid uppf\u00f6ljning, j\u00e4mf\u00f6rt med 5 respektive 2 f\u00f6r HV. <\/p>\n<p>SV hade signifikant h\u00f6gre procent av f\u00f6rv\u00e4ntad g\u00e5ngstr\u00e4cka vid 6-minuters g\u00e5ngtest \u00e4n HV, 90 % j\u00e4mf\u00f6rt med 79 %. <\/p>\n<p>Dynamisk spirometri visade signifikant l\u00e4gre % av f\u00f6rv\u00e4ntade v\u00e4rden f\u00f6r SV j\u00e4mf\u00f6rt med HV avseende FVC 71% jmf 89%, FEV<sub>1<\/sub> 73% jmf 89 %. <\/p>\n<p>MIP: procent av f\u00f6rv\u00e4ntat v\u00e4rde var signifikant l\u00e4gre f\u00f6r HV: 68% j\u00e4mf\u00f6rt med 89% i SV (tabell 1).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hemmav\u00e5rdade patienter med PACS hade trots att de var yngre,\u00a0 med l\u00e4gre BMI och sju m\u00e5naders l\u00e4ngre tid till uppf\u00f6ljning signifikant s\u00e4mre fysisk funktion och l\u00e4gre rapporterad aktivitetsniv\u00e5 \u00e4n patienter som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r sv\u00e5r covid-19. <br \/>Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av stor vikt att systematiskt f\u00f6lja upp b\u00e5da dessa patientgrupper.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40070.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513456\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P66\">P66 &#8211; Livet efter Covid-19. Sjukhusv\u00e5rdade patienters livssituation sex m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n sjukhus \u2013 en intervjustudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Marie Engwall<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Karin T\u00f6rnbom<sup>1<\/sup>, Annie Palstam<sup>1, 3<\/sup>, Hanna C Persson<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, sektionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r h\u00e4lsovetenskap, H\u00f6gskolan V\u00e4st, Trollh\u00e4ttan<br \/><sup>3<\/sup> Verksamheten f\u00f6r Neurosjukv\u00e5ren, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Verksamheten Arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Syftet med studien var att unders\u00f6ka patienters upplevelse kring h\u00e4lsa, rehabilitering och arbets\u00e5terg\u00e5ng sex m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n sjukhus efter covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Individuella semistrukturerade intervjuer enligt intervjuguide utf\u00f6rdes via telefon, video eller vid fysiskt m\u00f6te. Intervjuguiden omfattade fr\u00e5gor om h\u00e4lsa, rehabilitering, sociala liv och arbetsf\u00f6rm\u00e5ga sex m\u00e5nader efter sjukhusv\u00e5rd. Totalt genomf\u00f6rdes 14 intervjuer, under perioden juli-augusti 2021, i medel 181 dagar (154-206 dagar) sedan utskrivning och analyserades med tematisk analys.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Nio av informanterna var m\u00e4n, medel\u00e5lder var 57 \u00e5r (median 60,5 \u00e5r, (39-64 \u00e5r). Medelv\u00e5rdtiden p\u00e5 sjukhus var 20,6 dag (6-61 dagar) och sex av informanterna hade v\u00e5rdats p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning.<\/p>\n<p>Prelimin\u00e4r analys av intervjuer visar att informanterna beskrev en fortsatt tr\u00f6tthet och att de inte orkar arbeta och delta i fritidsaktiviteter som tidigare. Behovet av fortsatt rehabilitering som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning po\u00e4ngterades. Det framkom tankar om hur de omv\u00e4rderat sitt liv, tacksamhet \u00f6ver att ha \u00f6verlevt sjukdomen. De beskrev ocks\u00e5 hur de v\u00e4rdesatte gemenskap med familj och v\u00e4nner mer nu j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare. F\u00f6r en bra arbets\u00e5terg\u00e5ng var en god kontakt med l\u00e4kare, arbetsgivare och f\u00f6rs\u00e4kringskassan n\u00f6dv\u00e4ndig samt en individuell planering viktig.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I prelimin\u00e4r analys av data, beskrev personer som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r covid-19 en gradvis \u00e5terh\u00e4mtning. De beskrev ett fortsatt behov av st\u00f6d b\u00e5de fr\u00e5n samh\u00e4lle, v\u00e4nner och familj och betonade behovet av god rehabilitering. De beskrev framtiden med delvis positiv tillf\u00f6rsikt, d\u00e4r \u00e4ven \u00e4ngslan och oro uttrycktes.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513462\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P67\">P67 &#8211; Lungfunktion efter covid-19 p\u00e5 Gotland: prospektiv uppf\u00f6ljande kohortstudie av sjukhusv\u00e5rdade patienter<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Gabriel Gustafsson Hall<\/strong><sup>1<\/sup>, Nils Block<sup>1, 2<\/sup>, Knut Stokkeland<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Visby lasarett, Region Gotland<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Institutet, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Syftet med denna studie var att f\u00f6lja upp patienter som v\u00e5rdats f\u00f6r covid-19 p\u00e5 Visby lasarett f\u00f6r bed\u00f6mning av lungfunktionen efter covid-19.\u00a0L\u00e5ngtidsf\u00f6rloppet efter covid-19 var \u00e4nnu os\u00e4kert sommaren 2020 utifall patienter kunde utveckla best\u00e5ende nedsatt lungfunktion likt lungfibros efter covid-19 p\u00e5 grund av omfattande inflammatoriska lungf\u00f6r\u00e4ndringar.\u00a0<br \/>DLCO: Diffusionskapacitetstest med kolmonoxid (CO). Kraftigt nedsatt (&lt; 50% av f\u00f6rv\u00e4ntat) vid lungfibros.\u00a0<br \/>TLC: total lungkapacitet. Ofta nedsatt vid lungfibros (&lt; 80% av f\u00f6rv\u00e4ntat)<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Totalt 19 patienter som v\u00e5rdades f\u00f6r covid-19 p\u00e5 Visby lasarett fr\u00e5n mars till oktober 2020 kallades till spirometri 3 och 6 m\u00e5nader efter utskrivning. Association av prediktorerna \u00e5lder, k\u00f6n, komorbiditet (CCI, hypertoni), r\u00f6kanamnes, hypoxi, sv\u00e5righetsgrad (SOFA), syrgas, ventilator till outcome nedsatt TLC vid uppf\u00f6ljning ber\u00e4knades med logistisk regression.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vid uppf\u00f6ljning efter covid-19 hade 11-17% av sjukhusv\u00e5rdade patienter s\u00e4nkt DLCO och 26-33% s\u00e4nkt TLC. Samtliga patienter genomf\u00f6rde 3-m\u00e5naders spirometri och 12\/19 patienter \u00e4ven 6-m\u00e5naders spirometri. \u00c5lder \u00f6ver 70 \u00e5r var associerat med nedsatt TLC efter 3 m\u00e5nader (p&lt;0.01). Det s\u00e5gs ingen signifikant skillnad mellan 3- och 6-m\u00e5naders spirometriv\u00e4rden eller j\u00e4mf\u00f6rande hypoxiska och icke-hypoxiska patienter.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En minoritet av sjukhusv\u00e5rdade patienter hade nedsatt DLCO och TLC vid 3- och 6-m\u00e5naders uppf\u00f6ljning efter covid-19. \u00c5lder \u00f6ver 70 \u00e5r var den fr\u00e4msta prediktorn f\u00f6r nedsatt TLC efter covid-19. Ok\u00e4nd spirometri vid baseline f\u00f6rsv\u00e5rar bed\u00f6mningen om funktionsneds\u00e4ttningen orsakats helt av covid-19. St\u00f6rre studier fram\u00f6ver beh\u00f6vs f\u00f6r att bekr\u00e4fta resultaten.<\/p>\n<p>Konklusion: Spirometri eller trapptest kan vara v\u00e4rdefullt f\u00f6r att hitta best\u00e5ende lungfunktionsneds\u00e4ttning hos sjukhusv\u00e5rdade covid-19 patienter, s\u00e4rskilt \u00f6ver 70 \u00e5r.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513468\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P68\">P68 &#8211; PCR Ct-v\u00e4rde i nasofarynxprov tillsammans med gradering av infiltratutbredning p\u00e5 DT-thorax vid sjukhusinl\u00e4ggning f\u00f6ruts\u00e4ger risk f\u00f6r IVA-v\u00e5rd eller d\u00f6d vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Edvin Ingberg<\/strong><sup>1<\/sup>, Erik Ahlstrand<sup>2<\/sup>, Per Cajander<sup>3<\/sup>, Erika L\u00f6f<sup>1<\/sup>, Martin Sundqvist<sup>4<\/sup>, Mattias Wegener<sup>5<\/sup>, Mats Lid\u00e9n<sup>5<\/sup>, Sara Cajander<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r medicin, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r anestesiologi och intensivv\u00e5rd, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r klinisk mikrobiologi, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r radiologi, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet, \u00d6rebro, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 kan inneb\u00e4ra alltifr\u00e5n lindrig till livshotande sjukdom. Flera riskfaktorer f\u00f6r allvarlig sjukdom har identifierats, bland annat grad av lungengagemang p\u00e5 datortomografi (DT) och virusm\u00e4ngd i luftv\u00e4gar. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka hur virusm\u00e4ngd i nasofarynx m\u00e4tt som PCR Ct-v\u00e4rde, b\u00e5de ensamt och kombinerat med infiltratutbredning, \u00e4r associerat med risk f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom vid covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en populationsbaserad retrospektiv studie p\u00e5 alla patienter som sjukhusv\u00e5rdats pga covid-19 under perioden 1 mars till 31 augusti 2020 i Region \u00d6rebro L\u00e4n. Av dessa fanns Ct-v\u00e4rde och DT-thorax med strukturerad gradering av infiltratutbredning inom 2 dygn fr\u00e5n inl\u00e4ggning tillg\u00e4ngligt hos 286 patienter. I den statistiska modellen inkluderades \u00e4ven k\u00f6n, \u00e5lder, komorbiditet och inflammationsmark\u00f6rer i blod inklusive CRP. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Infiltratutbredning p\u00e5 DT thorax var den starkaste enskilda prediktorn f\u00f6r IVA-inl\u00e4ggning eller d\u00f6d (Area under curve (AUC) 0,704), starkare \u00e4n Ct-v\u00e4rde (AUC 0,643) och CRP (AUC 0,664). Genom till\u00e4gg av Ct-v\u00e4rde till infiltratutbredningen i en kombinerad modell f\u00f6rb\u00e4ttrades den prediktiva styrkan (AUC 0,791), medan CRP inte gav n\u00e5gon tydlig till\u00e4ggsinformation till infiltratutbredning (AUC 0,729). Ct-v\u00e4rde visades vara var s\u00e4rskilt v\u00e4rdefullt f\u00f6r att identifiera patienter med risk f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom trots mindre utbredda infiltrat.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Kombinationen av infiltratutbredning p\u00e5 DT-thorax och PCR Ct-v\u00e4rde vid inl\u00e4ggning utgjorde den starkaste prediktorn f\u00f6r IVA-v\u00e5rd eller d\u00f6d, medan CRP inte tillf\u00f6rde n\u00e5gon ytterligare ytterligare information. Tillsammans med \u00f6vrig klinisk bild kan dessa variabler ge v\u00e4gledning f\u00f6r att tidigt identifiera patienter d\u00e4r t\u00e4tare \u00f6vervakning och eventuell till\u00e4ggsbehandling med exempelvis JAK-h\u00e4mmare eller IL-6-receptorblockerare kan bli aktuellt.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39968.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513479\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P69\">P69 &#8211; Psykisk h\u00e4lsa och dagliga aktiviteter tre m\u00e5nader efter sjukhusv\u00e5rd f\u00f6r Covid-19, &#8211; en regional tv\u00e4rsnittsstudie fr\u00e5n V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hanna Persson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Alexandra Larsson<sup>1, 2<\/sup>, Annie Palstam<sup>1, 3<\/sup>, Marie Engwall<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, sektionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Verksamheten Arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg <br \/><sup>3<\/sup> Verksamheten f\u00f6r Neurosjukv\u00e5rden, Sahlgrenska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r h\u00e4lsovetenskap, H\u00f6gskolan V\u00e4st, Trollh\u00e4ttan<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kunskap saknas kring hur personer \u00e5terh\u00e4mtar sig efter sjukhusv\u00e5rd i samband med Covid-19. Syftet med studien var att unders\u00f6ka hur patienter som v\u00e5rdats p\u00e5 sjukhus f\u00f6r Covid-19 har \u00e5terh\u00e4mtat sig avseende psykisk h\u00e4lsa och dagliga aktiviteter tre m\u00e5nader efter utskrivning. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Deltagare rekryterades konsekutivt vid fem (av sex) sjukhus med nio enheter i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, juli 2020 &#8211; februari 2021. Tre m\u00e5nader efter utskrivning ringdes studiedeltagarna upp per telefon, och en strukturerad telefonintervju med fr\u00e5geformul\u00e4r genomf\u00f6rdes. Fr\u00e5geformul\u00e4ren omfattade f\u00f6ljder efter Covid-19 i dagliga aktiviteter utv\u00e4rderat med Post Covid Fuctional Status (PCFS) samt sj\u00e4lvskattad oro och nedst\u00e4mdhet utv\u00e4rderat med Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 211 inkluderade patienter, deltog 164 (78%) vid tre m\u00e5naders uppf\u00f6ljningen. Patienternas medel\u00e5lder var 64 \u00e5r (SD 12.7) och 68% var m\u00e4n. Nedsatt aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga bed\u00f6mt med PCFS framkom, median 2 (min-max 0-4). G\u00e4llande psykisk h\u00e4lsa skattade deltagarna sin oro till i median 4 (min-max 0-19) varav 25% var \u00f6ver cut-off gr\u00e4nsen (7 po\u00e4ng) f\u00f6r m\u00f6jlig oro. G\u00e4llande nedst\u00e4mdhet skattade deltagarna i median 3 po\u00e4ng (min-max 0-20), d\u00e4r 15% var \u00f6ver cut-off gr\u00e4nsen (7 po\u00e4ng) f\u00f6r m\u00f6jlig depression.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Tre m\u00e5nader efter sjukhusv\u00e5rd p\u00e5 grund av Covid-19 hade flera av deltagarna vissa problem att genomf\u00f6ra dagliga aktiviteter. Som grupp hade relativt f\u00e5 besv\u00e4r av oro och nedst\u00e4mdhet, men \u00bc hade h\u00f6gre po\u00e4ng \u00e4n cut-off gr\u00e4nsen avseende sj\u00e4lvskattad oro och f\u00f6r denna grupp kr\u00e4vs riktade \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00f6tta \u00e5terh\u00e4mtningen g\u00e4llande psykisk h\u00e4lsa efter Covid-19. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513486\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P70\">P70 &#8211; Samband mellan hemostatiska mark\u00f6rer och d\u00f6dlighet vid COVID-19-sammansatta effekter av f\u00f6rst\u00e4rkt koagulation och minskad fibrinolytisk aktivitet<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Tomas Lindahl<\/strong><sup>1<\/sup>, Niklas Bokn\u00e4s<sup>2<\/sup>, CIa Laine<sup>1<\/sup>, Andreas Hillarp<sup>3<\/sup>, Ankit Macwan<sup>1<\/sup>, Kerstin Gustafsson<sup>1<\/sup>, Margareta Holmstr\u00f6m<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Inst. f\u00f6r Biomedicinska och kliniska vetenskaper, klinisk kemi och farmakologi, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Inst. f\u00f6r Biomedicinska och kliniska vetenskaper, hematologi, Link\u00f6pings universitet, Link\u00f6ping Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Inst. f\u00f6r Laboratoriemedicin, avdelning f\u00f6r hemostas och trombos, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet, Oslo, Norge.<br \/><sup>4<\/sup> Inst. f\u00f6r H\u00e4lsa, medicin och v\u00e5rd Link\u00f6pings universitet och kliniken f\u00f6r Akut internmedicin och geriatrik, Link\u00f6ping Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Hemostatiska avvikelser har i tidigare studier associerats med d\u00e5lig prognos vid COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En panel av mark\u00f6rer anv\u00e4ndes f\u00f6r att unders\u00f6ka samband mellan dysreglerad hemostas och kliniska utfall hos 217 patienter inlagda p\u00e5 Link\u00f6pings universitetssjukhus med en klinisk misstanke COVID-19 april &#8211; juni 2020.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">F\u00f6r de 96 patienter som testade positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 (COVID-19+) var den kumulativa mortaliteten och incidensen av ven\u00f6s tromboembolism 24,0 % och 19,8 % j\u00e4mf\u00f6rt med 12,4 % (p = 0,031) och 11,6 % (p = 0,13) hos de 121 patienterna som testade negativt (COVID-19-). Hos patienter med COVID-19+ fann vi uttalade \u00f6kningar av von Willebrand-faktor (vWF) och fibrinogen. Bland COVID-19+ -patienter observerades \u00f6verd\u00f6dlighet hos patienter med laboratorietecken p\u00e5 antingen koagulopati eller l\u00e5g fibrinolytisk aktivitet, med Odds Ratios (OR) f\u00f6r d\u00f6d 4,7 (95% konfidensintervall (CI95) 1,7-12,9; p = 0,003) f\u00f6r D-dimer&gt; 0,5 mg\/L, 5,9 (CI 95 1,8\u201319,7; p = 0,004) f\u00f6r antitrombin (AT) \u02c20,85 kIU\/l och 4,9 (CI 95 1,3\u201318,3; p = 0,019) f\u00f6r plasmin-antiplasmin-komplex (PAP) &lt;1000 \u03bcg\/L. \u00c4n h\u00f6gre d\u00f6dlighet med testresultat som tyder p\u00e5 kombinerade defekter, med OR 15,7 (CI95 4,3\u201357; p &lt;0,001) f\u00f6r patienter med PAP &lt;1000 \u03bcg\/L och D-dimer&gt; 0,5 mg\/L och OR 15,5 (CI95 2,8\u201387, p = 0,002) f\u00f6r patienter med PAP &lt;1000 \u03bcg\/L och AT \u02c20,85 kIU\/L.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hos COVID-19+ -patienter med h\u00f6g D-dimer var l\u00e5g PAP associerad med \u00f6kad d\u00f6dlighet och med l\u00e5ga niv\u00e5er av de sm\u00e5 fibrinfragmenten, vilket indikerar nedsatt nedbrytning av fibrin som i sin tur skulle kunna bidra till mikrotrombotisering, multorgansvikt och d\u00f6d.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39970.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513497\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P71\">P71 &#8211; St\u00f6rd mikrovaskul\u00e4r funktion hos patienter med kritisk COVID-19, en prospektiv observationsstudie med l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sara Tehrani<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Irene Kessler<sup>1<\/sup>, Patrik Gille-Johnson<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r Kliniska Vetenskaper, Danderyds sjukhus<br \/><sup>2<\/sup> Internmedicin, Danderyds sjukhus<br \/><sup>3<\/sup> Infektionskliniken, Danderyds sjukhus<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r COVID-19 \u00e4r associerad med ett starkt inflammatoriskt svar som medieras av infekterade endotelceller i k\u00e4rlv\u00e4ggen. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka funktion och reaktivitet i hudens mikrocirkulation hos patienter med kritisk COVID-19 under akut sjukdomsfas och vid en l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien inkluderade 23 vuxna patienter med kritisk COVID-19, definierad som sv\u00e5r andningssvikt med behov av invasiv eller icke-invasiv ventilering p\u00e5 Danderyds sjukhus. Perfusion i hudens mikrocirkulation unders\u00f6ktes bedside med hj\u00e4lp av Laser Speckle Contrast Imaging (LSCI) f\u00f6re och efter applicering av vasoaktiva substanser. Acetylkolin anv\u00e4ndes f\u00f6r att unders\u00f6ka den endotel-beroende vasodilatationen och nitroprussid anv\u00e4ndes f\u00f6r att unders\u00f6ka den icke-endotelberoende vasodilatationen. Unders\u00f6kningarna gjordes under akut sjukdomsfas och minst tre m\u00e5nader efter symptomdebut hos 15 \u00f6verlevare (sju patienter dog under v\u00e5rdtid och en patient tackade nej till uppf\u00f6ljningsbes\u00f6ket). Femton individer utan COVID-19 matchade f\u00f6r k\u00f6n, \u00e5lder, BMI och komorbiditet inkluderades som kontroller.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienter med kritisk COVID-19 hade h\u00f6gre basal perfusion i huden, b\u00e5de under akut sjukdomsfas (34 \u00b19 PU, p=0.0003) och vid post-COVID-fas (29 \u00b18 PU, p=0.04), j\u00e4mf\u00f6rt med kontroller (23 \u00b17 PU). B\u00e5de den endotelberoende och den icke-endotelberoende vasodilatationen var nedsatta hos patienterna under akut sjukdomsfas (p&lt;0.001 f\u00f6r b\u00e4gge), medan inga signifikanta skillnader s\u00e5gs j\u00e4mf\u00f6rt med kontroller vid post-COVID-fas.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Kritisk COVID-19 ger en mikrovaskul\u00e4r skada p\u00e5 systemisk niv\u00e5, med p\u00e5verkad basal k\u00e4rlfunktion och nedsatt k\u00e4rlreaktivitet. Vid uppf\u00f6ljning ses en kvarvarande p\u00e5verkan p\u00e5 basal k\u00e4rlfunktion vilket tyder p\u00e5 betydande l\u00e5ngtidseffekter efter genomg\u00e5ngen infektion.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39633.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513503\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P72\">P72 &#8211; \u00c5terh\u00e4mtning efter sv\u00e5r covid-19 med intensivv\u00e5rd i Region Sk\u00e5ne<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Gisela Lilja<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Martin Sp\u00e5ngfors<sup>2, 3<\/sup>, Ingrid Didriksson<sup>1, 2<\/sup>, Martin Annborn<sup>2, 4<\/sup>, Attila Frigyesi<sup>1, 2<\/sup>, Anna Lybeck<sup>1, 2<\/sup>, Anna Nilsson<sup>1, 2<\/sup>, Sara Andertun<sup>2, 4<\/sup>, Anna Bj\u00e4rnroos<sup>1, 2<\/sup>, Maria Nelderup<sup>4<\/sup>, Anton Reepalu<sup>1, 2<\/sup>, Niklas Johansson<sup>2<\/sup>, Joakim Persson<sup>2<\/sup>, Hans Friberg<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund och Malm\u00f6, Region Sk\u00e5ne<br \/><sup>2<\/sup> Lunds universitet, Lund<br \/><sup>3<\/sup> Centralsjukhuset i Kristianstad, Region Sk\u00e5ne<br \/><sup>4<\/sup> Helsingborgs lasarett, Region Sk\u00e5ne<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 \u00e4r en ny sjukdom d\u00e4r \u00f6kad kunskap om \u00e5terh\u00e4mtning b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna erbjuda adekvat information och rehabilitering.<br \/><em>Syfte: <\/em>Att presentera design, genomf\u00f6rande och prelimin\u00e4ra resultat av uppf\u00f6ljningen i forskningsprojektet SWECRIT Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga kritiskt sjuka RT-PCR verifierade covid-19 patienter p\u00e5 fyra akutsjukhus i Region Sk\u00e5ne inkluderades vid ankomst till intensivv\u00e5rdsavdelning under 1 \u00e5r, <em>2020-05-11<\/em> till <em>2021-05-10<\/em>. Strukturerad uppf\u00f6ljning av \u00f6verlevarnas \u00e5terh\u00e4mtning genomf\u00f6rs efter 3, 12 och 36 m\u00e5nader. F\u00f6re uppf\u00f6ljningen skickas patient-rapporterade fr\u00e5geformul\u00e4r hem till patienten inkluderat; psykisk oh\u00e4lsa (HADS, PCL-5), fatigue (MFIS), subjektiva respiratoriska problem (SGRQ) och generisk livskvalitet (SF-36v2). Vid uppf\u00f6ljningen inh\u00e4mtas information om patientens generella \u00e5terh\u00e4mtning (GOSE) och nuvarande kognitiva (MoCA, SDMT) och fysiska (TST, 6MWT) funktion. Uppf\u00f6ljningen sker prim\u00e4rt via fysiskt bes\u00f6k vid 3 och 12 m\u00e5nader, samt via telefon vid 36 m\u00e5nader. Strategier f\u00f6r att optimera j\u00e4mf\u00f6rbarhet mellan bed\u00f6mare och minimera andel saknade data anv\u00e4nds.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">504 IVA-v\u00e5rdade patienter inkluderades. Efter 3 m\u00e5nader var 195 avlidna (39%), en saknar information. Av 308 \u00f6verlevare har 259 (84%) deltagit i strukturerad 3-m\u00e5naders uppf\u00f6ljning (<em>2021-10-03<\/em>). Ett initialt pilotprojekt h\u00f6sten 2020 (n=29) fann fatigue (70%) f\u00f6ljt av sj\u00e4lvupplevda respiratoriska (67%) och fysiska problem (62%) vanligast f\u00f6rekommande. Fatigue var starkt korrelerat med sj\u00e4lvupplevda respiratoriska problem (r<sub>s<\/sub>=.73, p &lt;0.001), depression (r<sub>s<\/sub>=.62, p=0.001) och \u00e5ngest (r<sub>s<\/sub>=0.60, p=0.001). Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n den st\u00f6rre kohorten kommer att redovisas p\u00e5 konferensen. De f\u00f6rsta 12 m\u00e5naders uppf\u00f6ljningarna har genomf\u00f6rts.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Att anv\u00e4nda en enkel men detaljerad uppf\u00f6ljningsmodell ger goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att unders\u00f6ka \u00e5terh\u00e4mtning och behov av rehabilitering efter sv\u00e5r covid-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">6. Komplikationer<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513524\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P73\">P73 &#8211; Covid-19 infektionen medf\u00f6r i vissa fall akut f\u00f6rs\u00e4mring av njurfunktionen men s\u00e4llan med behov av dialysbehandling. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Olov Pikkuniemi<sup>1<\/sup>, Alicia Edin<sup>2, 3<\/sup>, Johan Normark<sup>3<\/sup>, Clas Ahlm<sup>3<\/sup>, <strong>Bernd Stegmayr<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Enh Folkh\u00e4lsa och klinisk medicin, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Enh Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Enh Klinisk mikrobiologi, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 infektionen medf\u00f6r i vissa fall akut f\u00f6rs\u00e4mring av njurfunktionen men s\u00e4llan med behov av dialysbehandling.<\/p>\n<p>Syftet med denna studie var att klarg\u00f6ra i vilken omfattning njurfunktionen p\u00e5verkades hos en konsekutiv grupp patienter som s\u00f6kt f\u00f6r symtom och var PCR positiva.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">De som inkluderades i denna studie var 518 patienter som var PCR-positiva f\u00f6r covid-19 infektion. Fyrahundra av patienterna l\u00e4mnade blodprover f\u00f6r analys. Av dessa l\u00e4mnade 92 inga prover f\u00f6r njurfunktionsbed\u00f6mning. Serum kreatinin (anges som \u00b5mol\/L ) anv\u00e4ndes f\u00f6r att estimera glomerul\u00e4ra filtrationsf\u00f6rm\u00e5gan, vilken ber\u00e4knats automatiskt av laboratoriet (eGFR; anges som ml\/min o 1.73 <br \/>m<sup>2\u00a0<\/sup>; h\u00f6gsta angivna v\u00e4rdet av laboratoriet \u00e4r 90).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">\u00c5tta hade k\u00e4nd tidigare njursjukdom (\u22481.5%), ingen var dialyspatient. Medel\u00e5ldern f\u00f6r gruppen var 45 (\u00b116 \u00e5r). medelv\u00e4rdet vid f\u00f6rsta provtagningen var f\u00f6r kreatinin 75 (\u00b134, min 38 max 610) och eGFR 86 (\u00b18, min 9 max 90). \u00a0Av dessa hade 29% (N=90) s\u00e4mst njurv\u00e4rde vid f\u00f6rsta provet emedan 71% (N=218) f\u00f6rs\u00e4mrades successivt. Av dessa var njurfunktionsv\u00e4rdet s\u00e4mst i samband med deras senaste provtagning hos 38% emedan 40% \u00e5terh\u00e4mtade v\u00e4rdet till ursprungsniv\u00e5n. De kvarvarande 22% \u00e5terh\u00e4mtade njurfunktionsv\u00e4rdet delvis men ej till ursprungsniv\u00e5n (se Tabell). Tv\u00e5 patienter fick enstaka dialyser. S\u00e4msta njurfunktionsv\u00e4rdet korrelerade inverst till \u00f6kat troponin T, amylas, CRP och LD som tecken p\u00e5 \u2019flerorganp\u00e5verkan\u2019.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">M\u00e5nga PCR-positiva patienter uppvisade en viss njurp\u00e5verkan som i m\u00e5nga fall normaliserades. En del uppvisade en viss kvarvarande f\u00f6rs\u00e4mring. L\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning kan vara av v\u00e4rde f\u00f6r att klarg\u00f6ra om f\u00f6r\u00e4ndring av njurfunktonen sker p\u00e5 sikt. Sekund\u00e4r hypertoni kan eventuellt uppst\u00e5.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40049.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513533\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P74\">P74 &#8211; Diagnostik och behandling av psykiska symptom hos \u00f6verlevande efter IVA-kr\u00e4vande covid-19 \u2013 en randomiserad kontrollerad studie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anders H\u00e5kansson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Maria Cronhjort<sup>3, 4<\/sup>, Pernilla Lidin-Darlington<sup>3, 4<\/sup>, Gisela Lilja<sup>2, 5<\/sup>, Anna Nilsson<sup>2, 5<\/sup>, Anna Schandl<sup>3, 4<\/sup>, Hans Friberg<sup>2, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Region Sk\u00e5ne, F\u00f6rvaltning Psykiatri, Habilitering och Hj\u00e4lpmedel<br \/><sup>2<\/sup> Lunds universitet<br \/><sup>3<\/sup> Region Stockholm, S\u00f6dersjukhuset<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska institutet<br \/><sup>5<\/sup> Region Sk\u00e5ne, Sk\u00e5nes universitetssjukhus<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Studier har visat att depression, \u00e5ngest och post-traumatisk stress \u00e4r vanligt hos patienter som har \u00f6verlevt covid-19 efter intensivv\u00e5rd, och i m\u00e5nga fall utg\u00f6r detta en del av ett post-covid-tillst\u00e5nd med omfattande p\u00e5verkan p\u00e5 livskvalitet. Behandlingsriktlinjer f\u00f6r denna del av covid-19-sjukdomen saknas, och psykiska symptom i denna situation har beskrivits med hj\u00e4lp av kortare symptom-screeningar, och behovet \u00e4r stort av kunskap om vilken diagnostisk inneb\u00f6rd s\u00e5dana psykiska symptom har.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Kritiskt sjuka covid-19-patienter, p\u00e5 Region Sk\u00e5nes fyra akutsjukhus och p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset, Region Stockholm, f\u00f6ljs upp 12 m\u00e5nader efter IVA-v\u00e5rd, med v\u00e4letablerade screening-instrument f\u00f6r depression och \u00e5ngest (HADS), post-traumatisk stress (PCL-5), livskvalitet (SF-36) och fatigue (MFIS). Patienter som uppfyller kriterier f\u00f6r \u00e5ngest eller depression genomg\u00e5r en strukturerad diagnostisk intervju hos studiepsykiater (klinisk bed\u00f6mning samt det diagnostiska intervjubatteriet MINI). Efter samtycke randomiseras patienterna till en strukturerad, integrerad covid-19-anpassad kognitiv beteendeterapi med till\u00e4gg av acceptance and commitment therapy (KBT-ACT, aktiv intervention, n=80) eller sedvanlig remiss inom v\u00e5rden f\u00f6r psykiska besv\u00e4r (kontroll, n=80). Hypotesen \u00e4r att \u00e5ngestsymptom tre m\u00e5nader efter behandling f\u00f6rb\u00e4ttras mer i KBT-ACT-gruppen. Dessutom f\u00f6ljs depression, trauma-symptom, livskvalitet, fatigue och patientn\u00f6jdhet avseende terapin. Patienterna f\u00f6ljs upp efter tre, tolv och 36 m\u00e5nader.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">12-m\u00e5naders-uppf\u00f6ljningar av samtliga \u00f6verlevande (fr\u00e5n ett totalt ursprungligt antal om ca 1000 patienter) p\u00e5g\u00e5r nu. RCT-studien planeras starta 1 december 2021.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studien \u00e4r i uppstartsfas. Studien kommer att bidra med kunskap som i dag helt saknas, inklusive hur psykiska post-covid-symptom kan behandlas, och vilken klinisk och diagnostisk val\u00f6r som dessa psykiska symptom har.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513544\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P75\">P75 &#8211; Fallrapport: Cerebrala mikrovaskul\u00e4ra skador vid sv\u00e5r COVID-19 &#8211; progredierande vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar efter tillfrisknande<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Annika Lundstr\u00f6m<\/strong><sup>1<\/sup>, Ida Petersson<sup>1<\/sup>, Bj\u00f6rn Hansen<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Inst f\u00f6r kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Fallserier har beskrivit COVID-19 patienter som efter extubering uppvisat l\u00e5ngdraget koma eller nedsatt vakenhetsgrad d\u00e4r utredning med magnetresonansunders\u00f6kning (MR) av hj\u00e4rnan visat diffus leukoencefalopati och\/eller multipla cerebrala mikrobl\u00f6dningar. Vi rapporterar ett fall d\u00e4r MR visade multipla sm\u00e5 lakun\u00e4ra infarkter, vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar och multipla mikrobl\u00f6dningar. Trots neurologisk f\u00f6rb\u00e4ttring under p\u00e5f\u00f6ljande m\u00e5nader visade kontroll-MR p\u00e5taglig progress av vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar. Kliniskt hade patienten kognitiva sekvele.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Klinisk utveckling utv\u00e4rderades genom journalgranskning och kliniska unders\u00f6kningar. MR hj\u00e4rna en m\u00e5nad efter debut av COVID-19 symptom samt sex m\u00e5nader senare analyserades. Omfattningen av mikrovaskul\u00e4ra skador graderades enligt etablerade skalor.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Efter extubering var patienten komat\u00f6s (GCS3) och tetraparetisk med bevarade hj\u00e4rnstamsreflexer. Akut MR visade ett stort antal h\u00f6gattenuerande f\u00f6r\u00e4ndringar DWI, framf\u00f6r allt i vit substans men \u00e4ven i basala ganglier, talamus och cerebellum. Motsvarande ADC tydde p\u00e5 akuta\/subakuta ischemier. P\u00e5 T2-FLAIR s\u00e5gs omfattande vitsubstanf\u00f6r\u00e4ndringar som ofta omgav ischemiska skador. SWI p\u00e5visade multipla mikrobl\u00f6dningar. Sex m\u00e5nader senare var patienten neurologiskt f\u00f6rb\u00e4ttrad och sj\u00e4lvst\u00e4ndig men hade kognitiva sekvele. Kontroll-MR visade utl\u00e4kning av ischemiska f\u00f6r\u00e4ndringar, stabila mikrobl\u00f6dningar och p\u00e5taglig progress av vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar som nu var konfluerande och omfattade st\u00f6rre delen av djup och periventrikul\u00e4r vit substans.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Mental p\u00e5verkan efter sv\u00e5r COVID-19 kan orsakas av mikrovaskul\u00e4ra skador med multipla infarkter, vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar och mikrobl\u00f6dningar. Trots klinisk f\u00f6rb\u00e4ttring kan vitsubstansf\u00f6r\u00e4ndringar progrediera efter utl\u00e4kt infektion och ge kognitiv p\u00e5verkan. Bidragande faktorer kan vara hypoxi och kritisk sjukdom men \u00e4ven mekanismer specifika f\u00f6r SARS-CoV-2 och virusets interaktion med angiotensin-converting enzyme 2 i cerebral mikrovaskulatur.<\/p>\n<p>Poster p\u00e5 European Stroke Organisation Conference 1-3 september 2021.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39986.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513550\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P76\">P76 &#8211; Kvarvarande symtom hos barn som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r COVID-19 i Stockholm<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ellinor Sterky<\/strong><sup>1<\/sup>, Selma Olsson-\u00c5kefeldt<sup>1, 2<\/sup>, Olof Hertting<sup>1, 2<\/sup>, Eric Herlenius<sup>1, 2<\/sup>, Tobias Alfven<sup>3, 4<\/sup>, Malin Ryd Rinder<sup>1, 2<\/sup>, Samuel Rhedin<sup>3, 5<\/sup>, Helena Hildenwall<sup>1, 4, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r kvinnors och barns h\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 \u00e4r ofta en mild sjukdom hos barn, men vissa barn uppvisar symptom flera m\u00e5nader efter den akuta sjukdomen.<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi studerade omfattning och typ av l\u00e5ngvariga symptom hos barn mellan 0-18 \u00e5r som sjukhusv\u00e5rdats f\u00f6r COVID-19 p\u00e5 n\u00e5got av barnsjukhusen i Stockholmsregionen mellan den 13:e mars och 31:a augusti 2020.<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0<\/span><\/p>\n<p>Data om akuta och kvarvarande symptom insamlades genom journalgranskning och telefonintervjuer med barn och\/eller v\u00e5rdnadshavare minst fyra m\u00e5nader (median 219 dagar) efter sjukhusvistelsen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt v\u00e5rdades 60 barn p\u00e5 grund av prim\u00e4r COVID-19 under studieperioden. Av dessa uppfyllde nio barn kriterierna f\u00f6r MIS-C varav tv\u00e5 intensivv\u00e5rdades. Andra orsaker till inl\u00e4ggning var dehydrering(38%), infektionsobservation(35%) och behov av inhalationer(23%).<\/p>\n<p>Totalt 55 av 60 barn f\u00f6ljdes upp med intervjuer. Kvarvarande symptom klassificerades som milda, m\u00e5ttliga eller sv\u00e5ra. Totalt 12 av 55 barn rapporterade n\u00e5got\/n\u00e5gra kvarvarande symptom och av dessa var det<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0 <\/span>6 av 12 som uppgav milda symptom med oklar koppling till COVID-19. Det vanligaste symptomet som rapporterades var utmattning. 4 av 12 rapporterade flera allvarliga symptom med m\u00f6jlig koppling till COVID-19, som utmattning, huvudv\u00e4rk, muskelv\u00e4rk och kognitiva sv\u00e5righeter. Tre av de fyra med mer omfattande besv\u00e4r var ton\u00e5ringar. Samtliga barn med kvarvarande allvarliga symptom uppgav en stor p\u00e5verkan p\u00e5 dagliga aktiviteter s\u00e5som skolg\u00e5ng och fritidsaktiviteter.<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat pekar p\u00e5 att kvarvarande symptom efter COVID-19 infektion hos barn och unga \u00e4r relativt vanligt. Tidig uppt\u00e4ckt och st\u00f6d till dessa patienter beh\u00f6vs f\u00f6r att minska potentiella konsekvenser f\u00f6r skolresultat och social utveckling.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513562\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P77\">P77 &#8211; Mikrovaskul\u00e4r dysfunktion m\u00e4tt med kvantitativa perfusionskartor f\u00f6rekommer \u00f6ver ett \u00e5r efter sv\u00e5r Covid-19 infektion<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jannike Nickander<\/strong><sup>1<\/sup>, Rebecka Steffen-Johansson<sup>1<\/sup>, Klara Lodin<sup>1<\/sup>, Daniel Loewenstein<sup>1<\/sup>, Judith Bruchfeld<sup>1<\/sup>, Michael Runold<sup>1<\/sup>, Andreas Sigfridsson<sup>1<\/sup>, Peder S\u00f6rensson<sup>1<\/sup>, Hui Xue<sup>2<\/sup>, Peter Kellman<sup>2<\/sup>, Martin Ugander<sup>3<\/sup>, Kenneth Caidahl<sup>1<\/sup>, Henrik Engblom<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> National Institutes of Health, Bethesda, United States of America<br \/><sup>3<\/sup> Kolling Institute, Royal North Shore Hospital, and Northern Clinical School, Sydney Medical School, University of Sydney, Sydney, Australia<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r Covid-19 infektion kan orsaka en kaskad av kardiovaskul\u00e4ra komplikationer ut\u00f6ver viruspneumoni s\u00e5som lungemboli, akut h\u00f6gerkammarbelastning och allvarlig hj\u00e4rtmuskelinflammation. Det inflammatoriska svaret kan p\u00e5verka mikrocirkulationen i kransk\u00e4rlen vilket kan leda till utveckling av mikrovaskul\u00e4r dysfunktion (CMD), vilket potentiellt kan utg\u00f6ra en mekanism f\u00f6r kardiovaskul\u00e4ra l\u00e5ngtidskomplikationer post-covid-19. Det \u00e4r ok\u00e4nt om CMD finns hos patienter som genomg\u00e5tt sv\u00e5r Covid-19 infektion, varf\u00f6r syftet med den h\u00e4r studien var att belysa f\u00f6rekomst av CMD 6\u201312 m\u00e5nader efter v\u00e5rdtillf\u00e4lle f\u00f6r sv\u00e5r Covid-19 infektion.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter med sv\u00e5r Covid-19 infektion, definierad som respiratorisk svikt, i behov av andningsunderst\u00f6d (minst 5 l\/min av oxygentillf\u00f6rsel) (n=31, medel \u00b1 SD \u00e5lder 56 \u00b1 11 \u00e5r, 23% kvinnor) unders\u00f6ktes med kardiovaskul\u00e4r magnetresonanstomografi (CMR) med en 1.5T skanner (MAGNETOM Aera) 290 \u00b1 78 dagar efter utskrivning fr\u00e5n Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. Kvantitativa perfusionskartor (ml\/min\/g) inh\u00e4mtades genom f\u00f6rsta-passage perfusionsavbildning under adenosinstress (140 microg\/kg\/min infusion) och vila efter bolus av intraven\u00f6s kontrast (0.05 mmol\/kg, gadobutrol). Global perfusion i vila och under stress m\u00e4ttes via utlinjering av endo- och epikardiella gr\u00e4nser. Kronarfl\u00f6desreserv (CFR) ber\u00e4knades som stressperfusion\/viloperfusion. Patienten bed\u00f6mdes ha CMD om CFR var under 2.04.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Perfusionen \u00f6kade fr\u00e5n 0.97 \u00b1 0.3 ml\/min\/g i vila till 2.77 \u00b1 0.9 ml\/min\/g under stress, p&lt;0.001. CMD fanns hos 3 av 31 patienter (10%), 377, 274 respektive 203 dagar efter utskrivning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">CMD f\u00f6rekommer hos ca 10% av patienter 6\u201312 m\u00e5nader efter sv\u00e5r Covid-19 infektion, vilket ger en inblick i kardiovaskul\u00e4r patofysiologi under l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513583\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P78\">P78 &#8211; Negativa effecter av jod-baserad intraven\u00f6s kontrast p\u00e5 njurfunktion hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter med moderat njurfunktionsneds\u00e4ttning<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Kistner Anna<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Chen Tamm<sup>3<\/sup>, Ann Mari Svensson<sup>2, 3<\/sup>, Mats Beckman<sup>3<\/sup>, Fredrik Strand<sup>2, 3<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>4, 5<\/sup>, Sven Nyren<sup>2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Medicinsk str\u00e5lningsfysik och Nuklearmedicin, Karolinska Universitets sjukhuset<br \/><sup>2<\/sup> Molekyl\u00e4r medicin och kirurgi, Karolinska Institutet<br \/><sup>3<\/sup> Radiologi Solna, Bild och Funktion, Karolinska Universitets sjukhuset<br \/><sup>4<\/sup> Inst f\u00f6r medicin, Karolinska Institutet<br \/><sup>5<\/sup> Enheten f\u00f6r lungmedicin och allergologi, Karolinska Universitets sjukhuset, Solna<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Njursjukdom och njursvikt \u00e4r associerat med h\u00f6gre mortalitet hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter. Vi studerade om intraven\u00f6s kontrast vid datortomografi (DT) \u00a0p\u00e5verkar njurfunktionen kortsiktigt hos sjukhusv\u00e5rdade COVID-19 patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"EN-US\">Plasma kreatinin (P-kreatinin) uppm\u00e4ttes dagen f\u00f6r DT och vid 24 tim, 48 tim and 4-10 dagar efter DT. Materialet indelades i kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt (n=142) och icke-kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt DT (n=24) och subindelades relaterat till \u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">uppskattad glomerul\u00e4r filtration (eGFR), &gt;\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">60 och\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">\u2264 <\/span><span lang=\"EN-US\">60 ml\/min\/1.73 m<sup>2<\/sup>. Kontrastmedelsinducerad akut njursvikt (KMN) definerades enligt \u00a0\u226527 \u00b5mol\/L \u00f6kning, &gt;50% stegring av P-kreatinin fr\u00e5n DT eller dialysbehov under uppf\u00f6ljningsperioden. Vi <\/span><span lang=\"EN-US\">utv\u00e4rderade\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">faktorer associerade med en &gt;50% stegring i P-kreatinin <\/span><span lang=\"EN-US\">vid 48 tim och 4-10 dagar efter kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt\u00a0DT<\/span><span lang=\"EN-US\">.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Median P-kreatinin vid 24-48 tim och 4-10 dagar efter kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt och icke kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt DT\u00a0vid \u00a0eGFR&gt;60 och eGFR\u226530-60 visade ingen skillnad fr\u00e5n basala v\u00e4rden. KMN f\u00f6rel\u00e5g vid 48 tim och vid 4-10 dagar efter kontrast hos 24% och 36% (n=5\/14) av patienter med eGFR\u226530-60. Motsvarande siffror vid eGFR&gt;60 \u00a0och kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt\/ icke kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt CT var 5% respektive 5%, (p&lt;0.037 and p&lt;0.001, Pearson<em>c<\/em><em><sup>2 <\/sup><\/em>test). I den f\u00f6reg\u00e5ende gruppen avled fyra av de fem patienterna inom 30 dagar.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"EN-US\">Patienter med\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">COVID\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">-19\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">och eGFR\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">\u226530-\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">60 hade en h\u00f6gre frekvens av KMN vid 48 tim och 4-10 dagar efter kontrast administrering, vilket var associerat med en h\u00f6gre 30-dagars mortalitet. F\u00f6r patienter med <\/span><span lang=\"EN-US\">eGFR<\/span><span lang=\"EN-US\">\u226530-<\/span><span lang=\"EN-US\">60\u00a0<\/span><span lang=\"EN-US\">f\u00f6resl\u00e5r vi strikta indikationer f\u00f6r kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt <\/span><span lang=\"EN-US\">DT<\/span><span lang=\"EN-US\">. Intraven\u00f6s kontrastadministrering vid <\/span><span lang=\"EN-US\">DT hade en modest effekt hos patienter med <\/span><span lang=\"EN-US\">eGFR&gt;60.<\/span><span class=\"docsum-journal-citation full-journal-citation\"><br \/>Publicerad artikel: BMC Nephrol. 2021 Aug 31;22(1):297.\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40062.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513593\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P79\">P79 &#8211; NEURO-COVID: \u00d6KAR SV\u00c5R COVID-19-INFEKTION RISKEN F\u00d6R KOGNITIV SVIKT? <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Charlotta Thunborg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, G\u00f6ran Hagman<sup>2<\/sup>, Pia Andersen<sup>1, 2<\/sup>, Malin Asp\u00f6<sup>1, 2<\/sup>, Helena Hallinder<sup>1, 3<\/sup>, Nicholas Levak<sup>1<\/sup>, H\u00e5kan Walles<sup>2<\/sup>, Elias Jokhader<sup>2<\/sup>, David Nelson<sup>1, 2<\/sup>, Henrik Zetterberg<sup>4, 5, 6<\/sup>, Fredrik Piehl<sup>1, 2<\/sup>, Jessica K\u00e5hlin<sup>1, 2<\/sup>, Antonios Tzortzakakis<sup>1, 2<\/sup>, Tobias Granberg<sup>1, 2<\/sup>, Lars Eriksson<sup>1, 2<\/sup>, Miia Kivipelto<sup>1, 2, 3, 7, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Stockholms Sjukhem, Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>5<\/sup> UCL Queen Square Institute of Neurology, London<br \/><sup>6<\/sup> G\u00f6teborgs Universitet, M\u00f6lndal<br \/><sup>7<\/sup> Imperial Collage, London<br \/><sup>8<\/sup> University of eastern Finland, UEF, Kuopio<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neurokognitiva problem och neurologiska symtom \u00e4r vanliga vid covid-19-infektion i den akuta fasen, s\u00e4rskilt hos kritiskt sjuka patienter. De potentiella mekanismerna bakom dessa symtom \u00e4r inte helt klarlagda men f\u00f6rmodligen involveras inflammatoriska, vaskul\u00e4r och neurotropa effekter av coronaviruset. Konsekvenserna p\u00e5 kort- och l\u00e5ng sikt f\u00f6rblir oklara och patienter med neurokognitiv p\u00e5verkan liknande andra kognitiva st\u00f6rningar, inklusive Alzheimers har rapporterats.<\/p>\n<p>Syftet med Neuro-Covid-studien \u00e4r att unders\u00f6ka om det finns en \u00f6kad risk f\u00f6r l\u00e5ngvarig kognitiv svikt, samt unders\u00f6ka biokemiska och strukturella hj\u00e4rnf\u00f6r\u00e4ndringar efter en allvarlig covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta \u00e4r en prospektiv kohortstudie med patienter som \u00f6verlevt intensivv\u00e5rd f\u00f6r covid-19 p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset. Patienterna unders\u00f6ks vid 3, 6 och 12-m\u00e5nader med avseende p\u00e5 neurologiska och neuropsykologiska tester samt hj\u00e4rnavbildning, MRI och blodprov f\u00f6r att beskriva relevanta blodbiomark\u00f6rer. Denna presentation kommer att fokusera p\u00e5 neuropsykologisk testning utf\u00f6rd med; Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT), Rey Complex Figure test, Verbal Fluency Test, Kategorifl\u00f6de, Trail Making Test (TMT, A &amp; B), Symbol Digit Modalities Test, samt skattning av \u00e5ngest med Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) och livskvalitet (RAND-36).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">F\u00f6r n\u00e4rvarande har 53 patienter slutf\u00f6rt 3-m\u00e5naders uppf\u00f6ljningen inklusive neuropsykologiska och neurologiska unders\u00f6kningar. Medel\u00e5ldern (SD) var 59,3 \u00e5r (12,4) \u00e5r och 71,7 % m\u00e4n. Flera patienter uttryckte kognitiva och\/eller mentala problem. MRI visade fr\u00e4mst mikrovaskul\u00e4r patologi. Mer detaljerade analyser baserade p\u00e5 3-m\u00e5nadersuppf\u00f6ljningen kommer att presenteras.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Upprepade unders\u00f6kningar kommer att m\u00f6jligg\u00f6ra ytterligare analyser av l\u00e5ngsiktiga effekter p\u00e5 kognition och underliggande mekanismer. Detta kan identifiera patienter i riskzonen f\u00f6r kognitiva komplikationer och m\u00f6jliga s\u00e4tt f\u00f6r att mildra effekten av dessa komplikationer.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513618\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P80\">P80 &#8211; Risk f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke efter COVID-19 &#8211; registerstudier. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ioannis Katsoularis<\/strong><sup>1<\/sup>, Osvaldo Fonseca-Rodr\u00edguez<sup>2<\/sup>, Paddy Farrington<sup>3<\/sup>, Krister Lindmark<sup>1<\/sup>, Anne-Marie Connolly<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Hj\u00e4rtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus och Institutionen f\u00f6r Folkh\u00e4lsa och Klinisk medicin, Ume\u00e5 universitet. <br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 universitet.<br \/><sup>3<\/sup> School of Mathematics and Statistics, The Open University, Milton Keynes, UK<br \/><sup>4<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Norrlands Universitetssjukhus och Institutionen f\u00f6r Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 universitet. <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">P\u00e5 senare tid har kardiovaskul\u00e4ra komplikationer till COVID-19 uppm\u00e4rksammats. Dock \u00e4r de flesta studier inom detta omr\u00e5de sm\u00e5 och huvudsakligen har inneliggande patienter studerats under pandemins \u2019\u2019f\u00f6rsta v\u00e5g\u2019\u2019.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I den aktuella studien unders\u00f6ktes om COVID-19 \u00e4r en riskfaktor f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke med hj\u00e4lp av data fr\u00e5n nationella register. Studien \u00e4r baserat p\u00e5 samtliga konstaterade COVID-19 fall i Sverige fr\u00e5n 1a februari 2020 till 14e september 2020, innefattande 86,742 individer. 348,481 \u00e5lders- och k\u00f6nsmatchade personer anv\u00e4ndes som kontrollgrupp. Tv\u00e5 olika statistiska metoder anv\u00e4ndes f\u00f6r att ber\u00e4kna risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke efter COVID-19; en s.k. self-controlled case series (SCCS) metod och en s.k. matchad kohortstudie.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Studien visade att risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke \u00f6kar 3\u20137-faldigt den f\u00f6rsta veckan; och 3-faldigt den andra veckan efter infektion med COVID-19. Detta visades med b\u00e5de SCCS metoden och i den matchade case-control studien. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar samsjuklighet (baserat p\u00e5 Charlson Comorbidity Index) risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt eller ischemisk stroke. Studien visar ocks\u00e5 ett omv\u00e4nt risksamband, att patienter som hospitaliserats f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt eller stroke att f\u00e5 en COVID-19 infektion under v\u00e5rdtiden vilket kan bero p\u00e5 nosokomiala infektioner.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna studie \u00e4r en av st\u00f6rsta hittills publicerade studier som unders\u00f6ker risken f\u00f6r kardiovaskul\u00e4ra komplikationer efter COVID-19 och omfattar hela svenska befolkningen. Den visar att COVID-19 \u00e4r en oberoende riskfaktor f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och ischemisk stroke. Resultaten indikerar att kardiovaskul\u00e4ra komplikationer kan representera en viktig klinisk manifestation av COVID-19 och visar ocks\u00e5 hur viktigt det \u00e4r med vaccination mot COVID-19.<\/p>\n<p>(Studien \u00e4r publicerad i The Lancet).<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513629\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P81\">P81 &#8211; Risk f\u00f6r ven\u00f6s tromboembolism efter COVID-19 \u2013 en nationell registerstudie.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ioannis Katsoularis<\/strong><sup>1<\/sup>, Osvaldo Fonseca-Rodr\u00edguez<sup>2<\/sup>, Erling H\u00e4ggstr\u00f6m Lundevaller<sup>3<\/sup>, Hanna Jerndal<sup>2<\/sup>, Malin Sund<sup>4<\/sup>, Krister Lindmark<sup>1<\/sup>, Paddy Farrington<sup>5<\/sup>, Anne-Marie Connolly<sup>6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Hj\u00e4rtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus och Institutionen f\u00f6r Folkh\u00e4lsa och Klinisk medicin, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>3<\/sup> Handelsh\u00f6gskolan, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>4<\/sup> Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus och Institutionen f\u00f6r kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>5<\/sup> School of Mathematics and Statistics, The Open University, Milton Keynes, UK<br \/><sup>6<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Norrlands Universitetssjukhus och Institutionen f\u00f6r Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 \u00e4r en multi-organ sjukdom och p\u00e5 senare tid har kardiovaskul\u00e4ra komplikationer uppm\u00e4rksammats. Tidigare fann vi en \u00f6kad risk f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och stroke efter COVID-19 (Katsoularis et al., 2021, <em>The Lancet<\/em>). Flera studier och den kliniska erfarenheten pekar p\u00e5 en \u00f6kad trombosrisk hos COVID-19 patienter, vilket vi ville unders\u00f6ka med hj\u00e4lp av data fr\u00e5n nationella register.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien \u00e4r baserat p\u00e5 samtliga konstaterade COVID-19 fall i Sverige fr\u00e5n 1a februari 2020 till 25e maj 2021, innefattande 1,057,174 fall och 4,076,342 \u00e5lders- och k\u00f6nsmatchade kontrollindivider. Tv\u00e5 olika statistiska metoder anv\u00e4ndes f\u00f6r att ber\u00e4kna risken f\u00f6r lungemboli (LE) och djup ven trombos (DVT) efter COVID-19; en s.k. self-controlled case series (SCCS) metod och en s.k. matchad kohortstudie.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Studien visade att risken f\u00f6r LE och DVT \u00e4r signifikant \u00f6kad upp till 6 respektive 3 m\u00e5nader efter COVID-19. Detta visades med b\u00e5de SCCS metoden och i den matchade case-control studien. I den akuta fasen av sjukdomen \u00e4r risken f\u00f6r LE och DVT \u00f6kad upp till 65 respektive 9 g\u00e5nger. D\u00e4rut\u00f6ver \u00f6kar samsjuklighet (baserat p\u00e5 Charlson Comorbidity Index) och COVID-19 sv\u00e5righetsgrad risken f\u00f6r ven\u00f6s tromboembolism.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna studie \u00e4r en av st\u00f6rsta hittills studier som unders\u00f6ker risken f\u00f6r kardiovaskul\u00e4ra komplikationer efter COVID-19 och omfattar hela svenska befolkningen. Den visar att COVID-19 \u00e4r en stark riskfaktor f\u00f6r ven\u00f6s tromboembolism.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513645\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P82\">P82 &#8211; Severe multisystem inflammatory syndrome (MIS-C\/A) after confirmed SARS-CoV-2 infection: a report describing four cases among adults<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Martina Sansone<\/strong><sup>1<\/sup>, Marie Studahl<sup>1, 2<\/sup>, Stefan Berg<sup>3, 4<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Nicklas Sundell<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Infectious Diseases, Region Vastra Gotaland, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Infectious Diseases, Institute of Biomedicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg Sweden <br \/><sup>3<\/sup> Department of Pediatrics, Region Vastra Gotaland, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Pediatrics, Institute of Clinical Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden. <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Multisystem inflammatory syndrome (MIS) triggered by a recent SARS-Cov-2 infection has been recognized worldwide. Although predominantly affecting children (MIS-C), similar presentations have been reported among adults (MIS-A). Awareness regarding the diagnostic and therapeutic challenges of severe post-COVID-19 hyperinflammation is a key factor in order to prevent morbidity and mortality in this subset of patients.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">A retrospective case series describing four critically ill patients with MIS-C\/A diagnosed at Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden between January and April 2021. Information regarding clinical presentation, laboratory and radiological findings, treatment and outcome is provided.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">All cases occurred in previously healthy patients with a history of laboratory-confirmed mild SARS-CoV-2 infection within four to seven weeks prior. Median years of age was 24 years (range 19-43) and 3\/4 were male. All fulfilled suggested MIS-C\/A criteria according to Centre for Disease Control including high fever, laboratory evidence of systemic inflammation and signs of cardiac dysfunction\/shock. All cases required care at an intensive care unit (ICU). Treatment was initiated with intravenous immunoglobulin (IVIG), IL-1-receptor antagonist (Kineret) and pulse steroids within five days from admission in 3\/4 cases and resulted in rapid clinical improvement. Median length of hospital stay was 13 days (range 12-16). No severe complications were noticed for any of the cases during a three-month follow-up period.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">MIS-C\/A should be considered, irrespective of age, in patients with fever, hyperinflammation and multiple organ system involvement emerging weeks after COVID-19 infection. Previously suggested treatment regimens for MIS-C seem to be applicable also for MIS-A.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">7. Patogenes<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513655\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P83\">P83 &#8211; Cirkulerande ACE2 stiger vid COVID-19 och korrelerar med specifika endotel- och inflammationsmark\u00f6rer<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Annika Lundstr\u00f6m<\/strong><sup>1<\/sup>, Louise Ziegler<sup>1<\/sup>, Sebastian Havervall<sup>1<\/sup>, Ann-Sofie Rudberg<sup>1<\/sup>, Fien Von Meijenfeldt<sup>2<\/sup>, Ton Lisman<sup>2<\/sup>, Nigel Mackman<sup>3<\/sup>, Per Sand\u00e9n<sup>1<\/sup>, Charlotte Th\u00e5lin<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Inst f\u00f6r kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Dept of Surgery, University of Groningen, University Medical Center Groningen, Netherlands<br \/><sup>3<\/sup> Department of Medicine, University of North Carolina at Chapel Hill, USA<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Angiontensin-converting enzyme 2, ACE2, \u00e4r den viktigaste receptorn f\u00f6r severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2). Virusets interaktion med ACE2 kan leda till att receptorn klyvs fr\u00e5n cellmembranet och fris\u00e4tts i l\u00f6slig form, men konsekvenserna f\u00f6r balansen i renin-angiotensin-systemet (RAS) och patogenetiska effekter \u00e4r i stort ok\u00e4nda.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I COMMUNITY-studiens patientarm m\u00e4ttes niv\u00e5er av cirkulerande ACE2 och ACE antigen med ELISA hos 114 sjukhusv\u00e5rdade COVID-19-patienter som j\u00e4mf\u00f6rdes med tio friska kontroller. Uppf\u00f6ljande koncentrationer m\u00e4ttes hos 58 \u00f6verlevande patienter fyra m\u00e5nader efter sjukhusv\u00e5rd. Vidare unders\u00f6ktes statistiska kopplingar mellan ACE2 respektive ACE och 1) riskfaktorer f\u00f6r sv\u00e5r COVID-19, 2) endotel- och inflammationsmark\u00f6rer samt 3) sjukdomens sv\u00e5righetsgrad och risk f\u00f6r d\u00f6d.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Cirkulerande ACE2 var h\u00f6gre hos COVID-19-patienter \u00e4n hos friska kontroller, median 5.0 (IQR 2.8-11.8) ng\/ml j\u00e4mf\u00f6rt med 1.4 (1.1-1.6) ng\/ml, p &lt; 0.0001. ACE2-koncentrationen var h\u00f6gre hos m\u00e4n \u00e4n kvinnor men hade ingen koppling till \u00f6vriga riskfaktorer f\u00f6r sv\u00e5r COVID-19. ACE2 sj\u00f6nk till 2.3 (1.6-3.9) ng\/ml efter fyra m\u00e5nader, men var fortsatt h\u00f6gre \u00e4n hos friska, p=0.012. F\u00f6r ACE s\u00e5gs endast marginella skillnader mellan grupper. ACE2 och ACE saknade koppling till \u00f6verlevnad och sv\u00e5righetsgrad av COVID-19. ACE2 under COVID-19 hade positiv korrelation till von Willebrand faktor, faktor VIII and D-dimer, medan ACE korrelerade till\u00a0 interleukin 6, tumor necrosis factor \u03b1 and plasminogen activator inhibitor 1.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">ACE2 \u00e4r \u00f6verg\u00e5ende f\u00f6rh\u00f6jt i plasma vid COVID-19, troligen p\u00e5 grund av \u00f6kad avklyvning fr\u00e5n cellmembranet. ACE2 och ACE korrelerar med olika endotel- och inflammationsmark\u00f6rer, vilket tyder p\u00e5 fris\u00e4ttning fr\u00e5n olika celltyper och\/eller k\u00e4rlb\u00e4ddar.<br \/>J Med Vir 2021<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39980.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513671\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P84\">P84 &#8211; Identifiera tidiga tecken p\u00e5 permanent lungskada i COVID-19 patienter <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna L\u00f6fdahl<\/strong><sup>1<\/sup>, Linda Elowsson Rendin<sup>1<\/sup>, Barbora Michalikov\u00e1<sup>1<\/sup>, Annika Nybom<sup>1<\/sup>, Franziska Olm<sup>2<\/sup>, Dimitrios Kalafatis<sup>3<\/sup>, Ellen Tufvesson<sup>4<\/sup>, Magnus Sk\u00f6ld<sup>3, 5<\/sup>, Leif Bjermer<sup>4<\/sup>, Sandra Lindstedt<sup>6, 7<\/sup>, Gunilla Westergren-Thorsson<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Experimental Medical Science, Lung Biology, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Laboratory Medicine, Lund Stem Cell Center and Molecular Hematology, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Respiratory Medicine Unit, Department of Medicine Solna and Centre for Molecular Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Respiratory Medicine and Allergology, Clinical Sciences Lund, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Cardiothoracic Surgery and Transplantation, Sk\u00e5ne University Hospital Lund, Lund, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Wallenberg Center for Molecular Medicine, Lund University, Lund, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span class=\"TextRun SCXW60701144 BCX0\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"auto\"><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\" data-ccp-charstyle-defn=\"{&quot;ObjectId&quot;:&quot;d0dcb77e-9fe4-4ceb-8aeb-d4dacf2e46f3|18&quot;,&quot;ClassId&quot;:1073872969,&quot;Properties&quot;:[134233614,&quot;true&quot;,201340122,&quot;1&quot;,469775450,&quot;spellingerror&quot;,469778129,&quot;spellingerror&quot;,469778324,&quot;Default Paragraph Font&quot;]}\">I skuggan av COVID-19 <\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">pandemin ser vi ett \u00f6kat antal l\u00e5ngtidssjuka. \u00d6ver h\u00e4lften av dessa uppvisar efter 4 m\u00e5nader respiratoriska problem d\u00e4r en underliggande orsak kan vara fibros i lungan.<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">Likheter mellan idiopatisk lungfibros (IPF) och lungfibros\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">hos COVID-19 \u00f6ppnar upp f\u00f6r att unders\u00f6ka p\u00e5g\u00e5ende och ev<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">entuella<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0gemensamma\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">sjukdoms<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">mekanismer som leder till kr<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">o<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">nisk lungfibros.\u00a0<\/span><\/span><span class=\"EOP SCXW60701144 BCX0\" data-ccp-props=\"{&quot;134233117&quot;:true,&quot;134233118&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}\">\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">F\u00f6r att identifiera COVID-19 <\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">patient<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">er<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">som l\u00f6per<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">risk att utveckla lungfibros<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">,<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0har vi\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">unders\u00f6kt<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">potentiella serumbiomark\u00f6rer\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">hos<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">IPF<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">&#8211;<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">patienter<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0och j\u00e4mf\u00f6rt<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">dessa\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">med plasma fr\u00e5n<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">COVID-19 <\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">patienter med\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">sv\u00e5r<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">a<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">till m\u00e5ttliga symptom,\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">samt<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0friska individer.\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">Vi tittade \u00e4ven i<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">lungsnitt\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">med\u00a0<\/span><span class=\"SpellingError  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">immunohistokemi<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0f\u00f6r att\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">studera<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar i\u00a0<\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">lungv\u00e4vnad fr\u00e5n COVID-19 <\/span><span class=\"NormalTextRun  BCX0 SCXW133882473\" data-ccp-charstyle=\"spellingerror\">patienter.\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span class=\"normaltextrun\">Vi\u00a0fann\u00a0f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av\u00a0CXCL-13, en prognostisk mark\u00f6r f\u00f6r IPF,\u00a0i\u00a0plasma\u00a0fr\u00e5n\u00a0patienter med sv\u00e5r COVID-19 (n=8,\u00a0<\/span><span class=\"spellingerror\">Fig<\/span><span class=\"normaltextrun\">\u00a01A) j\u00e4mf\u00f6rt med friska individer. \u00c4ven andra IPF-f\u00f6rh\u00f6jda\u00a0proteiner\u00a0inblandade i omstrukturering av lungv\u00e4vnad och\u00a0inflammation,\u00a0s\u00e5som CCL19 och\u00a0<\/span><span class=\"spellingerror\">dekorin<\/span><span class=\"normaltextrun\"> var f\u00f6rh\u00f6jda i COVID-19 j\u00e4mf\u00f6rt med friska individer.\u00a0Histologiskt\u00a0identifierade\u00a0vi\u00a0i COVID-19 \u00e4ven en\u00a0tydlig omstrukturering av lungv\u00e4vnaden\u00a0med \u00f6kat uttryck av\u00a0<\/span><span class=\"spellingerror\">periostin<\/span><span class=\"normaltextrun\">\u00a0(<\/span><span class=\"spellingerror\">Fig<\/span><span class=\"normaltextrun\">\u00a01B), ett matrixprotein som \u00e4r\u00a0f\u00f6rh\u00f6jt\u00a0\u00e4ven i IPF.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span data-contrast=\"auto\">Flera mediatorer som reglerar omstrukturering av v\u00e4vnad och inflammatoriska processer var f\u00f6rh\u00f6jda i sv\u00e5rt sjuka COVID-19 patienter i kombination med lungstrukturella f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6verlappande med IPF-patologin. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 underliggande mekanismer som driver depositionen av fibrotisk v\u00e4vnad i COVID-19, \u00e4r det viktigt att studera distal lungv\u00e4vnad under aktiv fas av fibros, och se hur fibrosmekanismer speglas systemiskt f\u00f6r att finna nya prognostiska biomark\u00f6rer f\u00f6r lungfibros.<\/span><span data-ccp-props=\"{&quot;134233117&quot;:true,&quot;134233118&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}\">\u00a0<\/span><\/p>\n<p><span data-ccp-props=\"{&quot;134233117&quot;:true,&quot;134233118&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}\">\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39936.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513693\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P85\">P85 &#8211; Niv\u00e5n av v\u00e4vnadsskademark\u00f6ren cold-inducible RNA-binding protein i blod associerar till grad av respiratorisk p\u00e5verkan hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Felix Schagatay<\/strong><sup>1<\/sup>, Klara Diamant<sup>2<\/sup>, Alicia Edin<sup>3<\/sup>, Johan Normark<sup>4<\/sup>, Simon Athlin<sup>2<\/sup>, Olof Hultgren<sup>5<\/sup>, Johanna Savilampi<sup>6<\/sup>, Anna Lange<sup>2<\/sup>, Sara Cajander<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken V\u00e4ster\u00e5s, Centrum f\u00f6r klinisk forskning region V\u00e4stmanland<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ume\u00e5 universitet<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk mikrobiologi, Ume\u00e5 Universitet<br \/><sup>5<\/sup> Laboratoriemedicinska kliniken US\u00d6, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet<br \/><sup>6<\/sup> Anestesi- och intensivv\u00e5rdskliniken US\u00d6, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper \u00d6rebro Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">De bakomliggande mekanismerna som leder till makrofagaktivering och utveckling av akut respiratorisk svikt vid Covid-19 \u00e4r fortfarande ofullst\u00e4ndigt kartlagda. CIRP (cold-inducible RNA-binding protein) \u00e4r en av de senaste identifierade v\u00e4vnadsskademark\u00f6rerna inom gruppen \u201dDamage associated molecular patterns\u201d (DAMPS). Detta protein fungerar som en alarmin i det medf\u00f6dda immunf\u00f6rsvaret och har i djurstudier visats vara en betydelsefull mediator vid utveckling av akut lungskada vid sepsis och chock. Syftet med denna studie var att studera om uttrycket av CIRP i blodet relaterar till graden av andningssvikt vid Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Prospektivt insamlad kohort av sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19 vid Universitetssjukhuset i \u00d6rebro juli 2020-maj 2021. Niv\u00e5er av CIRP hos 82 patienter som provtagits vid inklusionsdag (dag 0) analyserades med ELISA i duplikat. Den h\u00f6gsta graden av respiratoriskt st\u00f6d under v\u00e5rdtiden registrerades.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienter med respiratorisk svikt, n=36, (HFNO \u226540L\/min, ventilator- eller ECMO-behov eller som avled inom 30 dagar) hade signifikant h\u00f6gre CIRP-niv\u00e5er \u00e4n patienter med l\u00e4gre syrgasbehov och sv\u00e5righetsgrad n= 46, (p=0.006). Varken \u00e5lder eller k\u00f6n p\u00e5verkade associationen mellan CIRP och sv\u00e5righetsgrad. Den association till sv\u00e5righetsgrad som s\u00e5gs f\u00f6r CIRP kunde inte observeras f\u00f6r CRP (p=0.22).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten talar f\u00f6r att ett \u00f6kat uttryck av CIRP i blodbanan associerar till sv\u00e5righetsgraden av respiratorisk p\u00e5verkan vid Covid-19. Experimentella studier \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rda f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 CIRPs roll vid utvecklingen av respiratorisk svikt.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40050.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513707\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P86\">P86 &#8211; SARS-CoV-2 N antigen \u00e4r p\u00e5visbart i cerebrospinalv\u00e4tska och associerat med immunaktivering hos patienter med neurologiska symtom vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Arvid Ed\u00e9n<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Daniel Bremell<sup>1, 2<\/sup>, Dietmar Fuchs<sup>3<\/sup>, Johanna Gostner<sup>4<\/sup>, Anna Grahn<sup>1, 2<\/sup>, Lars Hagberg<sup>1, 2<\/sup>, Nelly Kanberg<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Lindh<sup>2, 5<\/sup>, Kristina Nystr\u00f6m<sup>2, 5<\/sup>, Erika Stentoft<sup>1, 2<\/sup>, Marie Studahl<sup>1, 2<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>1, 2<\/sup>, Henrik Zetterberg<sup>6, 7, 8, 9<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institute of Biological Chemistry, Medical University of Innsbruck, Biocenter, Austria<br \/><sup>4<\/sup> Institute of Medical Biochemistry, Medical University of Innsbruck, Biocenter, Austria<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Klinisk neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, M\u00f6lndal, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Avdelningen f\u00f6r psykiatri och neurokemi, institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Department of Neurodegenerative Disease, UCL Institute of Neurology, London, United Kingdom<br \/><sup>9<\/sup> UK Dementia Research Institute at UCL, London, United Kingdom <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neurologiska symtom \u00e4r vanliga vid allvarlig covid-19, men den underliggande patogenesen \u00e4r inte fastst\u00e4lld, och det \u00e4r inte klarlagt om SARS-CoV-2 kan invadera hj\u00e4rnan. \u00a0Virus kan s\u00e4llan p\u00e5visas med PCR i cerebrospinalv\u00e4tska (CSF), men immunaktivering \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi inkluderade 44 (13 kvinnor) sjukhusv\u00e5rdade (m\u00e5ttlig-sv\u00e5r\/kritisk) covid-19-patienter med CNS-symtom (n=23), enbart huvudv\u00e4rk (n=5) eller utan neurologiska symtom (n=16), samt 9 friska kontroller i en prospektiv tv\u00e4rsnittstudie. Biomark\u00f6rer f\u00f6r immunaktivering (neopterin, \u03b22-microglobulin), neuroaxonal skada (NfL) samt SARS-CoV-2 N och S antigen analyserades i blod och CSF.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">N-antigen p\u00e5visades i CSF hos en majoritet av patienterna trots samtidig negativ q-PCR. \u00c4ven S-antigen p\u00e5visades i enstaka fall. CSF N-Ag var signifikant korrelerat med CSF neopterin (r=0,55; p=0.001) och \u00a0\u03b22-microglobulin (r=0,47; p=0.005). Samtliga patientgrupper hade kraftigt f\u00f6rh\u00f6jda koncentrationer av neopterin och \u03b22-microglobulin i CSF j\u00e4mf\u00f6rt med friska kontroller. Patienter med CNS-symtom hade \u00e4ven signifikant h\u00f6gre CSF neopterin j\u00e4mf\u00f6rt med neuroasymtomatiska patienter (p=0.004). CSF NfL var h\u00f6gre hos patienter med CNS-symtom j\u00e4mf\u00f6rt med friska kontroller (p=0.03). Ingen skillnad s\u00e5gs f\u00f6r \u00f6vriga patientgrupper. Vi fann inga skillnader i CSF NfL, neopterin eller \u03b22-microglobulin hos patienter med m\u00e5ttlig j\u00e4mf\u00f6rt med sv\u00e5r\/kritisk covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Viralt antigen kan p\u00e5visas i CSF hos en majoritet av sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 \u00e4ven i avsaknad av detekterbart virus, och korrelerar till graden av immunaktivering i CNS. Patienter med neurologiska symtom har mer uttalad immunaktivering j\u00e4mf\u00f6rt med neuroasymtomatiska patienter, och uppvisar \u00e4ven tecken p\u00e5 neuroaxonal skada. Resultaten tyder p\u00e5 att patogenesen i CNS kan initieras av virala komponenter \u00e4ven utan direkt virusinvasion i hj\u00e4rnan.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39973.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513728\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P87\">P87 &#8211; The role of endothelial glycocalyx degradation in COVID-19 <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hanna Jerndal<\/strong><sup>1<\/sup>, Clas Ahlm<sup>1<\/sup>, Johan Normark<sup>1<\/sup>, Anne-Marie Fors Connolly<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Clinical Microbiology, Ume\u00e5 University, 90185 Ume\u00e5, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Ume\u00e5 University, 90187 Ume\u00e5, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">The endothelial glycocalyx (eGLX), a proteoglycan- and glycoprotein-rich layer covering the endothelial cells, has been shown to play an important role during infectious diseases. It regulates vascular permeability, prevents thrombosis, and modulates leukocyte adhesion and inflammatory response. The aim of this study was to investigate eGLX degradation during COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">GlycoCheck is a non-invasive test where a video microscope is placed under the tongue. From the measurements, eGLX thickness can be quantified. The eGLX damage is measured through the Perfused Boundary Region, (PBR), which is the zone where erythrocytes penetrate the protective eGLX.<\/p>\n<p>40 patients with COVID-19 were included at the Ume\u00e5 University Hospital after written informed consent. GlycoCheck measurements were performed during the acute phase of disease and were compared to follow up. Statistical analysis with related-samples Wilcoxon signed rank test was performed.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">23 out of 40 patients have to this date completed 1 follow up GlycoCheck measurement, 1-2 months after the acute phase of disease. Among these 23 patients, the PBR was significantly increased during the acute phase of disease compared to follow up 1-2 months later (p&lt;0.01). Mean PBR among first visits during the acute phase was 2.32 \u00b5m (SEM 0.05), compared to the mean PBR of follow up visits, which was 2.12 \u00b5m (SEM 0.04).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Our preliminary results show significant differences between the thickness in eGLX between patients during acute phase of COVID-19 compared to follow up measurements of the same patients 1-2 months after, thus indicating a degradation of eGLX during the acute phase of COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513736\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P88\">P88 &#8211; Tromboser och Covid-19: Trombocytens roll <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Laurent Schmied<\/strong><sup>1<\/sup>, Stephan Meinke<sup>1<\/sup>, Majda Dzidic<sup>2<\/sup>, Magdalini Lourda<sup>2<\/sup>, Maaike Jongen<sup>1<\/sup>, Puran Chen<sup>2<\/sup>, Gunilla Gryfelt<sup>3<\/sup>, Helena Bergsten<sup>4<\/sup>, Mira Akber<sup>2<\/sup>, Roland Fiskesund<sup>1, 3<\/sup>, Paul Ratcliffe<sup>1, 3<\/sup>, Thuy Luu<sup>1<\/sup>, Habiba Khodir<sup>4, 5<\/sup>, David Olsson<sup>4<\/sup>, Evren Alici<sup>1<\/sup>, Soo Aleman<sup>4, 5<\/sup>, Cecilia Karlstr\u00f6m<sup>1, 6<\/sup>, Lars I Eriksson<sup>7, 8<\/sup>, Niklas Bj\u00f6rkstr\u00f6m<sup>2, 9<\/sup>, Hans-Gustaf Ljunggren<sup>2<\/sup>, Olav Rooyackers<sup>10<\/sup>, Covid-19 study group KI\/K<sup>2<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>4, 5<\/sup>, Anna Norrby-Teglund<sup>2<\/sup>, Petter H\u00f6glund<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Centrum f\u00f6r Hematologi och Regenerativ Medicin (HERM), Institutionen f\u00f6r Medicin Huddinge, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r Infektionsmedicin (CIM), Institutionen f\u00f6r Medicin Huddinge, Karolinska Institutet<br \/><sup>3<\/sup> ME Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>4<\/sup> ME Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r Medicin Huddinge, Karolinska Institutet<br \/><sup>6<\/sup> ME Hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>7<\/sup> ME Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>8<\/sup> Institutionen f\u00f6r Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet<br \/><sup>9<\/sup> ME Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>10<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r Klinisk Intervention och Teknik (CLINTEC)<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Vid sidan av andningssvikt orsakar b\u00e5de st\u00f6rre och mindre tromboser sjuklighet och d\u00f6d i Covid-19. Koagulationskaskadens reglering \u00e4r komplicerad och multifaktoriell och omfattar hela kedjan fr\u00e5n k\u00e4rlskada, trombocytaggregering och aktivering av koagulationsfaktorer. Trombosben\u00e4genheten vid Covid-19-sjukdom \u00e4r b\u00e5de mer omfattande och olik den som kan ses vid andra infektioner, och dess patogenes \u00e4r \u00e4nnu ofullst\u00e4ndigt klarlagd.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Trettiotre patienter med akut Covid-19 infektion, 33 patienter med genomg\u00e5ngen infektion och 13 friska givare har j\u00e4mf\u00f6rts. Trombocyternas fenotyp och funktion har unders\u00f6kts med fl\u00f6descytometri (FCM) och Multiplate. Rotem har kartlagt koagulationen. Fenotypen hos neutrofila granulocyter av unders\u00f6kts och 1500 l\u00f6sliga faktorer i plasman har studerats med O-link explore. Kompletterande Luminex-analyser har utf\u00f6rt f\u00f6r att bed\u00f6ma koagulationssfaktorer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienter med aktiv Covid-19 uppvisar utan undantag en kraftigt \u00f6kad protrombotisk profil avseende l\u00f6sliga faktorer. De visar ocks\u00e5 en kraftigt \u00f6kad koagulationsben\u00e4genhet i Rotem. Ett flertal fenotypiska och funktionella skillnader skiljer trombocyterna fr\u00e5n Covid-19 patienter fr\u00e5n de hos konvalescenta patienter och friska, vilket st\u00f6der id\u00e9n att en \u00f6kad trombocytaktivitet kan bidra till trombosben\u00e4genheten. En del av de observerade parametrarna kvarstod hos patienter med genomg\u00e5ngen sjukdom.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">B\u00e5de det humorala och cellul\u00e4ra koagulationssystemet \u00e4r aktiverat under den akuta fasen av COVID-19. Aktiveringen av trombocyter och neutrofila granulocyter kan vara kopplade. Intressant nog verkar en del av den prokoagulatoriska fenotypen kvarst\u00e5 m\u00e5nader efter den akuta fasen av Covid-19. Det avslutande arbetet i denna studie fokuserar p\u00e5 hur observerade data styr kliniska parametrar hos patienterna.\u00a0 \u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513777\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P89\">P89 &#8211; Betydelsen av fysisk utformning av boenden och organisation av personal vid utbrott av infektionssjukdomar p\u00e5 \u00e4ldreboenden: en systematisk genomg\u00e5ng<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ann Liljas<\/strong><sup>1<\/sup>, Lenke Pereswetoff Morath<sup>1<\/sup>, Bo Burstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, P\u00e4r Sch\u00f6n<sup>1<\/sup>, Janne Agerholm<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Utbrott av infektionssjukdomar \u00e4r vanligt p\u00e5 \u00e4ldreboenden och leder ofta till sjukdom och ibland d\u00f6dsfall bland de \u00e4ldre. Den fysiska utformningen av boende och hur personalen \u00e4r organiserad kan p\u00e5verka infektionsutbrott. D\u00e4rf\u00f6r har vi genomf\u00f6rt en systematisk genomg\u00e5ng \u00f6ver betydelsen av organisatoriska egenskaper hos personal och anl\u00e4ggning vid infektionsutbrott p\u00e5 \u00e4ldreboenden.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Fem databaser genoms\u00f6ktes f\u00f6r forskningsstudier som oavsett studiedesign rapporterade om infektionsutbrott i ett eller flera \u00e4ldreboenden med originaldata \u00f6ver anl\u00e4ggningens storlek, l\u00e4ge (stad\/landsbygd), planl\u00f6sning, tillf\u00e4llig inhyrd personal, uppdelning av personal (utifr\u00e5n smittade\/icke smittade \u00e4ldre), personalens bostadsomr\u00e5de och\/eller antal timmar undersk\u00f6terskor spenderar med \u00e4ldre. Studierna granskades, kvalitetspr\u00f6vades, analyserades och presenterades genom en narrativ sammanst\u00e4llning. PROSPERO:CRD42020213585<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 10,424 unika tr\u00e4ffar inkluderades 16 studier (8 kohortstudier, 6 tv\u00e4rsnittsstudier, 2 case-control). Infektionsutbrott inkluderade covid-19, influensa, luftr\u00f6rssjukdomar och mag-tarmsjukdomar. Merparten rapporterade om anl\u00e4ggningens storlek (n=11) f\u00f6ljt av planl\u00f6sning (n=4), tillf\u00e4llig inhyrd personal (n=3), l\u00e4ge (n=2), uppdelning av personal (n=2), antal timmar undersk\u00f6terskor spenderar med \u00e4ldre (n=2) och personalens bostadsomr\u00e5de (n=1). Resultaten antyder att urbant l\u00e4ge och st\u00f6rre anl\u00e4ggning inneb\u00e4r st\u00f6rre risk f\u00f6r infektionsutbrott. Risken f\u00f6r stort utbrott tycks dock vara l\u00e4gre i st\u00f6rre anl\u00e4ggningar. Uppdelning av personal tycks vara f\u00f6rknippad med l\u00e4gre risk f\u00f6r infektionsutbrott medan risken f\u00f6r infektionsutbrott tycks vara st\u00f6rre om omfattande samh\u00e4llssmitta f\u00f6rekommer i personalens bostadsomr\u00e5de. Betydelsen av anl\u00e4ggningens planl\u00f6sning, tillf\u00e4llig inhyrd personal och antal timmar undersk\u00f6terskor spenderar med \u00e4ldre \u00e4r oklar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">St\u00f6rre anl\u00e4ggningar tycks ha st\u00f6rre risk f\u00f6r infektionsutbrott men l\u00e4gre risk f\u00f6r st\u00f6rre utbrott. Bristen p\u00e5 robusta resultat g\u00f6r att betydelsen av organisatoriska egenskaper till stor del f\u00f6rblir oklar.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513787\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P90\">P90 &#8211; COVID-19-pandemins p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmilj\u00f6n f\u00f6r medarbetare inom obstetrik och neonatologi samt \u201dlessons learned\u201d<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Magnus \u00c5kerstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Ylva Carlsson<sup>3, 4<\/sup>, Verena Sengpiel<sup>3, 4<\/sup>, Malin Veje<sup>5<\/sup>, Anders Elfvin<sup>6, 7<\/sup>, Ingibj\u00f6rg Jonsdottir<sup>1, 2<\/sup>, Alessio Degl&apos;Innocenti<sup>8, 9<\/sup>, Linda \u00c5hlstr\u00f6m<sup>10, 11<\/sup>, Helle Wijk<sup>10, 12, 13<\/sup>, Karolina Linden<sup>10<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutet f\u00f6r stressmedicin, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige <br \/><sup>3<\/sup> Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Avdelning f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Pediatrik, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Pediatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Centrum f\u00f6r etik, juridik och mental h\u00e4lsa (CELAM), Avdelningen f\u00f6r Psykiatri och Neurokemi, Institutionen f\u00f6r Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Gothia Forum f\u00f6r Kliniska Pr\u00f6vningar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> Institutionen f\u00f6r v\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige <br \/><sup>11<\/sup> Verksamhet ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>12<\/sup> Kvalitetsstrategiska Avdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>13<\/sup> Institutionen f\u00f6r arkitektur och samh\u00e4llsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska h\u00f6gskola, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Obstetrik och neonatologi \u00e4r verksamheter som inte har m\u00f6jlighet att prioritera ner eller skjuta upp v\u00e5rd under en pandemi utan beh\u00f6ver hitta nya s\u00e4tt att organisera sin verksamhet f\u00f6r att m\u00f6ta det v\u00e5rdbehov som finns. Studiens syfte var att unders\u00f6ka hur arbetsmilj\u00f6n inom obstetrik och neonatologi p\u00e5verkats av pandemin och identifiera f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r framtida situationer d\u00e5 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden \u00e4r h\u00e5rt belastad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga anst\u00e4llda inom obstetrik och neonatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbj\u00f6ds att besvara en enk\u00e4t f\u00f6re (oktober 2019) och under COVID-19 pandemin (september 2020). \u00d6vergripande effekter p\u00e5 arbetsmilj\u00f6n, j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6re pandemin, analyserades genom flerniv\u00e5analys och medarbetarnas upplevelse av att arbeta under pandemin unders\u00f6ktes genom kvalitativ inneh\u00e5llsanalys av fritextsvar fr\u00e5n COVID-19-enk\u00e4ten. Dessutom genomf\u00f6rdes en dokumentanalys f\u00f6r att identifiera f\u00f6r\u00e4ndrade arbetss\u00e4tt under pandemin.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">COVID-19-enk\u00e4ten besvarades av 382 medarbetare (svarsfrekvens 35%) och 660 medarbetare besvarade enk\u00e4ten f\u00f6re pandemin (svarsfrekvens 74%). Brist p\u00e5 skyddsutrustning, stark oro f\u00f6r att bli smittad, os\u00e4kerhet huruvida implementerade f\u00f6r\u00e4ndringar var tillr\u00e4ckliga och utmaningar med att kommunicera f\u00f6r\u00e4ndringar i rutiner p\u00e5verkade arbetsmilj\u00f6n negativt. En \u00f6kad sammanh\u00e5llning och k\u00e4nsla av att vara uppskattad p\u00e5verkade arbetsmilj\u00f6n positivt.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultatet visar att det finns faktorer inom arbetsmilj\u00f6n vars negativa effekt p\u00e5 medarbetarnas arbetsmilj\u00f6 delvis kan mildras vid framtida kritiska situationer. Detta kan \u00e5stadkommas genom f\u00f6rebyggande insatser som syftar till att hantera medarbetarnas oro f\u00f6r att bli smittad, s\u00e4kerst\u00e4lla tillr\u00e4ckliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r chefer att ge st\u00f6d, st\u00e4rka arbetsplatsens psykosociala s\u00e4kerhetsklimat, systematiskt f\u00f6rb\u00e4ttra de anst\u00e4lldas arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden samt bevara de positiva effekter som de f\u00f6r\u00e4ndrade arbetss\u00e4tten givit.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513807\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P91\">P91 &#8211; Exkluderad p\u00e5 grund av pandemin: Partners n\u00f6jdhet med BB-v\u00e5rden under COVID-19-pandemin: en longitudinell enk\u00e4t- och registerdatastudie <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lisa Berglin<\/strong><sup>1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Petrus Olander, Post-doc, G\u00f6teborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Elin Naurin, Professor, statsvetenskapliga institutionen, G\u00f6teborgs universitet. Forskningsledare f\u00f6r Gothenburg Research Program on Pregnancy and Politics (PregDem), G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Verena Sengpiel, 1) Avdelningen f\u00f6r Obstetrik och gynekologi, Institutet f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet. 2) V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, avdelningen f\u00f6r obstetrik och gynekologi, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Helen Elden 1)Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och H\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet. 2) V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, avdelningen f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Karolina Lind\u00e9n, Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och H\u00e4lsa, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Elias Markstedt, G\u00f6teborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem samt SOM-institutet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Lucy R. Zheng, G\u00f6teborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Lisa Berglin, ST-l\u00e4kare, avdelningen f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">F\u00f6r att f\u00f6rebygga smittspridning av COVID-19 inom f\u00f6rlossningsv\u00e5rden, beslutades i mars 2020 att partners till f\u00f6dande m\u00f6drar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i G\u00f6teborg inte till\u00e4ts medf\u00f6lja till BB-avdelningen efter f\u00f6rlossningen, en restriktion som \u00e4ven anv\u00e4nts p\u00e5 andra sjukhus i Sverige och v\u00e4rlden. Hur detta p\u00e5verkat partners upplevelse av v\u00e5rden \u00e4r tidigare sparsamt utforskat.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I den h\u00e4r mixad-metods-studien anv\u00e4nder vi enk\u00e4tsvar fr\u00e5n Graviditetspanelen som genomf\u00f6rs av the Gothenburg Research Program on Pregnancy and Politics (PregDem), G\u00f6teborgs universitet. Mellan september 2019 och mars 2020 rekryterades gravida och deras partners i tidig graviditet i v\u00e4ntrummet till ultraljudsmottagningen p\u00e5 Sahlgrenska universitetssjukhuset i G\u00f6teborg. Vi j\u00e4mf\u00f6r partners vars barn f\u00f6ddes innan pandemirestriktionerna med dem som f\u00f6ddes efter. Utfallsvariabeln \u00e4r n\u00f6jdhet med f\u00f6rlossningsv\u00e5rd respektive BB-v\u00e5rd och vi kontrollerar f\u00f6r medicinska registerdata via Graviditetsregistret. Data ifr\u00e5n 727 partners ing\u00e5r i den kvantitativa analysen och 143 fritextsvar analyserades med induktiv inneh\u00e5llsanalys.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Partners n\u00f6jdhet med v\u00e5rden var 22,7 procent l\u00e4gre efter restriktionerna. Detta skedde oberoende av kliniska utfall och partnerns socioekonomiska bakgrund. S\u00e4rskilt tydlig var nedg\u00e5ngen i n\u00f6jdhet hos partners till f\u00f6rstag\u00e5ngsm\u00f6drar. Den kvalitativa analysen visade att exkluderingen undergr\u00e4vde partnerns roll som f\u00f6r\u00e4lder samt m\u00f6jligheten att vara st\u00f6d f\u00f6r den nyblivna modern. Partnern gick \u00e4ven miste om en av livets viktigaste h\u00e4ndelser.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">N\u00f6jdheten med v\u00e5rden efter f\u00f6rlossningen f\u00f6ll kraftigt, s\u00e4rskilt hos partners till f\u00f6rstag\u00e5ngsm\u00f6drar. Restriktionernas utformning tycks ha f\u00f6rhindrat att grupper med medicinska komplikationer drabbats oproportionerligt. Planering inf\u00f6r framtida restriktioner b\u00f6r ta kostnaden som exkluderingen av partners medf\u00f6r i beaktande. Studier av l\u00e5ngtidseffekter p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldraanknytning \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rda.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40074.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513811\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P92\">P92 &#8211; F\u00e4rre fysiska sexpartners och minskad tillg\u00e5ng till testning f\u00f6r sexuellt \u00f6verf\u00f6rbara sjukdomar bland m\u00e4n som har sex med m\u00e4n i Sverige under pandemin<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Carl Fredrik Sj\u00f6land<\/strong><sup>1<\/sup>, Lena Nilsson Sch\u00f6nnesson<sup>1<\/sup>, Anna Mia Ekstr\u00f6m<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Coronapandemin har p\u00e5verkat m\u00e5nga m\u00e4nniskors liv, inklusive sexualliv, psykiskt v\u00e4lbefinnande och tillg\u00e5ng v\u00e5rd och prevention. M\u00e4n som har sex med m\u00e4n (MSM) l\u00f6per en \u00f6kad risk att smittas av sexuellt \u00f6verf\u00f6rbara infektioner (STI). Vi genomf\u00f6rde tv\u00e5 web-enk\u00e4ter 2020\/2021 bland MSM i Sverige f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 om och i s\u00e5 fall hur de tycker att deras psykiska h\u00e4lsa, sexualvanor och tillg\u00e5ng till testning f\u00f6r STI p\u00e5verkats under pandemin.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Svarspersoner rekryterades p\u00e5 uppdrag av Posithiva Gruppen till en anonym web-baserad enk\u00e4tstudie i tv\u00e5 omg\u00e5ngar: juli-september 2020 och mars-juni 2021, via sociala webn\u00e4tverk som Qruiser. De svarande bodde i Sverige, identifierade som MSM och var minst 18 \u00e5r (2020: n=2536, varav 204 hivpositiva; 2021: n=1287, 132 hivpositiva). Psykisk h\u00e4lsa m\u00e4ttes som sj\u00e4lvrapporterade depressiva symptom (PHQ4).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Drygt h\u00e4lften 52%-54% rapporterade f\u00e4rre sexpartners under 2020 och 2021 pga pandemin. Depressiva symptom f\u00f6rekom hos 39% (2020) respektive 42% (2021). Minskad tillg\u00e5ng till STI-testning m\u00e4ttes under 2021: 22% i Sverige, och hela 32% i Stockholm. Tillg\u00e5ng till STI-testning skiljde sig inte mellan hivnegativa och hivpositiva MSM, men 13% av hivnegativa MSM rapporterade att de aldrig testade sig, j\u00e4mf\u00f6rt med 3% av de hivpositiva m\u00e4nnen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Drygt h\u00e4lften av ~3000 MSM i Sverige rapporterade ett minskat antal sexpartners under pandemin. En relativt stor andel angav depressiva symtom, men of\u00f6r\u00e4ndrat mellan \u00e5ren. Mellan 1\/5-1\/3 uppgav \u00e5r 2021 minskad tillg\u00e5ng till STI-testning j\u00e4mf\u00f6rt med innan pandemin. Detta kan ha betydelse f\u00f6r incidensen av tex syfilis, gonorr\u00e9 och hiv bland MSM. Studien visar ocks\u00e5 att en liten grupp aldrig testar f\u00f6r STI.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40044.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513820\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P93\">P93 &#8211; Gaming under COVID-19-pandemin: en tv\u00e4rsnittsstudie med fokus p\u00e5 unga m\u00e4nniskor och f\u00f6r\u00e4ndringar i spelbeteende<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Emma Claesdotter-Knutsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Frida Andr\u00e9<sup>2<\/sup>, Anders H\u00e5kansson<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Psychiatry, Department of Clinical Sciences Lund,\u00a0Faculty of Medicine,\u00a0Lund University,\u00a0Lund, Sweden. Region\u00a0Sk\u00e5ne\u00a0Child and Adolescent Psychiatry, Regional Out-patient Care, Lund University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Clinical Sciences Lund, Faculty of Medicine, Lund University,\u00a0Sweden.<br \/><sup>3<\/sup> Psychiatry, Department of Clinical Sciences Lund, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.\u00a0Region\u00a0Sk\u00e5ne, Malm\u00f6 Addiction Centre, Gambling Disorder Unit, Malm\u00f6, Sweden.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span class=\"y2iqfc\"><span lang=\"SV\">Under COVID-19-pandemin n\u00e4r skolor st\u00e4ngdes, fritidsaktiviteter och sammankomster reglerades f\u00f6r\u00e4ndrades ungas dagliga liv och sociala interaktioner. Fr\u00e5gor har v\u00e4ckts om effekten av pandemin p\u00e5 ungas online beteenden.<\/span><\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span class=\"y2iqfc\"><span lang=\"SV\">Vi utf\u00f6rde en anonym online-unders\u00f6kning (N = 1 501) f\u00f6r att studera f\u00f6r\u00e4ndringar i dataspelbeteenden under COVID-19-pandemin och relatera dessa\u00a0till sociodemografiska data och h\u00e4lsofaktorer.<\/span><\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span class=\"y2iqfc\"><span lang=\"SV\">N\u00e4r vi studerade hela studiepopulationen avseende f\u00f6r\u00e4ndringar i dataspelsaktivitet fann vi signifikanta skillnader avseende \u00e5ldersgrupper, disponibel inkomst, spenderad tid hemma, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, skolg\u00e5ng, f\u00f6rs\u00e4mrat psykiskt v\u00e4lbefinnande, samt spelproblem. N\u00e4r vi unders\u00f6kte \u00e5ldersgruppen 16-24 \u00e5r som rapporterat f\u00f6r\u00e4ndringar i dataspelsaktivitet fann vi signifikanta skillnader i disponibel inkomst, tid spenderad hemma och skoln\u00e4rvaro. N\u00e4r vi unders\u00f6kte \u00e5ldersgruppen 25-39 \u00e5r fann vi signifikanta skillnader i syssels\u00e4ttningsgrad, disponibel inkomst, tid spenderad hemma,\u00a0 alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, skoln\u00e4rvaro, f\u00f6rs\u00e4mrat psykiskt v\u00e4lbefinnande och spelproblem.<\/span><\/span><span class=\"y2iqfc\"><span lang=\"SV\">\u00a0<\/span><\/span><span class=\"y2iqfc\"><span lang=\"SV\">F\u00f6rs\u00e4mrat psykiskt v\u00e4lbefinnande (alla \u00e5ldersgrupper analyserade tillsammans samt i \u00e5ldersgrupp 25-39 \u00e5r), mer tid spenderad hemma (alla \u00e5ldersgrupper analyseras tillsammans), spelproblem och mindre fysisk aktivitet (\u00e5ldersgrupp 25-39 \u00e5r) korrelerade alla positivt med en sj\u00e4lvrapporterad \u00f6kning av spelaktivitet. Att vara anst\u00e4lld (\u00e5ldersgrupp 25-39 \u00e5r) och vara \u00f6ver 40 \u00e5r (alla \u00e5ldersgrupper analyserade tillsammans) korrelerade negativt med \u00f6kat spelande. Vi hittade inga signifikanta korrelationer i \u00e5ldersgruppen 16-24 \u00e5r.<\/span><\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\"><\/p>\n<p>Vi fann att\u00a0<\/span><\/span>sj\u00e4lvrapporterat \u00f6kat dataspelande under COVID-19-pandemin var st\u00f6rst i \u00e5ldersgruppen 16-39 \u00e5r. I \u00e5ldersgruppen 25-39 \u00e5r var \u00f6kningen av spelande kopplad till f\u00f6rs\u00e4mrat psykisk v\u00e4lbefinnande, arbetsl\u00f6shet och minskad fysisk aktivitet. COVID-19 kan utg\u00f6ra en riskfaktor f\u00f6r \u00f6kat dataspel i en liten men s\u00e5rbar grupp.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513828\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P94\">P94 &#8211; Induced abortion and access to contraception in Sweden during the COVID-19 pandemic<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jenny Niemeyer Hultstrand<\/strong><sup>1<\/sup>, Elin T\u00f6rnroos<sup>1<\/sup>, Kristina Gemzell Danielsson<sup>2<\/sup>, Margareta Larsson<sup>1<\/sup>, Marlene Makenzius<sup>2, 3<\/sup>, Inger Sundstr\u00f6m-Poromaa<sup>1<\/sup>, Tanja Tyd\u00e9n<sup>1<\/sup>, Maria Ekstrand Ragnar<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Uppsala universitet, Institutionen f\u00f6r kvinnor och barns h\u00e4lsa, Uppsala<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska institutet, Institutionen f\u00f6r kvinnor och barns h\u00e4lsa, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Mittuniversitetet, \u00d6stersund<br \/><sup>4<\/sup> Lunds universitet, Institutionen f\u00f6r h\u00e4lsovetenskaper, Lund<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">The COVID-19 pandemic has impacted on individual\u2019s sexual and reproductive health in different ways globally. The aim of this study was to investigate if the pandemic has affected Swedish women\u2019s decision to have an induced abortion and their access to contraceptive counselling.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">This descriptive, cross-sectional study was conducted between January and June 2021. Swedish-speaking women seeking an abortion through gestational week twelve at seven different clinics were asked to fill out an anonymous questionnaire. The questions covered demographic background, abortion decision and contraception.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">In total, 623 women participated. Among them, 13% (n=77\/604) stated that the pandemic had affected their decision to undergo an abortion. One out of ten (11%, n=64\/604) stated it had some impact, and 2% (n=13\/604) that it had great impact on their decision. The most common COVID-19 related reasons for the abortion were: worsened economy, not wanting to be without their partner in maternity care, and fear of the virus\u2019 health effects. Otherwise, the most cited reasons for having an abortion were poor economy, the pregnancy was too early in the relationship or already completed family size. Only 4% (n=23\/517) of the women reported that the pandemic had affected their access to contraception.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">The COVID-19 pandemic has partially impacted women\u2019s decision to undergo an abortion, which is otherwise mainly determined by personal circumstances, including economy. Access to contraception was not largely affected by the pandemic, but most women in this study used no method or methods not involving healthcare contact.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513848\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P95\">P95 &#8211; Large gaps in the quality of healthcare experienced by Swedish mothers during the COVID-19 pandemic: a cross-sectional study based on WHO standards<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Mehreen Zaigham<\/strong><sup>1<\/sup>, Karolina Linden<sup>2<\/sup>, Verena Sengpiel<sup>3<\/sup>, Ilaria Mariani<sup>4<\/sup>, Emanuelle Pessa Valente<sup>4<\/sup>, Benedetta Covi<sup>4<\/sup>, Marzia Lazzerini<sup>4<\/sup>, Helen Elden<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Obstetrics and Gynaecology, Department of Obstetrics and Gynecology, Institution of Clinical Sciences Lund, Lund University, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Obstetrics and Gynecology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg<br \/><sup>4<\/sup> Institute for Maternal and Child Health &#8211; IRCCS \u201cBurlo Garofolo\u201d &#8211; WHO Collaborating Centre for Maternal and Child Health, Trieste, Italy<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Disruptions in essential maternal and newborn services have come from even high-income countries within the World Health Organization (WHO) European Region during the COVID-19 pandemic. The aim of the study was to report the quality of care during pregnancy and childbirth, as reported by the women themselves, during the pandemic in Sweden using WHO Standards.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Women \u226518 years were invited to participate in anonymous, online questionnaire if they had given birth in Sweden from March 1, 2020 to June 30, 2021. The quality of maternal and newborn care (QMNC) was measured using 40 questions across four domains: provision of care, experience of care, availability of human\/physical resources, and organizational changes due to COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Of the 5003 women included in the study, (n=4528) underwent labour.Of these, 46.7% perceived a reduction in QMNC due to the COVID-19 pandemic,29.9% experienced difficulties in accessing routine antenatal care and 62.5% reported that health workers were not always using protective personal equipment.Fundal pressure was applied in 22.2% of instrumental vaginal births and 6.9% reported some form of abuse.Findings were worse in women undergoing prelabor Cesarean section (CS) (n=475).Multivariate analysis showed significantly worse QMNC Index to year of birth (<em>P<\/em>&lt;0.001), parity (<em>P<\/em>&lt;0.001), elective\/emergency CS (<em>P<\/em>&lt;0.001), and overall satisfaction (<em>P<\/em>&lt;0.001).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Women giving birth in Sweden reported considerable gaps over many key QMNC measures including the use of outdated practices and deviations from patient-centred care.Findings were worse in women with prelabour CS. Actions to promote high-quality, evidence-based and respectful care during childbirth for all mothers are urgently needed.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40056.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513865\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P96\">P96 &#8211; Livskvalitet i den svenska befolkningen under covid-19 <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Ulf Persson<sup>1<\/sup>, <strong>Sara Olofsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Ning Yan Gu<sup>2, 3<\/sup>, Cynthia L Gong<sup>4<\/sup>, Xiayu Jiao<sup>5<\/sup>, Joel W. Hay<sup>5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutet f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsekonomi, IHE, Lund <br \/><sup>2<\/sup> University of San Francisco, Sacramento, CA, USA<br \/><sup>3<\/sup> NYG Technologies, LLC, Santa Clarita, CA, USA<br \/><sup>4<\/sup> Fetal and Neonatal Institute, Division of Neonatology, Department of Pediatrics, Children&apos;s Hospital Los Angeles, Keck School of Medicine, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA<br \/><sup>5<\/sup> Schaeffer Center for Health Policy &amp; Economics, School of Pharmacy, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Utbrottet av pandemin COVID-19 (Coronavirus) har resulterat i olika internationella och nationella strategier, inklusive icke-medicinska insatser (NPI) som social distansering och resef\u00f6rbud, vilka utformats med syfte att minska h\u00e4lsof\u00f6rlusten till f\u00f6ljd av pandemin men som ocks\u00e5 gett upphov till en ekonomisk kris. B\u00e5da faktorerna, pandemin och NPI, kan f\u00f6rv\u00e4ntas p\u00e5verka befolkningens h\u00e4lsorelaterade livskvalitet (HRQoL).<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Syftet med denna studie var att uppskatta effekterna p\u00e5 HRQoL hos den svenska vuxna befolkningen under utbrottet av COVID-19-pandemin. En webbaserad unders\u00f6kning skickades till randomiserade urval av den vuxna svenska befolkningen innan pandemin utbr\u00f6t i Sverige i februari 2020 (n = 1 016) och under utbrottet av pandemin. Den f\u00f6rsta m\u00e4tningen under pandemin skedde under f\u00f6rsta v\u00e5gen i april 2020 (n = 1 003), en m\u00e5nad efter utbrottet, och den andra m\u00e4tningen skedde under andra v\u00e5gen i januari 2021 (n = 1 013), 10 m\u00e5nader efter utbrottet. HRQoL m\u00e4ttes med EQ-5D-5L i pandemiunders\u00f6kningarna, medan Visual Analogue Scale (VAS) anv\u00e4ndes i alla unders\u00f6kningar.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Resultaten visar en minskning av genomsnittlig HRQoL m\u00e4tt med VAS i den svenska vuxna befolkningen, med 0,059 procentenheters minskning av VAS i april 2020 och 0,074 procentenheters minskning i januari 2021, j\u00e4mf\u00f6rt med den pre-pandemiska m\u00e4tningen i februari 2020. F\u00f6rlusten i HRQoL var signifikant bland respondenterna i befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder (&lt;65 \u00e5r), vilket tyder p\u00e5 att de sociala och ekonomiska effekterna av NPI var de fr\u00e4msta orsakerna till minskningen i livskvalitet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten av denna studie st\u00f6der ett brett folkh\u00e4lsoperspektiv och framtida HRQoL -m\u00e4tningar p\u00e5 befolkningsniv\u00e5 under hela pandemin.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513876\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P97\">P97 &#8211; Minskad mattillg\u00e5ng i Uganda under coronapandemin \u00e4r kopplat till s\u00e4mre hiv-v\u00e5rd och f\u00e4rre f\u00f6rebyggande insatser mot hiv<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Carl Fredrik Sj\u00f6land<\/strong><sup>1<\/sup>, Leo Ziegel<sup>1<\/sup>, Stephen Mugamba<sup>2<\/sup>, Katarina \u00c5rhem<sup>1<\/sup>, Robert Bulamba<sup>2<\/sup>, Godfrey Kigozi<sup>2<\/sup>, Emmanuel Kyasanku<sup>2<\/sup>, Fred Nalugoda<sup>2<\/sup>, Stephen Watya<sup>2<\/sup>, Anna Mia Ekstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Susanne Rautiainen<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa<br \/><sup>2<\/sup> Africa Medical and Behavioural Science Organization, Kampala, Uganda<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Redan f\u00f6re det f\u00f6rsta k\u00e4nda covid-19 fallet i Uganda diagnosticerats nf\u00f6rdes \u201dlockdown\u201d i mars 2020, med skolnedst\u00e4ngningar, f\u00f6rbud mot folksamlingar och f\u00f6rbud mot motordrivna transporter. Enligt prelimin\u00e4ra rapporter har dessa l\u00e5ngvariga restriktioner haft allvarliga effekter p\u00e5 ekonomi, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, samt tillg\u00e5ng p\u00e5 utbildning, sjukv\u00e5rd och mat. Denna studie unders\u00f6ker eventuella kopplingar mellan s\u00e4mre tillg\u00e5ng till mat, hivv\u00e5rd och hivtestning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Datainsamling genomf\u00f6rdes i en \u00f6ppen populationsbaserad kohort i centrala Uganda juli-augusti 2020 (n=1014, hiv<sup>+<\/sup>=75), d\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6rde med enk\u00e4tsvar fr\u00e5n samma population maj-oktober 2019 (n=2309, hiv<sup>+<\/sup>=129). Multivariata regressionsanalyser gjordes f\u00f6r att ber\u00e4kna oddskvot och 95%-konfidensintervall justerat f\u00f6r k\u00f6n, hush\u00e5llsstorlek, och stad\/landsbygd. Mattillg\u00e5ng m\u00e4ttes med anpassad screeningfr\u00e5ga f\u00f6r \u201dfood insecurity\u201d (otrygg livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning) HFIAS-III.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi fann att 26% rapporterade otrygg tillg\u00e5ng till mat 2019, medan motsvarande siffra under lockdown 2020 var 49%. Av personer som lever med hiv, beskrev 28% minskad tillg\u00e5ng till hivv\u00e5rd under pandemin, och 11% att de oftare hade missat sin hivmedicinering. Otrygg mattillg\u00e5ng var associerat med en h\u00f6gre prevalens av minskad tillg\u00e5ng till hivv\u00e5rd (OR=5.17 p=0.018 [CI=1.36-19.63]) och bland hivnegativa var minskad mattillg\u00e5ng associerat med s\u00e4mre tillg\u00e5ng till hivtestning (OR=3.19 p=0.007 [CI=1.47-6.93]).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna populationsbaserade studie i Uganda fann en n\u00e4ra f\u00f6rdubbling av otrygg tillg\u00e5ng till mat under pandemin. De med minskad tillg\u00e5ng till mat hade ocks\u00e5 h\u00f6gre prevalens av s\u00e4mre tillg\u00e5ng till hivv\u00e5rd och f\u00f6rebyggande insatser mot hiv. Lockdowns i resurssvaga l\u00e4nder som Uganda kan tvinga individer att prioritera mellan mat \u00f6ver v\u00e5rd, vilket kan leda till \u00f6kad sjuklighet i hiv och p\u00e5verka hiv-preventionen negativt.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40041.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513898\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P98\">P98 &#8211; Stress och utmattning hos sjukv\u00e5rdspersonal i samband med Covid-19 intensivv\u00e5rd <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Elisabeth Nagy<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Cecilia Escher<sup>1, 3, 4<\/sup>, Johan Creutzfeldt<sup>1, 2, 4<\/sup>, Oili Dahl<sup>2, 4<\/sup>, Mini Maria Ruiz Narbona<sup>1, 2, 4<\/sup>, Markus Castegren<sup>2, 4<\/sup>, Mats Ericson<sup>5<\/sup>, Walter Osika<sup>2, 4<\/sup>, Li Fell\u00e4nder-Tsai<sup>1, 2, 4<\/sup>, Meurling Meurling<sup>1, 2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Center for Advanced Medical Simulation and Training (CAMST), Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Norrt\u00e4lje Sjukhus, Norrt\u00e4lje, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Kungliga Tekniska h\u00f6gskolan, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Pandemin med utbrott av Covid-19 har, f\u00f6rutom ofattbara konsekvenser f\u00f6r m\u00e5nga individer, inneburit en stor p\u00e5frestning f\u00f6r sjukv\u00e5rden. F\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5g\u00e5r ett projekt med avsikten att kartl\u00e4gga och analysera utmattningsrelaterade variabler i de personalgrupper som deltar i intensivv\u00e5rden av Covid-19 patienter under samt efter pandemin.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Unders\u00f6kningen omfattar l\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor och undersk\u00f6terskor som arbetat med intensivv\u00e5rd av Covid-19 patienter p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset, M\u00e4larsjukhuset Eskilstuna, Norrt\u00e4lje Sjukhus samt Nyk\u00f6pings lasarett. Medarbetarnas reaktioner insamlades efter samtycke via en webenk\u00e4t som distribuerades v\u00e5ren 2020 samt v\u00e5ren 2021. Data fr\u00e5n 2018 fr\u00e5n liknande kohort finns som j\u00e4mf\u00f6relse. Oldenburg Burnout Inventory (OLBI) \u00e4r ett validerat instrument f\u00f6r arbetsrelaterad stress och utmattning med dimensionerna \u201ddisengagement\u201d och \u201dexhaustion\u201d. F\u00f6reslagna gr\u00e4nsv\u00e4rde: \u201ddisengagement\u201d \u22652.10, \u201dexhaustion\u201d \u22652.25.(1) Instrumentet \u00e4r validerat i svenska f\u00f6rh\u00e5llanden.(2) Svaren anges p\u00e5 en Likert liknande skala med 4 skalsteg.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Resultatet fr\u00e5n 2021 baseras p\u00e5 551 enk\u00e4tsvar vilket ger en skattad svarsfrekvens p\u00e5 45%. V\u00e4rdet f\u00f6r \u201ddisengagement\u201d \u00e4r 2,10 och \u201dexhaustion\u201d 2,54 v\u00e5ren 2021.\u00a0 Pre-Covid data (n=172) fr\u00e5n 2018 visar \u201ddisengagement\u201d 1,9 och \u201dexhaustion\u201d 2,3.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat p\u00e5visar att intensivv\u00e5rdpersonal skattar s\u00e5v\u00e4l \u201dexhaustion\u201d som \u201ddisengagement\u201d v\u00e4l \u00f6ver niv\u00e5er f\u00f6re pandemin och \u00f6ver f\u00f6reslagna gr\u00e4nsv\u00e4rden vid m\u00e4tning v\u00e5ren 2021. Vid dessa niv\u00e5er har tidigare studier p\u00e5visat \u00f6kad risk f\u00f6r l\u00e5ngtidssjukskrivning. Uppf\u00f6ljande enk\u00e4t planeras f\u00f6r att f\u00f6lja hur personal \u00e5terh\u00e4mtar sig.<\/p>\n<p>(1) Collin, et al (2019). A survey of stress, burnout and well-being in UK dentists. BDJ, 226, 40-49.<br \/>(2) Peterson, et al (2011). Burnout levels and self-rated health prospectively predict future long-term sickness absence. JOEM, 53 (7), 788-793.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">9. Smittspridning<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461513920\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P99\">P99 &#8211; Analys av den initiala smittspridningen av SARS-CoV-2 till och inom Sverige<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Robert Dyrdak<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Malin Grabbe<sup>1, 2<\/sup>, Sandra Broddesson<sup>2<\/sup>, Tanja Normark<sup>1, 3<\/sup>, Niklas Svedberg<sup>1<\/sup>, Natalija Gerasimcik<sup>1<\/sup>, Lynda Eneh<sup>1<\/sup>, Emma B. Hodcroft<sup>4, 5<\/sup>, Richard A. Neher<sup>5, 6<\/sup>, Jan Albert<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Mikrobiologi, Tum\u00f6r- och Cellbiologi (MTC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Clinical Genomics Stockholm, Science for Life Laboratory, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institute of Social and Preventive Medicine (ISPM), University of Bern, Bern, Schweiz<br \/><sup>5<\/sup> Swiss Institute of Bioinformatics, Lausanne, Schweiz<br \/><sup>6<\/sup> Biozentrum, University of Basel, Basel, Schweiz<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Arbetet unders\u00f6ker den initiala smittspridningen av SARS-CoV-2 i Sverige och varifr\u00e5n viruset kan ha importerats.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">F\u00f6r att unders\u00f6ka eventuellt dold cirkulation av SARS-CoV-2 i samh\u00e4llet analyserades sparade luftv\u00e4gsprov p\u00e5 Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet tagna vecka 6-14 2020 och som inte tidigare hade analyserats f\u00f6r SARS-CoV-2.<\/p>\n<p>F\u00f6r molekyl\u00e4repidemiologiska analyser nedladdades samtliga virussekvenser provtagna globalt t.o.m. 2020-06-01 fr\u00e5n GISAID. Vi genererade \u00e4ven nya helgenomsekvenser fr\u00e5n ett urval av svenska SARS-CoV-2-positiva prov baserat p\u00e5: virusniv\u00e5, provtagningsvecka, patientens \u00e5lder, reseanamnes samt prov tagna p\u00e5 \u00e4ldreboenden. Information om smittland f\u00f6r svenska sekvenser inh\u00e4mtades fr\u00e5n SMInet.<\/p>\n<p>Alla sekvenser analyserades med programmet Nextclade f\u00f6r mutationer j\u00e4mf\u00f6rt med referenssekvensen Wuhan-Hu-01. Fylogenetisk analys utf\u00f6rdes med Nextstrains pipeline augur f\u00f6r samtliga svenska sekvenser med ett urval av det globala datasetet som j\u00e4mf\u00f6relsematerial.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi utf\u00f6rde SARS-CoV-2-PCR p\u00e5 1\u00a0979 luftv\u00e4gsprov tagna veckorna 6-14 2020. F\u00f6r positiva prov utf\u00f6rdes sekvensering och uppgift om reseanamnes inh\u00e4mtades fr\u00e5n behandlande l\u00e4kare.<\/p>\n<p>Datasetet fr\u00e5n GISAID omfattade knappt 125\u00a0000 internationella sekvenser, inklusive knappt 700 svenska sekvenser. Till detta fogades de nya svenska sekvenserna vilket gav ett dataset om totalt 1\u00a0350 svenska sekvenser. Uppgift om utlandssmitta fanns f\u00f6r drygt 100 sekvenser. Sekvenserna tillh\u00f6rde de sex Nextstrain-genotyperna 19A-20D. Inom varje genotyp identifierades kluster dominerade av svenska sekvenser. F\u00f6r dessa kluster analyserades deras troliga ursprung och tidpunkt f\u00f6r introduktion till Sverige samt deras spridningsm\u00f6nster i landet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Genotyp 20C dominerade bland de svenska sekvenserna. Analysen kommer att kunna ge indikation p\u00e5 varifr\u00e5n virus huvudsakligen importerades och hur det spreds i landet.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513940\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P100\">P100 &#8211; Bred testning f\u00f6r SARS-CoV-2 verkar inte vara ett effektivt pandemiverktyg n\u00e4r samh\u00e4llsspridning \u00e4r etablerad<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Oskar Ekelund<\/strong><sup>1<\/sup>, H\u00e5kan Janson<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Region Kronoberg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Bred samh\u00e4llstestning f\u00f6r luftv\u00e4gsvirus med PCR \u00e4r en tidigare opr\u00f6vad metod inom smittskyddsarbete som under p\u00e5g\u00e5ende pandemihantering dock framh\u00e5llits som en viktig komponent. Huvudsyftet med en s\u00e5dan testning f\u00e5r anses vara en f\u00f6rmodad bromsande effekt p\u00e5 pandemin med minskad smittspridning, f\u00e4rre sv\u00e5ra sjukdomsfall och ett l\u00e4gre antal covid-19-relaterade d\u00f6dsfall. Huruvida s\u00e5 verkligen \u00e4r fallet \u00e4r bristf\u00e4lligt studerat. I denna studie unders\u00f6ktes huruvida omfattningen av olika regioners PCR-testning f\u00f6r SARS-CoV-2 korrelerade till den andra pandeminv\u00e5gens sv\u00e5righetsgrad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Fr\u00e5n Folkh\u00e4lsomyndigheten erh\u00f6lls data \u00f6ver antal utf\u00f6rda SARS-CoV-2 PCR-tester, antal fall av covid-19, antal IVA-v\u00e5rdade samt antal d\u00f6dsfall i covid-19 i respektive region fr\u00e5n den tidpunkt antalet fall av covid-19 nationellt var som l\u00e4gst mellan f\u00f6rsta och andra v\u00e5gen, dvs vecka 35, 2020, till den vecka d\u00e5 IVA-inl\u00e4ggningarna var som h\u00f6gst, dvs vecka 53, 2020. Samtliga siffror justerades f\u00f6r befolkningsm\u00e4ngd i respektive region. Genom regressionsanalys analyserades huruvida omfattningen av en regions PCR-testning s\u00e5gs samvariera med antalet covid-19-fall, IVA-v\u00e5rdade respektive avlidna.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Antalet utf\u00f6rda PCR-tester varierade p\u00e5tagligt mellan regionerna, fr\u00e5n 17 000 till 61 000 tester per 100 000 inv\u00e5nare. Inget signifikant samband s\u00e5gs mellan \u00e5 ena sidan antalet utf\u00f6rda tester och \u00e5 andra sidan antalet fall, IVA-v\u00e5rdade eller avlidna i en region.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Utifr\u00e5n dessa data kan det inte styrkas att omfattningen av en regions PCR-testning f\u00f6r SARS-CoV-2 under n\u00e4mnda period inverkade p\u00e5 hur sv\u00e5rt samma region drabbades av pandemins andra v\u00e5g. Ytterligare studier kr\u00e4vs f\u00f6r att utr\u00f6na huruvida bred samh\u00e4llstestning \u00e4r ett effektivt verktyg i en pandemifas d\u00e4r utbredd samh\u00e4llsspridning redan \u00e4r etablerad.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40084.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513945\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P101\">P101 &#8211; Detektion av SARS-CoV-2 i sjukhusluft under aerosol-genererande procedurer<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sara Thuresson<\/strong><sup>1<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>2<\/sup>, Jonathan Soldemyr<sup>1<\/sup>, Sviataslau Sasinovich<sup>3<\/sup>, Anders Widell<sup>3<\/sup>, Patrik Medstrand<sup>3<\/sup>, Malin Alsved<sup>1<\/sup>, Jakob L\u00f6ndahl<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds tekniska h\u00f6gskola, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> V\u00e5rdhygien, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk virologi, Institutionen f\u00f6r translationell medicin, Lunds universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under covid-19-pandemin har efterfr\u00e5gan p\u00e5 information om skyddsutrustning varit stor, framf\u00f6rallt ang\u00e5ende skydd mot smitta via inandning av luftburet virus. Olika typer av riskfyllda v\u00e5rdmoment har diskuterats, till exempel s\u00e5 kallade aerosol-genererande procedurer (AGP). Syftet med studien var att identifiera situationer i sjukhusmilj\u00f6 som kan ge upphov till \u00f6kade m\u00e4ngder virus i luften.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Luftprover samlades in med en v\u00e4tskecyklon (Coriolis \u00b5, Bertin) fr\u00e5n sjukhusmilj\u00f6er i Malm\u00f6 och Lund. Proverna togs under aerosol-genererande procedurer och andra v\u00e5rdmoment, fr\u00e4mst i patientrum d\u00e4r covid-19-diagnosticerade patienter vistades, men \u00e4ven i korridorer och allm\u00e4nna utrymmen. Luftproverna uppkoncentrerades med Amicon-filter och analyserades med RT-qPCR (gen N1 och N2) f\u00f6r detektion av SARS-CoV-2. Resultaten analyserades med avseende p\u00e5 milj\u00f6faktorer (t.ex. ventilation), p\u00e5g\u00e5ende v\u00e5rdmoment och patient-information.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 310 insamlade luftprover prover var 26 (8 %) positiva f\u00f6r SARS-CoV-2. Av de positiva proverna var 22 tagna i patientrum. En n\u00e4rmare analys av dessa visade att kortare distans fr\u00e5n luftprovtagaren till patientens huvud \u00f6kade risken f\u00f6r positivt prov (p=0.05). Extra ventilation i form av &gt;8 luftoms\u00e4ttningar\/timme eller en mobil luftrenare minskade risken f\u00f6r positivt luftprov (p=0.01). Av de unders\u00f6kta v\u00e5rdprocedurerna (se detaljer i Tabell 1) kunde endast PEP (positive expiratory pressure)-tr\u00e4ning associeras med positivt luftprov (p&lt;0.05), men tendenser fanns \u00e4ven vid luftr\u00f6rsmanipulation (bronkoskopi, trakeotomi och sugning av luftr\u00f6r) (p=0.06). Den uppm\u00e4tta mediankoncentrationen var 15 kopior\/m<sup>3<\/sup> luft (IQR 6-39).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten pekar p\u00e5 att risken att uts\u00e4ttas f\u00f6r luftburet SARS-CoV-2 \u00e4r st\u00f6rre vid n\u00e4ra kontakt med patienter i d\u00e5ligt ventilerade utrymmen, samt under vissa v\u00e5rdmoment. Smittsamheten hos det insamlade materialet unders\u00f6ktes inte.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39964.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513964\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P102\">P102 &#8211; Detektion av SARS-CoV-2 RNA p\u00e5 ytor fr\u00e5n v\u00e5rdavdelning tyder p\u00e5 luftburen spridning av viruspartiklar.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Josefine Thylefors<sup>1<\/sup>, Sara Thuresson<sup>2<\/sup>, Malin Alsved<sup>2<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>1<\/sup>, Anders Widell<sup>3<\/sup>, Jakob L\u00f6ndahl<sup>2<\/sup>, Patrik Medstrand<sup>3, 4<\/sup>, <strong>Erik Senneby<\/strong><sup>1, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> V\u00e5rdhygien Sk\u00e5ne, Klinisk mikrobiologi och v\u00e5rdhygien, Region Sk\u00e5ne, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Ergonomi och Aerosolteknologi, LTH, Lunds universitet<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk Virologi, Institutionen f\u00f6r translationell Medicin, Lunds universitet<br \/><sup>4<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Klinisk mikrobiologi och v\u00e5rdhygien, Region Sk\u00e5ne, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Institutionen f\u00f6r translationell Medicin, Lunds universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Smittspridning av SARS-CoV-2 i sjukv\u00e5rden har varit ett stort problem. Det \u00e4r inte helt klarlagt vilken betydelse luftburen smitta har haft f\u00f6r covid-19. Syftet med studien var att unders\u00f6ka f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2-RNA p\u00e5 h\u00f6ga, mellanh\u00f6ga och l\u00e5ga ytor p\u00e5 en v\u00e5rdavdelning f\u00f6re och efter smittst\u00e4dning.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Provtagning utf\u00f6rdes genom att svabba en yta med en flockad pinne doppad i medium. Pinnen f\u00f6rvarades i provr\u00f6r med medium i -80<sup>o <\/sup>C och provet analyserades med RT-qPCR (gen N1 och N2). Proverna togs p\u00e5 en avdelning d\u00e4r det dag 1 enbart v\u00e5rdades covid-19-patienter. D\u00e4refter flyttades smittsamma patienter och avdelningen smittst\u00e4dades med desinfektionsmedel. Vid provtagning av intilliggande ytor dag 2 v\u00e5rdades patienter utan covid-19. I varje v\u00e5rdrum (n=16) togs prov fr\u00e5n tre h\u00f6ga ytor (ovanp\u00e5 garderob, p\u00e5 v\u00e5rdpanel ovan s\u00e4ng och p\u00e5 fr\u00e5nluftsventil). Prov fr\u00e5n l\u00e5ga, mellanh\u00f6ga och h\u00f6ga ytor togs p\u00e5 avdelningens allm\u00e4nna utrymmen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt provtogs 150 ytor (75 per dag). Sexton ytor var positiva dag 1 (21%) och 27 var positiva dag 2 (36 %). Elva v\u00e5rdrum (69 %) hade minst ett positivt prov. Tio av tolv prover (83 %) fr\u00e5n l\u00e5ga ytor var positiva minst en av dagarna. Medelv\u00e4rdet av CT-v\u00e4rdena f\u00f6r positiva prover var 39 (spridning 33-40).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Deposition av SARS-CoV-2-RNA p\u00e5 m\u00e5nga av ytorna har sannolikt skett genom luftburen spridning. Det \u00e4r dock oklart hur fynden korrelerar till viabelt virus. Det \u00e4r ocks\u00e5 oklart varf\u00f6r en del prover, framf\u00f6r allt fr\u00e5n l\u00e5ga ytor, var positiva efter smittst\u00e4dning. V\u00e5ra resultat indikerar att luftburen spridning av virus kan ha betydelse som smittv\u00e4g f\u00f6r SARS-CoV-2.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39957.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513979\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P103\">P103 &#8211; Effekten av distansundervisning p\u00e5 f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 IgG hos svenska ton\u00e5ringar<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Martin Sundqvist<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Scott Montgomery<sup>3, 4, 5<\/sup>, Johan Jendeberg<sup>2, 6<\/sup>, Gunnar Klein<sup>7<\/sup>, Gunl\u00f6g Rasmussen<sup>2, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, \u00d6rebro <br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicinska vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk epidemiologi och biostatistik, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Klinisk Epidemiologi, Institutionen f\u00f6r medicin, Karolinska Institutet, Solna<br \/><sup>5<\/sup> Department of Epidemiology and Public Health, University College London, UK. <br \/><sup>6<\/sup> R\u00f6ntgenkliniken, Region \u00d6rebro l\u00e4n, \u00d6rebro<br \/><sup>7<\/sup> Informatik, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro.<br \/><sup>8<\/sup> Smittskyddsenheten, Region \u00d6rebro l\u00e4n<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Skolst\u00e4ngning och hemundervisning har anv\u00e4nts f\u00f6r att minska smittspridning under den p\u00e5g\u00e5ende pandemin. Det \u00e4r omtvistat om dessa \u00e5tg\u00e4rder varit effektiva, och negativa effekter har rapporterats. Svenska gymnasieskolor bedrev hemundervisning fr\u00e5n 18 mars till b\u00f6rjan av juni 2020. Syftet med denna studie var att studera effekten av hemundervisning p\u00e5 f\u00f6rekomsten av IgG antikroppar mot SARS-CoV-2.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I slutet av oktober 2020 inbj\u00f6ds alla elever (n=1345) i \u00e5rskurs 1 (hade inte haft hemundervisning under v\u00e5ren) och 2 (haft hemundervisning) p\u00e5 tv\u00e5 gymnasieskolor i \u00d6rebro att delta i studien. Efter informerat samtycke fyllde eleverna i ett app-baserat fr\u00e5geformul\u00e4r (Medipal, Stockholm). Ett kapill\u00e4rt blodprov togs p\u00e5 eleverna och analyserades med ett snabbtest f\u00f6r p\u00e5visning av SARS-CoV-2 IgG (Healgen, Zhejiang Orient Gene Biotech, Kina), 9-13 november p\u00e5 skola A och 16-20 november p\u00e5 skola B. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">1005 (74.7%) av eleverna genomf\u00f6rde hela studien. \u00a017.5% (15.3-20.0%) av eleverna testade positivt f\u00f6r SARS-CoV-2-IgG, 15.2% (12.2-18.6%) i \u00e5rskurs 1 (n=474) och 19.6% (16.4-23.1%) i \u00e5rskurs 2 (n=531) (ns). Signifikant h\u00f6gre andel av eleverna i skola B hade p\u00e5visat SARS-CoV-2-IgG j\u00e4mf\u00f6rt med skola A (20.7% (15.4-26.9%) vs 11.4% (8.0-15.5%), i \u00e5rskurs 1, <em>p<\/em>=0.004) och 28.2% (22.9-33.9%)\u00a0 vs 11.2% (7.7-15.2%) i \u00e5rskurs 2, <em>p<\/em>&lt;0.001).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">F\u00f6rekomsten av SARS-CoV-2-IgG var inte l\u00e4gre hos de elever som hade distansundervisning j\u00e4mf\u00f6rt med de som var i skolan under v\u00e5ren 2020. Skillnad i f\u00f6rekomst av antikroppar kunde dock visas mellan skolorna vilket antyder betydelse av andra faktorer \u00e4n skoln\u00e4rvaro f\u00f6r exposition av SARS-CoV-2. Ytterligare analys p\u00e5g\u00e5r.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461513990\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P104\">P104 &#8211; R\u00f6relsedata fr\u00e5n mobiltelefoner anv\u00e4nds f\u00f6r uppf\u00f6ljning av r\u00e5d och rekommendationer i den svenska covid-19 responsen <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Carl Fredrik Sj\u00f6land<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Leah Martin<sup>2<\/sup>, P\u00e4r Bjelkmar<sup>2<\/sup>, Maria Axelsson<sup>2<\/sup>, Sara Byfors<sup>2<\/sup>, Anders Tegnell<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institutet, Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa<br \/><sup>2<\/sup> Folkh\u00e4lsomyndigheten<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Data fr\u00e5n mobiltelefoner har globalt anv\u00e4nts f\u00f6r \u00f6vervakning av rese- och r\u00f6relsem\u00f6nster under covid-19-pandemin. Tillsammans med Telia utvecklade vi metoder f\u00f6r att f\u00f6lja f\u00f6r\u00e4ndring och ordinarie \u00e5rstidsvariation i resande i Sverige. Vi avs\u00e5g \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6ljsamhet och effekt av r\u00e5d som myndigheten utf\u00e4rdat i syfte att minska sjukv\u00e5rdsbelastning och spridning av covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Aggregerad och anonymiserad positionsdata fr\u00e5n telefonmaster samlades in (mellan 01\/2019-09\/2021) fr\u00e5n telekomleverant\u00f6ren Telia. Resor definierades som f\u00f6rflyttning mellan telefonmasters upptagningsomr\u00e5de d\u00e4r slutpositionen varade &gt;20 minuter. V\u00e4rden extrapolerades till populationsniv\u00e5 utifr\u00e5n Telias marknadsandelar i olika segment. Data aggregerades f\u00f6r Sverige och enskilda l\u00e4n och delades upp i: totalresem\u00e5tt, uppskattat arbetsresem\u00e5tt, samt resor inom eller mellan regioner och kommuner. Totalresem\u00e5tt j\u00e4mf\u00f6rdes med nordiska grannl\u00e4nder. Data \u00f6ver antal bekr\u00e4ftade fall av covid-19 \u00e4r fr\u00e5n myndighetens databas.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">I mars 2020 minskade resande hastigt med ~20% i Sverige b\u00e5de sett till totalresem\u00e5tt och arbetsresem\u00e5tt. Fr\u00e5nsett s\u00e4songsvariation s\u00e5gs en ih\u00e5llande minskning p\u00e5 mellan 8-32% j\u00e4mf\u00f6rt med 2019, som accentuerades efter lokala allm\u00e4nna r\u00e5d november 2020. L\u00e4gst niv\u00e5 s\u00e5gs i slutet av december 2020, vilket f\u00f6ljdes av en minskning i antal fall av covid-19. Under uppf\u00f6ljningstiden var reseniv\u00e5n i Sverige som regel l\u00e4gre \u00e4n i \u00f6vriga Norden, f\u00f6rutom perioden februari-april 2020.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">R\u00f6relsedata fr\u00e5n telekomf\u00f6retag kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppskatta resande vid utbrott av smittsamma sjukdomar. V\u00e5ra data visar p\u00e5 ih\u00e5llande \u00e5rstidsvariation under pandemin och kvantifierar reseminskning under pandemin vilket bidrar till f\u00f6rst\u00e5else om efterlevnad av r\u00e5d till allm\u00e4nheten.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40040.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514003\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P105\">P105 &#8211; SARS-CoV-2 i utandad aerosol fr\u00e5n covid-19-patienter under andning, tal och s\u00e5ng<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Malin Alsved<\/strong><sup>1<\/sup>, David Nygren<sup>2<\/sup>, Sara Thuresson<sup>1<\/sup>, Patrik Medstrand<sup>3<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>2, 4<\/sup>, Jakob L\u00f6ndahl<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Infektionsmedicin, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds universitet<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk virologi, Translationell medicin, Lunds universitet<br \/><sup>4<\/sup> V\u00e5rdhygien, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">SARS-CoV-2 i utandade aerosolpartiklar bed\u00f6ms vara en av de huvudsakliga smittv\u00e4garna f\u00f6r covid-19. Flera superspridningsevent har skett under k\u00f6rs\u00e5ng eller h\u00f6gljutt tal. Vi och andra forskargrupper har sedan dess visat att r\u00f6sten genererar en stor m\u00e4ngd aerosolpartiklar och att m\u00e4ngden \u00f6kar ju h\u00f6gre vi pratar eller sjunger. Syftet med denna studie \u00e4r att kvantifiera m\u00e4ngden SARS-CoV-2 i utandade aerosolpartiklar fr\u00e5n covid-19-patienter under andning, tal och s\u00e5ng.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Covid-19-patienter i ett tidigt skede av infektion identifierades via smittsp\u00e5rning vid Sk\u00e5nes universitetssjukhus. Patienterna bes\u00f6ktes p\u00e5 sina hemadresser med ett mobilt laboratorium f\u00f6r provtagning, och om deras hush\u00e5llskontakter hade symtom inkluderades \u00e4ven de. Inkluderade patienter fyllde i en enk\u00e4t om upplevda symtom, och sedan togs nasofarynx- och salivprov. D\u00e4refter samlades aerosolpartiklar in fr\u00e5n patienternas utandningsluft under 10 min vardera av andning, tal och s\u00e5ng. Insamlade prover analyserades med RT-qPCR f\u00f6r detektion av SARS-CoV-2 (gen N1 och N2).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av de 38 inkluderade patienterna hade 18 (47%) ett eller flera SARS-CoV-2-positiva aerosolprov. Andelen aerosol-positiva patienter var h\u00f6gst inom ett dygn fr\u00e5n symtomstart, 9\/14 (64%), l\u00e4gre efter 2-3 dagar, 7\/19 (47%), och 0\/5 (0%) efter 4-6 dagar, Figur 1. Det var flest positiva prover fr\u00e5n s\u00e5ng och tal. Median-emissionen var 11 RNA-kopior\/min (min-max: 2-890 RNA-kopior\/min). Det fanns en trend mellan l\u00e5gt ct-v\u00e4rde i nasofarynx och positiva luftprov.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r studie visar att det \u00e4r st\u00f6rre risk f\u00f6r SARS-CoV-2 i utandningsluft ju n\u00e4rmre symtomstart och under vokalisering (tal och s\u00e5ng). Genom att kvantifiera emissioner av luftburet virus fr\u00e5n olika aktiviteter kan vi f\u00f6rst\u00e5 smittspridningen b\u00e4ttre och utveckla adekvata skydds\u00e5tg\u00e4rder.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39988.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514015\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P106\">P106 &#8211; SARS-CoV2 infektion hos mink i Sverige: resultat av \u00f6vervakning<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Johanna Lindahl<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Maria N\u00f6remark<sup>1<\/sup>, Siamak Zohari<sup>3<\/sup>, Tomas Jinnerot<sup>3<\/sup>, Katarina N\u00e4slund<sup>3<\/sup>, Ylva Strid<sup>3<\/sup>, Linda Eriksson<sup>3<\/sup>, Caroline Br\u00f6jer<sup>4<\/sup>, Thomas Rosendal<sup>1<\/sup>, Elina \u00c5sbjer<sup>5<\/sup>, Emelie Pettersson<sup>1<\/sup>, Karl St\u00e5hl<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Statens veterin\u00e4rmedicinska anstalt (SVA), Avdelning f\u00f6r Epidemiologi och Sjukdomskontroll, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Uppsala Universitet, Institutionen f\u00f6r Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi , Uppsala, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Statens veterin\u00e4rmedicinska anstalt (SVA), Avdelning f\u00f6r Mikrobiologi , Uppsala, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Statens veterin\u00e4rmedicinska anstalt (SVA), Avdelningen f\u00f6r Patologi och Viltsjukdomar , Uppsala, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Nationellt Centrum f\u00f6r Djurv\u00e4lf\u00e4rd, Sveriges Lantbruksuniversitet , Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">V\u00e5ren 2020 konstaterades i Nederl\u00e4nderna att minkar kunde infekterats med SARS-CoV2 och sprida smittan vidare till andra minkar. \u00a0Infekterade minkg\u00e5rdar konstaterade senare i flera l\u00e4nder.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I Sverige genomf\u00f6rdes h\u00f6sten 2020 obduktioner och PCR-unders\u00f6kning av sj\u00e4lvd\u00f6da minkar. En serologisk unders\u00f6kning genomf\u00f6rdes december-januari d\u00e5 24 djur\/g\u00e5rd fr\u00e5n 24 g\u00e5rdar unders\u00f6ktes. En ny \u00f6vervakningsomg\u00e5ng inleddes sommaren 2021; djur\u00e4gare ombads skicka in munh\u00e5lesvabbar fr\u00e5n sj\u00e4lvd\u00f6da minkar fortl\u00f6pande f\u00f6r PCR-analys samt 30 serumprover\/bes\u00e4ttning .<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Under oktober-november 2020 p\u00e5visades PCR positiva minkar p\u00e5 13 svenska g\u00e5rdar. Av 24 g\u00e5rdar som unders\u00f6ktes serologiskt vintern 2020-21 var endast tre 100% negativa, \u00f6vriga hade \u226570% seropositiva djur. Som en konsekvens f\u00f6rbj\u00f6ds avel p\u00e5 minkar under 2021.<\/p>\n<p>Sommaren 2021 har PCR-positiva minkar p\u00e5visats p\u00e5 en g\u00e5rd, g\u00e5rden hade \u00e4ven PCR-positiva djur 2020. Genom sekvensering av fyndet fr\u00e5n 2021 konstaterades B.1.1, en variant som inte tidigare beskrivits i Sverige men som cirkulerat i flera l\u00e4nder under 2020 och 2021, \u00e4ven hos minkar i \u00d6steuropa. Smittsp\u00e5rning genomf\u00f6rdes. Obduktion visade en kronisk pneumoni (troligen annan orsak) och i n\u00e4sh\u00e5lan s\u00e5gs en akut rinit, SARS-CoV-2 antigen p\u00e5visades med immunohistokemi i epitelceller i n\u00e4sh\u00e5lan. \u00d6vriga organ var utan anm\u00e4rkning.<\/p>\n<p>De serologiska unders\u00f6kningarna 2021 visar att 7 av 17 unders\u00f6kta g\u00e5rdar har helt seronegativa djur, medan endast tv\u00e5 g\u00e5rdar hade &gt;50% positiva djur. En av g\u00e5rdarna som tidigare varit helt negativ var positiv vid den f\u00f6rnyade provtagningen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Slutsatsen \u00e4r att SARS-CoV2 har infekterat minkar i Sverige, troligen \u00e4ven vid upprepade introduktioner. Antikroppssvaret f\u00f6refaller minska m\u00e5naderna efter utbrott, vilket st\u00e4mmer med bilden hos m\u00e4nniskor.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514040\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P107\">P107 &#8211; Smittspridning av covid-19 bland v\u00e5rdpersonal inom slutenv\u00e5rd &#8211; en epidemiologisk studie under pandemins f\u00f6rsta fas i Sverige<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sekai Chenai Mathabire R\u00fccker<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Catharina Gustavsson<sup>2, 3, 4<\/sup>, Fredrik R\u00fccker<sup>1, 2<\/sup>, Anders Lindblom<sup>1, 2, 5<\/sup>, Maria H\u00e5rdstedt<sup>2, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken Falu lasarett, Falun, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk Forskning (CKF) Dalarna \u2013 Uppsala universitet, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> H\u00f6gskolan Dalarna, Falun, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lso- och v\u00e5rdvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Smittskyddsenheten Dalarna, Falu lasarett, Falun, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> V\u00e5rdcentral Vansbro, Vansbro, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I b\u00f6rjan av covid-19-pandemin rapporterades h\u00f6g smittspridning bland v\u00e5rdpersonal. Med bakgrund av begr\u00e4nsad kunskap om sjukdomens konsekvenser, smittv\u00e4gar och global brist p\u00e5 skyddsutrustning skapade detta oro. Syftet med studien var att kartl\u00e4gga smittspridning av covid-19 under ett personalutbrott p\u00e5 en v\u00e5rdavdelning f\u00f6r patienter med covid-19 och identifiera smittskydds\u00e5tg\u00e4rder som begr\u00e4nsade smittan.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Retrospektiv epidemiologisk observationsstudie med b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa metoder f\u00f6r datainsamling. All personal (l\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor, undersk\u00f6terskor, fysioterapeuter\/sjukgymnaster, sekreterare, lokalv\u00e5rdare, chefer) som arbetade p\u00e5 infektionsklinikens v\u00e5rdavdelning under 1 mars till 31 maj 2020 inkluderades.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 176 v\u00e5rdpersonal deltog 152 i studien. Femtio av dessa (33%) drabbades under studieperioden av covid-19. Vid kontaktsp\u00e5rning kunde 78% av fallen kopplas till direkt kontakt med en annan smittsam medarbetare (Figur 1). Endast ett f\u00e5tal v\u00e5rdpersonal som insjuknande rapporterade kontakt med ett bekr\u00e4ftat fall av covid-19 hemma (n = 6; 12%) eller i samh\u00e4llet (n = 3; 6%). Multipel logistisk regression identifierade v\u00e5rdkontakt med patienter med covid-19 eller familjemedlem som testat positivt som riskfaktorer f\u00f6r infektion (justerat OR 8,4 respektive 9,0). Brister i basala hygienrutiner och otillr\u00e4cklig fysisk distans mellan personal i gemensamma utrymmen beskrevs som fr\u00e4msta orsak till utbrottet p\u00e5 avdelningen; baserat p\u00e5 enk\u00e4ter fr\u00e5n v\u00e5rdpersonal och intervjuer av chefer. De viktigaste smittskydds\u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att stoppa utbrottet var \u00f6kad fysisk distans mellan v\u00e5rdpersonal, fokus p\u00e5 basala hygienrutiner och \u00f6kad st\u00e4dning av patientrum och gemensamma utrymmen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r studie lyfter risken f\u00f6r smittspridning av covid-19 mellan v\u00e5rdpersonal i sjukhusmilj\u00f6 och vikten av att f\u00f6rhindra dropp- och kontaktsmitta mellan personalen som en del av smittskyddsarbetet.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39934.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">10. Vaccin<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461514053\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P108\">P108 &#8211; Nylig MPR-vaccination hos sjukv\u00e5rdspersonal och covid-19: en test-negativ fall-kontrollstudie <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lisa Lundberg<\/strong><sup>1<\/sup>, Maria Bygdell<sup>2<\/sup>, Gustaf Stukat von Feilitzen<sup>3<\/sup>, Susanne Woxenius<sup>4<\/sup>, Claes Ohlsson<sup>2<\/sup>, Jenny M Kindblom<sup>2, 5<\/sup>, Susannah Leach<sup>1, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd. f\u00f6r klinisk farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Centre for Bone and Arthritis Research, Avd f\u00f6r inv\u00e4rtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Avd. f\u00f6r klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige. <br \/><sup>4<\/sup> Avd. f\u00f6r Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige. <br \/><sup>5<\/sup> Pr\u00f6vningsenhet barn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige. <br \/><sup>6<\/sup> Gothenburg University Vaccine Research Institute (GUVAX), Avd. f\u00f6r mikrobiologi och immunologi, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det har diskuterats huruvida vaccin mot m\u00e4ssling-p\u00e5ssjuka-r\u00f6da hund (MPR) kan ha en skyddande effekt mot SARS-CoV-2. Detta skulle potentiellt kunna vara en av m\u00e5nga bidragande orsaker till den stora variationen i sv\u00e5righetsgrad vid covid-19, samt delvis kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r barn under 10 \u00e5rs \u00e5lder verkar l\u00f6pa l\u00e4gre risk att drabbas av sv\u00e5r covid-19-infektion. <span class=\"TextRun SCXW49347141 BCX4\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"none\"><span class=\"NormalTextRun SCXW49347141 BCX4\">I samb<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW49347141 BCX4\">and med m\u00e4sslingsutbrottet i G\u00f6teborg 2018<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW49347141 BCX4\"> MPR-vaccinerades e<\/span><span class=\"NormalTextRun CommentStart SCXW49347141 BCX4\">n betydande andel av <\/span><\/span><span class=\"TextRun SCXW49347141 BCX4\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"auto\"><span class=\"NormalTextRun SCXW49347141 BCX4\">h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal (HSP) inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen<\/span><span class=\"NormalTextRun SCXW49347141 BCX4\">.<\/span><\/span><span class=\"EOP SCXW49347141 BCX4\" data-ccp-props=\"{&quot;134233118&quot;:true}\">\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en test-negativ fall-kontrollstudie f\u00f6r att unders\u00f6ka MPR-vaccinets potentiella skyddseffekt mot SARS-CoV-2. Studiepopulationen bestod av HSP inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen f\u00f6dda mellan 1960-1981 och som provtagits f\u00f6r SARS-CoV-2 via arbetet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Elektroniska\u00a0enk\u00e4ter med fr\u00e5gor ang\u00e5ende MPR-vaccination skickades ut till 12 940\u00a0HSP, varav\u00a05905 (805 m\u00e4n och 5100 kvinnor)\u00a0svarade.\u00a0Oddskvoten f\u00f6r att testa positivt\u00a0f\u00f6r SARS-CoV-2, hos nyligen MPR-vaccinerade individer j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte nyligen MPR-vaccinerats, var 0,91\u00a0(95%\u00a0KI,\u00a00.76 \u2013 1.09).\u00a0En signifikant interaktion\u00a0noterades\u00a0f\u00f6r k\u00f6n och efter\u00a0k\u00f6nsstratifiering var oddskvoten f\u00f6r att testa positivt hos m\u00e4n\u00a00,43 (95%\u00a0KI,\u00a00.24 \u2013 0.79, P=0,006)\u00a0och\u00a01,01 (95%\u00a0KI, 0.83 \u2013 1.22, P=0,92)\u00a0hos kvinnor.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat indikerar att MPR-vaccinet kan ha en skyddande effekt mot SARS-CoV-2 hos m\u00e4n, men inte hos kvinnor. Det g\u00e5r dock inte att utesluta att resultaten p\u00e5verkats av kvarvarande st\u00f6rfaktorer. Baserat p\u00e5 v\u00e5ra resultat kan det vara av v\u00e4rde att det i framtida studier kring MPR och covid-19 \u00e4ven utf\u00f6rs k\u00f6nsstratifierade analyser.<\/p>\n<p>Vaccine.\u00a0<span class=\"TextRun  BCX4 SCXW89741526\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"none\"><span class=\"NormalTextRun  BCX4 SCXW89741526\">2021 Jul 22;39(32):4414-4418. <\/span><\/span><span class=\"TextRun  BCX4 SCXW89741526\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"none\"><span class=\"NormalTextRun  BCX4 SCXW89741526\">PMCID: <\/span><\/span><span class=\"TextRun Underlined  BCX4 SCXW89741526\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"none\"><span class=\"NormalTextRun  BCX4 SCXW89741526\" data-ccp-charstyle=\"Hyperlink\">PMC8216866<\/span><\/span><span class=\"TextRun  BCX4 SCXW89741526\" lang=\"SV-SE\" xml:lang=\"SV-SE\" data-contrast=\"none\"><span class=\"NormalTextRun  BCX4 SCXW89741526\">.<\/span><\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514071\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P109\">P109 &#8211; Antikroppssvar efter tv\u00e5 vaccindoser med mRNA-vacciner mot SARS-CoV-2 hos organtransplanterade<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sara Ebadi<\/strong><sup>1<\/sup>, Anna Lundgren<sup>2<\/sup>, Susannah Castenbladh Leach<sup>3<\/sup>, Marie Felldin<sup>1<\/sup>, Emily De Coursey<sup>1<\/sup>, Vanda Friman<sup>4<\/sup>, Kristjan Karason<sup>1<\/sup>, Jan-\u00c5ke Liljeqvist<sup>5<\/sup>, Jesper Magnusson<sup>1<\/sup>, Andreas Schult<sup>1<\/sup>, John Mackay S\u00f8fteland<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Avd. f\u00f6r mikrobiologi och immunologi, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige. <br \/><sup>3<\/sup> Avd f\u00f6r klinisk farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> Virologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span lang=\"SV\">Under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren har stora forskningsinsatser gjorts f\u00f6r att\u00a0utveckla vaccin mot SARS-CoV-2. Subgrupper av patienter s\u00e5som organtransplanterade exkluderades fr\u00e5n de ursprungliga kliniska vaccinpr\u00f6vningarna och effekten av SARS-CoV-2 vacciner har ifr\u00e5gasatts i den gruppen. Folkh\u00e4lsomyndigheten rekommenderar nu tre vaccindoser till alla organtransplanterade patienter oberoende av antikroppshalter efter tv\u00e5 doser eller tidigare covid-19 infektion. I denna studie unders\u00f6ktes antikroppssvaret efter tv\u00e5 vaccindoser (Spikevax, Moderna och Comirnaty, Pfizer)\u00a0hos organtransplanterade med och utan tidigare covid-19 infektion.\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"SV\">233\u00a0ovac<\/span><span lang=\"SV\">ci<\/span><span lang=\"SV\">nerade vuxna organtransplanterade\u00a0patienter rekryterades prospektivt. Vaccination skedde enligt klinisk praxis med tv\u00e5 doser Spikevax eller Comirnaty med fyra veckors intervall.\u00a0SARS-CoV-2-specifikt\u00a0IgG i serum m\u00e4ttes f\u00f6re vaccination samt fyra veckor efter andra dosen.\u00a0IgG-niv\u00e5er j\u00e4mf\u00f6rdes mellan patienter med genomg\u00e5ngen covid-19 infektion (n=52) och utan tidigare infektion (n=181). Vidare j\u00e4mf\u00f6rdes antikroppssvaret hos den senare gruppen beroende p\u00e5 vaccintyp, \u00e5lder, k\u00f6n och anv\u00e4ndning av Mykofenolsyra (MMF) som immunosuppression.\u00a0<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Median\u00e5ldern i patientkohorten var 57 \u00e5r, 41% var kvinnor, 65% stod p\u00e5 MMF och 44% fick Comirnaty. 98% av organtransplanterade med genomg\u00e5ngen covid-19 infektion serokonverterade efter tv\u00e5 vaccindoser, j\u00e4mf\u00f6rt med 61% hos patienter utan tidigare infektion. I den senare gruppen serokonverterade en l\u00e4gre andel patienter behandlade med (52%) j\u00e4mf\u00f6rt utan (80%) MMF. Endast mindre skillnader i serokonversion noterades i relation till vaccintyp (63% f\u00f6r Comirnaty, 59% f\u00f6r Spikevax), \u00e5lder (&lt;57\u00e5r: 69%, \u226557\u00e5r: 54%) och k\u00f6n (65% kvinnor, 57% m\u00e4n).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"SV\">Denna studie visar ett signifikant b\u00e4ttre antikroppssvar efter mRNA-vaccination hos organtransplanterade med tidigare genomg\u00e5ngen covid-19-infektion. Tidigare ej infekterade patienter behandlade med MMF svarar s\u00e4mre p\u00e5 mRNA-vaccination. <\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514097\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P110\">P110 &#8211; B- och T-cellssvar efter SARS-CoV-2 BNT162b2 mRNA vaccination hos patienter med kronisk njursjukdom och hemodialysbehandling<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Jan Melin<sup>1<\/sup>, <strong>Maria Eriksson Svensson<\/strong><sup>1<\/sup>, Bo Albinsson<sup>2<\/sup>, Ola Winqvist<sup>1, 3<\/sup>, Karlis Paukens<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Specialmedicin\/Njurmedicin, Uppsala Akademiska Sjukhus och institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Njurmedicin, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Laboratoriet f\u00f6r Klinisk mikrobiologi, Uppsala Akademiska Sjukhus och Institutionen f\u00f6r medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk immunologi, Karolinska sjukhuset, Stockholm och ABC Labs, Solna, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Infektionskliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus och Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Infektionsmedicin, Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Hemodialys (HD) patienter har ett nedsatt immunologiskt svar och riskerar att utveckla sv\u00e5r Covid-19. Syftet med studien var att unders\u00f6ka B- och T-cellsvar efter vaccination mot Covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Femtio HD patienter (69.4 \u00e5r, 62 % m\u00e4n) vaccinerades med SARSCoV-2BNT162b2 mRNA from dec 2020 och immunsvaret utv\u00e4rderades 7-15 veckor efter andra dosen samt efter ytterligare fyra m\u00e5nader (47 patienter). Serologi: IgG antikroppstest mot Covid-19 (SARS-CoV-2) gjordes mot Nukleokapsidantigenet (anti-N) och Spike-antigen (anti-S), kvantitativ metod, mikrobiologen, Uppsala. T-cells reaktivitet mot Spike-proteinet med ELISPOT-teknik, som m\u00e4ter Interferon-gamma aktivitet, utf\u00f6rdes p\u00e5 ABC-lab, Solna.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Anti-S IgG antikroppar, som indikerar vaccineffekt eller genomg\u00e5ngen Covid-19 infektion, fanns hos 37 (74 %), 5 (10 %) hade ett gr\u00e4nsv\u00e4rde och 8 (16 %) var negativa 7-15 veckor efter tv\u00e5 doser. T-cells svar fanns hos 29 (58 %). Av de 37 patienter med anti-S hade 25 (68 %) ett m\u00e4tbart T-cells svar. Tv\u00e5 av 5 patienter med gr\u00e4nsv\u00e4rde f\u00f6r anti-S and 2 patienter utan anti-S hade ett samtidigt T-cells svar. 27 patienter (54 %) hade allts\u00e5 b\u00e5de\u00a0 antikropps- och T-cells svar. Anti-N som vid genomg\u00e5ngen Covid-19 infektion fanns hos 7 (14 %) patienter. Efter ytterligare fyra m\u00e5nader hade antalet anti S negativa patienter \u00f6kat fr\u00e5n 8 till 19 (40 %) och f\u00f6rekomsten av Anti-S minskat hos alla patienter, i medeltal med 56 % (se figur).<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Majoriteten (54%) av patienter med HD utvecklar ett B- och T-cellssvar efter vaccination med tv\u00e5 doser mot Covid-19 men\u00a0 20 % hade ett mycket begr\u00e4nsat immunsvar. Efter 6 m\u00e5nader \u00e4r ca 40 % av vaccinerade patienter antikroppsnegativa. Uppf\u00f6ljning av B- och T-cellssvar efter tredje vaccinationsdosen p\u00e5g\u00e5r fn.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40001.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514108\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P111\">P111 &#8211; COVID19 vaccinationst\u00e4ckning bland \u00e4ldre och relation till sociodemografiska faktorer- resultat fr\u00e5n en sk\u00e5nsk kohortstudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Malin Inghammar<sup>1<\/sup>, Mahnaz Moghaddassi<sup>2<\/sup>, <strong>Magnus Rasmussen<\/strong><sup>1<\/sup>, Ulf Malmqvist<sup>3<\/sup>, Fredrik Kahn<sup>1<\/sup>, Jonas Bj\u00f6rk<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> VO infektionssjukdomar SUS Lund<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper Malm\u00f6, Lunds Universitet<br \/><sup>3<\/sup> Kliniska studier Sverige, Forum S\u00f6der, Sk\u00e5nes universitetssjukhus<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">\u00c4ldre personer har \u00f6kad risk att drabbas av sv\u00e5r COVID-19 och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt med en god vaccinationst\u00e4ckning i denna \u00e5ldersgrupp. COVERS (Covid-Vaccination Effectiveness, Risk and Safety Study) har unders\u00f6kt vaccinationst\u00e4ckningen bland \u00e4ldre personer i Region Sk\u00e5ne samt faktorer associerade med genomg\u00e5ngen vaccination.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien omfattade alla personer \u00f6ver 70 \u00e5r som var bosatta i Region Sk\u00e5ne 27\/12 2020 (n=216243). Personerna f\u00f6ljdes genom registerdata fram till 4 juni 2021. Information om genomg\u00e5ngen vaccination mot COVID-19 erh\u00f6lls ur vaccinationsregistret, data om f\u00f6delseland ur befolkningsregistret och uppgifter om socioekonomisk status erh\u00f6lls p\u00e5 omr\u00e5desniv\u00e5 utifr\u00e5n postnummer f\u00f6r bostadsadressen.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">En h\u00f6g andel av alla personer \u00f6ver 70 \u00e5r (91,9 %) hade erh\u00e5llit minst en dos vaccin. Skillnaden mellan olika kommuner var liten men det var en st\u00f6rre variation mellan postnummeromr\u00e5den (72.9\u201398.8 % mellan 2,5 till 97,5 percentilen). Andelen vaccinerade bland personer f\u00f6dda utanf\u00f6r de nordiska l\u00e4nderna var 75%. Bland personer f\u00f6dda i Afrika var andelen som erh\u00e5llit minst en dos vaccin 67%, bland f\u00f6dda i Mellan\u00f6stern 68% och bland f\u00f6dda i \u00d6steuropa eller fd Sovjetunionen 73%. Betydelsen av sociodemografiska faktorer f\u00f6r vaccination var s\u00e4rskilt markant bland personer f\u00f6dda utanf\u00f6r Norden.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">De identifierade klustren av icke-vaccinerade utlandsf\u00f6dda personer i socioekonomiskt utsatta omr\u00e5den manar till intensifierade anstr\u00e4ngningar i vaccinationsprogrammet f\u00f6r att undg\u00e5 lokala sjukdomsutbrott i COVID-19 med morbiditet och mortalitet som f\u00f6ljd. Anpassade strategier kr\u00e4vs som tar h\u00e4nsyn till befolkningens m\u00e5ngfald.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514122\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P112\">P112 &#8211; Effiktivitet hos BNT162b2 (Pfizer) vaccin som skydd mot COVID-19 bland personer I arbetsf\u00f6r \u00e5lder- f\u00f6rsta resultaten fr\u00e5n en sk\u00e5nsk kohortstudie<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Jonas Bj\u00f6rk<sup>1<\/sup>, Malin Inghammar<sup>2<\/sup>, Mahnaz Moghaddassi<sup>3<\/sup>, <strong>Magnus Rasmussen<\/strong><sup>2<\/sup>, Ulf Malmqvist<sup>1<\/sup>, Fredrik Kahn<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Kliniska studier Sverige, Forum S\u00f6der, Sk\u00e5nes universitetssjukhus<br \/><sup>2<\/sup> VO infektionssjukdomar SUS Lund<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper Malm\u00f6, Lunds Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Olika vacciners effektivitet mot COVID-19 beh\u00f6ver utv\u00e4rderas kontinuerligt. I Sk\u00e5ne unders\u00f6kte COVERS (Covid-Vaccination Effectiveness, Risk and Safety Study) vaccin-effektivitet bland personer i arbetsf\u00f6r \u00e5lder under inledningen av 2021.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En kohortstudie med 805,741 personer 18-64 \u00e5r bosatta Sk\u00e5ne, varav 26,587 fick minst en dos av BNT162b2 (Pfizer) vaccin personer under unders\u00f6kningperioden (1e januari till 28 februari 2021). Incidens av COVID-19 ber\u00e4knades genom k\u00f6ns- och \u00e5ldersmatchade analyser och stratifierades i tv\u00e5veckorsperioder d\u00e5 det var en stor smittspridning under denna period.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Den ber\u00e4knade effektiviteten av vaccinet att f\u00f6rhindra infektion mer \u00e4n sju dagar efter andra dosen var<strong> <\/strong>86% (95% konfidensintervall 72-94%) men bara 42% (95% konfidensintervall 14-63%) mer \u00e4n fjorton dagar efter f\u00f6rsta dosen. Vi fann inga skillnader i vaccineffektivitet mellan m\u00e4n och kvinnor. De personer som tidigare testats positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 men var ovaccinerade hade ett skydd p\u00e5 91% (95% konfidensintervall 85-94%) mot ny infektion.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi observerade en tillfredst\u00e4llande skyddseffekt efter tv\u00e5 doser av BNT162b2 (Pfizer) vaccin medan effekten efter en dos var betydligt l\u00e4gre.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514134\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P113\">P113 &#8211; Erfarenheter med vaccination mot COVID-19 vid misst\u00e4nkt allergi mot PEG\/PEG-derivat och vid en misst\u00e4nkt akut allergisk reaktion efter den f\u00f6rsta vaccindosen<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Agnes Csuth<\/strong><sup>1<\/sup>, Jann Storsaeter<sup>2<\/sup>, Maria C. Jenmalm<sup>3<\/sup>, Anna Nopp<sup>4<\/sup>, Lennart Nilsson<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Allergicentrum, avdelningen f\u00f6r inflammation och infektion, institutionen f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r vaccin, Folkh\u00e4lsomyndigheten, Solna\u2028, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r inflammation och infektion, Institutionen f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper,\u00a0Link\u00f6pings universitet, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utbildning, S\u00f6dersjukhuset, Karolinska Institutet\u2028, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Allergiska reaktioner verkade initialt rapporteras oftare f\u00f6r mRNA-vacciner mot COVID-19 j\u00e4mf\u00f6rt med andra vacciner. Polyetylenglykol (PEG) och dess derivat var misst\u00e4nkta \u00e4mnen bakom reaktionerna och allergi mot dem \u00e4r en kontraindikation till vaccination med mRNA-vacciner i Sverige. Vi har utarbetat en modell som f\u00f6ljer Svenska f\u00f6reningen f\u00f6r allergologis (SFFA) riktlinjer med till\u00e4gg av utredning av misst\u00e4nkta allergier mot PEG\/PEG-derivat.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Personer med anafylaxi mot kortisoninjektion, laxermedel samt mot flera, till synes orelaterade l\u00e4kemedel, PEG och PEG-derivat-inneh\u00e5llande injektioner samt oklara anafylaxier inneb\u00e4r utredning med SPT, enligt ett schema fr\u00e5n K\u00f6penhamn. Vaccination med mRNA-vaccin (Comirnaty\u00ae) ges vid negativa SPT. Personer som reagerat med en akut reaktion, s\u00e5som misst\u00e4nkt anafylaxi, urtikaria, angio\u00f6dem efter den f\u00f6rsta dosen av COVID-19 vaccin erbjuds ocks\u00e5 SPT-utredning. I vissa fall tas IgE mot PEG och CD-sens mot PEG och vaccinet.<\/p>\n<p><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt har 32 patienter utretts vid Allergicentrum, 7 patienter f\u00f6re och 25 patienter efter dos 1. Alla de 7 som utreddes f\u00f6re dos 1 vaccinerades utan n\u00e5gon allergisk reaktion. Av de 25 patienter som utretts efter reaktion vid f\u00f6rsta dosen testades 24 negativt, varav 1 tackade nej till vaccinet och 23 vaccinerades utan n\u00e5gon allergisk reaktion. 1 patient med bekr\u00e4ftad anafylaxi efter den f\u00f6rsta dosen Comirnaty\u00ae testades positivt med CD-sens mot vaccinet och PEG 4000\/20.000, pricktestning \u00e4r planerad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vaccination mot COVID-19 kan administreras p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt om SPT mot PEG\/PEG-derivat \u00e4r negativa.\u00a0 Detta \u00e4r till stor nytta f\u00f6r att bek\u00e4mpa pandemin och \u00f6kar livskvaliteten f\u00f6r patienterna, s\u00e4rskilt de som har risk f\u00f6r sv\u00e5r COVID-19-infektion.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514145\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P114\">P114 &#8211; Immunsvar efter vaccination mot covid- 19 hos patienter med kronisk njursjukdom stadium 4 eller 5.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Vaccin<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anja Rosdahl<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Fredrika Hellgren<sup>3<\/sup>, Torbj\u00f6rn Nor\u00e9n<sup>1<\/sup>, Jessica Smolander<sup>4<\/sup>, Ursula Wopenka<sup>5<\/sup>, karin Lor\u00e9<sup>3<\/sup>, Helena Hervius Askling<sup>6, 7<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro, Sverige <br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, Universitetssjukhuset \u00d6rebro, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r immunologi och allergi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige <br \/><sup>4<\/sup> Njurmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Medicinska kliniken, sektionen f\u00f6r nefrologi, Universitetssjukhuset \u00d6rebro, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> ME Infektionssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter i dialys eller med njurtransplantation har en \u00f6kad risk f\u00f6r sv\u00e5r covid-19 samt ett reducerat humoralt och cellul\u00e4rt immunsvar efter covid-19 vaccination. Om skyddet kan optimeras f\u00f6re behov av dialys eller transplantation \u00e4r mycket vunnet, men data kring immunsvaret efter coivd-19 vaccination hos patienter i pre-dialys \u00e4r \u00e4nnu begr\u00e4nsad.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Tjugo patienter med kronisk njursjukdom stadium 4 eller 5 (utan dialys) samt 9 friska j\u00e4mn\u00e5riga kontroller utan tidigare covid-infektion har vaccinerats med 2 doser av mRNA vaccinet Comirnaty (Pfizer, BNT162b2) med fyra veckors intervall. Blod- och salivprov analyseras avseende f\u00f6rekomst av IgG antikroppar mot Spike-protein och RBD (ELISA) vid \u00a0tidpunkt 0, V4, V6, M3, M6 och M12.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Tv\u00e5 veckor efter dos 2 har samtliga patienter med kronisk njursjukdom utvecklat IgG-antikroppar mot spike-protein, men med l\u00e4gre antikroppsniv\u00e5er \u00e4n friska kontroller (median EC50 17 094 respektive 35 211, p &lt;0,05)<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Patienter med kronisk njursjukdom f\u00f6re dialys och transplantation har ett stabilt men reducerat immunsvar j\u00e4mf\u00f6rt med friska kontroller och kan vara i behov av en tidigarelagd boosterdos. Vidare analyser av Spike-protein-specifika T- och B-celler samt antikroppsniv\u00e5er vid 3 m\u00e5nader p\u00e5g\u00e5r.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">11. Virologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461514163\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P115\">P115 &#8211; Human recombinant ACE2 as a universal agent to block SARS-CoV-2 variants<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. Virologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ali Mirazimi<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sva<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">The recent emergence of multiple SARS-CoV-2 variants has caused considerable concern due to reduced vaccine efficacy and escape from neutralizing antibody therapeutics. It is therefore paramount to develop therapeutic strategies that inhibit all known and future SARS-CoV-2 variants.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">2 different cell lines and state-of-arts 3D organoids infection models used to demonstrate the antiviral activity of Recombinant soluable human angiotensin converting enzyme (ACE)- 2.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Here we report that all SARS-CoV-2 variants analyzed, including variants of concern (VOC) Alpha, Beta, Gamma, and Delta, exhibit enhanced binding affinity to clinical grade and phase 2 tested recombinant human soluble ACE2. Effective inhibition of infections with SARS-CoV-2 variants was validated and confirmed in two independent laboratories.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Here we report that all SARS-CoV-2 variants analyzed, including variants of concern (VOC) Alpha, Beta, Gamma, and Delta, exhibit enhanced binding affinity to clinical grade and phase 2 tested recombinant human soluble ACE2 (APN01). Importantly, soluble ACE2 neutralized infection by multiple VOC strains with markedly enhanced potency when compared to reference SARS-CoV-2 isolates. These data show that SARS-CoV-2 variants that have emerged around the world, including current VOC and several variants of interest, can be inhibited by soluble ACE2, providing proof of principle of a pan-SARS-CoV-2 therapeutic. inhibited by soluble ACE2, providing proof of principle of a pan-SARS-CoV-2 therapeutic.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514166\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P116\">P116 &#8211; Steroider h\u00e4mmar SARS-CoV-2-inducerad uppreglering av hyaluronan i prim\u00e4ra bronkiella epitelceller<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. Virologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Annasara Lenman<sup>1<\/sup>, Ebba Rosendal<sup>1<\/sup>, Anna Engstr\u00f6m-Laurent<sup>2<\/sup>, Clas Ahlm<sup>1<\/sup>, Anders Blomberg<sup>2<\/sup>, <strong>Urban Hellman<\/strong><sup>2<\/sup>, Anna K \u00d6verby Wernstedt<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk mikrobiologi, Ume\u00e5 universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Folkh\u00e4lsa och klinisk medicin, Ume\u00e5 universitet, Ume\u00e5, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Obduktionsfynd fr\u00e5n patienter avlidna i Covid-19 har visat lungor fyllda med en klar flytande gel\u00e9, och vi har visat att denna gel\u00e9 utg\u00f6rs av hyaluronan (1). Vi \u00f6nskade studera hur infektion med SARS-CoV-2 och steroidbehandling p\u00e5verkade hyaluronans metabolism i humana prim\u00e4ra bronkiella epitelceller.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Prim\u00e4ra humana bronkiella epitelceller fr\u00e5n tv\u00e5 individer infekterades med SARS-CoV-2, med eller utan betametason och odlades i en tredimensionell air-liquid interface (ALI). Koncentrationen av hyaluronan i sekret bildat p\u00e5 cellernas cilierade yta analyserades med ELISA. Genuttryck av hyaluronansyntaser (HAS) och hyaluronidaser (HYAL) best\u00e4mdes med qPCR.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi fann att den cilierade ytan av cellerna producerade ett gelatin\u00f6st sekret inneh\u00e5llande hyaluronan. Infektion med SARS-CoV-2 \u00f6kade hyaluronans koncentration 1.7 ggr. Vi s\u00e5g ett \u00f6kat genuttryck av <em>HAS2<\/em> och <em>HAS3<\/em> samt en nedreglering av <em>HYAL1<\/em> och <em>HYAL2 <\/em>vid infektion. B\u00e5de koncentrationen av hyaluronan samt uttrycket av hyraluronreglerande gener \u00e5terst\u00e4lldes till det normala vid behandling med betametason.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">SARS-CoV-2-infektion p\u00e5verkade epitelcellerna till \u00f6kad produktion av hyaluronan, n\u00e5got som kan f\u00f6rklaras av s\u00e5v\u00e4l det \u00f6kade genuttrycket av hyaluronansyntaser som det minskade uttrycket f\u00f6r hyaluronidaser.<\/p>\n<p>D\u00e5 behandling med betametason klart motverkade SARS-CoV-2s negativa effekter p\u00e5 hyaluronans metabolism <em>in vitro,<\/em> kan minskad hyaluronan fris\u00e4ttning i luftv\u00e4garna vara en m\u00f6jlig f\u00f6rklaringsmodell till den positiva effekten av steroidbehandling vid sv\u00e5r covid-19 med andningssvikt.\u00a0<\/p>\n<p>(1) Hellman, U, et al., <em>Presence of\u00a0hyaluronan\u00a0in lung alveoli in severe Covid-19: An opening for new treatment options?<\/em> J Biol Chem 295 (45), 15418 (2020).<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<p style=\"page-break-before: always;\">\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">13. \u00d6vrigt<\/h2>\n<div id=\"main_div_1636461514261\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P117\">P117 &#8211; Andningssymtom hos hemmav\u00e5rdade patienter med post-covid<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Monika Fagevik Ols\u00e9n<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Louise Lannefors<sup>1, 2<\/sup>, Malin Nygren Bonnier<sup>3<\/sup>, Ewa-Lena Johansson<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi\/H\u00e4lsa och rehabilitering, Sahlgrenskaakademin vid G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>2<\/sup> Verksamheten Fysioterapi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> Neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span class=\"Y2IQFc\" lang=\"sv\">Andningssymtom som br\u00f6stsm\u00e4rta, dyspn\u00e9 och\u00a0 hypoxi \u00e4r vanliga hos patienter med post-COVID. Ytterligare kunskap beh\u00f6vs kring symtomens m\u00f6jliga orsaker. Syftet med denna explorativa studie var d\u00e4rf\u00f6r att beskriva och unders\u00f6ka olika andningssymtom hos hemmav\u00e5rdade patienter med post-COVID.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En konsekutiv serie av 40 patienter som remitterats till lungmottagningen p\u00e5 fysioterapin, Sahlgrenska sjukuhset deltog i studien. Patienterna remitterades pga kvarvarande respiratoriska symtom efter COVID-19 infektion och alla hade varit hemmav\u00e5rdade. De var i genomsnitt 44 \u00e5r och 5 var m\u00e4n. Det hade g\u00e5tt drygt 10 m\u00e5nader sedan insjuknandet och 18 hade testats positiva f\u00f6r COVID-19 infektion.<\/p>\n<p>Andningsfunktionen unders\u00f6ktes med spirometri, andningsmuskelstyrka, fysisk funktion (6 minuters g\u00e5ngtest eller Timed-Stands Test, under samtidig m\u00e4tning av syrem\u00e4ttnad), auskultation, thoraxexpansion, andningsm\u00f6nster (subjektivt samt objektivt med Respiratory Movement Measurement Instrument) och palpation av br\u00f6stkorgens leder och muskulatur. Neds\u00e4ttning i uppm\u00e4tta v\u00e4rden definierades som &lt;80% av f\u00f6rv\u00e4ntade v\u00e4rden.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">En patient hade nedsatt FVC, ingen nedsatt FEV<sub>1<\/sub> eller PEF. 58% hade nedsatt inspirationsmuskelstyrka och 26% utandningsmuskelstyrka. Nedsatt fysisk funktion hade 69 % och\u00a0 10% desaturerade under testen. 12 patienter hade patologiska lungljud.\u00a0 50% var stela i br\u00f6stkorgen och 62% hade sm\u00e4rta i br\u00f6stkorgens leder och\/eller muskulatur. Alla utom tre hade ett dysfunktionellt andningsm\u00f6nster i sittande och st\u00e5ende vilket ocks\u00e5 p\u00e5visades vid objektiv andningsm\u00f6nsterregistrering i liggande hos en mindre grupp av patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Andningssymtom vid post-COVID kan ha flera orsaker som nedsatt lungvolym, exspiratoriskt fl\u00f6de, andningsmuskulaturstyrka, fysisk funktion, br\u00f6stkorgsexpansion, andningsr\u00f6relser, andningsm\u00f6nster samt sm\u00e4rta. F\u00f6r att f\u00e5 en bredare bild b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r andningssymtomen unders\u00f6kas ut\u00f6ver spirometri och fysisk funktion med samtidig oximetri.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514274\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P118\">P118 &#8211; Den nationella Covid-19-dataportalen \u2013 snabbare forskning genom datadelning under Covid-19 pandemins f\u00f6rsta \u00e5r<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Arnold Kochari<sup>1<\/sup>, <strong>Katarina \u00d6jefors Stark<\/strong><sup>1<\/sup>, Parul Tewatia<sup>1<\/sup>, Liane Hughes<sup>1<\/sup>, Anna Askl\u00f6f<sup>1<\/sup>, Linus \u00d6stberg<sup>1<\/sup>, Sara El-Gebali<sup>1<\/sup>, Per Kraulis<sup>1<\/sup>, Hanna Kultima<sup>1<\/sup>, Johan Rung<sup>1<\/sup>, och Covid-19 dataportalen teamet<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> SciLifeLab Data Centre, Institutionen f\u00f6r immunologi, genetik och patologi, BMC, Husargatan 3, 751 22 Uppsala, www.scilifelab.se\/data epost: datacentre@scilifelab.se<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 pandemin har f\u00f6r\u00e4ndrat forskningens f\u00f6ruts\u00e4ttningar och lyft betydelsen av att forskningsdata och k\u00e4llkod tillg\u00e4ngligg\u00f6rs \u00f6ppet. Den nationella Covid-19 dataportalen, https:\/\/covid19dataportal.se\/, del av ett europeiskt n\u00e4tverk, tillhandah\u00e5ller information, verktyg och tj\u00e4nster f\u00f6r att st\u00f6dja forskare att anv\u00e4nda svenska och europeiska tj\u00e4nster f\u00f6r datadelning. Dataportalen har utvecklats och drivs av SciLifeLab Data Centre och samarbetspartners sedan juni 2020 p\u00e5 uppdrag av Vetenskapsr\u00e5det.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Sammanst\u00e4llning av material, guidelines, services och verktyg samt relevans-bed\u00f6mning och sammanst\u00e4llning av forskningsdata och forskningsartiklar. All kod utvecklas \u201din-house\u201d och delas \u00f6ppet p\u00e5 GitHub.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Covid-19-dataportalen har byggt upp en digital m\u00f6tesplats och utg\u00f6r ett f\u00f6nster mot forskarsamh\u00e4llet (30 000 bes\u00f6kare, forskare, h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal och allm\u00e4nhet). Nyckelfaktorer f\u00f6r framg\u00e5ng har varit n\u00e4ra samverkan med SciLifeLabs Covid-19 forskningsprogram, hands-on support till forskningsprojekt och utveckling av nya och befintliga funktioner. Tillsammans med Biobank Sverige och SciLifeLab har dataportalen lanserat Covid-19 provsamlingsregistret, ett verktyg f\u00f6r forskare med information om tillg\u00e4ngliga Covid-19 relaterade provsamlingar i svenska biobanker (N=35). Andra sektioner \u00e4r Covid-19 Publikationsdatabasen som visar svensk Covid-19-forskning (N=1800), samt sektioner som visar regelbundna uppdateringar av SARS-CoV-2 antikroppstest respektive SARS-CoV-2 niv\u00e5er i avloppsvatten. Forskningprojekt som delar data\/kod lyfts fram i separata sektioner, som partnerprojekt eller nyhetsnotiser. Arbetet kring dataportalen har m\u00f6jliggjort samarbeten inom \u00f6ppen datadelning och samarbeten med europeiska infrastrukturer.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Datadelning har stor betydelse f\u00f6r att accelerera forskningen kring coronavirus och SARS-CoV-2. Covid-19-dataportalen kommer forts\u00e4tta utveckla befintliga funktioner och verktyg f\u00f6r datadelning. Samh\u00e4llets fokus \u00e4r idag att skapa beredskap f\u00f6r framtida pandemier, och dataportalen kommer utvecklas f\u00f6r att m\u00f6ta dessa nya behov.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514300\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P119\">P119 &#8211; Fr\u00e5n kaos till kontroll: sjukv\u00e5rds- och omsorgspersonals erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemins f\u00f6rsta fas<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Fredrik R\u00fccker<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Maria H\u00e5rdstedt<sup>2, 3<\/sup>, Sekai Chenai Mathabire R\u00fccker<sup>1, 2<\/sup>, Emma Aspelin<sup>1<\/sup>, Alexander Smirnoff<sup>1<\/sup>, Anders Lindblom<sup>1, 2, 4<\/sup>, Catharina Gustavsson<sup>2, 5, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Falu lasarett, Falun, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk Forskning (CKF) Dalarna \u2013 Uppsala universitet, Falun, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> V\u00e5rdcentral Vansbro, Vansbro, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Smittskyddsenheten Dalarna, Falu lasarett, Falun, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> H\u00f6gskolan Dalarna, Falun, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lso- och v\u00e5rdvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19-pandemin har inneburit stora utmaningar f\u00f6r sjukv\u00e5rdspersonal \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Syftet med studien var att unders\u00f6ka hur personal inom svensk sjukv\u00e5rd och kommunal omsorg upplevde arbetssituationen under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna av covid-19-pandemin 2020.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"SV\">Fokusgruppdiskussioner med l\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor, undersk\u00f6terskor och lokalv\u00e5rdare fr\u00e5n olika arbetsplatser som v\u00e5rdade personer med covid-19 (sjukhusavdelningar, akutmottagning, s\u00e4rskilt boende och hemtj\u00e4nst) genomf\u00f6rdes fr\u00e5n juni till oktober 2020. Kvalitativ inneh\u00e5llsanalys anv\u00e4ndes f\u00f6r dataanalys.<\/span><\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">\u00c5tta fokusgruppdiskussioner och en individuell intervju genomf\u00f6rdes med totalt 52 personer. Inneh\u00e5llsanalysen identifierade tv\u00e5 huvudkategorier: &quot;Oro f\u00f6r att sj\u00e4lv bli infekterad och att smitta andra&quot; och &quot;Fr\u00e5n kaos till kontroll i en ny och utmanande arbetssituation&quot;. Resultaten visade p\u00e5 oro f\u00f6r den personliga h\u00e4lsan, os\u00e4kerhet ang\u00e5ende skyddsutrustning och v\u00e5rdhygienrutiner samt r\u00e4dsla f\u00f6r att sprida smitta till patienter, kollegor och anh\u00f6riga. Deltagarna beskrev b\u00e5de avst\u00e5ndstagande och r\u00e4dsla, respektive uppskattning, fr\u00e5n det omgivande samh\u00e4llet. Faktorer som bidrog till trygghet bland personalen var n\u00e4rvarande och st\u00f6ttande ledarskap samt att finna tr\u00f6st och styrka i arbetslaget. B\u00e5de utsatthet och hj\u00e4lpl\u00f6shet, respektive meningsfullhet, beskrevs vid v\u00e5rd av covid-19-patienter.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"SV\">Studien ger inblick i en utmanande arbetssituation under pandemins f\u00f6rsta fas. Personal inom sjukv\u00e5rd och kommunal omsorg beskriver upplevelser av stress och otrygghet i en kaotisk och potentiellt farlig arbetsmilj\u00f6. Men resultatet visar ocks\u00e5 p\u00e5 framg\u00e5ngsrik hantering av dessa utmaningar och positiva upplevelser av trygghet och meningsfullhet. F\u00f6r att \u00f6ka tryggheten bland sjukv\u00e5rdspersonal i h\u00e4lsokriser lyfter studien vikten av att minska personalens os\u00e4kerhet r\u00f6rande skyddsutrustning, st\u00f6ttande ledarskap och information till allm\u00e4nheten f\u00f6r att minimera stigmatisering av sjukv\u00e5rdspersonal.<\/span><\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514317\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P120\">P120 &#8211; Hur mycket \u00e4r vi v\u00e4rda? Undersk\u00f6terskors upplevelser av sitt arbete p\u00e5 s\u00e4rskilda boende f\u00f6r \u00e4ldre under f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Bergqvist Monica<sup>1<\/sup>, <strong>Katharina Schmidt-Mende<\/strong><sup>2, 3<\/sup>, Lars L Gustafsson<sup>4<\/sup>, Katarina Holmgren<sup>3<\/sup>, Aniko V\u00e9g<sup>5<\/sup>, Caroline Wachtler<sup>2<\/sup>, Pia Bastholm-Rahmner<sup>3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Sektionen f\u00f6r omv\u00e5rdnad, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Sektionen f\u00f6r allm\u00e4nmedicin och prim\u00e4rv\u00e5rd, Karolinska Institutet<br \/><sup>3<\/sup> Akademiskt Prim\u00e4rv\u00e5rdscentrum, Region Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r klinisk farmakologi, Institutionen f\u00f6r Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet<br \/><sup>5<\/sup> H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen, Region Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">\u00c4ldreomsorgen har drabbats h\u00e5rt av covid-19 med m\u00e5nga smittade och d\u00f6da p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden (S\u00c4BO). Undersk\u00f6terskorna som arbetar n\u00e4rmast de \u00e4ldre har varit h\u00e5rt utsatta. Syftet med denna studie var att beskriva undersk\u00f6terskornas erfarenheter under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Fyra fokusgruppsdiskussioner med totalt 20 undersk\u00f6terskor fr\u00e5n olika S\u00c4BO i Stockholm. Data samlades in under november 2020 och analyserades med kvalitativ tematisk analys.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Tre teman identifierades: 1) Vi k\u00e4nde oss r\u00e4dda, ignorerade och v\u00e4rdel\u00f6sa, 2) Vi s\u00e5g till att vi klarade oss igenom krisen och 3) Vi kan g\u00f6ra ett bra arbete med r\u00e4tt resurser. Undersk\u00f6terskorna upplevde att de i stor utstr\u00e4ckning l\u00e4mnades ensamma utan tillr\u00e4ckligt st\u00f6d fr\u00e5n chefer, sjuksk\u00f6terskor eller kommunen. De k\u00e4nde sig \u00f6vergivna d\u00e5 de inte blev lyssnade p\u00e5 vilket framkallade negativa k\u00e4nslor av stress och frustration. De \u00e4ldre drabbades \u00e4ven av ensamhet och isolering och personalens arbetsb\u00f6rda \u00f6kade. F\u00f6r att hantera situationen utvecklade undersk\u00f6terskorna egna strategier som inkluderade en h\u00f6g grad av st\u00f6d och samarbete inom gruppen undersk\u00f6terskor.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten visar att mycket kan l\u00e4ras av covidpandemin men f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste chefer och politiker lyssna p\u00e5 de som har arbetat n\u00e4ra de \u00e4ldre. Undersk\u00f6terskors erfarenhet och kunskap kan bidra till att utveckla b\u00e5de v\u00e5rden och rutinerna p\u00e5 S\u00c4BO. Teamarbetet kunde inte uppr\u00e4tth\u00e5llas under krisen med covidpandemin. Sjuksk\u00f6terskor, l\u00e4kare och ledare inom v\u00e5rden och omsorgen beh\u00f6ver fungera som f\u00f6rebilder under en kris och arbeta tillsammans med undersk\u00f6terskorna f\u00f6r att de skall k\u00e4nna sig uppskattade och f\u00e5 inflytande.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514337\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P121\">P121 &#8211; Inst\u00e4ngd mellan riktlinjer och ansvar under f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19 \u2013 en intervjustudie med sjuksk\u00f6terskor och l\u00e4kare p\u00e5 s\u00e4rskilda boende f\u00f6r \u00e4ldre i Stockholm<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Monica Bergqvist<sup>1<\/sup>, <strong>Caroline Wachtler<\/strong><sup>2, 3<\/sup>, Pia Bastholm-Rahmner<sup>3, 4<\/sup>, Katharina Holmgren<sup>3<\/sup>, Lars L Gustafsson<sup>4<\/sup>, Anik\u00f3 Veg<sup>5<\/sup>, Katharina Schmidt-Mende<sup>2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Sektionen f\u00f6r omv\u00e5rdnad, Karolinska Institutet, Alfred Nobels All\u00e9 23, Box 23300, 141 83 Huddinge.<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Sektionen f\u00f6r allm\u00e4nmedicin och prim\u00e4rv\u00e5rd, Karolinska Institutet, SE-141 83 Huddinge.<br \/><sup>3<\/sup> Akademiskt Prim\u00e4rv\u00e5rdscentrum, Region Stockholm, 113 65 Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Laboratoriemedicin, Avdelningen f\u00f6r klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 Stockholm <br \/><sup>5<\/sup> H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen, Region Stockholm, 102 39 Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">\u00c4ldre p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden (S\u00c4BO) har en \u00f6kad risk f\u00f6r insjuknande och d\u00f6d i covid-19 och d\u00e4rf\u00f6r inf\u00f6rde regionen och l\u00e4karorganisationerna restriktioner som innebar bed\u00f6mningar p\u00e5 distans av l\u00e4kare. Detta f\u00f6r\u00e4ndrade sjuksk\u00f6terskornas och l\u00e4karnas arbetss\u00e4tt med \u00f6kad arbetsb\u00f6rda och nya etiska fr\u00e5gest\u00e4llningar. Studien beskriver sjuksk\u00f6terskor och l\u00e4kares upplevelser under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Intervjuer med \u00e5tta l\u00e4kare och fyra sjuksk\u00f6terskor fr\u00e5n olika S\u00c4BO i Stockholm. Data samlades in vintern 2020\/21 och analyserades med kvalitativ tematisk analys.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">De prelimin\u00e4ra resultaten visar tre teman: 1) <strong>Riktlinjer skapade etiska och medicinska dilemman<\/strong>; sjuksk\u00f6terskorna upplevde ett \u00f6kat ansvar f\u00f6r medicinska bed\u00f6mningar; l\u00e4karna upplevde ett etiskt dilemma mellan riktlinjer och det medicinska ansvaret. 2) B<strong>rist p\u00e5 kunskap och etik i medierapportering skapar lidande<\/strong>; l\u00e4karna och sjuksk\u00f6terskorna k\u00e4nde sig anklagade f\u00f6r bristande v\u00e5rd; felaktig tolkning av palliativ v\u00e5rd p\u00e5verkade den \u00e4ldre och n\u00e4rst\u00e5ende negativt; f\u00f6rtroendet f\u00f6r l\u00e4karen skadades. 3) <strong>S\u00c4BO \u00e4r en komplex v\u00e5rdform<\/strong>; S\u00c4BO har inte samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar som sjukhus; smittspridning \u00e4r sv\u00e5rkontrollerad; resurserna \u00e4r begr\u00e4nsade. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Riktlinjen att l\u00e4kare skulle undvika bes\u00f6k p\u00e5 S\u00c4BO emottogs olika. Vissa l\u00e4kare ser sin roll som konsult och anser att fysiska m\u00f6ten med patienterna inte tillf\u00f6r n\u00e5got. L\u00e4kare som anser att fysiska m\u00f6ten \u00e4r viktiga genomf\u00f6rde bes\u00f6k tv\u00e4rtemot riktlinjerna. F\u00f6r sjuksk\u00f6terskorna blev konsekvenserna \u00f6kat medicinskt ansvar. Medias rapportering om l\u00e4kares bed\u00f6mning och beslut har skadat allm\u00e4nhetens f\u00f6rtroende f\u00f6r \u00e4ldreomsorgen. Ett S\u00c4BO \u00e4r den \u00e4ldres hem och ska inte vara utformat som en institution men en grund f\u00f6r basal v\u00e5rd m\u00e5ste finnas tillg\u00e4nglig s\u00e5som kompetens och utrustning.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514357\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P122\">P122 &#8211; Moralisk stress var vanligt f\u00f6rekommande bland svensk sjukv\u00e5rd- och omsorgspersonal under COVID-19-pandemin: en tv\u00e4rsnittsstudie bland 16 044 deltagare. <\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Martina Gustavsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Niklas Juth<sup>2<\/sup>, Filip K Arnberg<sup>3<\/sup>, Johan von Schreeb<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Centre for Research on Healthcare in Disasters, Health Systems and Policy (HSP), Department of Global Public Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden. E-mail: martina.gustavsson@ki.se; johan.von.schreeb@ki.se <br \/><sup>2<\/sup> Stockholm Centre for Healthcare Ethics (CHE), Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), Karolinska Institute, Stockholm, Sweden. E-mail: Niklas.juth@ki.se <br \/><sup>3<\/sup> National Centre for Disaster Psychiatry, Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden. E-mail: filip.arnberg@neuro.uu.se <\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span class=\"y2iqfc\">Denna studie syftar till att kvantifiera i vilken utstr\u00e4ckning v\u00e5rd- och omsorgspersonal upplevde moralisk stress och hur erfarenheterna var relaterade till att arbeta direkt med Covid-19-patienter samt andra arbetsrelaterade faktorer. <\/span>De f\u00f6rh\u00e5llanden som ger upphov till moralisk stress \u00e4r d\u00e5ligt f\u00f6rst\u00e5dda och mer kunskap beh\u00f6vs om hur, n\u00e4r och i vilka situationer moralisk stress uppst\u00e5r och f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilka st\u00f6dmekanismer som \u00e4r till hj\u00e4lp.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Denna tv\u00e4rsnittsstudie genomf\u00f6rdes bland 16 044 deltagare. 153 300 v\u00e5rd- och omsorgspersonal fr\u00e5n olika regioner i Sverige som deltagit i Karolinska Institutets Covid-19-utbildning bj\u00f6ds via e-post in f\u00f6r att delta i en enk\u00e4tunders\u00f6kning mellan 23 september och 13 oktober 2020. Erfarenheter av moralisk stress var relaterade till att arbeta direkt med Covid-19-patienter och andra arbetsrelaterade faktorer, t.ex. \u00e5lder, yrke, arbetsplatsdemografi.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Denna studie \u00e4r den f\u00f6rsta som kvantifierar moralisk stress bland en st\u00f6rre grupp av v\u00e5rd- och omsorgspersonal. Moralisk stress rapporterades i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning av personal som \u00e4r involverade i v\u00e5rd av Covid-19 patienter samt i direkt patientv\u00e5rd. Brist p\u00e5 resurser samt restriktioner som hindrade familj och v\u00e4nner fr\u00e5n att involveras var stora orsaker till moralisk stress. Informellt st\u00f6d rapporterades vara mest anv\u00e4ndbart n\u00e4r man hanterade moralisk stress.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultatet tyder p\u00e5 att moralisk stress \u00e4r vanligt och utbrett bland personal som arbetar med infekterade patienter. Sjukv\u00e5rdsorganisationer kan unders\u00f6ka begr\u00e4nsningar av formella st\u00f6derbjudanden och \u00f6ka m\u00f6jligheterna till informellt st\u00f6d. D\u00e5 vanliga orsaker till moralisk stress var specifika f\u00f6r pandemikontexten, skulle det vara f\u00f6rdelaktigt att lyfta fram moraliska aspekter av att arbeta med resursbegr\u00e4nsningar.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514368\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P123\">P123 &#8211; Neurochemical signs of astrocytic and neuronal injury in acute COVID-19 normalizes during long-term follow-up<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Nelly Kanberg<\/strong><sup>1<\/sup>, Joel Simr\u00e9n<sup>2, 3<\/sup>, Arvid Ed\u00e9n<sup>1<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>4<\/sup>, Nicholas J Ashton<sup>3<\/sup>, Per-Daniel Sundvall<sup>5<\/sup>, Bengt Nellg\u00e5rd<sup>6<\/sup>, Kaj Blennow<sup>2, 3<\/sup>, Henrik Zetterberg<sup>2, 3<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Infectious Diseases, Institute of Biomedicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience &amp; Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Mo\u0308lndal, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Clinical Neurochemistry Laboratory, Sahlgrenska University Hospital, M\u00f6lndal, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Laboratory Medicine, Institute of Biomedicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden <br \/><sup>5<\/sup> Research, Education, Development &amp; Innovation, Primary Health Care, Region V\u00e4stra G\u00f6taland, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Anaesthesiology and Intensive care, Institution of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neurologic manifestations are well-recognized features of coronavirus disease 2019(COVID-19). However, the longitudinal association of biomarkers reflecting CNS impact and neurological symptoms is not known. We sought to determine whether plasma biomarkers of CNS injury were associated with neurologic sequelae after COVID-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patients with confirmed acute COVID-19 were studied prospectively. Neurological symptoms were recorded during the acute phase of the disease and at six months follow-up, and blood samples were collected longitudinally. Healthy age-matched individuals were included as controls. We analysed plasma concentrations of neurofilament light-chain (NfL), glial fibrillary acidic protein (GFAp), and growth differentiation factor 15 (GDF-15).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">One hundred patients with mild (n=24), moderate (n=28), and severe (n=48) COVID-19 were followed for a median (IQR) of 225 (187\u2013262) days. \u00a0In the acute phase, patients with severe COVID-19 had higher concentrations of NfL than all other groups (all <em>p<\/em>&lt;0\u2219001), and higher GFAp than controls (<em>p<\/em>&lt;0\u2219001). GFAp was also significantly increased in moderate disease (<em>p<\/em>&lt;0\u221905) compared with controls. NfL (r=0\u221953, <em>p<\/em>&lt;0\u2219001) and GFAp (r=0\u221939, <em>p<\/em>&lt;0\u2219001) correlated with GDF-15 during the acute phase. After six months, NfL and GFAp concentrations had normalized, with no persisting group differences. Despite this, 50 patients reported persistent neurological symptoms, most commonly fatigue (n=40), \u201cbrain-fog\u201d (n=29), and changes in cognition (n=25). We found no correlation between persistent neurological symptoms and CNS injury biomarkers in the acute phase.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">The normalization of CNS injury biomarkers in all individuals, regardless of previous disease severity or persisting neurological symptoms, indicates that post COVID-19 neurological sequelae are not accompanied by ongoing CNS injury.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/39889.png\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514394\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P124\">P124 &#8211; Pandemins p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmilj\u00f6n i prim\u00e4rv\u00e5rden \u2013 l\u00e4kares erfarenheter<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hanna Fernemark<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Janna Skagerstr\u00f6m<sup>3<\/sup>, Ida Seing<sup>4<\/sup>, Maria H\u00e5rdstedt<sup>5, 6<\/sup>, Kristina Schildmeijer<sup>7<\/sup>, Per Nilsen<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Lambohovs V\u00e5rdcentral, Region \u00d6sterg\u00f6tland, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsa, medicin och v\u00e5rd, Link\u00f6pings universitet, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Forskningstrategiska enheten, Region \u00d6sterg\u00f6tland, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r beteendevetenskap och l\u00e4rande, Link\u00f6pings universitet, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> V\u00e5rdcentral Vansbro, Vansbro, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk forskning (CKF) Dalarna &#8211; Uppsala universitet, Falun, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lso- och v\u00e5rdvetenskap, Linn\u00e9universitetet, Kalmar, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Coronapandemin har inneburit omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar (\u201ddisruption\u201d) av prim\u00e4rv\u00e5rdens arbete och arbetsmilj\u00f6. Prim\u00e4rv\u00e5rden har hanterat en stor del av COVID-19-relaterad v\u00e5rd genom provtagning, smittsp\u00e5rning och bed\u00f6mning av b\u00e5de misst\u00e4nkta och verifierat smittade patienter. Vi vet idag mycket lite om konsekvenser av de f\u00f6r\u00e4ndringar som Coronapandemin medf\u00f6rt avseende arbetsuppgifter, roller och kompetensomr\u00e5den i prim\u00e4rv\u00e5rden. Syftet med denna studie \u00e4r att unders\u00f6ka hur COVID-19 har f\u00f6r\u00e4ndrat arbetsmilj\u00f6n f\u00f6r l\u00e4kare i svensk prim\u00e4rv\u00e5rd.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Deskriptiv, kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer med l\u00e4kare i prim\u00e4rv\u00e5rden. Data analyserades med induktiv inneh\u00e5llsanalys.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Tv\u00e5 huvudkategorier identifierades: \u2019Arbetets organisation och rutiner\u2019 och \u2019Psykosocial arbetsmilj\u00f6\u2019 som inneh\u00e5ller tre respektive fem subkategorier. Pandemin innebar p\u00e5tvingade, snabba f\u00f6r\u00e4ndringar i arbetets organisation och personalens rutiner. \u00d6kad flexibilitet, mer patientcentrerad v\u00e5rd liksom nya samarbeten inom och mellan enheter upplevdes som positiva f\u00f6r\u00e4ndringar. Pandemin p\u00e5verkade ocks\u00e5 l\u00e4karnas psykosociala arbetsmilj\u00f6. \u00d6kad arbetsbelastning, stort informationsfl\u00f6de samt etiska sv\u00e5righeter och k\u00e4nslor av os\u00e4kerhet skapade stress.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">COVID-19 pandemin har p\u00e5verkat arbetsmilj\u00f6n i svensk prim\u00e4rv\u00e5rd p\u00e5 flera s\u00e4tt d\u00e4r positiva aspekter innefattar f\u00f6rb\u00e4ttrat samarbete mellan och inom olika enheter samt \u00f6kad flexibilitet i s\u00e4ttet att m\u00f6ta sina patienter. Negativa aspekter har varit \u00f6kad arbetsb\u00f6rda och sv\u00e5rhanterlig informationsm\u00e4ngd.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514409\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P125\">P125 &#8211; Rekommendationer f\u00f6r identifiering, diagnos, och behandling av postcovid: en Delphistudie.<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Linn J\u00e4rte<\/strong><sup>1, 2, 3, 4, 5, 6, 7<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Martine Nurek (Avdelningen f\u00f6r kirurgi och cancer, Imperial College London, Storbritannien)<br \/><sup>2<\/sup> Clare Rayner (f\u00f6retagsl\u00e4kare, Storbritannien)<br \/><sup>3<\/sup> Anette Freyer (Avdelningen f\u00f6r akutmedicin, Nottingham University Hospitals NHS Trust, Nottingham, Storbritannien)<br \/><sup>4<\/sup> Sharon Taylor (Central and North West London NHS Foundation Trust, London, Storbritannien)<br \/><sup>5<\/sup> Linn J\u00e4rte (Avdelningen f\u00f6r anestesti, Swansea Bay University Health Board, Swansea, Storbritannien)<br \/><sup>6<\/sup> Nathalie MacDermott (King&apos;s College London, Storbritannien)<br \/><sup>7<\/sup> Brendan Delaney (Avdelningen f\u00f6r kirurgi och cancer, Imperial College London, Storbritannien)<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">B\u00e5de i UK och Sverige har avsaknad av forskning kring behandlingsmetoder och v\u00e5rdkedjor f\u00f6r postcovid p\u00e5visat behovet av riktlinjer baserade p\u00e5 framv\u00e4xande erfarenhet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">F\u00f6rfattarna framst\u00e4llde rekommendationer g\u00e4llande utredning och behandling av postcovid. Dessa distribuerades via internet till en panel best\u00e5ende av brittiska l\u00e4kare (oavsett specialistomr\u00e5de) med ett intresse, personlig erfarenhet, och\/eller behandlingserfarenhet av postcovid. Panellisterna indikerade under tv\u00e5 rundor av Delphi-pr\u00f6vning sin niv\u00e5 av samtycke med varje rekommendation (5-po\u00e4ngs Likert-skala) samt kommenterade. Rekommendationer som fick en respons med &gt;90% \u201dinst\u00e4mmer starkt\u201d, \u201dinst\u00e4mmer\u201d, \u201dvarken inst\u00e4mmer eller mots\u00e4tter\u201d registrerades som konsensus.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">33 l\u00e4kare fr\u00e5n 14 specialistomr\u00e5den n\u00e5dde enighet f\u00f6r 35 rekommendationer. Huvudsakligen: Allm\u00e4nl\u00e4kare b\u00f6r \u00f6verv\u00e4ga postcovid vid en bred symtombild (inte enbart tr\u00f6tthet och andn\u00f6d) och exkludera differentialdiagnoser n\u00e4r det \u00e4r relevant. Detaljerad anamnes och unders\u00f6kning med basal utredning b\u00f6r ske i prim\u00e4rv\u00e5rden. Indikationer f\u00f6r vidare utredning och specifik behandling (f\u00f6r myokardit, PoTS, mastcellssjukdom) inkluderar hypoxi\/desaturation, br\u00f6stsm\u00e4rta, hj\u00e4rtklappning, och histaminrelaterade symptom. Rehabilitering b\u00f6r vara individualiserad, med f\u00f6rsiktig \u00f6kning av aktivitetstakten (f\u00f6r att undvika bakslag) och multidisciplin\u00e4r support.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Postcovidkliniker b\u00f6r drivas som del av ett integrerat v\u00e5rdsystem, d\u00e4r allm\u00e4nl\u00e4kare har en central roll i det multidisciplin\u00e4ra teamet. Holistiska v\u00e5rdv\u00e4gar, utredning av specifika komplikationer, behandling av potentiella symtomkluster och skr\u00e4ddarsydd rehabilitering beh\u00f6vs.<\/p>\n<p>Vid presentationen sker ett utbyte mellan Linn J\u00e4rte, artikelf\u00f6rfattare, och Lisa Nor\u00e9n, talesperson f\u00f6r L\u00e4kare till l\u00e4kare, av erfarenheter fr\u00e5n och nul\u00e4ge i UK och Sverige.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40005.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514413\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P126\">P126 &#8211; Riskuppfattning, skydds\u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6ljsamhet av behandling hos cancerpatienter mellan v\u00e5g ett och tv\u00e5 av COVID-19 i Region Stockholm<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jeanette Winterling<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Yvonne Wengstr\u00f6m<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen NVS, Sektionen f\u00f6r omv\u00e5rdnad, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Compehensive Cancer Center, ME HHLH, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Compehensive Cancer Center, ME BES, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I f\u00f6rsta v\u00e5gen av COVID-19 lyftes det fram att patienter med cancer hade en \u00f6kad risk f\u00f6r att bli allvarligt sjuka och Sverige inf\u00f6rde j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder mindre strikta skydds\u00e5tg\u00e4rder. Syftet med studien var att beskriva cancerpatienter uppfattning om risker, skydds\u00e5tg\u00e4rder och p\u00e5verkan p\u00e5 deras cancerbehandling under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av COVID-19 i Region Stockholm. D\u00e4rut\u00f6ver unders\u00f6ka relationen mellan dessa uppfattningar och sj\u00e4lv-isolering och psykiskt v\u00e4lbefinnande.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En tv\u00e4rsnittsstudie baserat p\u00e5 det svenska urvalet i en multinationell studie. Cancerpatienter fr\u00e5n Region Stockholm rekryterades via reklam i sociala medier och onkologiska mottagningar mellan den f\u00f6rsta och andra v\u00e5gen av COVID-19. Data samlades in via en anonym digital enk\u00e4t.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Bland deltagarna<em> <\/em>(N=76) var median\u00e5ldern 64 \u00e5r, 76% kvinnor, 9% hade blivit infekterade av COVID-19 och 62% hade sj\u00e4lv-isolerat sig i ca 11 &#8211; 20 veckor.\u00a0Det var 41% som beskrev att de var oroade f\u00f6r att bli infekterade av COVID-19, och det var associerat med att sj\u00e4lv-isolera och att ha h\u00f6gre niv\u00e5er av \u00e5ngest. Majoriteten (78%) beskrev att deras familjemedlemmar betedde sig med f\u00f6rsiktighet och f\u00f6ljde COVID-19 restriktioner, men att de upplevde att andra m\u00e4nniskor (5%) eller myndigheter (40%) inte f\u00f6ljde de restriktioner som fanns.\u00a0Mindre \u00e4n 15%\u00a0rapporterade att de inte hade f\u00e5tt sin medicinska behandling eller st\u00f6djande v\u00e5rd som de borde.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Trots det lilla urvalet visar den h\u00e4r studien att deltagarna anv\u00e4nde sj\u00e4lv-isolering f\u00f6r att skygga sig sj\u00e4lva fr\u00e5n COVID-19 under den h\u00e4r perioden och att deltagarna hade f\u00e5tt sin cancerbehandling som planerat.\u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514419\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P127\">P127 &#8211; Som att st\u00e4ndigt vara \u00f6verskuggad av det ok\u00e4nda- en fenomenologisk studie av kvinnors upplevelse av graviditet under covid-19pandemin<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Karolina Linden<\/strong><sup>1<\/sup>, Nimmi Domgren<sup>1<\/sup>, Mehreen Zaigham<sup>2<\/sup>, Verena Sengpiel<sup>3<\/sup>, Maria E. Andersson<sup>2<\/sup>, Anna Wessberg<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Insitutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och H\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Obstetrik och gynekologi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet och Sk\u00e5nes universitetessjukhus<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r gynekologi och obstetrik, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet och Kvinnokliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Kvinnokliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Globalt, har kvinnors emotionella v\u00e4lm\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4mrats i samband med nationella nedst\u00e4ngningar f\u00f6r att f\u00f6rhindra smittspridning av covid-19. I Sverige genomf\u00f6rdes ingen stor nedst\u00e4ngning av samh\u00e4llet utan nationella r\u00e5d om social distansering inf\u00f6rdes. Syftet med denna intervjustudie var att unders\u00f6ka hur kvinnor som inte blivit smittade med SARS-CoV-2 upplevde att vara gravida under covid-19pandemin i Sverige.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Fjorton kvinnor som varit gravida och f\u00f6tt barn under Sveriges f\u00f6rsta och andra v\u00e5g av covid-19 djupintervjuades om sina upplevelser. Data analyserades med en fenomenologisk livsv\u00e4rldsansats. Studien \u00e4r en del av COPE-studien (covid-19 under graviditet och i tidig barndom).<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Essensen av kvinnornas upplevelse av att vara gravida under covid-19pandemin kan beskrivas som att \u2019st\u00e4ndigt vara \u00f6verskuggad av det ok\u00e4nda\u2019, d\u00e4r covid-19pandemin ibland totalt \u00f6verskuggade graviditeten och vid andra tillf\u00e4llen sken solstr\u00e5lar igenom molnen. Upplevelsen karakteriserades av att beh\u00f6va hantera de os\u00e4kerheter som pandemin innebar och att st\u00e4ndigt beh\u00f6va f\u00f6rh\u00e5lla sig till ny information om covid-19 och graviditet. Kvinnor k\u00e4nde sig ensamma och utl\u00e4mnade n\u00e4r deras partner inte fick medverka under v\u00e5rdbes\u00f6ken, speciellt i de fall n\u00e4r det uppst\u00e5tt komplikationer i graviditeten. Kvinnorna hyste stort f\u00f6rtroende f\u00f6r graviditets och f\u00f6rlossningsv\u00e5rden trots att de upplevde att de fick f\u00f6r lite information om graviditet och covid-19.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Att \u2019st\u00e4ndigt vara \u00f6verskuggad av det ok\u00e4nda\u2019 utm\u00e4rker upplevelsen av att vara gravid under covid-19pandemin. P\u00e5litlig information ifr\u00e5n v\u00e5rden, en medf\u00f6ljare vid v\u00e5rdbes\u00f6k och screening f\u00f6r emotionellt v\u00e4lbefinnande \u00e4r viktiga aspekter av graviditetsv\u00e5rd under en pandemi. \u00a0<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<\/p><\/div>\n<div id=\"main_div_1636461514435\">\n<p id=\"event_info\">\n<h3 id=\"P128\">P128 &#8211; Utveckling av ett verktyg f\u00f6r att m\u00e4ta v\u00e5rdkvalit\u00e9n p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelningar i Libanon under COVID-19 pandemin<\/h3>\n<p id=\"subject\" style=\"display: none;\" class=\"subject_associated\">\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">13. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>M\u00e4rit Halmin<\/strong><sup>1<\/sup>, Ghada Abou Mourad<sup>2<\/sup>, Adam Ghneim<sup>1<\/sup>, Alissar Rady<sup>2<\/sup>, Tim Baker<sup>1<\/sup>, Johan von Schreeb<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> The World Health Organization, Lebanon<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"introduction_title\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under COVID-19 pandemin har antalet intensivv\u00e5rdsplatser \u00f6kat kraftigt i l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder. I l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder med begr\u00e4nsade resurser finns ocks\u00e5 en brist p\u00e5 anv\u00e4ndbara verktyg f\u00f6r att \u00f6vervaka kvaliteten p\u00e5 IVA-v\u00e5rd vid en s\u00e5dan \u00f6kning. Libanon \u00e4r ett \u00f6vre medelinkomstland med ett \u00f6kat behov av IVA-platser f\u00f6r COVID-19 patienter mellan h\u00f6sten och vintern 2020-2021. V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen bistod H\u00e4lsoministret i Libanon att \u00f6ka antalet IVA-platser p\u00e5 offentliga sjukhus med 300%, utan att det fanns n\u00e5got tillg\u00e4ngligt verktyg att bevaka v\u00e5rdkvalit\u00e9n. Syftet med denna studie var att beskriva den process d\u00e4r vi utvecklar och implementerar ett verktyg f\u00f6r att bevaka v\u00e5rdkvalit\u00e9n inom IVA-v\u00e5rden under en p\u00e5g\u00e5ende pandemi.<\/span> <\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"method_title\" class=\"method_associatied\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en litteratur\u00f6versikt, arrangerade expertm\u00f6ten och utf\u00f6rde en pilotstudie i syfte att selektera fram kvalitetsindikatorer f\u00f6r IVA-v\u00e5rd. Indikatorerna skulle vara m\u00f6jliga att bed\u00f6ma av en extern person under en-timma l\u00e5ngt bes\u00f6k p\u00e5 respektive intensivv\u00e5rdsavdelning. Bland de fram selekterade indikatorerna valdes ett mindre antal till ett po\u00e4ngprotokoll.<\/span> <\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"result_title\" class=\"result_associatied\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt selekterades 44 kvalitetsindikatorer fram, 33 av dessa inkluderades i po\u00e4ngprotokollet. Vid utv\u00e4rdering av po\u00e4ngprotokollet framstod en stor skillnad i resultat mellan l\u00e5g- respektive h\u00f6gresurs sjukhus, vilket indikerar en stor skillnad i v\u00e5rdkvalitet.<\/span> <\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\" id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Det f\u00f6reslagna verktyget kan systematiskt utv\u00e4rdera och bevaka v\u00e5rdkvalit\u00e9n p\u00e5 IVA-avdelningar i l\u00e4nder med brist p\u00e5 mer avancerande och resurskr\u00e4vande system. Verktyget anv\u00e4nds f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 11 offentliga sjukhus i Libanon. Det f\u00f6reslagna verktyget kan hj\u00e4lpa till att identifiera kvalitetsluckor som beh\u00f6ver riktade insatser och verktyget kan \u00e4ven f\u00f6lja utveckling \u00f6ver tid. Fler studier kr\u00e4vs f\u00f6r att validera verktyget.<\/span> <\/p>\n<p id=\"references\" style=\"font-size: 8pt !important;\">\n<p id=\"table\">\n<div align=\"center\">\n<p><img src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2021\/absFiles\/40039.jpg\" height=\"400px\" style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\"><\/img><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_post_title author=&#8221;off&#8221; date=&#8221;off&#8221; comments=&#8221;off&#8221; featured_image=&#8221;off&#8221; admin_label=&#8221;Inl\u00e4ggstitel&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; text_orientation=&#8221;center&#8221; saved_tabs=&#8221;all&#8221;][\/et_pb_post_title][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.9.2&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;] Klicka p\u00e5 abstractsnumret f\u00f6r att hoppa till texten. P1 &#8211; Antibiotikabehandling och bakteriella infektioner hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 P2 &#8211; Dexametason 12 mg vs. 6 mg [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template-blank.php","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1294"}],"collection":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1294"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1294\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1303,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1294\/revisions\/1303"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1294"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}