{"id":961,"date":"2020-12-14T12:53:06","date_gmt":"2020-12-14T12:53:06","guid":{"rendered":"http:\/\/program.appinconf.com\/program\/?page_id=961"},"modified":"2023-05-22T11:31:56","modified_gmt":"2023-05-22T11:31:56","slug":"state-of-the-art-covid-19-abstracts","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/state-of-the-art-covid-19-abstracts\/","title":{"rendered":"State of the Art Covid-19 abstracts"},"content":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_post_title author=&#8221;off&#8221; date=&#8221;off&#8221; comments=&#8221;off&#8221; featured_image=&#8221;off&#8221; admin_label=&#8221;Inl\u00e4ggstitel&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; text_orientation=&#8221;center&#8221; saved_tabs=&#8221;all&#8221;][\/et_pb_post_title][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; hover_enabled=&#8221;0&#8243; sticky_enabled=&#8221;0&#8243;]<\/p>\n<p>Klicka p\u00e5 abstractsnumret f\u00f6r att hoppa till texten.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"#P1\">P1<\/a> &#8211; COVIDENZA \u2013 en randomiserad multi-center l\u00e4kemedelspr\u00f6vning (fas II) av enzalutamide vid allvarlig covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P2\">P2<\/a> &#8211; Effekten av Covid-19-pandemin p\u00e5 planerade kn\u00e4- och h\u00f6ftprotespatienter i Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P3\">P3<\/a> &#8211; Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 &#8211; sjukv\u00e5rdspersonal \u2019EKUT-P\u2019 \u2013 en randomiserad kontrollerad studie<\/li>\n<li><a href=\"#P4\">P4<\/a> &#8211; Ingen skillnad avseende kardiella biomark\u00f6rer hos patienter med Covid-19 som behandlades med klorokinfosfat j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte behandlades<\/li>\n<li><a href=\"#P5\">P5<\/a> &#8211; Kan kv\u00e4veoxid (NO) vara en behandling vid COVID-19?<\/li>\n<li><a href=\"#P6\">P6<\/a> &#8211; L\u00e4gre mortalitet hos kritiskt sjuka Covid-19-patienter med fulldos antikoagulantia<\/li>\n<li><a href=\"#P7\">P7<\/a> &#8211; Otillr\u00e4cklig profylaktisk effekt av l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin hos patienter kritiskt sjuka i COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P8\">P8<\/a> &#8211; RECOVER studien, kan ARB mildra COVID-19?<\/li>\n<li><a href=\"#P9\">P9<\/a> &#8211; Rekombinant human DNase I (pulmozyme) som behandling av NETs (Neutrophil Extracellular Traps) vid COVID-19 med allvarlig respiratorisk svikt<\/li>\n<li><a href=\"#P10\">P10<\/a> &#8211; Syrgasbehandling till sjukhusv\u00e5rdade Covid-19-patiener, empiriskt underlag f\u00f6r livsviktig kapacitetsplanering<\/li>\n<li><a href=\"#P11\">P11<\/a> &#8211; The usage of high-flow nasal oxygen (HFNO) for patients with Covid-19 outside intensive care units<\/li>\n<li><a href=\"#P12\">P12<\/a> &#8211; Biomark\u00f6rer i plasma indikerar CNS-p\u00e5verkan vid sv\u00e5r covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P13\">P13<\/a> &#8211; Cardiac involvement in patients with COVID-19 &#8211; a prospective observational echocardiographic study<\/li>\n<li><a href=\"#P14\">P14<\/a> &#8211; Heparinbindande protein och endotelglykocalyx som biomark\u00f6rer f\u00f6r sv\u00e5r COVID-19 \u2013 en prospektiv, observationell kohortstudie<\/li>\n<li><a href=\"#P15\">P15<\/a> &#8211; Kan intensivv\u00e5rdsl\u00e4kare uppt\u00e4cka djup ventrombos med ultraljudsscreening av kritiskt sjuka covid-19-patienter?<\/li>\n<li><a href=\"#P16\">P16<\/a> &#8211; Kemometrisk metabolitanalys som beslutsst\u00f6d vid handl\u00e4ggning av Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P17\">P17<\/a> &#8211; L\u00e5g f\u00f6rekomst av bakteriemi och h\u00f6g andel f\u00f6roreningar i blododlingar hos patienter med COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P18\">P18<\/a> &#8211; Modellering och prediktion av COVID-19 patienter med h\u00f6g risk<\/li>\n<li><a href=\"#P19\">P19<\/a> &#8211; Nersystemsp\u00e5verkan vid COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P20\">P20<\/a> &#8211; Prehospital identifiering av Covid-19: En observationell studie<\/li>\n<li><a href=\"#P21\">P21<\/a> &#8211; P\u00e5litlig och k\u00e4nsligt direkt-RT-qPCR f\u00f6r SARS-CoV-2 detektion f\u00f6r kostnadseffektiv storskalig analys samt f\u00e4ltbruk<\/li>\n<li><a href=\"#P22\">P22<\/a> &#8211; Robust humoralt immunsvar mot SARS-CoV-2 i individer med asymtomatisk, mild eller sv\u00e5r COVID-19.<\/li>\n<li><a href=\"#P23\">P23<\/a> &#8211; Serumprover fr\u00e5n patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar kan ge falskt positivt resultat i serologiska tester f\u00f6r SARS-CoV-2<\/li>\n<li><a href=\"#P24\">P24<\/a> &#8211; Strukturerad visuell gradering av DT thorax vid inl\u00e4ggning f\u00f6ruts\u00e4ger v\u00e5rdtid och IVA-inl\u00e4ggning vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P25\">P25<\/a> &#8211; Minskat antal hj\u00e4rtinfarkter som remitteras f\u00f6r invasiv behandling under COVID-19 pandemin \u2013 inblick fr\u00e5n SCAAR registret<\/li>\n<li><a href=\"#P26\">P26<\/a> &#8211; A framework for estimating the case fatality ratio (CFR) early in an epidemic applied to COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P27\">P27<\/a> &#8211; Allvarlig psykisk sjukdom och risk f\u00f6r d\u00f6d i COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P28\">P28<\/a> &#8211; Angiotensin converting enzyme 2 (ACE2) niv\u00e5er i blod och riskfaktorer f\u00f6r COVID-19 infektion<\/li>\n<li><a href=\"#P29\">P29<\/a> &#8211; Antikoagulantiabehandling f\u00f6re pandemin och risk f\u00f6r d\u00f6d i covid-19.<\/li>\n<li><a href=\"#P30\">P30<\/a> &#8211; D\u00f6dligheten f\u00f6r sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 minskade under f\u00f6rsta v\u00e5gen<\/li>\n<li><a href=\"#P31\">P31<\/a> &#8211; Finns det risker f\u00f6r barn som f\u00f6ds av SARS-CoV-2-positiva m\u00f6drar?<\/li>\n<li><a href=\"#P32\">P32<\/a> &#8211; Hur har incidensen av h\u00f6ftfrakturer p\u00e5verkats under COVID-19 pandemin?<\/li>\n<li><a href=\"#P33\">P33<\/a> &#8211; Interaktioner mellan s\u00e4songscoronavirus och implikationer f\u00f6r SARS-CoV-2-pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P34\">P34<\/a> &#8211; L\u00e4gre SARS-CoV-2 IgG seropositivitet hos personal i kommunal v\u00e5rd och omsorg \u00e4n sjukv\u00e5rdspersonal i Region V\u00e4rmland<\/li>\n<li><a href=\"#P35\">P35<\/a> &#8211; L\u00e5g belastning p\u00e5 barnsjukv\u00e5rden i Stockholm av Covid-19-infektioner under pandemins f\u00f6rsta tv\u00e5 m\u00e5nader med \u00f6ppna f\u00f6r- och grundskolor<\/li>\n<li><a href=\"#P36\">P36<\/a> &#8211; Patientkarakt\u00e4ristika, klinisk presentation och kliniska utfall f\u00f6r patienter med COVID-19 i j\u00e4mf\u00f6relse med andra respiratoriska virus<\/li>\n<li><a href=\"#P37\">P37<\/a> &#8211; Prevalens av SARS-CoV-2 antikroppar p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus och Lunds universitet<\/li>\n<li><a href=\"#P38\">P38<\/a> &#8211; R\u00f6relsem\u00f6nster, aktivitetstrender och incidensen av akut koronart syndrome<\/li>\n<li><a href=\"#P39\">P39<\/a> &#8211; SARS-CoV-2-testning hos patienter vid l\u00e5g klinisk misstanke om COVID-19 vid Karolinska Universitetssjukhuset<\/li>\n<li><a href=\"#P40\">P40<\/a> &#8211; SCIFI-PEARL \u2013 en bred nationell studie av covid-19 med en kontinuerligt uppdaterad databas f\u00f6r att studera en pandemi i fortsatt utveckling<\/li>\n<li><a href=\"#P41\">P41<\/a> &#8211; Sjunkande andel intensivv\u00e5rdade samt minskad anv\u00e4ndning av invasiv respiratorbehandling bland sjukhusv\u00e5rdade covid-19 patienter i Sverige<\/li>\n<li><a href=\"#P42\">P42<\/a> &#8211; Sj\u00e4lvrapporterade symtom p\u00e5 covid-19 bland unga vuxna<\/li>\n<li><a href=\"#P43\">P43<\/a> &#8211; Stora skillnader i testning f\u00f6r covid-19 i olika postnummeromr\u00e5den i Uppsala l\u00e4n<\/li>\n<li><a href=\"#P44\">P44<\/a> &#8211; THE SWEDISH COVID-19 INTENSIVE CARE COHORT: RISK FACTORS OF ICU ADMISSION AND ICU MORTALITY<\/li>\n<li><a href=\"#P45\">P45<\/a> &#8211; Antikroppsutveckling under COVID-19- infektion och korrelation med utfall<\/li>\n<li><a href=\"#P46\">P46<\/a> &#8211; Cirkulerande cytokiner och cytokinproduktion av leukocyter vid hyperinflammatorisk COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P47\">P47<\/a> &#8211; Cytokiner i urin och dess korrelation till akut njurskada hos kritiskt sjuka COVID19-patienter<\/li>\n<li><a href=\"#P48\">P48<\/a> &#8211; Fallbeskrivning: Kan man bli smittad av SARS-CoV-2 igen fast man har antikroppar mot SARS-CoV-2?<\/li>\n<li><a href=\"#P49\">P49<\/a> &#8211; Imiquimod: ett nytt potentiellt l\u00e4kemedel f\u00f6r COVID19?<\/li>\n<li><a href=\"#P50\">P50<\/a> &#8211; Karolinska KI\/K COVID-19 Immunatlas<\/li>\n<li><a href=\"#P51\">P51<\/a> &#8211; Kraftigt specifikt T-cells svar mot SARS-CoV-2 vid X-bunden hypogammaglobulinemi.<\/li>\n<li><a href=\"#P52\">P52<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 exposition, symptom och antikroppssvar hos Barn i Stockholm under COVID-19 pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P53\">P53<\/a> &#8211; Trombocytfenotyp och immuncellsaktivering; betydelse och progression vid COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P54\">P54<\/a> &#8211; Utveckling av SARS-CoV-2-specifika antikroppar efter mild respektive allvarlig\/kritisk covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P55\">P55<\/a> &#8211; COPE &#8211; Covid-19 under graviditet och i tidig barndom, en multicenter biobank och databas<\/li>\n<li><a href=\"#P56\">P56<\/a> &#8211; Covid-19 hos patienter som genomg\u00e5tt hematopoietisk stamcellstransplantation; en allvarlig sjukdom med h\u00f6g mortalitet.<\/li>\n<li><a href=\"#P57\">P57<\/a> &#8211; COVID-19 in transplanted patients: the Swedish experience<\/li>\n<li><a href=\"#P58\">P58<\/a> &#8211; Cytokinuttryck i plasma och dess korrelation till organsvikt och 30-dagars mortalitet hos Covid-19 patienter med intensivv\u00e5rdsbehov<\/li>\n<li><a href=\"#P59\">P59<\/a> &#8211; Duration av viremi och associerade kliniska parametrar hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P60\">P60<\/a> &#8211; Erfarenheter fr\u00e5n Uppf\u00f6ljning av Covid-19 v\u00e5rdade intensivv\u00e5rdspatienter<\/li>\n<li><a href=\"#P61\">P61<\/a> &#8211; Frekvens av bakteriella infektioner hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P62\">P62<\/a> &#8211; F\u00f6rh\u00e5llandet mellan vitalparametrar och allvarliga komplikationer vid COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P63\">P63<\/a> &#8211; F\u00f6rlossningsutfall i Sverige under Covid-19-pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P64\">P64<\/a> &#8211; Hj\u00e4rtdysfunktion hos patienter med kritisk sjukdom orsakat av COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P65\">P65<\/a> &#8211; H\u00e4lsa, funktion och aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga hos patienter med COVID-19 Infektion<\/li>\n<li><a href=\"#P66\">P66<\/a> &#8211; Klinsikt utall och koagulationsaktivering hos 217 patienter testade f\u00f6r SARS-CoV-19- en j\u00e4mf\u00f6relse mellanPCR &#8211; positiva och PCR-negativa patienter<\/li>\n<li><a href=\"#P67\">P67<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 RNA i serum f\u00f6ruts\u00e4ger h\u00f6g risk f\u00f6r d\u00f6d och IVA-v\u00e5rd i COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P68\">P68<\/a> &#8211; Serum-neopterin som prognostisk mark\u00f6r vid covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P69\">P69<\/a> &#8211; Severe acute kidney injury is associated with progression of chronic kidney disease after critical COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P70\">P70<\/a> &#8211; The impact of viremia on organ failure, biomarkers and mortality in a Swedish cohort of critically ill COVID-19 patients<\/li>\n<li><a href=\"#P71\">P71<\/a> &#8211; Trendanalys av D-dimerniv\u00e5 och trombocytantal vid sv\u00e5r COVID-19 och association till d\u00f6d, trombos och trombosprofylax p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset<\/li>\n<li><a href=\"#P72\">P72<\/a> &#8211; Triagering av covid-19-patienter efter utskrivning\u2013 kvarvarande symtomatologi som avg\u00f6r uppf\u00f6ljning inom specialistsjukv\u00e5rden<\/li>\n<li><a href=\"#P73\">P73<\/a> &#8211; Uppf\u00f6ljning av intensivv\u00e5rdade med Covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P74\">P74<\/a> &#8211; D\u00f6dsorsaker bland SARS-CoV2-positiva pandemioffer i S:t Petersburg: genomg\u00e5ng av 799 oselekterade kliniska och r\u00e4ttsmedicinska obduktioner i en storstad<\/li>\n<li><a href=\"#P75\">P75<\/a> &#8211; Intensivv\u00e5rdade patienter med COVID-19 utvecklar \u00f6verv\u00e4gande oligurisk akut njurskada<\/li>\n<li><a href=\"#P76\">P76<\/a> &#8211; Intrauterin transmission av SARS-CoV-2 \u2013 ett bekr\u00e4ftat fall<\/li>\n<li><a href=\"#P77\">P77<\/a> &#8211; Kvarst\u00e5ende nedsatt lungfunktion \u00e4r vanligt efter intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P78\">P78<\/a> &#8211; Rotational Thromboelastometry results are associated with care level in COVID-19.<\/li>\n<li><a href=\"#P79\">P79<\/a> &#8211; Shrunken pore syndrome vid sv\u00e5r COVID-19; f\u00f6rekomst och d\u00f6dlighet<\/li>\n<li><a href=\"#P80\">P80<\/a> &#8211; Plasma hyaluronan decreases during ICU stay in COVID-19 survivors but not in non- survivor<\/li>\n<li><a href=\"#P81\">P81<\/a> &#8211; Uttalad immunaktivering i cerebrospinalv\u00e4tska hos patienter med covid-19 och neurologiska symtom: en fallserie<\/li>\n<li><a href=\"#P82\">P82<\/a> &#8211; \u00c5lders- och k\u00f6nsskillnader i cirkulerande ACE2 kan ge insikter f\u00f6r COVID-19<\/li>\n<li><a href=\"#P83\">P83<\/a> &#8211; Att vara barn i Sverige under coronapandemin: en enk\u00e4tstudie med barn i \u00e5ldrarna 6-14 \u00e5r och deras v\u00e5rdnadshavare<\/li>\n<li><a href=\"#P84\">P84<\/a> &#8211; Dramatisk minskning av infektionsrelaterade akutbes\u00f6k p\u00e5 Stockholms barnakuter under Covid-19 pandemin \u2013 betydelsen av allm\u00e4nna basala hygienrutiner<\/li>\n<li><a href=\"#P85\">P85<\/a> &#8211; Effekten av COVID-19-pandemi p\u00e5 perinatal mental h\u00e4lsa: En multinationell studie<\/li>\n<li><a href=\"#P86\">P86<\/a> &#8211; F\u00e4rre fotledsfrakturer under f\u00f6rsta v\u00e5gen av Covid-19 pandemin \u2013 en studie baserad p\u00e5 data fr\u00e5n Svenska Frakturregistret<\/li>\n<li><a href=\"#P87\">P87<\/a> &#8211; Gravid under pandemin: en longitudinell studie av gravida och deras partners h\u00e4lsorelaterade oro f\u00f6re och under COVID-19 pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P88\">P88<\/a> &#8211; Kraftigt minskat behov av sjukhusv\u00e5rd f\u00f6r vanliga infektionssjukdomar under p\u00e5g\u00e5ende coronaviruspandemi.<\/li>\n<li><a href=\"#P89\">P89<\/a> &#8211; Kvarst\u00e5ende post-covid-19 symtom efter v\u00e5rens pandemi<\/li>\n<li><a href=\"#P90\">P90<\/a> &#8211; Mitt i informationsfl\u00f6det om Covid-19 pandemin, en internationell webenk\u00e4tstudie till f\u00f6r\u00e4ldrar och barn 7-12 \u00e5r<\/li>\n<li><a href=\"#P91\">P91<\/a> &#8211; N\u00e4rst\u00e5endes upplevelse av livets sista tid under Covid-19 pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P92\">P92<\/a> &#8211; Prevalens av genomg\u00e5ngen Covid-19 och p\u00e5verkan p\u00e5 sjukfr\u00e5nvaro hos personal inom cancerv\u00e5rd<\/li>\n<li><a href=\"#P93\">P93<\/a> &#8211; Detektion av luftburet SARS-CoV-2 i sjukhusmilj\u00f6er<\/li>\n<li><a href=\"#P94\">P94<\/a> &#8211; Ny digital utbildning i Basala hygienrutiner \u2013 en REN patients\u00e4kerhetsfr\u00e5ga i tiden!<\/li>\n<li><a href=\"#P95\">P95<\/a> &#8211; Omfattande smittspridning med h\u00f6g d\u00f6dlighet vid utbrott av Covid-19 p\u00e5 geriatrisk enhet<\/li>\n<li><a href=\"#P96\">P96<\/a> &#8211; Respiratoriska droppar och aerosoler fr\u00e5n tal och s\u00e5ng<\/li>\n<li><a href=\"#P97\">P97<\/a> &#8211; Yrkesrelaterad risk och antikroppar mot coronaviruset hos anst\u00e4llda i Region V\u00e4sterbotten<\/li>\n<li><a href=\"#P98\">P98<\/a> &#8211; SARS-CoV-2 RNA niv\u00e5er och duration av virusuts\u00f6ndring fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4gar skiljer sig inte \u00e5t mellan patienter med mild respektive allvarlig\/kritisk covid-19<\/li>\n<li><a href=\"#P99\">P99<\/a> &#8211; \u00c5terinsjuknande i covid-19 och persistent infektion \u2013 resultat fr\u00e5n databasgenoms\u00f6kning och helgenomsekvensering av SARS-CoV-2<\/li>\n<li><a href=\"#P100\">P100<\/a> &#8211; COPE Staff \u2013 En utv\u00e4rdering av den psykosociala arbetsmilj\u00f6n och upplevelsen av att arbeta n\u00e4ra gravida, f\u00f6dande och nyf\u00f6dda under COVID-19-pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P101\">P101<\/a> &#8211; Den nationella Covid-19-dataportalen \u2013 Snabbare forskning genom datadelning under Covid-19 pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P102\">P102<\/a> &#8211; Erfarenheter hos patienter inom palliativ v\u00e5rd och deras n\u00e4rst\u00e5ende med anledning av den p\u00e5g\u00e5ende Covid-pandemin<\/li>\n<li><a href=\"#P103\">P103<\/a> &#8211; Fallbeskrivning: Kan man bli smittad av SARS-CoV-2 igen fast man har antikroppar mot SARS-CoV-2?<\/li>\n<li><a href=\"#P104\">P104<\/a> &#8211; F\u00f6r\u00e4ndringar i prim\u00e4rv\u00e5rden under COVID-19-pandemin: erfarenheter fr\u00e5n professionella yrkesut\u00f6vare i \u00e5tta europeiska l\u00e4nder<\/li>\n<\/ul>\n<p> [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; background_color=&#8221;#196142&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text admin_label=&#8221;Header-Session abstracts&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; header_3_text_align=&#8221;center&#8221; header_3_text_color=&#8221;#ffffff&#8221; hover_enabled=&#8221;0&#8243; header_3_text_shadow_style=&#8221;preset2&#8243; sticky_enabled=&#8221;0&#8243;]<\/p>\n<h3>Abstracts<\/h3>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.9.2&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; hover_enabled=&#8221;0&#8243; sticky_enabled=&#8221;0&#8243;]<\/p>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">1. Behandling<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947477910\">\n<h3 id=\"P1\">P1 &#8211; COVIDENZA \u2013 en randomiserad multi-center l\u00e4kemedelspr\u00f6vning (fas II) av enzalutamide vid allvarlig covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Andreas Josefsson<\/strong><sup>1, 2, 3, 4<\/sup>,Anna \u00d6verby Wernstedt<sup>1<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>3, 5<\/sup>, Daniel Bremell<sup>3, 5<\/sup>, Johan Stranne<sup>3, 5<\/sup>, \u00c5se \u00d6stholm Balkhed<sup>6, 7<\/sup>, Katarina Niward<sup>6, 7<\/sup>, Johan Styrke<sup>1, 8<\/sup>, Johanna Repo<sup>8<\/sup>, Anna Jonsson Henningsson<sup>7, 9<\/sup>, David Robinsson<sup>7, 9<\/sup>, Martin Angelin<sup>1, 2<\/sup>, Elisabeth Lindquist<sup>1, 2<\/sup>, Anders Bjartell<sup>10<\/sup>, Anna Nilsson<sup>10<\/sup>, Camilla Thellenberg Karlsson<sup>1<\/sup>, Clas Ahlm<sup>1, 2<\/sup>, Karin Wel\u00e9n<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Medicinska fakulteten, Ume\u00e5 Universitet , Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Norrlands universitetssjukhus, Region V\u00e4sterbotten, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Wallenberg Center f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Medicinska fakulteten, Link\u00f6pings Universitet, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, Region \u00d6sterg\u00f6tland, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Sundsvalls sjukhus, Region V\u00e4sternorrland, Sundsvall, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Ryhovs sjukhus, Region J\u00f6nk\u00f6ping, J\u00f6nk\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> Medicinska fakulteten, Lunds Universitet, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Region Sk\u00e5ne, Malm\u00f6, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I den p\u00e5g\u00e5ende covid-19-pandemin drabbas m\u00e4n generellt allvarligare och utg\u00f6r en majoritet av de patienter som \u00e4r i behov av intensivv\u00e5rd. Testosteron har effekter p\u00e5 immunf\u00f6rsvaret och reglerar uttrycket av tv\u00e5 proteiner, TMPRSS2 och ACE2, som \u00e4r centrala f\u00f6r SARS-CoV-2 vid infektion av lungceller. Studien syftar till att utreda om ett antiandrogent l\u00e4kemedel, enzalutamide, som blockerar signalering via androgenreceptorn och som anv\u00e4nds vid metastaserad prostatacancer, kan mildra sjukdomsf\u00f6rloppet av covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter med covid-19-symptom som kr\u00e4ver sjukhusv\u00e5rd (m\u00e4n och kvinnor \u00e4ldre \u00e4n 50 \u00e5r) tillfr\u00e5gas om deltagande i studien. N\u00e5gra av de viktigaste exklusionskriterier \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende hormonbehandling, allvarlig hj\u00e4rtsjukdom, samt behandling med interagerande l\u00e4kemedel. Inkluderade patienter lottas (2:1) till behandling med 160 mg enzalutamide i 5 dagar plus \u201dstandard of care\u201d, eller till \u201dstandard of care\u201d. Uppf\u00f6ljning sker med SARS-CoV-2 detektion samt kliniska prover under behandlingstiden och klinisk uppf\u00f6ljning under 45 dagar. Biobanking sker vid inklusion, efter 6 dagar, samt efter 6 m\u00e5nader.<br \/>Prim\u00e4ra end points \u00e4r tid till intubering alternativt utskrivning fr\u00e5n sjukhus.<br \/>Studien inleds med en s\u00e4kerhetsfas med 45 patienter (30 som f\u00e5tt enzalutamide) med ut\u00f6kat provtagningsprotokoll och t\u00e4t utv\u00e4rdering. Efter godk\u00e4nnande av en data safety and monitoring board forts\u00e4tter studien tills 100 patienter inkluderats d\u00e5 en power-analys utf\u00f6rs, varefter upp till 600 patienter kan inkluderas.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Sedan f\u00f6rsta patienten inkluderades 27 juli har nu (2020-11-15) totalt 30 patienter inkluderats i J\u00f6nk\u00f6ping, Link\u00f6ping, G\u00f6teborg, Sundsvall, och Ume\u00e5.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Inga allvarliga biverkningar har observerats, men det \u00e4r \u00e4nnu f\u00f6r tidigt att utv\u00e4rdera en eventuell behandlingseffekt.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947477912\">\n<h3 id=\"P2\">P2 &#8211; Effekten av Covid-19-pandemin p\u00e5 planerade kn\u00e4- och h\u00f6ftprotespatienter i Sverige<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anneli Hallberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Per Jolb\u00e4ck<sup>1, 3<\/sup>, Gunilla Limb\u00e4ck Svensson<sup>1, 4<\/sup>, Ola Rolfson<sup>1, 2, 5<\/sup>, Maziar Mohaddes<sup>1, 2, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Avd. f\u00f6r ortopedi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>2<\/sup> 2.Verksamhet Ortopedi, Omr\u00e5de 3, Sahlgrenska universitetssjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> 3.Verksamhetsomr\u00e5de Ortopedi, K4, Skaraborgs Sjukhus<br \/><sup>4<\/sup> 4.BOA-registret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg<br \/><sup>5<\/sup> 5.Svenska Ledprotesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">F\u00f6r att skydda individer fr\u00e5n smitta och frig\u00f6ra resurser i sjukv\u00e5rden, har Covid-19-pandemin inneburit en drastisk minskning av icke-akut h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Enligt prelimin\u00e4ra data fr\u00e5n Svenska Ledprotesregistret minskade antalet h\u00f6ftprotesoperationer med 54 % under mars-maj 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med samma period 2019. Det finns en oro inom professioner, bland patienter och beslutsfattare f\u00f6r konsekvenserna av de uppskjutna operationerna. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r centralt att ett bredare patientperspektiv inh\u00e4mtas och synligg\u00f6rs inf\u00f6r kommande regionalt och nationellt arbete. Syftet med projektet \u00e4r att 1) beskriva hur Covid-19-pandimin har p\u00e5verkat produktionen av kn\u00e4- och h\u00f6ftproteskirurgi i Sverige, 2) unders\u00f6ka sambandet mellan uppskjuten operation, f\u00f6rl\u00e4ngd v\u00e4ntetid och patientrapporterade utfallsm\u00e5tt f\u00f6re och ett \u00e5r efter operation samt 3) utforska patienters upplevelse efter operation av f\u00f6rl\u00e4ngd v\u00e4ntetid och uppskjuten operation.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data fr\u00e5n Svenska Ledprotesregistret fr\u00e5n 2017 och fram\u00e5t kommer att anv\u00e4ndas f\u00f6r att analysera hur pandemin p\u00e5verkat produktionen av planerade h\u00f6ft- och kn\u00e4protesoperationer. Information om uppskjuten operation kommer att inh\u00e4mtas fr\u00e5n operationsplaneringssystem vid sjukhus i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen och patienter som f\u00e5tt operationen uppskjuten under 2020 kommer att identifieras. Med hj\u00e4lp av enk\u00e4tutskick kommer patienternas upplevelser av uppskjutna operationer och v\u00e4ntetid att studeras och patientrapportad h\u00f6ftsm\u00e4rta, funktion och h\u00e4lsorelaterade livskvalitet att analyseras.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Betydelse (ers\u00e4tter resultat):Studien bidrar till en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur operationsstoppet av planerade kn\u00e4- och h\u00f6ftprotesoperationen med anledning av Covid-19-pandemin p\u00e5verkat patientrapporterat utfall och upplevelser.F\u00f6rhoppningen \u00e4r att studien bidrar med kunskap om hur patienterna b\u00f6r f\u00e5 st\u00f6d under v\u00e4ntetiden och hur \u00e5terupptagandet av operationsverksamheten f\u00f6r dessa patienter b\u00f6r ske.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studien \u00e4r planerad och p\u00e5g\u00e5ende.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947477913\">\n<h3 id=\"P3\">P3 &#8211; Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 &#8211; sjukv\u00e5rdspersonal \u2019EKUT-P\u2019 \u2013 en randomiserad kontrollerad studie<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Katarina G\u00f6ransson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Marie Kanstrup<sup>3, 4<\/sup>, Laura Singh<sup>5<\/sup>, Oili Dahl<sup>6, 7<\/sup>, Veronica Lindstr\u00f6m<sup>8, 9<\/sup>, Ann-Charlotte Falk<sup>9<\/sup>, Ann Rudman<sup>4, 10<\/sup>, Emily Holmes<sup>5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Tema Akut och Reparativ Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> FO Medicinsk Psykologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Psykologi, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Funktion Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Samariten ambulans AB, Stockholm, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsofr\u00e4mjande vetenskap, Sophiahemmet H\u00f6gskola, Stockholm, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> H\u00f6gskolan Dalarna, Falun, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Behovet av interventioner f\u00f6r att fr\u00e4mja psykiskt v\u00e4lm\u00e5ende hos sjukv\u00e5rdspersonal under COVID-19 \u00e4r av h\u00f6gsta prioritet [1].<\/span><\/p>\n<p><strong><em>Vi presenterar h\u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende studie med m\u00f6jlighet f\u00f6r sjukv\u00e5rdspersonal att delta. <\/em><\/strong><\/p>\n<p>Stressfyllda, traumatiska h\u00e4ndelser p\u00e5 arbetet, t.ex. en patients tragiska eller traumatiska d\u00f6dsfall, eller situationer d\u00e4r v\u00e5rden av en patient misslyckats eller inte fungerade som planerat, kan orsaka posttraumatiska stressymptom i form av \u2019p\u00e5tr\u00e4ngande minnen\u2019. Detta inneb\u00e4r att bilder eller scener \u00e5terkommande dyker upp f\u00f6r ens inre syn, fast man inte vill. P\u00e5tr\u00e4ngande minnen kan vara mycket st\u00f6rande, obehagliga, och inverka negativt p\u00e5 funktionsf\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>\n<p>I projektet EKUT-P utvecklas en ny, enkel metod f\u00f6r att f\u00f6rebygga och reducera p\u00e5tr\u00e4ngande minnen. Vi har sett lovande resultat i tidigare studier med patienter i akutsjukv\u00e5rd [2, 3]. Vi v\u00e4nder oss nu till sjukv\u00e5rdspersonal som har p\u00e5tr\u00e4ngande minnen fr\u00e5n h\u00e4ndelser p\u00e5 arbetet under COVID-19. Studieproceduren \u00e4r enkel och helt digitaliserad.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Randomiserad kontrollerad studie (RCT).<\/span><\/p>\n<p>Prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt: Antalet p\u00e5tr\u00e4ngande minnen (prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt). Sekund\u00e4ra utfallsm\u00e5tt inkluderar t.ex. koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, s\u00f6mn, och arbetsrelaterad funktionsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Studieproceduren f\u00f6r interventionen har pilot-testats med n=3 sjuksk\u00f6terskor. RCTn \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Interventionen \u00e4r s\u00e4rskilt lovande f\u00f6r sjukv\u00e5rdspersonal d\u00e5 den g\u00e5r snabbt och enkelt att genomf\u00f6ra (ett interventionstillf\u00e4lle om ca 20 minuter) och utan smittrisk. Man beh\u00f6ver ej prata om den traumatiska h\u00e4ndelsen i detalj vilket minskar obehaget f\u00f6r personen, j\u00e4mf\u00f6rt med andra existerande interventioner.<\/span><\/p>\n<p>Dnr EPM: 2020-03085<\/p>\n<p>CTR: NCT04460014<\/p>\n<p><strong>Referenser: <\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>Holmes et al, 2020, Lancet Psychiatry<\/li>\n<li>Iyadurai et al, 2018, Molecular Psychiatry<\/li>\n<li>Kanstrup, Singh et al, in press, Translational Psychiatry<\/li>\n<\/ol>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947477915\">\n<h3 id=\"P4\">P4 &#8211; Ingen skillnad avseende kardiella biomark\u00f6rer hos patienter med Covid-19 som behandlades med klorokinfosfat j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte behandlades<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Josefine Beck-Friis<\/strong><sup>1<\/sup>,Susannah Leach<sup>2, 3<\/sup>, Elmir Omerovic<sup>4, 5<\/sup>, Rickard Zeijlon<sup>6<\/sup>, Magnus Gisslen<sup>1, 7<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r mikrobiologi och immunologi, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r molekul\u00e4r och klinisk medicin, Medicinska institutionen, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>6<\/sup> Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Biomedicinska institutionen, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var bland de f\u00f6rsta att sluta anv\u00e4nda klorokinfosfat vid Covid-19 i slutet av mars 2020 p\u00e5 grund av bristande evidens avseende nyttan i kombination med risken f\u00f6r allvarliga biverkningar. Idag rekommenderar varken det europeiska eller det amerikanska l\u00e4kemedelsverket att klorokin anv\u00e4nds vid Covid-19 och de flesta kliniska studier har stoppats. Det prim\u00e4ra m\u00e5let med den h\u00e4r studien var att unders\u00f6ka huruvida patienter med Covid-19 som behandlats med klorokinfosfat har en \u00f6kad risk f\u00f6r kardiotoxicitet avseende akut ischemisk hj\u00e4rtsjukdom, hj\u00e4rtsvikt och arytmier j\u00e4mf\u00f6rt med patienter som erh\u00e5llit standardbehandling.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Retrospektiv granskning av journaler, laboratoriefynd och EKG hos patienter med Covid-19 som behandlats med klorokinfosfat och matchade kontroller som inte erh\u00e5llit klorokinfosfat.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi inkluderade 20 patienter som behandlats med klorokinfosfat och 40 kontroller, matchade i \u00e5lder och sv\u00e5righetsgrad av sjukdom. Mediantiden f\u00f6r klorokinbehandling var fem dagar med dosen 500 mg tv\u00e5 g\u00e5nger dagligen. Grupperna var j\u00e4mf\u00f6rbara avseende demografi, tidigare hj\u00e4rtsjukdom, l\u00e4kemedel som p\u00e5verkar QT-tiden, och biokemiska analyser inklusive CRP, leukocyter, lymfocyter, trombocyter, kalium och kreatinin. Vi fann inga statistiska skillnader avseende kardiellt troponin T, N-terminal pro b-type natriuretic peptide, eller EKG (Tabell 1).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi s\u00e5g inga skillnader avseende akut ischemisk hj\u00e4rtsjukdom, hj\u00e4rtsvikt eller QT-tid hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19 som behandlats med klorokinfosfat j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte behandlats med klorokin. Trots detta rekommenderar vi inte att klorokin anv\u00e4nds som behandling av Covid-19 utanf\u00f6r kliniska studier med tanke p\u00e5 bristen p\u00e5 evidens av nyttan i kombination med den \u00f6kade risken f\u00f6r arytmi och pl\u00f6tslig hj\u00e4rtd\u00f6d.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32308.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947477917\">\n<h3 id=\"P5\">P5 &#8211; Kan kv\u00e4veoxid (NO) vara en behandling vid COVID-19?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Marieann H\u00f6gman<\/strong><sup>1<\/sup>,Francesca Bertolini<sup>2<\/sup>, Vitina Carriero<sup>2<\/sup>, Fabio Ricciardolo<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Inst medicinska vetenskaper: Lung-, allergi- och s\u00f6mnforskning, Uppsala universitet<br \/><sup>2<\/sup> Dept of Clinical and Biological Sciences, University of Turin, Rare Lung Disease Unit and Severe Asthma Centre, San Luigi Gonzaga University Hospital, Orbassano, Turin, Italy<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Symtomen vid COVID-19 varierar stort. Vissa \u00e4r asymtomatiska, andra har h\u00f6g mortalitet med dyspn\u00e9, koagulationsproblem och multiorgansvikt. NO \u00e4r en multifunktionell molekyl som har en fundamental roll f\u00f6r den m\u00e4nskliga organismen.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En litteraturstudie genomf\u00f6rdes med m\u00e5l att ta reda p\u00e5 verkningsmekanismer av NO som skulle vara till nytta vid behandling av patienter med COVID-19.\u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vid en infektion med SARS-CoV-2 binder viruset till v\u00e4vnaden via en receptor (ACE2) och tar sig in i cellen. NO kan h\u00e4mma bindning och d\u00e4rmed hindra kopieringen av viruset inne i cellen. ACE2 finns i m\u00e5nga organ, speciellt i lungan (85 % av alveolernas celler typ 2), i mag-tarmkanalen och i blodk\u00e4rlen. Se figur 1. Detta kan f\u00f6rklara de m\u00e5nga olika symtomen vid virusinfektionen.<\/span><\/p>\n<p>Hos KOL patienter och r\u00f6kare finns en h\u00f6gre grad av ACE2 mRNA. M\u00e5nga r\u00f6kare drabbades av en sv\u00e5rare grad av COVID-19. R\u00f6kare har en l\u00e5g halt av endogent NO.<\/p>\n<p>H\u00f6gre halter av egenproducerat NO kan ge skydd f\u00f6r viruset, s\u00e5 som vid allergisk astma med h\u00f6gt antal eosinofiler. Av de som dog av SARS-CoV-2 var det en h\u00f6g andel som hade l\u00e5ga eosinofiltal. Vilket g\u00f6r eosinofiler till en potentiell mark\u00f6r f\u00f6r en s\u00e4mre prognos.<\/p>\n<p>Behandling av astmatiker med h\u00f6ga halter av inhalerade kortikosteroider visade sig ge en minskad m\u00e4ngd ACE2, vilket skulle kunna bidra till en minskad smittorisk.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Forskningen har inte visat om det finns en brist p\u00e5 NO, men man har diskuterat att tillf\u00f6ra NO genom inhalation. iNO-behandling \u00e4r komplicerat och det \u00e4r viktigt vilken dos som ges f\u00f6r att undg\u00e5 bieffekter.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32242.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947477919\">\n<h3 id=\"P6\">P6 &#8211; L\u00e4gre mortalitet hos kritiskt sjuka Covid-19-patienter med fulldos antikoagulantia<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sandra Jonmarker<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Jacob Hollenberg<sup>3<\/sup>, Martin Dahlberg<sup>1, 4<\/sup>, Otto Stackelberg<sup>1, 4, 5<\/sup>, Jacob Litorell<sup>2<\/sup>, \u00c5sa H. Everhov<sup>1, 4<\/sup>, Hans J\u00e4rnbert- Pettersson<sup>1<\/sup>, M\u00e5rten S\u00f6derberg<sup>1, 6<\/sup>, Jonathan Grip<sup>7, 8<\/sup>, Anna Schandl<sup>2, 9<\/sup>, Mattias Gunther<sup>1, 2<\/sup>, Maria Cronhjort<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institution f\u00f6r klinisk forskning och utbildning, S\u00f6dersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Verksamhetsomr\u00e5de Anestesi och Intensivv\u00e5rd, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Hj\u00e4rtstoppscentrum, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Verksamhetsomr\u00e5de Kirurgi, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Enhet f\u00f6r Kardiovaskul\u00e4r och Nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Verksamhetsomr\u00e5de Internmedicin, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Funktion Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska sjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk vetenskap, Intervention och Teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4r medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">En betydande del av kritiskt sjuka COVID-19-patienter utvecklar tromboemboliska komplikationer, men det \u00e4r oklart om h\u00f6gre dos trombosprofylax \u00e4r f\u00f6rknippad med l\u00e4gre mortalitet. Syftet med studien var att utv\u00e4rdera samband mellan initial dosering av trombosprofylax hos kritiskt sjuka COVID-19-patienter och risk f\u00f6r d\u00f6d, tromboembolism och bl\u00f6dning.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande COVID-19-patienter kategoriserades i tre grupper efter initial dos trombosprofylax; l\u00e5g (2500\u20134500 E tinzaparin eller 2500\u20135000 E dalteparin), medium (&gt;4500 E men &lt;175 E\/kg kroppsvikt tinzaparin eller &gt;5000 E men &lt;200 E\/kg kroppsvikt dalteparin), och h\u00f6gdos (\u2265175 E\/kg kroppsvikt tinzaparin eller \u2265200 E\/kg kroppsvikt dalteparin). Tromboprofylaxdosen baserades p\u00e5 lokala riktlinjer, inte p\u00e5 sjukdomsgrad eller risk f\u00f6r trombos. Cox proportionell riskregression anv\u00e4ndes f\u00f6r att uppskatta riskf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r d\u00f6d inom 28 dagar fr\u00e5n inskrivning p\u00e5 IVA.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">152 patienter inkluderades; 67 fick l\u00e5gdos, 48 mediumdos och 37 h\u00f6gdos trombosprofylax. Grupperna skiljde sig inte \u00e5t vid inskrivning. D\u00f6dligheten var l\u00e4gre i gruppen med h\u00f6gdos (13,5%) j\u00e4mf\u00f6rt med mediumdos (25,0%) och l\u00e5gdos trombosprofylax (38,8%), p=0,02. Riskf\u00f6rh\u00e5llandet f\u00f6r d\u00f6d var 0,33 (95% konfidensintervall 0,13-0,87) f\u00f6r h\u00f6gdos respektive 0,88 (95% konfidensintervall 0,43-1,83) f\u00f6r mediumdos, j\u00e4mf\u00f6rt med l\u00e5gdosgruppen. Resultaten var stabila i sensitivitetsanalyser n\u00e4r patienterna med s\u00e4nkt dos j\u00e4mf\u00f6rt med den initiala dosen (3,3%) respektive n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring i dos (45,4%) exkluderades. Det var f\u00e4rre tromboemboliska h\u00e4ndelser i grupperna med h\u00f6g (2,7%) j\u00e4mf\u00f6rt med medium (18,8%) och l\u00e5gdos trombosprofylax (17,9%), p=0,04, men ingen skillnad i andelen bl\u00f6dningsh\u00e4ndelser, p=0,16.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Hos kritiskt sjuka COVID-19-patienter var h\u00f6gdos trombosprofylax associerat med l\u00e4gre risk f\u00f6r d\u00f6d och f\u00e4rre tromboemboliska komplikationer utan att risken f\u00f6r bl\u00f6dning \u00f6kade.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/31938.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478080\">\n<h3 id=\"P7\">P7 &#8211; Otillr\u00e4cklig profylaktisk effekt av l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin hos patienter kritiskt sjuka i COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Karl Stattin<\/strong><sup>1<\/sup>,Miklos Lipcsey<sup>1, 2<\/sup>, Hanna Andersson<sup>1<\/sup>, Emma Pont\u00e9n<sup>1<\/sup>, Sara B\u00fclow Anderberg<sup>1<\/sup>, Anna Gradin<sup>1<\/sup>, Anders Larsson<sup>3<\/sup>, Norbert Lubenow<sup>4<\/sup>, Magnus von Seth<sup>1<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 5<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Anestesi och intensivv\u00e5rd, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Hedenstiernalaboratoriet, CIRRUS, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Anestesi och intensivv\u00e5rd, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Klinisk kemi, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r immunologi, genetik och patologi, Klinisk immunologi, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk cellbiologi, Integrativ fysiologi, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 \u00e4r ett protrombotiskt tillst\u00e5nd associerat med s\u00e5v\u00e4l arteriella som ven\u00f6sa tromboser vilka orsakar betydande morbiditet och mortalitet. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka koagulationsstatus hos patienter kritiskt sjuka i COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Trettioen (31) konsekutiva patienter med COVID-19 inlagda p\u00e5 centrala intensivv\u00e5rdsavdelningen vid Akademiska sjukhuset Uppsala 13:e mars till 14:e april 2020 inkluderades i studien och unders\u00f6ktes med upprepade konventionella koagulationsprover, trombelastografi (TEG) och anti-faktor Xa-aktivitet. Patienterna fick trombosprofylax i form av subkutant dalteparin 75-100 U\/kg.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Fem patienter (16 %) utvecklade symtomatisk trombos. D-dimer var h\u00f6gre hos patienter som utvecklade trombos j\u00e4mf\u00f6rt med de som inte gjorde det (median 3,7 mg\/L (kvartilavst\u00e5nd 2,0-6,6) vs 1,1 (kvartilavst\u00e5nd 0,7-2,8), p=0,039 referensintervall&lt;0,67 mg\/L). D-dimer steg under v\u00e5rdtiden. P\u00e5 TEG hade alla patienter Maximum Amplitude (MA) &gt;65 mm, och 42 % hade MA &gt;72 mm vid n\u00e5got tillf\u00e4lle under intensivv\u00e5rden. Anti-faktor Xa-niv\u00e5er var under profylaktiskt intervall hos 23 % av patienterna och \u00f6ver profylaktiskt intervall hos 46 % av patienterna vid n\u00e5got tillf\u00e4lle. Det fanns ingen statistiskt signifikant korrelation mellan dalteparindos och anti-faktor Xa-aktivitet.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Patienter som \u00e4r kritiskt sjuka i COVID-19 har h\u00f6g D-dimer och h\u00f6g MA p\u00e5 TEG vilket tyder p\u00e5 hyperkoagulabilitet. Associationen mellan l\u00e5gmolekyl\u00e4r heparindos, trombos, koagulation m\u00e4tt med TEG och anti-faktor Xa-aktivitet var variabel och sv\u00e5r att f\u00f6ruts\u00e4ga. Detta antyder att standarddoser l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin kan vara otillr\u00e4ckligt f\u00f6r adekvat trombosprofylax vid COVID-19. Det \u00e4r viktigt att monitorera koagulation och trombosprofylax hos patienter med COVID-19, men v\u00e5r studie pekar p\u00e5 sv\u00e5righeterna att tolka provresultaten i f\u00f6rh\u00e5llande till trombosrisken.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32295.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478086\">\n<h3 id=\"P8\">P8 &#8211; RECOVER studien, kan ARB mildra COVID-19?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anders Hedman<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Alice G\u00f6tberg VO Int Med, S\u00f6S<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 liknar ingen annan infektion. Patienterna som drabbas mest kritiskt har metabola syndromet som gemensam faktor framf\u00f6rallt hypertoni samt b\u00e5lfetma. Covid-19 g\u00e5r in i cellen via ACE2 receptorn vilket leder till en nedreglering av ACE 2 och skapar en ombalans i Angiotensin systemet med en \u00f6vervikt mot Angiotensin II mot Ang 1-7. Denna obalans leder till ett flertal av de kliniska manifestationer vi ser hos det sv\u00e5rt sjuka Covid-19 patienterna, lungp\u00e5verkan, trombos ben\u00e4genhet, cytokinstorm, hypernatremi, etc. Angiotensin recetor blockad(ARB) eller ACE h\u00e4mmare har i retrospektiva unders\u00f6kningar visat att sjukdomsf\u00f6rloppet bmlir ildare samt har en l\u00e4gre d\u00f6dlighet. Detta m\u00e5ste verifieras i randomiserade kontrollerade studier.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi har startat en RCT d\u00e4r patienter \u00f6ver 18 \u00e5r, med positiv PCR f\u00f6r Covid 19(CV-19), sjukhusv\u00e5rdas p\u00e5 v\u00e5rdavdelning f\u00f6r CV-19 . De randomiseras till behandling med Losartan eller standardbehandlinge. Detta oberoende om man har hypertoni eller inte. Utfallsm\u00e5ttet \u00e4r \u00f6verf\u00f6ring till intensivv\u00e5rd eller d\u00f6d. Vi kommer \u00e4ven att kontrolllera inflammationsmark\u00f6rer samt koagulationsmark\u00f6rer. Vi kommer att utv\u00e4rdera om behandligen \u00e4r s\u00e4ker i denna patientgrupp. Powerber\u00e4kningen \u00e4r p\u00e5 750 patienter. L\u00e4kemedelsverket har som krav att vi monitorerar alla adverse events p\u00e5 de f\u00f6rsta 100 patienterna.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Till dags datum har vi randomiserat 19 patienter p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset. Inga patienterna har visat n\u00e5gra nya biverkningar av Losartan. Inkludering p\u00e5g\u00e5r.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Det finns b\u00e5de en patofysiologisk bakgrund samt retrospektiva data som talar f\u00f6r att ARB eller ACE-h\u00e4mmare kan ha en mildrande effekt av CV-19 infektion och eventuellt minskar mortaliteten. Liknande studier av ARB samt ACE-h\u00e4mmare p\u00e5g\u00e5r i v\u00e4rlden, b. Inga data finns \u00e4nnu publicerade.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478087\">\n<h3 id=\"P9\">P9 &#8211; Rekombinant human DNase I (pulmozyme) som behandling av NETs (Neutrophil Extracellular Traps) vid COVID-19 med allvarlig respiratorisk svikt<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Adam Linder<\/strong><sup>1<\/sup>,Jane Fisher<sup>1<\/sup>, Tirthankar Mohanty<sup>1<\/sup>, Christopher Karlsson<sup>1<\/sup>, Hossein Khademi<sup>1<\/sup>, Attila Frigyesi<sup>2<\/sup>, Pontus Nordenfelt<sup>1<\/sup>, Johan Malmstr\u00f6m<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Lund University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Division of Infection Medicine, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Lund University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Division of Anaesthesia and Intensive Care, Lund, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neutrophil Extracellular Traps (NETs) \u00e4r framf\u00f6r allt associerade med bakterieinfektioner och orsakar segt slem, hyperinflammation och tromboser vilket \u00e4r tre kardinalsymtom vid allvarlig COVID-19. Rekombinant humant DNase I (rhDNase, Pulmozyme) \u00e4r ett v\u00e4lbepr\u00f6vat l\u00e4kemedel som anv\u00e4nds bl.a. vid cystisk fibros och som kan l\u00f6sa upp NETs. V\u00e5r hypotes var att NETs finns i luftv\u00e4garna vid allvarlig COVID-19 och att behandling med pulmozyme kan vara en effektiv behandling vid COVID-19 med allvarlig respiratorisk p\u00e5verkan.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi anv\u00e4nde flourescensmikroskopi f\u00f6r att analysera sputum p\u00e5 3 patienter med allvarlig COVID-19 och fann stora m\u00e4ngder NETs. D\u00e4refter behandlade vi 5 patienter med allvarlig Covid-19 med nebuliserat Pulmozyme och f\u00f6ljde deras syrgasbehov och kliniska utfall. Samtidigt visualiserade och kvantifierade vi NETs i sputum med immunofluorescens och m\u00e4tte pulmozymeeffekten p\u00e5 sputum- samt plasma-proteomet med hj\u00e4lp av avancerad masspektrometri.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi kunde p\u00e5visa signifikant h\u00f6gre m\u00e4ngd NETs i sputum vid COVID-19 j\u00e4mf\u00f6rt med kontroller. Pulmozymebehandling inleddes n\u00e4r fyra patienter kr\u00e4vde h\u00f6g-fl\u00f6des syrgasbehandling (Optiflow). M\u00e4ngden NETs i sputum reducerades signifikant efter rhDNase-behandling (Figure 1). Syrgasbehovet f\u00f6r alla patienter b\u00f6rjade minska signifikant inom tre dagar efter rhDNase-behandlingen d\u00e5 alla var utan Optiflow-behov och inga patienter beh\u00f6vde IVA-v\u00e5rd. Sputum- och plasmaproteomanalys indikerade att inflammatoriska mark\u00f6rer, k\u00e4rll\u00e4ckage och virusm\u00e4ngd minskade efter behandling.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">NETs kan bidra till patofysiologin vid allvarlig COVID-19 och behandling med rhDNase (pulmozyme) kan minska syrgasbehovet och den proinflammatoriska, protrombotiska komponenten och d\u00e4rmed vara en effektiv och s\u00e4ker adjuvant behandling vid allvarlig COVID-19. En randomiserad, placebokontrollerad multicenterstudie p\u00e5g\u00e5r.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32132.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478090\">\n<h3 id=\"P10\">P10 &#8211; Syrgasbehandling till sjukhusv\u00e5rdade Covid-19-patiener, empiriskt underlag f\u00f6r livsviktig kapacitetsplanering<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna Hvarfner<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Hampus Ekstr\u00f6m<sup>3, 4<\/sup>, Ahmed Al-Djaber<sup>3, 5<\/sup>, Markus Castegren<sup>3, 6<\/sup>, Carl Otto Schell<sup>3, 5, 7<\/sup>, Tim Baker<sup>7<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Malungs v\u00e5rdcentral, Region Dalarna<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk forskning Dalarna, Uppsala universitet<br \/><sup>3<\/sup> Centrum f\u00f6r klinisk forskning S\u00f6rmland, Uppsala universitet<br \/><sup>4<\/sup> Nyk\u00f6pings Lasarett, Region S\u00f6rmland<br \/><sup>5<\/sup> Medicinkliniken, Nyk\u00f6pings Lasarett, Region S\u00f6rmland<br \/><sup>6<\/sup> CLINTEC, Karolinska Instititutet<br \/><sup>7<\/sup> Institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 forts\u00e4tter st\u00e4lla stora krav p\u00e5 v\u00e4rldens sjukv\u00e5rd Mycket fokus har legat p\u00e5 respiratorbehandling av sv\u00e5rt sjuka patienter med andningssvikt till f\u00f6ljd av viruset. Mindre uppm\u00e4rksamhet har \u00e4gnats basala behandlingar s\u00e5som syrgas, vars tillg\u00e5ng \u00e4r begr\u00e4nsad i stora delar av v\u00e4rlden. Optimerad kapacitetsplanering av syrgas \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att r\u00e4dda liv.\u00a0 WHO har estimerat syrgasbehovet hos Covid-19-patienter utanf\u00f6r intensivv\u00e5rd till 10 liter\/minut, men empiriskt underlag f\u00f6r denna uppskattning saknas \u00e4nnu. Syftet med f\u00f6religgande studie \u00e4r att beskriva genomsnittlig syrgasbehandling till sjukhusv\u00e5rdade Covid-19-patienter utanf\u00f6r intensivv\u00e5rd baserat p\u00e5 en svensk kohort. H\u00e4r presenteras n\u00e5gra prelimin\u00e4ra resultat.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Nyk\u00f6pings lasarett var bland de f\u00f6rsta svenska sjukhusen att v\u00e5rda ett stort antal Covid-19-patienter.\u00a0 I kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringssyfte uppr\u00e4ttades en databas med alla vuxna Covid-19 patienter som lades in p\u00e5 medicinkliniken mellan 13\/3 och 22\/5. Etikpr\u00f6vningsmyndigheten godk\u00e4nde studien (diarienummer 2020-04012). Data h\u00e4mtades fr\u00e5n den elektroniska journalen: vitalparametrar vid triage, patientkarakt\u00e4ristika och alla registrerade saturationsv\u00e4rden och syrgasfl\u00f6den. Given syrgasvolym mellan varje kontroll ber\u00e4knades. Intensivv\u00e5rdade patienter exkluderades fr\u00e5n analysen av syrgasbehandling.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">206 patienter inkluderades, varav 58% m\u00e4n och 42% kvinnor. Median\u00e5ldern var 65 \u00e5r \u00a0och 26% hade BMI &gt;30. Andelen hypoxiska vid triage var 23%. Prelimin\u00e4ra resultat baserade p\u00e5 30 av patienterna visar en genomsnittlig syrgasbehandling \u00f6ver v\u00e5rdtiden p\u00e5 1,8 liter\/min.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Nyk\u00f6pingskohorten av Covid-19-patienter liknar andra beskrivna patientkohorter avseende k\u00f6n, \u00e5lder och BMI. Prelimin\u00e4ra resultat indikerar att syrgasbehovet hos sjukhusv\u00e5rdade Covid-19-patienter utanf\u00f6r intensivv\u00e5rd kan vara l\u00e4gre \u00e4n WHO:s estimat. Vidare analys av kohortens syrgasbehandling p\u00e5g\u00e5r och resultat fr\u00e5n fler patienter v\u00e4ntas under de kommande veckorna.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478092\">\n<h3 id=\"P11\">P11 &#8211; The usage of high-flow nasal oxygen (HFNO) for patients with Covid-19 outside intensive care units<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">1. Behandling<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Issa Issa<\/strong><sup>1<\/sup>,M\u00e5rten S\u00f6derberg<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Verksamhetsomr\u00e5de Internmedicin, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">H\u00f6gfl\u00f6desgrimma (HFNO) har traditionellt anv\u00e4nts p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelningar (IVA). D\u00e5 Covid-19 pandemin \u00e4r en utmaning f\u00f6r hela v\u00e4rlden forts\u00e4tter v\u00e5rdgivarna l\u00f6sa problemet med \u00f6kande behov av platser p\u00e5 intensivv\u00e5rden. HFNO \u00e4r v\u00e4lstuderat f\u00f6r akut respiratorisk stressyndrom (ARDS). Vi f\u00f6rs\u00f6kte studera anv\u00e4ndningen av HFNO hos patienter med m\u00e5ttlig till uttalad ARDS relaterad till Covid-19 pneumoni utanf\u00f6r IVA och dess f\u00f6rdelar f\u00f6r patienter och f\u00f6r att avlasta IVA.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi b\u00f6rjade en projekt f\u00f6r att anv\u00e4nda HFNO p\u00e5 infektionsavdelning p\u00e5 S\u00f6dersjukhuset. Patienter med Covid-19 som beh\u00f6vt HFNO flyttades till denna avdelning efter bed\u00f6mning av narkosl\u00e4kare eller intensivist. Patienterna observerades med frekventa kontroller f\u00f6r att bed\u00f6ma behovet av IVA-v\u00e5rd vid f\u00f6rs\u00e4mring. M\u00e5let var att avlasta intensiven.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi studerade 41 patienter med Covid-19 som haft behandling med HFNO antingen prim\u00e4rt (Step-Up) eller efter stabilisering p\u00e5 IVA (Step-Down). Vi studerade patienternas k\u00e4nnetecken och resultatet av behandlingen, och j\u00e4mf\u00f6rt med en subgrupp som inte \u00f6verlevt behandlingen.Varje patient har i snitt haft 5,6 dagars behandling med HFNO. 55% av patienterna skrevs ut till hemmet eller till geriatriken. 10% har undvikit IVA helt och 15% som haft samtidigt 0-HLR beslut \u00f6verlevt och flyttat till geriatriken. Anv\u00e4ndning av HFNO sparade totalt 229 dagar p\u00e5 IVA. Mortailitet var h\u00f6gre hos \u00e4ldre patienter som hade andra sjukdomar (huvudsakligen hypertoni och fetma).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">HFNO behandling \u00e4r genomf\u00f6rbar och effektiv f\u00f6r patienter med Covid-19. Den spararresurser p\u00e5 IVA n\u00e4r behovet \u00e4r uttalat. Den har ytterligare f\u00f6rdelar som vaket magl\u00e4ge och mindre IVA-komplikationer. D\u00e4remot kr\u00e4vs det mer frekventa kontroller d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mring \u00e4r vanligt.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">2. Diagnostik<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478094\">\n<h3 id=\"P12\">P12 &#8211; Biomark\u00f6rer i plasma indikerar CNS-p\u00e5verkan vid sv\u00e5r covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Nelly Kanberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Nicholas Ashton<sup>3, 4, 5, 6<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Lindh<sup>1, 2<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>7<\/sup>, Kaj Blennow<sup>3, 8<\/sup>, Henrik Zetterberg<sup>3, 8, 9, 10<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Institution f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin vid G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> V\u00e4stra G\u00f6talandsregion, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Infektionskliniken, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Institution f\u00f6r Psykiatri och Neurokemi, Institutet f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin vid G\u00f6teborgs Universitet, Mo\u0308lndal, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Wallenbergcentrum f\u00f6r molekyl\u00e4r och translationell medicin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> King\u2019s College London, Institute of Psychiatry, Psychology &amp; Neuroscience, Maurice Wohl Clinical Neuroscience Institute, London, UK<br \/><sup>6<\/sup> NIHR Biomedical Research Centre for Mental Health &amp; Biomedical Research Unit for Dementia at South London &amp; Maudsley NHS Foundation, London, UK<br \/><sup>7<\/sup> Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>8<\/sup> Klinisk Neurokemiska Laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhus, M\u00f6lndal, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Department of Neurodegenerative Disease, UCL Institute of Neurology, London, United Kingdom<br \/><sup>10<\/sup> UK Dementia Research Institute at UCL, London, United Kingdom<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neurologiska och neurokognitiva symptom \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid covid-19, ex f\u00f6rlust av lukt- och smaksinne, konfusion, kramper och ibland medvetandep\u00e5verkan. I den h\u00e4r studien unders\u00f6kte vi plasmakoncentrationerna av tv\u00e5 biomark\u00f6rer f\u00f6r CNS-p\u00e5verkan: neurofilament light chain protein (NfL; en mark\u00f6r f\u00f6r neuronskada) och gliafibrill\u00e4rt surt protein (GFAp; en mark\u00f6r f\u00f6r astrocyt- aktivering\/skada) hos patienter med mild, m\u00e5ttlig respektive sv\u00e5r covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi rekryterade 47 patienter med mild (ej i behov av inneliggande v\u00e5rd) (n = 20), m\u00e5ttlig (sjukhusv\u00e5rdade, syrgaskr\u00e4vande) (n = 9) eller sv\u00e5r (intensivv\u00e5rdade) (n = 18) covid-19. NfL och GFAp analyserades i plasma med single molecule array, Simoa. Prover togs i samband med f\u00f6rsta bes\u00f6ket och uppf\u00f6ljande prover efter i medel (SD) 11,4 (5,06) dagar. Resultaten j\u00e4mf\u00f6rdes med data fr\u00e5n 33 \u00e5ldersmatchade friska kontroller.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienterna med sv\u00e5r covid-19 hade h\u00f6gre plasmakoncentrationer av GFAp (p = 0,001) och NfL (p &lt;0,001) \u00e4n \u00e5lderskorrelerade kontroller (fig 1). GFAp var \u00e4ven f\u00f6rh\u00f6jt hos m\u00e5ttligt sjuka patienter (p = 0,03). Plasma-GFAp sj\u00f6nk vid uppf\u00f6ljning efter en initial tidig topp (p &lt;0,01), medan NfL \u00f6kade fr\u00e5n f\u00f6rsta till sista provtagningen (p &lt;0,01), vilket indikerar tidig astrocytp\u00e5verkan f\u00f6ljt av senare axonal skada hos sv\u00e5rt sjuka patienter med covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Tecken p\u00e5 neuron- och astroglia-p\u00e5verkan kunde p\u00e5visas hos patienter med m\u00e5ttlig och sv\u00e5r covid-19 men inte hos patienter med mild sjukdom som inte kr\u00e4vt sjukhusv\u00e5rd. Orsaken till, och den kliniska betydelsen av, CNS-p\u00e5verkan vid covid-19 \u00e4r fortfarande till stora delar oklar.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32106.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478097\">\n<h3 id=\"P13\">P13 &#8211; Cardiac involvement in patients with COVID-19 &#8211; a prospective observational echocardiographic study<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Keti Dalla<\/strong><sup>1<\/sup>,Bengt Nellg\u00e5rd<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd f\u00f6r Anestesiologi och intensivv\u00e5rd, Sahlgrenska Sjukhuset, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Cardiac involvement in COVID-19-<span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">patients<\/span> is an important complication affecting both ICU-admissions and mortality. This observational study evaluated right (RV) and left ventricular (LV) function with echocardiography (UCG) correlating these to biomarker levels of\u00a0 hs-TNT, Nt-pro-BNP, D-dimer and Fibrinogen. A subgroup of patients received <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">milrinone-<\/span>inhalations in whom we evaluated its effect on RV-overload and systolic function.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">ICU-patients with COVID-19 (n=<span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">31) <\/span>in need of mechanical ventilation were prospectively included. Hemodynamic and respiratory variables were measured at the time of the UCG-examination and biomarkers were obtained on arrival to ICU and then followed routinely. A subgroup of patients (n=<span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">8) <\/span>received Milrinone inhalation 5 mg x 12 due to respiratory derangement. The effects of Milrinone on RV-function and hemodynamics were followed by UCG.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\"><span style=\"background-color: #ffffff; cursor: text; display: inline; float: none; times new roman&amp;quot;,times,serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\"><span style=\"background-color: #ffffff; cursor: text; display: inline; float: none; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">On UCG we m<\/span><\/span>ost commonly found a RV overload +\/- systolic dysfunction. RV dilation was found in 62% of patients. Pulmonary acceleration time (AT) &lt; 100 msec in 55 % of patients and\u00a0 indices of RV systolic function as FAC, RV-strain, were abnormal in 30% and 31% of patients, respectively. Cardiac index was &lt; 2.5 l\/min*m <\/span><sup style=\"times new roman&amp;quot;,times,serif; font-size: 11.6px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">2<\/sup><span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\"> in 58% of patients. Left ventricular ejection fraction and global left ventricular strain were impaired in 10 % and 16 %. The correlation between UCG variables and biomarkers was poor. Milrinone-inhalation failed to improve RV-function and hemodynamics.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">RV-overload was commonly found, but he poor correlation to Nt-proBNP and hs-TNT argues against severe myocardial involvement. <span style=\"background-color: #ffffff; cursor: text; display: inline; float: none; times new roman&amp;quot;,times,serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">Milrinone-inhalation failed to improve RV-function, <\/span>reinforceing the hypothesis that most likely the\u00a0 RV-overload is caused by lung vascular damage and hypercoagulation rather than by vasoconstriction.<\/span><\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478099\">\n<h3 id=\"P14\">P14 &#8211; Heparinbindande protein och endotelglykocalyx som biomark\u00f6rer f\u00f6r sv\u00e5r COVID-19 \u2013 en prospektiv, observationell kohortstudie<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lisa Mellhammar<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Louise Thelaus<sup>2<\/sup>, Sixten El\u00e9n<sup>2<\/sup>, Jane Fisher<sup>2<\/sup>, Adam Linder<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Vo Infektion, Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, Lund<br \/><sup>2<\/sup> Medicinska fakulteten, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lund<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Heparinbindande protein (HBP) \u00e4r ett neutrofilt protein med en nyckelroll vid bakteriell sepsis som har visats vara en lovande biomark\u00f6r vid sv\u00e5ra infektioner. Syndecaner och glypicaner \u00e4r delar av glykocalyx, vilket f\u00e4lls fr\u00e5n endotel vid sepsis, de \u00e4r d\u00e4rmed potentiella biomark\u00f6rer f\u00f6r endoteldysfunktion.<\/span><\/p>\n<p>Syftet med denna studie var att studera huruvida HBP, syndecaner eller glypicaner \u00e4r delaktiga i patofysiologin vid sv\u00e5r COVID-19 och om s\u00e5 \u00e4r fallet, huruvida de kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga allvarlig sjukdom med hj\u00e4lp av ett snabbtest.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En prospektiv studie av biomark\u00f6rer hos patienter som l\u00e4ggs in p\u00e5 sjukhus med en bekr\u00e4ftad COVID-19-diagnos. Plasmaprover och kliniska data samlades in vid inskrivning, under v\u00e5rdtid och vid utskrivning. Prover analyserades med enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) samt ett nytt immunofluorescensm\u00e4tande snabbtest (Joinstar) f\u00f6r analys av HBP-koncentration.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Trettiofem COVID-19-patienter inkluderades i studien. HBP var signifikant f\u00f6rh\u00f6jt hos COVID-19-patienter med organdysfunktion (n = 23) j\u00e4mf\u00f6rt med de utan organdysfunktion (n = 6), 24,7 ng \/ ml (95% KI 17,3-48,4) j\u00e4mf\u00f6rt med 10,6 ng \/ ml (95% KI 6,2-17,1 ng \/ ml), p = 0,03. Syndecan-1 och Glypican-4 var inte signifikant f\u00f6rh\u00f6jda hos patienter med organdysfunktion. HBP-snabbtest visade god korrelation med standard ELISA (R = 0,83). HBP m\u00e4tt med snabbtest f\u00f6rutsp\u00e5dde utveckling av COVID-inducerad organdysfunktion inom 72 timmar med area under curve (AUC) 0,88.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Neutrofilderiverat HBP \u00e4r f\u00f6rh\u00f6jt i snabbtestanalys f\u00f6re organdysfunktion hos patienter med sv\u00e5r COVID-19. HBP kan d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4ndas kliniskt som en prognostisk mark\u00f6r i COVID-19.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478101\">\n<h3 id=\"P15\">P15 &#8211; Kan intensivv\u00e5rdsl\u00e4kare uppt\u00e4cka djup ventrombos med ultraljudsscreening av kritiskt sjuka covid-19-patienter?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sarah Galien<\/strong><sup>1<\/sup>,Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 2<\/sup>, Mikl\u00f3s Lipcsey<sup>1<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Jacob Ros\u00e9n<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivv\u00e5rd, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk cellbiologi, Integrativ fysiologi, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Tromboembolier \u00e4r en vanlig och allvarlig konsekvens av det inflammatoriska svaret p\u00e5 sv\u00e5r infektion med SARS-CoV-2. Ultraljudsscreening f\u00f6r djup ventrombos (DVT) kan uppt\u00e4cka och m\u00f6jligg\u00f6ra behandling av tromboser i ett tidigt skede. I april 2020 inf\u00f6rdes screening med bilateralt proximalt ultraljud av nedre extremiteterna som rutin p\u00e5 patienter med Covid-19 p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelningen (IVA) p\u00e5 Akademiska sjukhuset i Uppsala. Intensivv\u00e5rdsl\u00e4kare med begr\u00e4nsad tidigare erfarenhet av DVT-ultraljud erh\u00f6ll en kort utbildning i kompressionsultraljud av vena femoralis communis och vena poplitea. Patologiska screeningfynd remitterades till bild- och funktionsmedicinskt centrum f\u00f6r bekr\u00e4ftelse. V\u00e5r hypotes var att DVT kunde uppt\u00e4ckas hos kritiskt sjuka Covid-19-patienter i denna kontext.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta var en retrospektiv kohortstudie. Skriftligt informerat samtycke hade inh\u00e4mtats fr\u00e5n samtliga patienter. All data extraherades fr\u00e5n patientjournalen. Negativa screeningunders\u00f6kningar f\u00f6ljdes upp i tre m\u00e5nader f\u00f6r att identifiera DVTer som hade missats. \u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Mellan den 10e april och 14e juli 2020 v\u00e5rdades 124 patienter med bekr\u00e4ftad Covid-19 p\u00e5 IVA p\u00e5 Akademiska sjukhuset i Uppsala varav 56 screenades. \u00c5tta intensivv\u00e5rdsl\u00e4kare utf\u00f6rde unders\u00f6kningarna. Fyra (7%) patienter bed\u00f6mdes ha DVT varav tre (5%) bekr\u00e4ftades vid formell unders\u00f6kning (positivt prediktivt v\u00e4rde (PPV) &#8211; 75%). Ingen av de 52 patienterna med negativ screening fick DVT-diagnos inom den tre m\u00e5nader l\u00e5nga uppf\u00f6ljningen eller fram till dess att de avled.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Intensivv\u00e5rdsl\u00e4kare kan, med kort f\u00f6reg\u00e5ende tr\u00e4ning, uppt\u00e4cka DVT hos patienter med sv\u00e5r Covid-19. Patologiska screeningfynd b\u00f6r verifieras med formell unders\u00f6kning eftersom PPV var l\u00e5gt. Ingen av patienterna med negativ screening diagnosticerades med DVT under uppf\u00f6ljningstiden.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478103\">\n<h3 id=\"P16\">P16 &#8211; Kemometrisk metabolitanalys som beslutsst\u00f6d vid handl\u00e4ggning av Covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Alicia Edin<sup>1<\/sup>,Andrea Puhar<sup>2<\/sup>, Camilla Brorsson<sup>1<\/sup>, Mattias Forsell<sup>3<\/sup>, Clas Ahlm<sup>3<\/sup>, Sara Cajander<sup>4<\/sup>, <strong>Johan Normark<\/strong><sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kliniska vetenskaper, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4rbiologi, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicinska Vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span lang=\"SV\">Metabolomik \u00e4r en del av systembiologin och inneb\u00e4r relativ eller absolut kvantifiering av ett globalt metabolt svar p\u00e5 specifika stimuli. Det inbegriper analys av hundra till tusentals molekyler med l\u00e5g vikt i exempelvis blod eller urin. En stor m\u00e4ngd evidens g\u00f6r g\u00e4llande att sammans\u00e4ttningen av metaboliter i kroppsv\u00e4tskor kan korrelera till olika sjukdomsfenotyper. Det finns inget specifikt test i nul\u00e4get som s\u00e4kert kan prediktera f\u00f6r sv\u00e5r Covid-19 sjukdom eller risken f\u00f6r sequaele. Detta \u00e4r en ansats att unders\u00f6ka m\u00f6jligheterna att finna stabila biomark\u00f6rer som kan prediktera detta.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"SV\">Vi har studerat en kohort patienter som ing\u00e5r i CoVUm studien som bedrivs i Ume\u00e5 och \u00d6rebro. Detta \u00e4r en prospektiv uppf\u00f6ljningsstudie d\u00e4r patienter med mild till sv\u00e5r sjukdom f\u00f6ljs upp till fem \u00e5r efter insjuknande med regelbunden provtagning, klinisk fysiologisk och neuropsykologisk uppf\u00f6ljning. I nul\u00e4get \u00e4r strax \u00f6ver 200 patienter inkluderade i studien. En f\u00f6rsta intrerrimsanalys \u00e4r genomf\u00f6rd d\u00e4r ett subset patienter analyserats i konsekutiva prover avseende global metabolitsamans\u00e4ttning i plasma. Tv\u00e5 masspektrometriska analyser med\u00a0UHPLC-TOF-MS och GC-TOF-MS av\u00a0prover fr\u00e5n de f\u00f6rsta sjukdomsveckorna d\u00e4r 217 annoterade metaboliter har kvantifierats i samtliga prover.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span lang=\"SV\">Resultaten av den f\u00f6rsta analysen visar, vid j\u00e4mf\u00f6relse med en kontrollgrupp av friska individer och patienter sjuka i mycoplasmapneumoni med samma \u00e5lders och k\u00f6nsf\u00f6rdelning, ett m\u00f6nster som skiljer sig fr\u00e5n de \u00f6vriga.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"SV\">Covid-19 sjukdom har en egen metabol fenotyp. Vidare arbete p\u00e5g\u00e5r med att ut\u00f6ka analysen med fler patienter \u00f6ver l\u00e4ngre tid och att korrelera akuta och kroniska sjukdomsfenotyper till metabola m\u00f6nster. <\/span><\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478106\">\n<h3 id=\"P17\">P17 &#8211; L\u00e5g f\u00f6rekomst av bakteriemi och h\u00f6g andel f\u00f6roreningar i blododlingar hos patienter med COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">David Yu<sup>1<\/sup>,Karolina Ininbergs<sup>2<\/sup>, Karolina Hedman<sup>2<\/sup>, Christian G. Giske<sup>2<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>3<\/sup>, <strong>Volkan \u00d6zenci<\/strong><sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Medicinsk Enhet Akut, Tema Akut Och Reparativ Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>2<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetslaborato\u00adriet; Karo\u00adlins\u00adka universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Patientomr\u00e5de infektionssjukdomar, Tema inflammation och infektion, Karo\u00adlins\u00adka Universitetssjukhuset, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sekund\u00e4ra bakterieinfektioner \u00a0\u00e4r viktiga vid allvarliga virala infektioner. I den h\u00e4r studien analyserades f\u00f6rekomst av bakteriemi hos patienter med COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Med hj\u00e4lp av en retrospektiv kohortstudiedesign j\u00e4mf\u00f6rdes SARS-CoV-2-positiva patienter fr\u00e5n 1 mars till 30 april 2020 (COVID-19-gruppen) med patienter utan bekr\u00e4ftad SARS-CoV- 2 under samma period (kontrollgrupp 2020) och med patienter urval 1 mars till 30 april 2019 (kontrollgrupp-2019). Data om andelen blododlingspositivitet, kliniskt relevant v\u00e4xt och kontaminant v\u00e4xt analyserades.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 15 103 patienter och 17 865 bakteriemi episoder studerades. Kliniskt relevant v\u00e4xt detekterades i 197\/3027 (6,5%) bakteriemi episoder i COVID-19-gruppen j\u00e4mf\u00f6rt med 717\/6663 (10,8%) i kontrollgrupp-2020 (p &lt;0,0001) och 850 \/ 8,175 (10,4%) i kontroll grupp-2019 (p &lt;0,0001). F\u00f6rorening observerades i 255\/3027 (8,4%) bakteriemi episoder i COVID-19-gruppen j\u00e4mf\u00f6rt med 330\/6663 (5,0%) i kontrollgrupp-2020 (p &lt;0,0001) och 354 \/ 8,175 (4,3%) i kontrollgrupp- 2019 (p &lt;0,0001).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Den h\u00e4r studien visar att f\u00f6rekomsten av bakteriemi hos COVID-19-patienter \u00e4r l\u00e5g medan kontamineringsgraden av blododlingar \u00e4r h\u00f6g. Denna kunskap b\u00f6r p\u00e5verka riktlinjer f\u00f6r provtagning av blododling och empirisk antibiotikabehandling hos COVID-19-patienter.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478109\">\n<h3 id=\"P18\">P18 &#8211; Modellering och prediktion av COVID-19 patienter med h\u00f6g risk<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Robert Feldt<\/strong><sup>1<\/sup>,Richard Torkar<sup>1<\/sup>, Marina Axelson-Fisk<sup>2<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>3<\/sup>, Magnus Kjellberg<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Inst. f\u00f6r Data- och Informations-teknik, Chalmers | G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Inst. f\u00f6r Matematik, Chalmers<br \/><sup>3<\/sup> Avd f\u00f6r Infektionssjukdomar, Inst. f\u00f6r Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>4<\/sup> Centrum f\u00f6r Digital H\u00e4lsa, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Forskning kring modellering av COVID-19 har fokuserat huvudsakligen p\u00e5 infl\u00f6det av patienter. Detta f\u00f6renklar planering men hj\u00e4lper inte vid diagnostik\/behandling. Ist\u00e4llet beh\u00f6vs patient-specifika modeller f\u00f6r kritiska utfall s\u00e5som mortalitet. Om statistik\/maskininl\u00e4rning kan ta fram dessa modeller automatiskt kan klinisk erfarenhet st\u00e4mmas av mot dem. Detta kr\u00e4ver att modellerna kan f\u00f6rst\u00e5s och tolkas av medicinsk expertis.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Vi replikerade tv\u00e5 studier som f\u00f6reslagit modeller f\u00f6r mortalitets-prediktion hos COVID-19 patienter, 4C mortality score (Knight et al, BMJ, Sept2020) samt CovEWS (Schwab et al, pre-print, Aug2020). Cohort var patienter (N=5289) med misst\u00e4nkt\/konstaterad COVID-19 i slutenv\u00e5rd i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen v\u00e5ren 2020 (mortalitet 8.4%). Som komplement till den enkla (4C) och den komplexa (CovEWS) modellen anv\u00e4nde vi metoder med potentiella f\u00f6rdelar: optimala beslutstr\u00e4d och riskmodeller (h\u00f6g tolkbarhet, garanterad prestanda) och bayesiansk modellering (kvantifierad os\u00e4kerhet).<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Inte alla faktorer som ing\u00e5r i 4C eller CovEWS fanns tillg\u00e4ngliga i materialet s\u00e5 replikeringen \u00e4r partiell. Vinsten med komplexa modeller \u00e4r liten och mindre modeller enklare att f\u00f6rst\u00e5. Metoder som garanterar optimalitet kostar ber\u00e4kningskraft men kan ge modell-spektrum d\u00e4r medicinsk expertis sedan kan g\u00f6ra avv\u00e4gningar mellan modell-prestanda och -komplexitet.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span style=\"font-weight: 400;\">Metoder f\u00f6r att automatiskt ta fram patient-specifika modeller f\u00f6r prediktion av risk vid COVID-19 kan tillf\u00f6ra insikter och p\u00e5verka klinisk praktik. Kvaliteten p\u00e5 data \u00e4r centralt snarare \u00e4n vilken modellerings-metod som v\u00e4ljs. Generalisering av metoder f\u00f6r att automatiskt ta fram optimala beslutsmodeller av olika storlek b\u00f6r studeras \u00e4ven f\u00f6r andra infektionssjukdomar och mer generellt (f\u00f6r andra diagnoser\/tillst\u00e5nd). Detta kr\u00e4ver ut\u00f6kat samarbete mellan klinisk expertis och experter p\u00e5 statistik, maskininl\u00e4rning, visualisering och programvaruteknik.<\/span><\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478112\">\n<h3 id=\"P19\">P19 &#8211; Nersystemsp\u00e5verkan vid COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Stefanos Klironomos<sup>1, 2<\/sup>,Antonios Tzortzakakis<sup>1, 3<\/sup>, Annika Kits<sup>1, 2<\/sup>, Claes \u00d6hberg<sup>1, 2<\/sup>, Evangelia Kollia<sup>1<\/sup>, Amir Ahoromazdae<sup>4<\/sup>, H\u00e5kan Almqvist<sup>1, 2<\/sup>, \u00c5sa Aspelin<sup>1<\/sup>, Heather Martin<sup>1<\/sup>, Russell Ouellette<sup>1, 2<\/sup>, Jonathan Al-Saadi<sup>1, 2<\/sup>, Mikael Hasselberg<sup>1, 2<\/sup>, Mansour Haghgou<sup>1<\/sup>, Mitra Pedersen<sup>1<\/sup>, Sven Petersson<sup>3, 5<\/sup>, Johannes Finnsson<sup>1, 2<\/sup>, Johan Lundberg<sup>1, 2<\/sup>, Anna Falk Delgado<sup>1, 2<\/sup>, <strong>Tobias Granberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Neuroradiologi, Bild och Funktion, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Neurologi, Tema Hj\u00e4rta K\u00e4rl och Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Medicinsk Str\u00e5lningsfysik och Nuklearmedicin, Bild och Funktion, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Neurologiska symtom och komplikationer har uppm\u00e4rksammats vid COVID-19 men har oklar underliggande patofysiologi. Denna studie syftade till att studera de neuroanatomiska och bildfunktionsm\u00e4ssiga korrelaten av neurologisk dysfunktion vid COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I denna retrospektiva studie inkluderades alla vuxna sjukhusv\u00e5rdade patienter med positivt PCR-test f\u00f6r SARS-CoV-2 som unders\u00f6ktes neuroradiologiskt vid Karolinska Universitetssjukhuset 2020-03-02&#8211;05-24. Totalt unders\u00f6ktes 185\/2611 patienter (7,1%, 62\u00b114 \u00e5r, 138 m\u00e4n) med 222 DT hj\u00e4rna, 47 MR hj\u00e4rna, 7 MR rygg.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">DT p\u00e5visade makrovaskul\u00e4ra h\u00e4ndelser i vissa fall men ofta f\u00f6rekom patologi som enbart detekterades med MR. Mikrobl\u00f6dningar\/mikrotromboser var det vanligaste MR-fyndet (29\/39, 74%), med en predilektion till corpus callosum och juxtakortikala omr\u00e5den; MR-perfusion p\u00e5visade dock ingen overt blodfl\u00f6desst\u00f6rning. Vidgade synnervsskidor (20\/36, 56%) kan tala f\u00f6r inslag av \u00f6kat intrakraniellt tryck i vissa fall.<\/span><\/p>\n<p>Inflammatoriska fynd var ocks\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande med leukoencefalopati (18\/41, 44%) och signalf\u00f6r\u00e4ndringar i luktbulberna (7\/37, 19%). D\u00e5 njurfunktionen till\u00e4t administration av MR-kontrastmedel s\u00e5gs kontrastuppladdning i hj\u00e4rnparenkymet (3\/20, 15%), kranialnerver (2\/20, 10%), spinala nervr\u00f6tter (2\/4, 50%, med klinisk bild f\u00f6renlig med Guillain-Barr\u00e9s syndrom) samt leptomeningealt (3\/20, 15%). Vid uppf\u00f6ljande MR s\u00e5gs partiell regress av leukoencefalopatin hos en patient samt progress av leptomeningeal kontrastuppladdning hos en annan patient, talande f\u00f6r dynamiska sjukdomsprocesser.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vid COVID-19 ses ett brett spektrum av vaskul\u00e4r och inflammatorisk p\u00e5verkan av det perifera och centrala nervsystemet. MR med h\u00f6g f\u00e4ltstyrka och susceptibilitetsviktade (bl\u00f6dningsk\u00e4nsliga) bilder b\u00f6r, i m\u00f6jligaste m\u00e5n, vara f\u00f6rstahandsvalet av bildmodalitet f\u00f6r adekvat sensitivitet och minimera antalet patientf\u00f6rflyttningar. Histopatologiska studier b\u00f6r utreda om MR-fynden utg\u00f6rs av mikrobl\u00f6dningar eller mikrotromboser eftersom det kan p\u00e5verka risk-nytta-analysen f\u00f6r antikoagulantia.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32052.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478121\">\n<h3 id=\"P20\">P20 &#8211; Prehospital identifiering av Covid-19: En observationell studie<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Douglas Spangler<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Hans Blomberg<sup>1, 2<\/sup>, David Smekal<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Akademiska Sjukhuset<br \/><sup>2<\/sup> Uppsala Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det nya coronaviruset har p\u00e5verkat akutv\u00e5rdsystem v\u00e4rlden \u00f6ver, men de kliniska egenskaperna hos patienter drabbade av Covid-19 i det prehospitala stadiet \u00e4r inte v\u00e4lbeskrivet. Denna studie kartl\u00e4gger egenskaperna hos Covid-19 patienter i det prehospitala staidet, och utv\u00e4rderar v\u00e5rdgivarnas f\u00f6rm\u00e5ga att identifiera dessa prehospitalt.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data f\u00f6r samtliga patienter i kontakt med den prehospitala v\u00e5rden i en region mellan 1:a Januari &#8211; 31:a Augusti, 2020 h\u00e4mtades. En deskriptiv statistisk analys av patienter med och utan sjukhusbekr\u00e4ftad Covid-19 genomf\u00f6rdes. I en subgrupp av patienter fr\u00e5n 14:e April fram\u00e5t utv\u00e4rderades det prediktiva v\u00e4rdet av dokumenterad misstanke om smitta med Covid-19 hos sjuksk\u00f6terskor vid larmcentralen och p\u00e5 ambulansen.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Sammanlagt 11 894 v\u00e5rdkontakter inkluderades, varav 481 bekr\u00e4ftades vara smittade av Covid-19 enligt sjukhusets diagnoskoder alternativt PCR-testning. Covid-19 patienter had betydligt s\u00e4mtre utfall \u00e4n patienter som testade negativt, (30-dagarsmortalitet p\u00e5 24% respekive 11%) men hade inte motsvarande h\u00f6gra niv\u00e5er av bed\u00f6md prehospital akuthet (andel transporetrade med bl\u00e5ljus 14% respektive 22%). Cirka h\u00e4lften (46%) s\u00f6kte v\u00e5rd av en orsak tydligt relaterad till Covid-19. 6 776 patienter inkluderades i utv\u00e4rderingen av v\u00e5rdgivarnas prediktiva f\u00f6rm\u00e5ga. K\u00e4nsligheten var 76% (95% CI 71-80) och 82% (78 &#8211; 86) f\u00f6r sjuksk\u00f6terskor vid larmcentralen respektive ambulansen, och specificiteter var 86% (85 &#8211; 87) respektive 78% (77 &#8211; 79)<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Prehospital misstanke var starkt prediktiv f\u00f6r bekr\u00e4ftad Covid-19, men baserat p\u00e5 k\u00e4nskilgheten som uppt\u00e4cktes i denna studie b\u00f6r det ej anv\u00e4ndas f\u00f6r att utesluta behovet av smittspridnings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r enskilda patienter. Datan som presenteras kan nyttjas f\u00f6r att utveckla f\u00f6rb\u00e4ttrade riktlinjer f\u00f6r identifiering av Covid-19 patienter i det prehospitala kontextet.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478123\">\n<h3 id=\"P21\">P21 &#8211; P\u00e5litlig och k\u00e4nsligt direkt-RT-qPCR f\u00f6r SARS-CoV-2 detektion f\u00f6r kostnadseffektiv storskalig analys samt f\u00e4ltbruk<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Mozhgan Ghiami<sup>1<\/sup>,Robert Sj\u00f6back<sup>1<\/sup>, Jens Bj\u00f6rkman<sup>1<\/sup>, Jonna Eriksson<sup>1<\/sup>, <strong>Mikael Kubista<\/strong><sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> TATAA Biocenter, 411 03 G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Department of Gene Expression, Institute of Biotechnology, Czech Academy of Sciences<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">RT-qPCR \u00e4r den f\u00f6redragna metoden f\u00f6r SARS-CoV-2 analys, men anv\u00e4ndningen begr\u00e4nsas av kostnad, analystid och n\u00f6dv\u00e4ndigheten att utf\u00f6ra analysen i ett s\u00e4kerhetsklassat (BSL2) laboratorium.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En direkt-RT-qPCR metod har utvecklats f\u00f6r SARS-CoV-2 detektion i nasopharynxprover f\u00f6r provtagna i virusinaktiverande medium med TATAA GrandPerformance SARS-CoV-2 Detection kit (CE-IVD) och Compound T. Den aktuella metoden inkluderas inte i kittets aktuella CE-IVD m\u00e4rkning.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Den nya direkt-RT-qPCR-metoden validerades mot rutinmetod med en LoD (Limit of Detection) att p\u00e5visa 5-10 kopior av RdPR RNA baserad p\u00e5 extraktion av 576 nasopharynxprover tagna av olika kliniker. Samtliga prover testades ocks\u00e5 f\u00f6r inhibition i RT-qPCR med intern kontroll. Endast ett prov uppvisade oacceptabel niv\u00e5 av inhibition i direkt-RT-qPCR och alla prover med Cq &lt; 35.89 cykler i rutinanalysen var positiva \u00e4ven med direkt-RT-qPCR. K\u00e4nsligheten i direkt-RT-qPCR begr\u00e4nsas av att endast 5 ml av prim\u00e4rprovet analyseras i en 20 ml PCR, medan 25 ml bearbetas och f\u00f6rs \u00f6ver till PCR i rutinmetoden. Det b\u00f6r s\u00e5ledes vara m\u00f6jligt att \u00f6ka direkt-RT-qPCR-metodens k\u00e4nslighet vid behov genom att anv\u00e4nda st\u00f6rre PCR-volym.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Den nya direkt-RT-qPCR-metoden kan utf\u00f6ras p\u00e5 betydligt kortare tid, till betydligt l\u00e4gre kostnad, och b\u00f6r \u00e4ven kunna utf\u00f6ras i vanliga laboratorier utan BSL2-laboratorium och potentiellt \u00e4ven ute i f\u00e4lt.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32310.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478126\">\n<h3 id=\"P22\">P22 &#8211; Robust humoralt immunsvar mot SARS-CoV-2 i individer med asymtomatisk, mild eller sv\u00e5r COVID-19.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Julia Wigren Bystr\u00f6m<sup>1<\/sup>,Alicia Edin<sup>2<\/sup>, Anna Kauppi<sup>1<\/sup>, Ummehan Avican<sup>1<\/sup>, Remigius Gr\u00f6ning<sup>1<\/sup>, Ebba Rosendal<sup>1<\/sup>, Camilla Brorsson<sup>2<\/sup>, Bert Blomkvist<sup>1<\/sup>, Therese Thunberg<sup>3<\/sup>, Sara Cajander<sup>4<\/sup>, Anna \u00d6verby Wernstedt<sup>1<\/sup>, Anders Johansson<sup>1<\/sup>, Clas Ahlm<sup>1<\/sup>, Gunilla Persson<sup>3<\/sup>, Tor Monsen<sup>1<\/sup>, Johan Normark<sup>1<\/sup>, <strong>Mattias Forsell<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Kliniska Vetenskaper, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Smittskyddsenheten, Region V\u00e4sterbotten,Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Medicinska Vetenskaper, \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">K\u00e4nslig metodik f\u00f6r detektion av virus-specifika antikroppar \u00e4r ett viktigt komplement till PCR-baserad metodologi f\u00f6r att uppskatta exponering samt vid studier om immunsvaret utvecklas mot SARS-CoV-2.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">H\u00e4r demonstrerar vi utveckling och implementering av en \u201d<em>in-house\u201d<\/em>-metod vid Region V\u00e4sterbotten (RVB-S) f\u00f6r detektion av anti-SARS-CoV-2 spikeprotein-IgG fr\u00e5n ven\u00f6s och kapill\u00e4r provtagning. Korrelation med <em>in vitro <\/em>SARS-CoV-2-neutralisation samt serologiska data fr\u00e5n sm\u00e5- och storskalig provtagning visas i j\u00e4mf\u00f6relse med tv\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande kommersiella metoder. Vidare demonstrerar vi hur antikroppar utvecklas longitudinellt i individer diagnostiserade med mild till sv\u00e5r Covid-19 (inkluderade i CoVUm \u2013 Ume\u00e5 \/ \u00d6rebro).<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">RVB-S har h\u00f6g k\u00e4nslighet, korrelerar med\u00a0<em>in vitro-<\/em>neutralisation och kan med stor s\u00e4kerhet identifiera individer som exponerats f\u00f6r SARS-CoV-2 10-20 dagar tidigare. Detta inkluderar individer med avsaknad av symptom efter exponering. Vidare, RVB-S p\u00e5visar en 25-40% h\u00f6gre serokonverteringsgrad \u00e4n n\u00e4r desamma uppskattas via metodik som m\u00e4ter anti-SARS-CoV-2 nukleokapsidprotein IgG. Slutligen demonstrerar vi att majoriteten av SARS-CoV-2+ individer utvecklar robusta niv\u00e5er av anti-S IgG som uppr\u00e4tth\u00e5lls \u00f6ver mer \u00e4n 3 m\u00e5nader, oavsett symptombild vid diagnos.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r studie demonstrerar att en majoritet av individer utvecklar anti-SARS-CoV-2 spikeprotein IgG efter exponering f\u00f6r SARS-CoV-2 och att antikroppsniv\u00e5er uppr\u00e4tth\u00e5lls \u00f6ver tre m\u00e5nader utan indikation att avmattas. V\u00e5r data tyder p\u00e5 att val av metodik f\u00f6r att m\u00e4ta virusspecifika antikroppar spelar en avg\u00f6rande roll f\u00f6r de slutsatser som kan dras fr\u00e5n studier som behandlar seroprevalens och immunsvar mot SARS-CoV-2.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478134\">\n<h3 id=\"P23\">P23 &#8211; Serumprover fr\u00e5n patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar kan ge falskt positivt resultat i serologiska tester f\u00f6r SARS-CoV-2<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Nastya Kharlamova<sup>1, 2<\/sup>,Nicky Dunn<sup>1, 2<\/sup>, Sahl K Bedri<sup>1, 2<\/sup>, Svante Jerling<sup>1, 2<\/sup>, Malin Almgren<sup>1, 2<\/sup>, Francesca Faustini<sup>3<\/sup>, Iva Gunnarsson<sup>3<\/sup>, Johan R\u00f6nnelid<sup>4<\/sup>, Rille Pullerits<sup>5, 6<\/sup>, Inger Gjertsson<sup>5<\/sup>, Karin Lundberg<sup>2, 3<\/sup>, Anna M\u00e5nberg<sup>7<\/sup>, Elisa Pin<sup>7<\/sup>, Peter Nilsson<sup>7<\/sup>, Sophia Hober<sup>7<\/sup>, Katharina Fink<sup>1, 2<\/sup>, <strong>Anna Fogdell-Hahn<\/strong><sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin (CMM), Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Insitutionen f\u00f6r Medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Immunologi, Genetik och Patologi, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Institutionen f\u00f6r Proteinvetenskap, KTH, SciLifeLab, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter med kroniskt inflammatoriska sjukdomar behandlas ofta med immunomodulerande l\u00e4kemedel och de \u00e4r s\u00e4rskilt oroliga under SARS-CoV-2 pandemin. Med serologiska tester kan vi f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r immuniteten i denna population, s\u00e5vida inte testerna ger falskt positiva resultat. Syftet med denna studie var att\u00a0utv\u00e4rdera specificiteten f\u00f6r SARS-Cov-2 serologiska tester med prover fr\u00e5n patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar som samlats in f\u00f6re april 2019, vilka per definition \u00e4r negativa.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Prover fr\u00e5n patienter med multipel skleros (MS, n=10), reumatoid artrit (RA, n = 47) med eller utan reumatoid faktor (RF) och\/eller anti-cyklisk citrullinerad peptid antikropp (anti-CCP2) och RF +\/- systemisk lupus erythematosus (SLE, n=10) testades med 17 kommersiellt tillg\u00e4ngliga laterala fl\u00f6desanalyser (LFA), tv\u00e5 ELISA-kit och en internt utvecklad bead-baserad multiplex analys f\u00f6r IgG.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Sex LFA och den interna\u00a0IgG-analysen gav\u00a0de korrekta\u00a0negativa resultaten f\u00f6r alla prover.\u00a0Resterande serologitester\u00a0(n = 13)\u00a0gav falskt positiv\u00a0signal\u00a0med\u00a0prover fr\u00e5n patienter med RA och SLE, speciellt i de som var RF-positiva.\u00a0MS-prover\u00a0gav inga falskt\u00a0positiva svar\u00a0i n\u00e5gon av analyserna.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Majoriteten av de serologiska testerna \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r interfererande antikroppar i serum fr\u00e5n patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar och kan d\u00e4rf\u00f6r orsaka reducerad specificitet. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara medveten om att det kan finnas en risk f\u00f6r falskt positivt resultat och tolka resultaten med f\u00f6rsiktighet n\u00e4r testerna utf\u00f6rs i dessa patientgrupper.\u00a0<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478143\">\n<h3 id=\"P24\">P24 &#8211; Strukturerad visuell gradering av DT thorax vid inl\u00e4ggning f\u00f6ruts\u00e4ger v\u00e5rdtid och IVA-inl\u00e4ggning vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">2. Diagnostik<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Erik Ahlstrand<sup>1<\/sup>,Sara Cajander<sup>2<\/sup>, Per Cajander<sup>3<\/sup>, Edvin Ingberg<sup>2<\/sup>, Erika L\u00f6f<sup>4<\/sup>, Matthias Wegener<sup>5<\/sup>, <strong>Mats Lid\u00e9n<\/strong><sup>6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Medicin, Fakulteten f\u00f6r Medicin och H\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet, 701 82, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, Fakulteten f\u00f6r Medicin och H\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet, 701 82, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Fakulteten f\u00f6r Medicin och H\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet, 701 82, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Infektionskliniken, \u00d6rebro Universitetssjukhus, Region \u00d6rebro l\u00e4n, PO Box 1613, 701 16, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Radiologiska kliniken, \u00d6rebro Universitetssjukhus, Region \u00d6rebro l\u00e4n, PO Box 1613, 701 16, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Radiologi, Fakulteten f\u00f6r Medicin och H\u00e4lsa, \u00d6rebro Universitet, 701 82, \u00d6rebro, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Den visuella utbredningen av lungf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5 datortomografibilder av thorax (DT thorax) har ett prognostiskt v\u00e4rde vid covid-19, men konsensus f\u00f6r bed\u00f6mningen saknas. Ett koncist scoring-system f\u00f6r strukturerad rapportering av DT thorax vid covid-19, \u00d6rebro covid-19-skala (\u00d6CoS), togs fram och implementerades i klinisk rutin 1 april 2020 i Region \u00d6rebro l\u00e4n. \u00d6CoS-severity score graderar utbredningen av lungf\u00f6r\u00e4ndringarna medan \u00d6CoS-temporal stage beskriver karakt\u00e4ren p\u00e5 infiltraten. Syften med den aktuella studien var att retrospektivt utv\u00e4rdera \u00d6CoS-graderingarna i relation till kliniskt utfall hos patienter med covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Populationsbaserad studie som inkluderar data fr\u00e5n alla sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 i region \u00d6rebro l\u00e4n fr\u00e5n mars till juli 2020. \u00d6CoS-gradering av DT thorax utf\u00f6rd vid sjukhusinl\u00e4ggning och vid flytt till intensivv\u00e5rdsavdelning (IVA) analyserades i relation till v\u00e5rdtid p\u00e5 sjukhus, v\u00e5rdtid p\u00e5 IVA, tid till inl\u00e4ggning p\u00e5 IVA samt i relation till utfallet inl\u00e4ggning p\u00e5 IVA eller d\u00f6d.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Hos de 381 inkluderade patienterna fanns en tydlig korrelation mellan \u00d6CoS-severity score vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus och v\u00e5rdtid p\u00e5 sjukhus. \u00d6CoS-severity score vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus var en stark prediktor f\u00f6r b\u00e5de allvarligt utfall i form av IVA-inl\u00e4ggning eller d\u00f6d och tid till IVA-inl\u00e4ggning. Vid inl\u00e4ggning p\u00e5 IVA var b\u00e5de \u00d6CoS-severity score och \u00d6CoS-temporal stage korrelerade till IVA-v\u00e5rdtid.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">DT thorax vid sjukhusinl\u00e4ggning med strukturerad bed\u00f6mning enligt \u00d6CoS f\u00f6ruts\u00e4ger det kliniska f\u00f6rloppet vid covid-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32098.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">3. Epidemiologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478147\">\n<h3 id=\"P25\">P25 &#8211; Minskat antal hj\u00e4rtinfarkter som remitteras f\u00f6r invasiv behandling under COVID-19 pandemin \u2013 inblick fr\u00e5n SCAAR registret<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Moman A.Mohammad<\/strong><sup>1<\/sup>,Sasha Koul<sup>1<\/sup>, G\u00f6ran K. Olivecrona<sup>1<\/sup>, Matthias G\u00f6tberg<sup>1<\/sup>, Patrik Tyd\u00e9n<sup>1<\/sup>, Erik Rydberg<sup>1<\/sup>, Fredrik Scherst\u00e9n<sup>1<\/sup>, Joakim Alfredsson<sup>2<\/sup>, Peter Vasko<sup>3<\/sup>, Elmir Omerovic<sup>4<\/sup>, Oskar Anger\u00e5s<sup>4<\/sup>, Ole Fr\u00f6bert<sup>5<\/sup>, Fredrik Calais<sup>5<\/sup>, Sebastian V\u00f6lz<sup>4<\/sup>, Anders Ulvenstam<sup>6<\/sup>, Dimitrios Venetsanos<sup>7<\/sup>, Troels Yndigegn<sup>1<\/sup>, Jonas Oldgren<sup>8<\/sup>, Giovanna Sarno<sup>8<\/sup>, Per Grimfj\u00e4rd<sup>9<\/sup>, Jonas Persson<sup>10<\/sup>, Nils Witt<sup>11<\/sup>, Ellen Ostenfeld<sup>12<\/sup>, Bertil Lindahl<sup>8<\/sup>, Stefan James<sup>8<\/sup>, David Erlinge<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Cardiology, Clinical Sciences, Lund University, Skane University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Cardiology, Link\u00f6ping University, Link\u00f6ping, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Medicine, V\u00e4xj\u00f6 Hospital, V\u00e4xj\u00f6, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Cardiology, Sahlgrenska University Hospital Institute of Medicine, Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg<br \/><sup>5<\/sup> Department of Cardiology, Faculty of Health, \u00d6rebro University , \u00d6rebro<br \/><sup>6<\/sup> Department of Cardiology, \u00d6stersund Hospital, \u00d6stersund<br \/><sup>7<\/sup> Department of Cardiology, Karolinska University Hospital, Stockholm<br \/><sup>8<\/sup> Department of Medical Sciences and Uppsala Clinical Research Center, Uppsala University, Uppsala<br \/><sup>9<\/sup> Department of Internal Medicine, V\u00e4stmanlands Sjukhus, V\u00e4ster\u00e5s<br \/><sup>10<\/sup> Division of Cardiovascular Medicine, Department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>11<\/sup> Dep of Clinical Science and Education, Karolinska Institute, division of Cardiology, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sweden<br \/><sup>12<\/sup> Department of Clinical Physiology, Clinical Sciences, Lund University, Skane University Hospital, Lund, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under COVID-19 pandemin har rapporter om minskat antal hj\u00e4rtinfarkter f\u00f6rekommit p\u00e5 flera h\u00e5ll i v\u00e4rlden. De flesta rapporter har dock varit anekdotiska, enk\u00e4tstudier eller fr\u00e5n geografiskt begr\u00e4nsade till omr\u00e5den med s\u00e5 kallade <em>lockdowns<\/em>. Vi studerade incidensen av hj\u00e4rtinfarkter som remitteras f\u00f6r akut\/subakut kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen under COVID-19 pandemin i Sverige.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi inkluderade alla hj\u00e4rtinfarkter som remitterades f\u00f6r kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen i Sverige mellan f\u00f6rsta mars till sjunde maj 2020 med hj\u00e4lp av det svenska koronarangiografi och angioplastik registret SCAAR. Vi ber\u00e4knade incidensfrekvensen och incidenskvoten i f\u00f6rh\u00e5llande till en designerad referensperiod (samma datum \u00e5r 2015\u20132019) med hj\u00e4lp av Poisson regressionsmodell. \u00d6verlevnad ber\u00e4knades vid 7 dagar med hj\u00e4lp av Kaplan-Meier och Cox-regression.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt inkluderades 2443 hj\u00e4rtinfarkter under studieperioden vilket motsvarade incidensfrekvens p\u00e5 36 hj\u00e4rtinfarkter per dag (204 hj\u00e4rtinfarkter\/100000 inv\u00e5nare\/\u00e5r) j\u00e4mf\u00f6rt med 15213 hj\u00e4rtinfarkter under samma datum \u00e5ren 2015-2019, motsvarande 46 hj\u00e4rtinfarkter per dag (254 hj\u00e4rtinfarkter \/100000 inv\u00e5nare\/\u00e5r) resulterande i en incidenskvot p\u00e5 0.80, 95%CI [0.74-0.86], p&lt;0.001. Liknande resultat noterades f\u00f6r samtliga subgrupper som studerades vilket talar emot \u00e4ndrat s\u00f6kbeteende i specifika subgrupper. D\u00f6dlighet vid 7 dagar ber\u00e4knades till 439 (2.3%) under referensperioden j\u00e4mf\u00f6rt med 37 (2.9%) under pandemin, [HR: 0.81, 95%CI [0.58-1.13], p=0.21. Tid till kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen och PCI var kortare under pandemin och frekvensen av PCI behandling under kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen var of\u00f6r\u00e4ndrat j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r talande f\u00f6r bibeh\u00e5llen v\u00e5rdkvalitet under pandemin.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">COVID-19 pandemin har p\u00e5verkat incidensen av hj\u00e4rtinfarkter som remitteras f\u00f6r invasiv behandling. Ingen skillnad noterades avseende korttids\u00f6verlevnad eller indikatorer av v\u00e5rdkvalitet.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32277.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478163\">\n<h3 id=\"P26\">P26 &#8211; A framework for estimating the case fatality ratio (CFR) early in an epidemic applied to COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Zia Farooq<\/strong><sup>1<\/sup>,Henrik Sj\u00f6din<sup>1<\/sup>, \u00c5ke Br\u00e4nstr\u00f6m<sup>2<\/sup>, Joacim Rockl\u00f6v<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Public Health and Clinical Medicine, Ume\u00e5 University, Ume\u00e5, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Mathematics &amp; Mathematical Statistics, Ume\u00e5 University, Ume\u00e5, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">The infection fatality rate (IFR) is a key parameter to assess the severity of any novel infectious disease such as Covid-19. Having a robust early-phase IFR estimate, however, is challenging. \u00a0Alternatively, CFR (direct-CFR)\u00a0 is a more commonly used and understood metric among researchers and health-experts. A precise CFR estimate early in an epidemic is also a challenging task due to the data collection process and reporting bias.<br \/>We propose here a new framework of distributed-delays for early-phase CFR estimate of any epidemic accounting for the reporting delays by assuming a distribution of time from infection to death of the confirmed cases instead of a fixed time-lag as assumed previously (<em>Baud&#8217;s,<\/em> for example).<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">The presented model with parameters- mean time from infection-to-death \u03bc,\u00a0 the standard-deviation of the probability distribution \u03c3 and the CFR (<em>cfr<\/em>)\u00a0 predicts the deaths based on probability of dying conditioned on \u03bc and \u03c3\u00a0 for the observed cases (\u00a0<em>cases<sub>d<\/sub><\/em> ) on a day <em>d, <\/em>as follows:<br \/><em>predicted<sub>deaths<\/sub>= cfr*prob(dead | d,\u03bc,\u03c3) *cases<sub>d<\/sub><\/em><br \/>We then setup a cost function\u00a0<em>F(cfr,\u03bc, \u03c3) <\/em>of the model and observed deaths by applying the <em>particle swarm optimisation <\/em>algorithm to estimate the parameter <em>cfr<\/em>.<br \/><em>F(cfr,\u03bc, \u03c3) = sum (observed<sub>deaths <\/sub>&#8211; predicted<sub>deaths<\/sub>)<sup>2<\/sup><\/em><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Our model estimates the CFR more precisely when applied to simulated data. The model estimates for Covid-19 empirical data of four selected countries are superior to the other two estimates (FigureA&amp;B)<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Our model improves upon the <em>direct CFR\u00a0<\/em>and <em>Baud&#8217;s <\/em>CFR of 14-days delay. It suggests that having individualized data can further improve the early phase CFR estimates.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32315.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478166\">\n<h3 id=\"P27\">P27 &#8211; Allvarlig psykisk sjukdom och risk f\u00f6r d\u00f6d i COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Martin Maripuu<\/strong><sup>1<\/sup>,Marie Bendix<sup>1, 2<\/sup>, Louise \u00d6hlund<sup>3<\/sup>, Micael Widerstr\u00f6m<sup>4<\/sup>, Ursula Werneke<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Ume\u00e5 University, Ume\u00e5, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet,\u202fCentre for Psychiatry Research\u202f&amp; Stockholm Health Care Services, Stockholm County Council, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Sunderby Research Unit, Ume\u00e5 University, Ume\u00e5, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Clinical Microbiology, Ume\u00e5 University, Ume\u00e5, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Individer med sv\u00e5r psykisk sjukdom har en f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r tidig d\u00f6d i kroppslig sjukdom j\u00e4mf\u00f6rt med normalbefolkningen. Vi ville unders\u00f6ka om personer med sv\u00e5r psykisk sjukdom ocks\u00e5 har en f\u00f6rh\u00f6jd risk att d\u00f6 i COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Registerstudie av hela den svenska befolkningen \u00f6ver 20 \u00e5rs \u00e5lder. Studien \u00e4r baserad p\u00e5 Socialstyrelsens diagnosregister och d\u00f6dsorsaksregister och t\u00e4cker de f\u00f6rsta m\u00e5naderna av COVID-19 pandemin i Sverige (11 mars-15 juni). Vi j\u00e4mf\u00f6rde antal COVID-19 relaterade d\u00f6dsfall i gruppen med allvarlig psykisk sjukdom med antal COVID-19 relaterade d\u00f6dsfall i \u00f6vriga befolkningen. Vi ber\u00e4knade odds ratios (OR) f\u00f6r hela studiepopulationen samt separat f\u00f6r enskilda \u00e5ldersgrupper och f\u00f6r de fyra riskfaktorerna diabetes, hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom, hypertoni och kronisk lungsjukdom.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt ingick 7,923,859 individer i studien, 103,999 med allvarlig psykisk sjukdom och 7,819,860 kontroller. Det var 130 (0,1%) COVID-19 associerade d\u00f6dsfall i gruppen med allvarlig psykisk sjukdom och 4945 (0.06%) i kontrollgruppen. Detta motsvarade en OR p\u00e5 1.98 (CI 1.66-2.35; p &lt;0,001). I \u00e5ldersgruppen 60 till 79 \u00e5r var risken f\u00f6r COVID-19 associerad d\u00f6d i gruppen med allvarlig psykisk sjukdom n\u00e4stan fyra g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n i normalbefolkningen. Individer med allvarlig psykisk sjukdom men utan n\u00e5gon k\u00e4nd somatisk riskfaktor hade ca \u00a03 g\u00e5nger h\u00f6gre risk f\u00f6r COVID-19 associerad d\u00f6d j\u00e4mf\u00f6rt med motsvarande grupp i normalbefolkningen.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att personer med allvarlig psykisk sjukdom \u00e4r en grupp med f\u00f6rh\u00f6jd risk att d\u00f6 i COVID-19. Detta kan ha betydelse f\u00f6r riskbed\u00f6mning vid v\u00e5rd och inf\u00f6r eventuella vaccinations prioriteringar.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478170\">\n<h3 id=\"P28\">P28 &#8211; Angiotensin converting enzyme 2 (ACE2) niv\u00e5er i blod och riskfaktorer f\u00f6r COVID-19 infektion<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lars Wallentin<\/strong><sup>1<\/sup>,Johan Lindb\u00e4ck<sup>1<\/sup>, Niclas Eriksson<sup>1<\/sup>, Ziad Hijazi<sup>1<\/sup>, Jonas Oldgren<sup>1<\/sup>, Agneta Siegbahn<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet och Uppsala Kliniska Forskningscenter, Uppsala<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Coronaviruset SARS-CoV-2 binder sig till proteinet angiotensin converting enzyme 2 (ACE2) p\u00e5 cellers yta varigenom viruset tar sig in i och sedan multipliceras i cellerna. ACE2 \u00e4r en molekyl som finns i m\u00e5nga celler, s\u00e4rskilt i k\u00e4rlv\u00e4ggen, och som deltar i regleringen av blodtryck. ACE2 frig\u00f6rs fr\u00e5n cellerna och cirkulerar i blodstr\u00f6mmen.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien baserades p\u00e5 kemiska analyser av ACE2 och m\u00e5nga andra proteiner i blodplasma fr\u00e5n\u00a0tv\u00e5 grupper med respektive 3999 och 1088 patienter med f\u00f6rmaksflimmer vilka ingick i tv\u00e5 stora internationella kliniska pr\u00f6vningar av nya l\u00e4kemedel mot stroke (ARISTOTLE och RELY) som genomf\u00f6rdes 2006 \u2013 2011. Blodproverna har sedan studiernas avslutande f\u00f6rvarats i Uppsala Biobank. De aktuella biokemiska analyserna har genomf\u00f6rts vid Uppsala Kliniska Forskningscentrums (UCR) laboratorium och Science for Life-laboratoriet i Uppsala. Proteinet growth differention factor 15 (GDF-15), som tidigare visats vara en bra indikator p\u00e5 biologiskt \u00e5ldrande och risken f\u00f6r \u00e5ldersrelaterade sjukdomar, m\u00e4ttes med en elektroimmunoassay fr\u00e5n ROCHE Diagnostics. ACE-2 best\u00e4mdes med en metod utvecklad av OLINK, Uppsala. Associationer mellan ACE2 niv\u00e5 och andra varabler utv\u00e4rderades i multivariata statistiska modeller.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Niv\u00e5n av ACE2 i blodplasma \u00f6kade med \u00e5lder, manligt k\u00f6n, diabetes och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom. \u00a0Vid multivariata analyser var niv\u00e5n av GDF-15 och manligt k\u00f6n de faktorer som var starkast associerade till ACE2-niv\u00e5n.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">ACE2-niv\u00e5n i blodplasma kan avspegla en \u00f6kad ACE2-niv\u00e5 i cellerna och en \u00f6kad risk f\u00f6r COVID-19 infektion. Detta \u00f6verensst\u00e4mmer med att \u00f6kande biologisk \u00e5lder och manligt k\u00f6n \u00e4r f\u00f6renat med en \u00f6kad risk f\u00f6r COVID-19 infektion. (Publicerat i Eur Heart J online 27 september, 2020)<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32362.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478175\">\n<h3 id=\"P29\">P29 &#8211; Antikoagulantiabehandling f\u00f6re pandemin och risk f\u00f6r d\u00f6d i covid-19.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Johan Fastbom<sup>1, 2<\/sup>,Kristoffer Str\u00e5lin<sup>3<\/sup>, Sten Walther<sup>4<\/sup>, H\u00e5kan Hanberger<sup>5<\/sup>, Maria State<sup>1<\/sup>, Natalia Borg<sup>1<\/sup>, Anna M Bennet<sup>1<\/sup>, Mona Heurgren<sup>1<\/sup>, Thomas Lind\u00e9n<sup>1<\/sup>, Erik Wahlstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Johanna Holm<sup>1<\/sup>, Gudrun Bergman<sup>1<\/sup>, <strong>Anastsaia Nyman Iliadou<\/strong><sup>1, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Socialstyrelsen, R\u00e5lambsv\u00e4gen 3, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Aging Research Center, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Medicinsk Enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Thorax\u2013k\u00e4rlkliniken, Universitetssjukhuset, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institution f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), Medicinska Fakulteten, Link\u00f6pings Universitet, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Inst medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kliniska data har visat att covid-19 \u00e4r f\u00f6rknippad med en \u00f6kad risk f\u00f6r trombotiska komplikationer, fr\u00e5n mikrovaskul\u00e4r trombos till ven\u00f6s tromboembolisk sjukdom och stroke. Dessa trombotiska komplikationer <span class=\"jlqj4b\">\u00e4r associerade med en \u00f6kad risk f\u00f6r multiorgansvikt och d\u00f6d. Antitrombotisk behandling rekommenderas idag vid insjuknande i Covid-19 men det \u00e4r oklart om f\u00f6rekomst av <\/span>antitrombotisk behandling f\u00f6re insjuknandet p\u00e5verkar sjukdomsf\u00f6rloppet. Syftet med denna analys var att studera d\u00f6dlighet i covid-19 hos individer med olika antitrombotiska l\u00e4kemedel j\u00e4mf\u00f6rt med en population av icke-behandlade med antitrombotiska l\u00e4kemedel.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En prospektiv kohortstudie genom l\u00e4nkning av nationella register. Populationen best\u00e5r av alla folkbokf\u00f6rda i Sverige per 2019-12-31, som var vid liv vid 2020-03-06 och \u00e4r \u00f6ver 50 \u00e5r. Det studerade utfallet \u00e4r d\u00f6d fram till 2020-07-31, med underliggande d\u00f6dsorsak covid-19 enligt d\u00f6dsorsaksintyg. Exponeringen definieras som minst en expediering av direkta orala antikoagulantia (DOAK), warfarin, acetylsalicylsyra (ASA), och \u00f6vriga trombocyth\u00e4mmare som l\u00f6per \u00f6ver indexdatumet 6 mars, med en antagen dygnsdos om 1 DDD. Cox-proportional hazards regression anv\u00e4nds f\u00f6r att analysera utfallet och justerades f\u00f6r st\u00f6rningsfaktorer k\u00f6n, \u00e5lder, f\u00f6delseland, l\u00e4n, boende i storstad, utbildning, inkomst, samsjuklighet, boendeform, f\u00f6rekomst av hemtj\u00e4nst, antal hemtj\u00e4nsttimmar, antal \u00f6vriga l\u00e4kemedel.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Efter justering f\u00f6r st\u00f6rningsfaktorer \u00e4r hazardkvoten (HK) f\u00f6r DOAK var 0,96 (95% konfidens interval- KI 0,87-1,05, f\u00f6r warfarin 1,05 (95% k.i 0,87-1,25), f\u00f6r ASA 1,01 (95% k.i 0,94-1,09) och f\u00f6r \u00f6vriga trombocyth\u00e4mmare 1,02 (95% k.i 0,89-1,16), j\u00e4mf\u00f6rt med icke-behandlad population.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Ingen f\u00f6rh\u00f6jd eller s\u00e4nkt risk f\u00f6r d\u00f6d i covid-19 f\u00f6r personer med antitrombotisk behandling, f\u00f6re pandemins start, kunde konstateras j\u00e4mf\u00f6rt med en icke-behandlad population.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32296.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478184\">\n<h3 id=\"P30\">P30 &#8211; D\u00f6dligheten f\u00f6r sjukhusv\u00e5rdade patienter med covid-19 minskade under f\u00f6rsta v\u00e5gen<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Kristoffer Str\u00e5lin<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Erik Wahlstr\u00f6m<sup>3<\/sup>, Sten Walther<sup>4, 5<\/sup>, Anna Bennet Bark<sup>3<\/sup>, Mona Heurgren<sup>3<\/sup>, Thomas Lind\u00e9n<sup>3<\/sup>, Johanna Holm<sup>3<\/sup>, H\u00e5kan Hanberger<sup>6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> Nationellt programomr\u00e5de Infektionssjukdomar, Nationellt system f\u00f6r kunskapsstyrning, Sveriges Regioner i Samverkan<br \/><sup>3<\/sup> Socialstyrelsen<br \/><sup>4<\/sup> Svenska intensivv\u00e5rdsregistret<br \/><sup>5<\/sup> Thorax\u2013k\u00e4rlkliniken, Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, Link\u00f6ping<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionsmedicin, Institutionen f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Medicinska fakulteten, Link\u00f6pings universitet, Link\u00f6ping<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Enstaka studier har indikerat att covid-19-patienter p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelningar (IVA) haft sjunkande d\u00f6dlighet under pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g. Syftet med den aktuella studien var att studera hur d\u00f6dligheten f\u00f6r\u00e4ndrades hos hela den svenska sjukhusv\u00e5rdade covid-19-populationen under den f\u00f6rsta v\u00e5gen.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Genom Socialstyrelsens sammanst\u00e4llning av relevanta nationella register identifierades 15\u00a0761 patienter som lades in p\u00e5 svenska sjukhus 1 mars \u2013 30 juni 2020 med covid-19, definierat som positivt PCR-test f\u00f6r SARS-CoV-2 14 dagar f\u00f6re \u2013 5 dagar efter inl\u00e4ggning, kombinerat med slutdiagnos covid-19. \u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Andelen patienter som dog inom 60 dagar fr\u00e5n inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus var 17,8% i hela populationen, denna andel sj\u00f6nk fr\u00e5n 24,7% f\u00f6r de som lades in i mars till 13,3% f\u00f6r de som lades in i juni, se figuren. Efter justering f\u00f6r \u00e5lder, k\u00f6n, kroniska sjukdomar, hj\u00e4lpbehov och sjukv\u00e5rdsregion var den relativa risken f\u00f6r d\u00f6d 0,56 (95% konfidensintervall; KI, 0,51-0,63) i juni, med mars som referens. Motsvarande relativa risk f\u00f6r d\u00f6d var 0,60 (95% KI, 0,53-0,67) f\u00f6r de som inte v\u00e5rdades p\u00e5 IVA och 0,61 (95% KI, 0,48-0,79) f\u00f6r de som v\u00e5rdades p\u00e5 IVA. Skillnaden i mortalitet var mest uttalad i tv\u00e5 av sex sjukv\u00e5rdsregioner.<\/span><\/p>\n<p>Detaljerade resultat av studien finns som preprint-publikation, \u00e4nnu ej vetenskapligt granskad: https:\/\/www.medrxiv.org\/content\/10.1101\/2020.10.27.20220061v1.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">D\u00f6dligheten av sjukhusv\u00e5rdad covid-19 minskade successivt under pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g. Kompletterande studier beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6rklara minskningen. Den sjunkande d\u00f6dligheten b\u00f6r beaktas n\u00e4r pandemins hantering och forskningsstudier fr\u00e5n pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g utv\u00e4rderas.\u00a0 \u00a0<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32285.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478190\">\n<h3 id=\"P31\">P31 &#8211; Finns det risker f\u00f6r barn som f\u00f6ds av SARS-CoV-2-positiva m\u00f6drar?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Mikael Norman<sup>1, 2, 3<\/sup>,Lars Nav\u00e9r<sup>1, 2<\/sup>, Jonas S\u00f6derling<sup>4<\/sup>, Mia Ahlberg<sup>4, 5<\/sup>, <strong>Helena Hervius Askling<\/strong><sup>6<\/sup>, Bernice Aronsson<sup>7<\/sup>, Emma Bystr\u00f6m<sup>7<\/sup>, Jerker Jonsson<sup>7<\/sup>, Verena Sengpiel<sup>8<\/sup>, Jonas F. Ludvigsson<sup>9, 10<\/sup>, Stellan H\u00e5kansson<sup>3, 11<\/sup>, Olof Stephansson<sup>4, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk vetenskap, Intervention och Teknik, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Medicinsk Enhet Neonatologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Neonatalregistret<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Solna, Enheten f\u00f6r Klinisk Epidemiologi, Karolinska Institutet<br \/><sup>5<\/sup> Medicinsk enhet gynekologi och reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Solna; Enheten f\u00f6r Infektionssjukdomar, Karolinska Institutet<br \/><sup>7<\/sup> Folkh\u00e4lsomyndigheten<br \/><sup>8<\/sup> Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Avdelningen f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>9<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet<br \/><sup>10<\/sup> Barn-och ungdomskliniken, \u00d6rebro Universitetssjukhus<br \/><sup>11<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, pediatrik, Ume\u00e5 Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I Sverige har barnet varit kvar hos en SARS-CoV-2 positiv mor och rekommenderats att amma, om b\u00e5da har varit friska. Kunskap saknas om det finns risker f\u00f6r barnet med denna rekommendation. Denna studie utf\u00f6rdes f\u00f6r att kartl\u00e4gga risken f\u00f6r neonatal sjuklighet hos barn som f\u00f6ds av SARS-CoV-2 positiva m\u00f6drar.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">L\u00e4nkning mellan registret f\u00f6r anm\u00e4lningspliktiga sjukdomar (SmiNet), Graviditetsregistret och Neonatalregistret SNQ. Studieperioden innefattade alla levande f\u00f6dslar i Sverige mellan 11\/3-10\/8 och neonatala diagnoser och \u00e5tg\u00e4rder fram till 7\/10 2020. Barn till SARS-CoV-2 positiva respektive icke-test-positiva m\u00f6drar matchades f\u00f6rst med avseende p\u00e5 maternella faktorer och i steg tv\u00e5 avseende graviditetsutfall t.ex prematuritet, f\u00f6rlossningss\u00e4tt, Apgar-po\u00e4ng och vilken region barnet f\u00f6ddes i. Antal SARS-CoV-2 positiva barn under neonatalperioden registrerades.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Under studieperioden f\u00f6ddes 43 870 barn varav 646 av SARS-CoV-2 positiva m\u00f6drar. Maternell SARS-CoV-2 infektion var associerat till \u00f6kad risk f\u00f6r neonatal mortalitet (OR=6.00 [95%CI:1.00-35.91]. N\u00e4r vi tog h\u00e4nsyn till prematuritet och andra f\u00f6rlossningsvariabler fanns det ingen association med neonatal sjuklighet eller mortalitet (OR f\u00f6r mortalitet =0.77 [95%CI:0.20-3.05]). Tid p\u00e5 sjukhus och andel som ammade skiljde sig inte \u00e5t beroende p\u00e5 om modern var SARS-CoV-2 positiv eller inte. Tio barn (1.6%) till test-positiva mammor testade sj\u00e4lva positivt f\u00f6r SARS-Cov-2 i neonatalperioden, 7 utan annan neonatal diagnos och inget barn med pneumoni.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Den \u00f6kade risken f\u00f6r neonatal morbiditet och mortalitet f\u00f6rklaras av prematuritet och andra f\u00f6rlossningsrelaterade orsaker \u00e4n SARS-CoV-2 positivitet hos modern. Resultaten st\u00e4rker rekommendationen att SARS-CoV-2-positiva m\u00f6drar och barn samv\u00e5rdas och ammas enligt normala rutiner.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478199\">\n<h3 id=\"P32\">P32 &#8211; Hur har incidensen av h\u00f6ftfrakturer p\u00e5verkats under COVID-19 pandemin?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Erik Malchau<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>,Emilia M\u00f6ller Rydberg<sup>1, 2, 3<\/sup>, Maziar Mohaddes<sup>1, 2, 3<\/sup>, David Wennergren<sup>1, 2, 3<\/sup>, Olof Wolf<sup>3, 4, 5<\/sup>, Mikael Sundfeldt<sup>1, 2, 3<\/sup>, Michael M\u00f6ller<sup>1, 2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r ortopedi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet.<br \/><sup>2<\/sup> Ortopedi, Omr\u00e5de 3, Sahlgrenska universitetssjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> Svenska Frakturregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, ortopedi, Uppsala Universitet<br \/><sup>5<\/sup> VO Ortopedi &amp; Handkirurgi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">I Sverige drabbas ca 18000 personer \u00e5rligen av h\u00f6ftfraktur och antalet har de senaste \u00e5ren varit l\u00e5ngsamt \u00f6kande. Majoriteten av frakturerna orsakas av fall i hemmet varf\u00f6r det inte ses n\u00e5gon \u00e5rstidsvariation. Under COVID-19 pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g rapporterade flera sjukhus i Sverige att antalet patienter med h\u00f6ftfraktur hade minskat. Eftersom de flesta h\u00f6ftfrakturer orsakas av fall i hemmet \u00e4r det mindre sannolikt att minskningen skulle bero p\u00e5 minskad aktivitet i befolkningen. Att minskningen skulle bero p\u00e5 att patienterna inte s\u00f6kte sjukv\u00e5rd \u00e4r ocks\u00e5 osannolikt. Man kan spekulera i att patientgrupper som l\u00f6per risk f\u00f6r att drabbas av h\u00f6ftfrakturer kan ha avlidit av andra sjukdomar s\u00e5som COVID-19.<\/span><\/p>\n<p>Syftet med studien \u00e4r att unders\u00f6ka om h\u00f6ftfrakturincidensen under COVID-19 pandemin skiljer sig fr\u00e5n tidigare \u00e5r. I en f\u00f6rl\u00e4ngning av projektet skall data j\u00e4mf\u00f6ras mellan Sverige och Danmark f\u00f6r att se om COVID-19 strategi korrelerar med antalet h\u00f6ftfrakturer.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data extraheras fr\u00e5n Svenska Frakturregistret (SFR) f\u00f6r alla patienter som drabbats av h\u00f6ftfrakturer mellan 2012-01-01 till 2020-12-31 och analys g\u00f6rs om det finns en skillnad i h\u00f6ftfrakturincidensen v\u00e5ren 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r. Data mellan Sverige och Danmark skall j\u00e4mf\u00f6ras p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r att se om en eventuell skillnad i incidens f\u00f6relegat i b\u00e5de Sverige och Danmark.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Studien v\u00e4ntar p\u00e5 godk\u00e4nnande fr\u00e5n Etikpr\u00f6vningsmyndigheten. Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n SFR:s utdatamodul talar f\u00f6r en minskad incidens av h\u00f6ftfrakturer f\u00f6r \u00e5ret 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Prelimin\u00e4ra data talar f\u00f6r ett minskat antal h\u00f6ftfrakturer i Sverige 2020. Dessa data beh\u00f6ver analyseras f\u00f6r att se om bakomliggande orsak kan identifieras.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478205\">\n<h3 id=\"P33\">P33 &#8211; Interaktioner mellan s\u00e4songscoronavirus och implikationer f\u00f6r SARS-CoV-2-pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Robert Dyrdak<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Emma B. Hodcroft<sup>3, 4<\/sup>, Martina Wahlund<sup>1, 5<\/sup>, Richard A. Neher<sup>3, 4<\/sup>, Jan Albert<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r mikrobiologi, tum\u00f6r- och cellbiologi (MTC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Biozentrum, University of Basel, Basel, Schweiz<br \/><sup>4<\/sup> Swiss Institute of Bioinformatics, Basel, Schweiz<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">De fyra s\u00e4songscoronavirusen 229E, NL63, OC43 och HKU1 \u00e4r vanliga orsaker till luftv\u00e4gsinfektioner och har \u00e5rs- och s\u00e4songsvariationer. \u00d6kad f\u00f6rst\u00e5else om dessa m\u00f6nster kan vara v\u00e4rdefullt f\u00f6r SARS-CoV-2:s pandemiplanering.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Resultat fr\u00e5n rutindiagnostiken av coronavirus och andra luftv\u00e4gsvirus erh\u00f6lls f\u00f6r 55190 kliniska prover som analyserades vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, mellan den 14 september 2009 och den 2 april 2020.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">S\u00e4songscoronavirus (sCoV) uppt\u00e4cktes i 2130 prover (3,9%). OC43 detekterades oftast (28,4% av sCoV), f\u00f6ljt av NL63 (24,0%), HKU1 (17,6%) och 229E (15,3%). Den totala andelen positiva prover var relativt lika \u00f6ver \u00e5ren. D\u00e4remot fanns det p\u00e5 artsniv\u00e5 tydliga alternerande tv\u00e5\u00e5rscykler f\u00f6r b\u00e5de <em>Alfacoronavirus<\/em> (229E och NL63) och <em>Betacoronavirus<\/em> (OC43 och HKU1). Toppen f\u00f6r <em>Betacoronavirus<\/em> inf\u00f6ll tidigare under vinters\u00e4songen (dec-jan) \u00e4n f\u00f6r <em>Alfacoronavirus<\/em> (feb-mars). Coronavirus fanns i alla \u00e5ldrar men diagnostik beg\u00e4rdes oftare hos barn \u00e4n hos vuxna och \u00e4ldre. Arterna visade olika \u00e5ldersf\u00f6rdelningar, med relativt lika f\u00f6rekomst av OC43 och 229E \u00f6ver \u00e5ldrar, medan f\u00f6rekomsten av NL63 och HKU1 minskade med \u00e5ldern.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Incidensen f\u00f6r b\u00e5de <em>Alfacoronavirus<\/em> och <em>Betacoronavirus<\/em> visade alternerande tv\u00e5\u00e5rscykler, vilket talar f\u00f6r n\u00e5gon typ av immunf\u00f6rmedlad interaktion. Symtomatiska reinfektioner hos vuxna och \u00e4ldre med s\u00e4songscoronavirus \u00e4r relativt vanliga. B\u00e5da fynden har relevans f\u00f6r epidemiologin av SARS-CoV-2 och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att begr\u00e4nsa pandemins effekter<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32054.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478210\">\n<h3 id=\"P34\">P34 &#8211; L\u00e4gre SARS-CoV-2 IgG seropositivitet hos personal i kommunal v\u00e5rd och omsorg \u00e4n sjukv\u00e5rdspersonal i Region V\u00e4rmland<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Lukas Frans Ocias<sup>1, 2<\/sup>,Anna Skogstam<sup>3<\/sup>, Torbj\u00f6rn Kjerstadius<sup>1<\/sup>, Fredrik Lundin<sup>2<\/sup>, <strong>Staffan Tevell<\/strong><sup>2, 4, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r klinisk mikrobiologi, Centralsjukhuset i Karlstad<br \/><sup>2<\/sup> Centrum f\u00f6r Klinisk forskning och Utbildning, Region V\u00e4rmland, Karlstad<br \/><sup>3<\/sup> Smittskydd V\u00e4rmland<br \/><sup>4<\/sup> Infektionskliniken, Centralsjukhuset i Karlstad<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Fakulteten f\u00f6r medicin och h\u00e4lsa, \u00d6rebro universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19-pandemins f\u00f6rsta fas v\u00e5ren 2020 drabbade Sverige oj\u00e4mnt, med lokala och regionala klusterutbrott. Publicerade data fr\u00e5n h\u00f6gprevalensomr\u00e5den p\u00e5visar \u00f6kad risk f\u00f6r covid-19-infektion hos h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal j\u00e4mf\u00f6rt med befolkningen i allm\u00e4nhet. M\u00e5let med denna studie var att unders\u00f6ka faktorer associerade med f\u00f6rekomst av IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2 hos v\u00e5rd- och omsorgspersonal i V\u00e4rmland.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga medarbetare inom v\u00e5rd och omsorg i v\u00e4rml\u00e4ndska kommuner och Region V\u00e4rmland erbj\u00f6ds mellan vecka 27\u201342 serologisk provtagning f\u00f6r IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2. Av 11914 som genomgick provtagning valde 4955 att delta i studien genom att besvara en enk\u00e4t med sj\u00e4lvrapporterade data om symtom och arbetsplats.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av studiedeltagarna var 2829 anst\u00e4llda i kommunal v\u00e5rd och omsorg, medan resterande 2126 var anst\u00e4llda i Region V\u00e4rmland. Medel\u00e5ldern var 46 \u00e5r (SD 12,8) och 89,6% var kvinnor.<br \/>Seroprevalensen (IgG) i hela studiepopulationen var 5,7%, men Region V\u00e4rmlands anst\u00e4llda hade en signifikant h\u00f6gre seroprevalens (8,4% vs. 3,7%, p &lt;0.001) \u00e4n kommunanst\u00e4llda. \u00d6vriga faktorer associerade med h\u00f6gre sannolikhet f\u00f6r IgG-positivitet var yrke (undersk\u00f6terska), arbete p\u00e5 covid-19 enhet samt sj\u00e4lvrapporterad exponering (b\u00e5de privat och fr\u00e5n personal p\u00e5 egna arbetsplatsen).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En seroprevalens hos kommunanst\u00e4llda j\u00e4mf\u00f6rbar med den hos administrativ personal indikerar en begr\u00e4nsad smittspridning inom \u00e4ldreomsorgen, vilket kan ha varit betydelsefullt f\u00f6r V\u00e4rmland under f\u00f6rsta pandemifasen. Alla studerade typer av exponering f\u00f6r covid-19 var associerad med h\u00f6gre prevalens av IgG-antikroppar, med h\u00f6gst association n\u00e4r personal p\u00e5 egna arbetsplatsen varit sjuk. Att snabbt identifiera och isolera smittsamma individer, b\u00e5de patienter och personal, \u00e4r av yttersta vikt f\u00f6r att hantera n\u00e4sta fas av covid-19-pandemin.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32290.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478215\">\n<h3 id=\"P35\">P35 &#8211; L\u00e5g belastning p\u00e5 barnsjukv\u00e5rden i Stockholm av Covid-19-infektioner under pandemins f\u00f6rsta tv\u00e5 m\u00e5nader med \u00f6ppna f\u00f6r- och grundskolor<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Helena Hildenwall<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Joachim Luthander<sup>2<\/sup>, Samuel Rhedin<sup>3, 4<\/sup>, Olof Hertting<sup>2, 5<\/sup>, Selma Olsson-\u00c5kefeldt<sup>2<\/sup>, Erik Mel\u00e9n<sup>3, 4<\/sup>, Tobias Alfv\u00e9n<sup>1, 3<\/sup>, Eric Herlenius<sup>2, 5<\/sup>, Malin Ryd Rinder<sup>2, 5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockolm<br \/><sup>2<\/sup> Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Sachska Barnsjukhuset, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk Forskning och Utbildning, Karolinska Institutet, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kvinnor och Barns H\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sveriges strategi med \u00f6ppna grundskolor under SARS-CoV-2 pandemin st\u00e5r i kontrast till landsomfattande skolst\u00e4ngningar globalt. Vi analyserade vilken inverkan Sveriges strategi haft p\u00e5 f\u00f6rekomsten och sv\u00e5righetsgraden av slutenv\u00e5rdade barn.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi sammanst\u00e4llde slutenv\u00e5rdsdata (SLV) f\u00f6r barn 0-17 \u00e5r med positivt SARS-CoV-2-test under pandemins tv\u00e5 f\u00f6rsta m\u00e5nader i Stockholmsregionen, d\u00e4r 24% (n\u2248514.000) av alla svenska barn bor. Patientfiler granskades f\u00f6r bakgrundsdata, symtom, samtidig sjukdom och komplikationer.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 63 sjukhusv\u00e5rdade barn i \u00e5ldern 0-17 \u00e5r testade positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 under perioden. Trettio barn hade prim\u00e4r Covid-19-diagnos, motsvarande 0,7% av alla SLV-tillf\u00e4llen p\u00e5 grund av Covid-19 i regionen. Fjorton barn v\u00e5rdades f\u00f6r annan huvuddiagnos med Covid-19 som bidiagnos.\u00a0 Nitton av barnen uppvisade inga infektionssymptom. Den kumulativa incidensen f\u00f6r SLV var 9\/100 000 j\u00e4mf\u00f6rt med 233\/100 000 slutenv\u00e5rdade och 99\/100 000 d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av Covid-19 bland vuxna i Stockholm under samma tidsperiod. 62% (39\/63) av inkluderade hade feber och 32\/63 (51%) andningssymtom. Fyra barn (6%) kr\u00e4vde syrgasbehandling och en immunsupprimerad patient fick intensivv\u00e5rd. Hyperinflammation intr\u00e4ffade hos ett barn. Ett sp\u00e4dbarn med ett allvarligt underliggande tillst\u00e5nd anl\u00e4nde till sjukhuset med irreversibelt hj\u00e4rtstillest\u00e5nd efter kort sjukdomshistoria. D\u00e5 andra patogener identifierades post-mortem \u00e4r det oklart hur SARS-CoV-2 p\u00e5verkade utfallet.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Sammantaget var det l\u00e5g f\u00f6rekomst av sv\u00e5r sjukdom under pandemins f\u00f6rsta fas p\u00e5 grund av SARS-CoV-2 bland barn, trots \u00f6ppna skolor. Fortsatt uppf\u00f6ljning avseende hyperinflammation och andra senkomplikationer beh\u00f6vs.\u00a0 Resultaten b\u00f6r beaktas i f\u00f6rh\u00e5llande till de begr\u00e4nsade bevisen betr\u00e4ffande den totala nyttan av skolst\u00e4ngningar p\u00e5 smittspridning och de potentiella risker som st\u00e4ngda skolor inneb\u00e4r.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478222\">\n<h3 id=\"P36\">P36 &#8211; Patientkarakt\u00e4ristika, klinisk presentation och kliniska utfall f\u00f6r patienter med COVID-19 i j\u00e4mf\u00f6relse med andra respiratoriska virus<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Pontus Hedberg<\/strong><sup>1<\/sup>,John Karlsson Valik<sup>2, 3<\/sup>, Suzanne Ruhe van der Werff<sup>2<\/sup>, Hideyuki Tanushi<sup>2<\/sup>, Ana Requena Mendez<sup>2<\/sup>, Fredrik Granath<sup>2<\/sup>, Max Bell<sup>4, 5<\/sup>, Johan M\u00e5rtensson<sup>4, 5<\/sup>, Robert Dyrdak<sup>1, 6<\/sup>, Olof Hertting<sup>7<\/sup>, Anna F\u00e4rnert<sup>2, 3<\/sup>, Nils Anders Ternhag<sup>2, 3<\/sup>, Pontus Naucler<sup>2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r mikrobiologi, tum\u00f6r- och cellbiologi, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin Solna, Karolinska Institutet<br \/><sup>3<\/sup> ME Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet<br \/><sup>5<\/sup> Funktion Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>6<\/sup> ME Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>7<\/sup> Barninfektion, Karolinska Universitetssjukhuset<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19-pandemin kommer sammanfalla med den stundande s\u00e4songen f\u00f6r andra respiratoriska virus s\u00e5som influensa och RS-virus. F\u00f6r att optimera klinisk handl\u00e4ggning \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 skillnader mellan olika respiratoriska virus. Syftet med denna studie var att j\u00e4mf\u00f6ra patientkarakt\u00e4ristika, klinisk presentation samt utfall f\u00f6r SARS-CoV-2 i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6vriga luftv\u00e4gsvirus, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 influensavirus och RS-virus.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En retrospektiv kohortstudie av inneliggande patienter p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset fr\u00e5n oktober 2011 till oktober 2020 testade positivt f\u00f6r SARS-CoV-2, influensavirus, RS-virus, adenovirus, bocavirus, icke-SARS-CoV-2 coronavirus, metapneumovirus, parainfluensavirus, rhino- eller enterovirus i luftv\u00e4gsprov. Barn (<u>&lt;<\/u>15 \u00e5r) och vuxna (<u>&gt;<\/u>16 \u00e5r) analyserades separat. Deskriptiv statistik anv\u00e4ndes f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse av patientkarakt\u00e4ristika och utfall f\u00f6r alla virusgrupper samt logistiska regressionsanalyser f\u00f6r SARS-CoV-2, influensa- och RS-virus f\u00f6r den vuxna kohorten. Principiell komponentanalys anv\u00e4ndes f\u00f6r analys av skillnader i klinisk presentation.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">6071 vuxna och 6410 pediatriska v\u00e5rdepisoder uppfyllde inklusionskriterierna. Antalet SARS-CoV-2-positiva v\u00e5rdepisoder var 1706 f\u00f6r vuxna och 98 f\u00f6r den pediatriska kohorten. Vuxna SARS-CoV-2-patienter hade en signifikant \u00f6kad risk f\u00f6r 30-dagars- och 90-dagarsmortalitet, intensivv\u00e5rd, akut hj\u00e4rtmuskelskada, akut njursvikt, lungembolism samt v\u00e5rdrelaterad bakteremi i f\u00f6rh\u00e5llande till influensa- och RS-virus-patienter i justerade analyser. RS-virus och influensavirus var signifikant associerade med en f\u00f6rh\u00f6jd samsjuklighet och \u00e5lder, medan SARS-CoV-2 var signifikant associerat med manligt k\u00f6n, \u00f6vervikt och diabetes.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Prelimin\u00e4ra analyser fr\u00e5n denna studie belyser en signifikant risk\u00f6kning f\u00f6r mortalitet och flera kliniska utfallsm\u00e5tt hos SARS-CoV-2-patienter i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6vriga respiratoriska virus. Detta trots att SARS-CoV-2-patienter \u00e4r signifikant yngre och har mindre samsjuklighet \u00e4n vid \u00f6vriga respiratoriska virus.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32344.jpeg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478234\">\n<h3 id=\"P37\">P37 &#8211; Prevalens av SARS-CoV-2 antikroppar p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus och Lunds universitet<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jonas Nor\u00e9n<\/strong><sup>1<\/sup>,Magnus Rasmussen<sup>2, 3<\/sup>, Anna Holmberg<sup>2, 3<\/sup>, David Nygren<sup>2, 3<\/sup>, Yang de Marinis<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> L\u00e4karprogrammet, Lunds universitet<br \/><sup>2<\/sup> Avdelning f\u00f6r infektionsmedicin, Lunds universitet<br \/><sup>3<\/sup> Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, SUS<br \/><sup>4<\/sup> Lunds Universitets diabetescenter<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sjukv\u00e5rdspersonal kan l\u00f6pa \u00f6kad risk att drabbas av covid-19 genom \u00f6kad exponering f\u00f6r virus och sv\u00e5righeter att arbeta distansierat. Vi j\u00e4mf\u00f6r prevalensen av SARS-CoV-2 antikroppar hos sjukv\u00e5rdspersonal och en kontrollgrupp samt om arbete p\u00e5 olika avdelningstyper och sj\u00e4lvskattad SARS-CoV-2-exponering kan f\u00f6ruts\u00e4ga f\u00f6rekomsten av IgG-antikroppar.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Erbjudande om deltagande skickades med e-post till anst\u00e4llda p\u00e5 nio medicinska v\u00e5rdavdelningar p\u00e5 SUS och tv\u00e5 avdelningar p\u00e5 Lunds universitet. Blodprov samt enk\u00e4tunders\u00f6kning med sj\u00e4lvskattning av covid-exponering samlades in mellan september och november. Serum analyserades f\u00f6r f\u00f6rekomst av antikroppar med <em>ZetaGene Covid-19 Rapid IgM IgG Test<\/em> och SPSS anv\u00e4ndes f\u00f6r statistisk analys.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Seroprevalensen f\u00f6r IgG-antikroppar var 6,6% hos sjukv\u00e5rdspersonalen (n=272) och 5,7% hos universitetsanst\u00e4llda (n=192) (OR 1.1, CI 95% 0.5-2.5). F\u00f6r personal som arbetat p\u00e5 avdelningar d\u00e4r patienter med covid-19 v\u00e5rdats var 14% seropositiva j\u00e4mf\u00f6rt med 3,4% p\u00e5 andra avdelningar (OR 4.6, 95% CI 1.7-12.8). Personer med h\u00f6g sj\u00e4lvskattad exponering f\u00f6r patienter med covid-19 hade en signifikant h\u00f6gre f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 antikroppar (17,7% respektive 3,3%, p= &lt;0.001). Upplevd tr\u00e4ngsel var inte korrelerat till antikroppsf\u00f6rekomst (OR 1 CI 95% 0.4-2.9), men att dela hush\u00e5ll med misst\u00e4nkt covid-19 var positivt korrelerat med f\u00f6rekomst av IgG-antikroppar (OR: 3.3 CI: 1.2-8.9).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra fynd talar f\u00f6r att sjukv\u00e5rdspersonal som v\u00e5rdar patienter med covid-19 har l\u00f6pt \u00f6kad risk att insjukna. Personal p\u00e5 annan v\u00e5rdavdelning verkar inte l\u00f6pa st\u00f6rre risk att insjukna \u00e4n anst\u00e4llda p\u00e5 universitetet, d\u00e4r m\u00e5nga jobbar hemma. D\u00e5 v\u00e5r studie \u00e4r liten \u00e4r slutsatserna som kan dras begr\u00e4nsade. Vidare analyser fortg\u00e5r och kommer att presenteras.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478239\">\n<h3 id=\"P38\">P38 &#8211; R\u00f6relsem\u00f6nster, aktivitetstrender och incidensen av akut koronart syndrome<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Moman A.Mohammad<\/strong><sup>1<\/sup>,Sasha Koul<sup>1<\/sup>, Chris P Gale<sup>2<\/sup>, Joakim Alfredsson<sup>3<\/sup>, Stefan James<sup>4<\/sup>, Ole Fr\u00f6bert<sup>5<\/sup>, Elmir Omerovic<sup>6<\/sup>, David Erlinge<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Cardiology, Clinical Sciences, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Leeds Institute of Cardiovascular and Medicine, University of Leeds, Leeds, UK<br \/><sup>3<\/sup> Department of Cardiology, and Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Link\u00f6ping University, Link\u00f6ping, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Medical Sciences and Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala University, Uppsala<br \/><sup>5<\/sup> Department of Cardiology, Faculty of Health, \u00d6rebro University, \u00d6rebro<br \/><sup>6<\/sup> Department of Cardiology, Sahlgrenska University Hospital Institute of Medicine, Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">En global minskning i incidensen av akuta koronara syndrom (AKS) har observerats sedan b\u00f6rjan p\u00e5 COVID-19 pandemin. Vi studerade hur social distansering och restriktioner p\u00e5verkar incidensen av AKS med hj\u00e4lp av data om r\u00f6relsem\u00f6nster fr\u00e5n mobiltelefoners karttj\u00e4nster (Google och Apple).<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en tv\u00e4rsnittsstudie med AKS data fr\u00e5n svenska koronarangiografi och angioplastik registret SCAAR d\u00e4r vi inkluderade alla AKS presentationer fram till sjunde maj 2020. Med hj\u00e4lp av en Poisson regressionsmodell studerades samband mellan r\u00f6relsedata och AKS efter justering av veckodag, v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llande och rapporterade COVID-19 fall.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">N\u00e4r aktivitet runt restauranger, caf\u00e9er, biografer, n\u00f6jes-och shoppingcenter steg fr\u00e5n l\u00e4gsta niv\u00e5 till normal niv\u00e5 under COVID-19 pandemin s\u00e5gs en dubblering av AKS fr\u00e5n 170 per 100000\/\u00e5r till 340 per 100000\/\u00e5r. \u00a0F\u00f6r varje \u00f6kning med 10% i aktivitet s\u00e5 \u00f6kade incidensen av AKS med 15% (incidence rate ratio [IRR] 1.15, 95%CI 1.11\u20131.20; <em>P<\/em>&lt;0.001). Liknande resultat noterades n\u00e4r aktivitet runt mataff\u00e4rer, buss-och t\u00e5gstationer och arbetsplatser \u00f6kade. I motsats till detta s\u00e5 noterades en minskning av antal hj\u00e4rtinfarkter med 38% f\u00f6r varje 10% \u00f6kning i aktivitet runt hush\u00e5ll (IRR=0.62, 95%CI, 0.56\u2013 0.70; <em>P<\/em>&lt;0.001) medan aktivitet runt parker och gr\u00f6nomr\u00e5den inte var associerat med incidensen av hj\u00e4rtinfarkt.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Minskad aktivitet runt shoppingcenter, restauranger, mataff\u00e4rer, arbetsplatser, kollektivtrafik och \u00f6kad aktivitet runt hush\u00e5ll \u00e4r associerat med minskat insjuknande i AKS. Detta \u00e4r den f\u00f6rsta studien av sitt slag i v\u00e4rlden och ger inblick i hur r\u00f6relsetrender i ett samh\u00e4lle vilken kan monitoreras med aggregerade data fr\u00e5n mobiltelefoner kan kopplas till akuta sjukdomstillst\u00e5nd och folkh\u00e4lsa.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478246\">\n<h3 id=\"P39\">P39 &#8211; SARS-CoV-2-testning hos patienter vid l\u00e5g klinisk misstanke om COVID-19 vid Karolinska Universitetssjukhuset<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Ana Requena-M\u00e9ndez<\/strong><sup>1<\/sup>,Aikaterini Mougkou<sup>2<\/sup>, Pontus Hedberg<sup>3<\/sup>, Suzanne Ruhe-van der Werff<sup>1<\/sup>, Hideyuki Tanushi<sup>4<\/sup>, Emilie Holmqvist<sup>1<\/sup>, David Bj\u00f6rklund<sup>1<\/sup>, Victoria Hovergren<sup>1<\/sup>, Olof Hertting<sup>5<\/sup>, Filippa Nyberg<sup>6<\/sup>, Anna F\u00e4rnert<sup>1, 4<\/sup>, Pontus Naucler<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin, Karolinska Institutet, Solna<br \/><sup>2<\/sup> Europeiska Smittskyddsenheten, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r mikrobiologi, tum\u00f6r- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Solna<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Infektion, Stockholm<br \/><sup>5<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Barninfektion, Stockholm<br \/><sup>6<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Chefsl\u00e4kare, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Karolinska var den st\u00f6rsta v\u00e5rdgivaren f\u00f6r covid-19-patienter under den \u00f6kande Covid-19-fasen i v\u00e5ras och praktiserade breda indikationer f\u00f6r att testa patienter. Syftet med denna studie var att unders\u00f6ka effekten av mer extensiv SARS-CoV-2 testning i f\u00f6rh\u00e5llande till COVID-19 prevalensen.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta \u00e4r en retrospektiv kohortstudie fr\u00e5n en forskningsdatabas \u00f6ver inneliggande patienter vid Karolinska universitetssjukhuset som testats f\u00f6r SARS-CoV-2 fr\u00e5n mars till september 2020. Manuell journalgranskning av studieperioden 16\/3-12\/4 samt analys av strukturerad data f\u00f6r hela studieperioden anv\u00e4ndes f\u00f6r att identifiera patienter som provtogs trots l\u00e5g misstanke om COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Sammanlagt testades 23,685 v\u00e5rdepisoder f\u00f6r SARS-CoV-2 vid inl\u00e4ggning och 14,444 (60,9%) av dessa testades utan feber och dyspn\u00e9, med en positivitetsgrad p\u00e5 3,2%. Vid journalgranskning var 1,631(57,8%) av 2,963 SARS-CoV-2-tester tagna med en l\u00e5g misstanke om COVID-19. F\u00f6r dessa var positivitetsgraden 6,2%. Hos asymtomatiska patienter var positivitetsgraden 3,4%. SARS-CoV-2-positivitetsgraden hos patienter med l\u00e5g COVID-19 misstanke var h\u00f6gre n\u00e4r orsaken till testet var inf\u00f6r f\u00f6rlossning (7,9%) j\u00e4mf\u00f6rt med sjukhusinl\u00e4ggning (3,4%) eller inf\u00f6r operation eller annan invasiv \u00e5tg\u00e4rd (2,4%). SARS-CoV-2-positivitetsgraden hos patienter utan feber och dyspn\u00e9 var starkt korrelerad med antalet COVID-19 sjukhusinl\u00e4ggningar i Stockholmsregionen varje vecka fr\u00e5n mars-september (rho=0,88,p&lt;0,001).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna studie belyser effekten av SARS-CoV-2 testning vid l\u00e5g COVID-19 misstanke vid sjukhusinl\u00e4ggning. Att ha symtom trots en l\u00e5g klinisk misstanke om COVID-19 samt sjukhusinl\u00e4ggning p\u00e5 grund av f\u00f6rlossning var signifikant associerade med en h\u00f6gre positivitetsgrad. Antal sjukhusinl\u00e4ggningar f\u00f6r COVID-19 kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna kostnadseffektiviteten av SARS-CoV-2 screening vid inl\u00e4ggning.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32345.jpeg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478258\">\n<h3 id=\"P40\">P40 &#8211; SCIFI-PEARL \u2013 en bred nationell studie av covid-19 med en kontinuerligt uppdaterad databas f\u00f6r att studera en pandemi i fortsatt utveckling<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Fredrik Nyberg<\/strong><sup>1<\/sup>,Stefan Franz\u00e9n<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Lindh<sup>3, 4<\/sup>, Lowie Vanfleteren<sup>5, 6<\/sup>, Niklas Hammar<sup>7<\/sup>, Bj\u00f6rn Wettermark<sup>8<\/sup>, Johan Sundstr\u00f6m<sup>9, 10<\/sup>, Ailiana Santosa<sup>1<\/sup>, Staffan Bj\u00f6rck<sup>11<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>3, 12<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Samh\u00e4llsmedicin och Folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r Medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Nationella Diabetesregistret, Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, Institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Virologiska enheten, Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r inv\u00e4rtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Enheten f\u00f6r Epidemiologi, Institutet f\u00f6r milj\u00f6medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Samh\u00e4llsfarmaci, Institutionen f\u00f6r farmaci, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Klinisk epidemiologi, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> The George Institute for Global Health, University of New South Wales, Sydney, Australien<br \/><sup>11<\/sup> Registercentrum V\u00e4stra G\u00f6taland, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>12<\/sup> Infektionskliniken, \u00d6stra Sjukhuset \/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19-pandemin utvecklas snabbt och of\u00f6ruts\u00e4gbart. Multipla faktorer p\u00e5verkar sjukdomen och fr\u00e5gest\u00e4llningarnas komplexitet \u00f6kar. En bred nationell registeransats med detaljerade och aktuella data kan bidra till unika vetenskapliga insikter med samh\u00e4llelig och klinisk nytta.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">SCIFI-PEARL (Swedish Covid-19 Investigation for Future Insights \u2013 a Population Epidemiology Approach using Register Linkage) \u00e4r en omfattande nationell studie av covid-19 i Sverige.<\/span><\/p>\n<p>Via personnummer sammanl\u00e4nkas information fr\u00e5n nationella h\u00e4lsodatabaser (SmiNet, nationella patientregistret, l\u00e4kemedelsregistret, cancerregistret, d\u00f6dsorsaksregistret), sociodemografiska nationella data, 10 nationella kvalitetsregister relevanta f\u00f6r covid-19-patienter (f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom, stroke, lungsjukdom, diabetes, akutv\u00e5rd, intensivv\u00e5rd, infektion), samt f\u00f6r V\u00e4stra G\u00f6taland \u00e4ven prim\u00e4rv\u00e5rdsdata och kompletta SARS-CoV-2 testdata.<\/p>\n<p>Samtliga covid-19-patienter i Sverige med positiv test eller registrerad sjukv\u00e5rdskontakt\/diagnos i datak\u00e4llorna identifieras samt en slumpm\u00e4ssigt vald j\u00e4mf\u00f6relsepopulation ur Sveriges totala befolkning. Samtliga individer l\u00e4nkas till data fr\u00e5n ing\u00e5ende nationella och regionala register. Databasen uppdateras kontinuerligt varje 1-2 m\u00e5nader. F\u00f6rsta dataleverans erh\u00f6lls i oktober 2020<\/p>\n<p>Fr\u00e5gest\u00e4llningar: Vilka karakteristika har covid-19-patienterna och hur skiljer de sig fr\u00e5n normalbefolkningen? Vilka riskfaktorer finns f\u00f6r insjuknande och sv\u00e5rare sjukdom p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt? Hur kan sjukdom och prognos prediceras?<\/p>\n<p>Analys sker med deskriptiva och analytiska epidemiologiska metoder, inklusive moderna maskininl\u00e4rningsmetoder.<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Initialt har 126953 covid-19-patienter med sjukv\u00e5rdskontakt identifierats, varav 86798 test-positiva och 17026 sjukhusinlagda, samt 972723 populationskontroller (Tabell). Kvinnor och \u00e5ldrarna 20-59 \u00e5r \u00f6verv\u00e4ger bland fall med sjukv\u00e5rdskontakt eller positiv test, medan m\u00e4n och \u00e5ldrarna \u00f6ver 60 \u00f6verv\u00e4ger bland sjukhusinlagda covid-19-patienter.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Databasen f\u00e5ngar ett brett spektrum av svenska covid-19-patienter. SCIFI-PEARL initierar nu multipla parallella analyser f\u00f6r att belysa viktiga fr\u00e5gest\u00e4llningar i samarbete med svenska och internationella forskare.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32249.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478268\">\n<h3 id=\"P41\">P41 &#8211; Sjunkande andel intensivv\u00e5rdade samt minskad anv\u00e4ndning av invasiv respiratorbehandling bland sjukhusv\u00e5rdade covid-19 patienter i Sverige<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sten Walther<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Erik Wahlstr\u00f6m<sup>3<\/sup>, Anna M Bennet-Bark<sup>3<\/sup>, Mona Heurgren<sup>3<\/sup>, Thomas Lind\u00e9n<sup>3<\/sup>, Anastasia Nyman Iliadou<sup>3, 4<\/sup>, Johanna Holm<sup>3<\/sup>, H\u00e5kan Hanberger<sup>5<\/sup>, Kristoffer Str\u00e5lin<sup>6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Svenska Intensivv\u00e5rdsregistret, Karlstad<br \/><sup>2<\/sup> Thorax-k\u00e4rlkliniken, Hj\u00e4rtcentrum, Universitetssjukhuset, Link\u00f6ping<br \/><sup>3<\/sup> Socialstyrelsen, R\u00e5lambsv\u00e4gen 3, Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Inst f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>5<\/sup> Inst f\u00f6r biomedicinska och kliniska vetenskaper, Medicinska fakulteten, Link\u00f6pings Universitet, Link\u00f6ping<br \/><sup>6<\/sup> Medicinsk Enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Studier fr\u00e5n pandemins f\u00f6rsta v\u00e5g har visat att 15-30 % av sjukhusv\u00e5rdade covid-19-patienter har v\u00e5rdats p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning (IVA) och att en stor andel har intuberats och respiratorv\u00e5rdats (invasiv respiratorv\u00e5rd). Vi avs\u00e5g att studera hur detta f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid i Sverige<strong>.<\/strong><\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Genom Socialstyrelsens sammanst\u00e4llning av relevanta nationella register identifierades 18 389 patienter som lades in p\u00e5 svenska sjukhus 1 mars \u2013 30 oktober 2020 med covid-19, definierat som positivt PCR-test f\u00f6r SARS-CoV-2 14 dagar f\u00f6re till 5 dagar efter inl\u00e4ggning. Fr\u00e5n Svenska intensivv\u00e5rdsregistret h\u00e4mtades information om patienterna v\u00e5rdats p\u00e5 IVA med\/utan invasiv respiratorv\u00e5rd<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Andelen sjukhusv\u00e5rdade patienter som lagts in p\u00e5 IVA var 13,5% i hela populationen, denna andel sj\u00f6nk fr\u00e5n 19,5% f\u00f6r dem som lades in i mars till 8,1% f\u00f6r dem som lades in i oktober (Figur A). Andelen IVA-v\u00e5rdade som erh\u00f6ll invasiv respiratorv\u00e5rd minskade fr\u00e5n 86,6% i mars till 42,3% i oktober (Figur B).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Andelen sjukhusv\u00e5rdade covid-19-patienter som lagts in p\u00e5 IVA samt andelen som behandlats med invasiv respiratorv\u00e5rd har mer \u00e4n halverats fr\u00e5n mars till oktober. Det blir viktigt att f\u00f6lja om dessa f\u00f6r\u00e4ndringar kvarst\u00e5r under pandemins andra v\u00e5g, eftersom de \u00e4r centrala f\u00f6r dimensioneringen av intensivv\u00e5rden. Orsakerna till dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har inte studerats men bl a f\u00f6ljande faktorer kan ha bidragit och deras betydelse b\u00f6r unders\u00f6kas: mindre sjuka patienter vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus och IVA, optimerad medikamentell behandling och b\u00e4ttre andningsv\u00e5rd.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32298.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478277\">\n<h3 id=\"P42\">P42 &#8211; Sj\u00e4lvrapporterade symtom p\u00e5 covid-19 bland unga vuxna<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sandra Ekstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Niklas Andersson<sup>2<\/sup>, Alexandra Ek<sup>1, 2<\/sup>, Andr\u00e9 Lauber<sup>1, 2<\/sup>, Antonios Georgelis<sup>1, 2<\/sup>, Inger Kull<sup>3, 4<\/sup>, Erik Mel\u00e9n<sup>2, 3, 4<\/sup>, Anna Bergstr\u00f6m<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Centrum f\u00f6r arbets- och milj\u00f6medicin, Region Stockholm, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutet f\u00f6r milj\u00f6medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utbildning, S\u00f6dersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 pandemin utg\u00f6r ett stort hot mot folkh\u00e4lsan med risk f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom, \u00f6kad d\u00f6dlighet samt risk f\u00f6r kvarst\u00e5ende h\u00e4lsoeffekter efter genomg\u00e5ngen infektion. Syftet med den aktuella studien \u00e4r att beskriva sj\u00e4lvrapporterade symtom p\u00e5 covid-19 i en population av unga vuxna, med fokus p\u00e5 riskfaktorer f\u00f6r l\u00e5ngvariga symtom.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien inkluderar 1644 deltagare (72,4% av inbjudna) i \u00e5ldern 23\u201326 \u00e5r fr\u00e5n den populationsbaserade f\u00f6delsekohorten BAMSE. Deltagarna besvarade under augusti-november 2020 en webbenk\u00e4t med fokus p\u00e5 covid-19-symptom, livsstilsfaktorer och h\u00e4lsa.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Majoriteten av deltagarna (84%) besvarade enk\u00e4ten i augusti 2020. Totalt uppgav 45% att de har haft symptom som vid misst\u00e4nkt covid-19 under den r\u00e5dande pandemin (sedan februari 2020). Bland dessa var de vanligaste symtomen tr\u00f6tthet (89%), snuva (75%), huvudv\u00e4rk (74%), halsont (73%), svaghet (71%), hosta (68%) och feber (67%), medan 40% rapporterade nedsatt smak eller lukt och 36% andningsbesv\u00e4r. Merparten upplevde relativt kortvariga symtom (51% mindre \u00e4n 2 veckor, 38% 2\u20133 veckor), medan 11% uppgav l\u00e5ngvariga symtom (minst 4 veckor). Det var ingen signifikant skillnad i k\u00f6nsf\u00f6rdelning, syssels\u00e4ttning, r\u00f6kning, snusning, eller \u00f6vervikt mellan de som rapporterat l\u00e5ngvariga, respektive kortvariga symtom. Deltagare med l\u00e5ngvariga symtom rapporterade mer andningsbesv\u00e4r (60% vs 33%, p&lt;0,001) men mindre snuva (64% vs 76%, p=0,03), j\u00e4mf\u00f6rt med deltagare med kortvariga symtom.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">N\u00e4stan h\u00e4lften av svenska unga vuxna rapporterade symptom f\u00f6renliga med covid-19 under pandemin, och av dessa har en av tio upplevt l\u00e5ngvariga symtom under minst 4 veckor. Deltagare med l\u00e5ngvariga symptom upplevde mer andningsbesv\u00e4r under sjukdomsperioden, j\u00e4mf\u00f6rt med dem med kortvariga symtom.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478285\">\n<h3 id=\"P43\">P43 &#8211; Stora skillnader i testning f\u00f6r covid-19 i olika postnummeromr\u00e5den i Uppsala l\u00e4n<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Mats Martinell<sup>1, 2<\/sup>,Ulf Hammar<sup>3<\/sup>, Vera van Zoest<sup>4<\/sup>, Robert S Kristiansson<sup>1, 2<\/sup>, Hugo Fitipaldi<sup>5, 6<\/sup>, Neli Tsereteli<sup>5, 6<\/sup>, Georgios Varotsis<sup>3<\/sup>, Koen F Dekkers<sup>3<\/sup>, Beatrice Kennedy<sup>3<\/sup>, Jonas Bj\u00f6rk<sup>6, 7<\/sup>, <strong>Tove Fall<\/strong><sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lso- och v\u00e5rdvetenskap, Uppsala universitet, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> N\u00e4ra v\u00e5rd och h\u00e4lsa, Region Uppsala, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r informationsteknologi, Uppsala universitet, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Sk\u00e5ne Universitetssjukhus, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Avdelningen f\u00f6r arbets- och milj\u00f6medicin, Lunds universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">F\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt kunna implementera ett testa-sp\u00e5ra-isolera program f\u00f6r covid-19 kr\u00e4vs l\u00e4ttillg\u00e4nglig och snabb testning f\u00f6r hela befolkningen. Otillr\u00e4cklig testkapacitet kan leda till att lokal \u00f6kad smittspridning inte uppt\u00e4cks f\u00f6rr\u00e4n sjukhusinl\u00e4ggningar \u00f6kar. Det finns d\u00e4rf\u00f6r ett skyndsamt behov av att f\u00f6rst\u00e5 hur teststrategier b\u00f6r utformas f\u00f6r en j\u00e4mlik testning. Denna studie syftar till att identifiera vilka omr\u00e5deskarakt\u00e4ristika som \u00e4r associerade med testfrekvens.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Region Uppsala har sedan slutet av juni erbjudit kostnadsfri PCR-testning av alla personer (\u226516 \u00e5r) med symtom p\u00e5 covid-19. Testningen har framf\u00f6r allt skett p\u00e5 fyra teststationer i l\u00e4net. Vi har analyserat data 346 olika postnummeromr\u00e5den i Uppsala l\u00e4n och total 36 619 tester. Studieperioden omfattar 24 juni till 12 oktober 2020.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi fann en stor variation i antal tester per inv\u00e5nare i olika postnummeromr\u00e5den, s\u00e5v\u00e4l i Uppsala som i \u00f6vriga delar av Uppsala l\u00e4n. Testfrekvens var kopplat till demografiska och socioekonomiska karakt\u00e4ristika i omr\u00e5dena samt avst\u00e5ndet till n\u00e4rmaste teststation. I multivariabla regressionsmodeller var \u00f6kad testfrekvens associerad med kortare avst\u00e5nd till n\u00e4rmaste teststation, h\u00f6gre andel kvinnor, l\u00e4gre medel\u00e5lder och l\u00e4gre andel individer med utl\u00e4ndsk bakgrund men inte med andel inl\u00e4ggningar p\u00e5 sjukhus.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultaten fr\u00e5n denna studie visar p\u00e5 stor variation i testfrekvens mellan olika postnummeromr\u00e5den, \u00e4ven inom ett l\u00e4n och en stad. Fler studier beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och unders\u00f6ka underliggande mekanismer, och f\u00f6r att kunna utforma strategier som utj\u00e4mnar dessa oj\u00e4mlikheter i testning f\u00f6r covid-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32272.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478297\">\n<h3 id=\"P44\">P44 &#8211; THE SWEDISH COVID-19 INTENSIVE CARE COHORT: RISK FACTORS OF ICU ADMISSION AND ICU MORTALITY<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">3. Epidemiologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Bj\u00f6rn Ahlst\u00f6rm<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 3<\/sup>, Ing-Marie Larsson<sup>1<\/sup>, Gunnar Strandberg<sup>1<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Anesthesiology and Intensive Care, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Region Dalarna, Centre of Clinical Research Dalarna, Falun, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Integrative Physiology, Department of Medical Cell Biology, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Hedenstierna laboratory, CIRRUS, Anesthesiology and Intensive Care, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under \u00e5ret har flera studier unders\u00f6kt faktorer associerade med sv\u00e5r Coronavirus disease 2019 (COVID-19), men flera medicineringar och komorbiditeter har \u00e4nnu inte blivit unders\u00f6kta i en stor matchad kohort. Med anledning av detta har vi unders\u00f6kt vilken roll relevanta komorbiditeter och medicineringar spelar f\u00f6r risken att l\u00e4ggas in p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning (IVA) respektive risken att d\u00f6 p\u00e5 IVA.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Alla COVID-19 patienter som skrevs in p\u00e5 IVA i Sverige fram till 27e maj 2020 j\u00e4mf\u00f6rdes med, p\u00e5 \u00e5lder och k\u00f6n, matchade populationskontroller avseende risk f\u00f6r IVA-inl\u00e4ggning relaterat till komorbiditeter och medicineringar i logistiska regressionsmodeller. Patienter utskrivna fr\u00e5n IVA unders\u00f6ktes avseende risk f\u00f6r IVA-mortalitet. Fallen och kontrollerna identifierades, komorbiditeter och medicinering h\u00e4mtades fr\u00e5n h\u00f6gkvalitativa register. Tre logistiska regressionsmodeller anv\u00e4ndes f\u00f6r varje utfall, en med komorbiditeter, en med medicinering och slutligen en kombination av b\u00e5da modellerna. En Cox-modell avseende IVA-mortalitet gjordes som sensitivitetsanalys.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi inkluderade 1981 patienter och 7924 kontroller. Hypertoni, typ 2 diabetes, kronisk njursvikt, astma, fetma, att vara organtransplanterad och behandling med immunsupprimerande medicinering inklusive kortison var oberoende riskfaktorer f\u00f6r inskrivning p\u00e5 IVA. Orala antikoagulantia var skyddande. Bland 1544 patienter utskrivna fr\u00e5n IVA var astma och behandling med renin-angiotensin-aldestoron-h\u00e4mmare (RAASi) oberoende riskfaktorer f\u00f6r d\u00f6d p\u00e5 IVA. Efter justering f\u00f6r anv\u00e4ndning av kontinuerlig njurers\u00e4ttningsterapi var RAASi inte l\u00e4ngre n\u00e5gon oberoende riskfaktor.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I v\u00e5r kohort var orala antikoagulantia skyddande mot IVA-inl\u00e4ggning men inte IVA-d\u00f6d. Flera komorbiditeter och medicineringar var oberoende riskfaktorer f\u00f6r IVA-inl\u00e4ggning och IVA-d\u00f6d.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32148.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">4. Immunologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478304\">\n<h3 id=\"P45\">P45 &#8211; Antikroppsutveckling under COVID-19- infektion och korrelation med utfall<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Anna Bl\u00e4ckberg<sup>1, 2<\/sup>,<strong>Nils Fernstr\u00f6m<\/strong><sup>1<\/sup>, Emma Sarbrant<sup>1<\/sup>, Magnus Rasmussen<sup>1, 2<\/sup>, Torgny Sunnerhagen<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1 &#8211; Avdelning f\u00f6r infektionsmedicin, Lunds universitet<br \/><sup>2<\/sup> 2 &#8211; Sk\u00e5nes universitetssjukhus, SUS, Lund<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19, orsakat av viruset SARS-CoV-2, har resulterat i h\u00f6g morbiditet och mortalitet v\u00e4rlden \u00f6ver. M\u00f6jligt samband med immunologisk respons och sjukdomsprogression var inte kartlagt vid studiestart. Studien syftade till att unders\u00f6ka antikroppsutveckling och m\u00f6jlig korrelation med kliniska utfall under COVID-19- infektion.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"SV\">Patienter med PCR-verifierad SARS-CoV-2 infektion som blev inlagda p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund inkluderades i studien. Patienterna f\u00f6ljdes med klinisk kontroll och blodprovstagning under 28 dagar. Kvantifiering av IgA och IgG mot SARS-CoV-2 spikeprotein utf\u00f6rdes med ELISA.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Fyrtio patienter med konstaterad COVID-19- infektion, mellan april och juni m\u00e5nad 2020, inkluderades i studien. Studiepopulationen blev uppdelad i tre grupper; mild sjuka (<em>n <\/em>= 18), (ingen syrgasbehandling), m\u00e5ttligt sjuka (<em>n = <\/em>16), (med syrgas) och sv\u00e5rt sjuka (<em>n <\/em>= 6), (intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande, eller behov av icke-invasiv andningsst\u00f6d). Median\u00e5ldern var 58 \u00e5r (IQR 49-71) och majoriteten var m\u00e4n (55 %). Interstitiell pneumoni observerades hos 29 patienter och en patient hade myokardit. Det var en statistisk signifikant \u00f6kning av niv\u00e5n av IgG antikroppar mot SARS-CoV-2 spikeprotein fr\u00e5n inklusion j\u00e4mf\u00f6rt med 1 m\u00e5nad efter inl\u00e4ggning (0,19 resp. 0,66 relativt kontroll, <em>p <\/em>&lt; 0,001). Ingen korrelation med antikroppsniv\u00e5er och sjukdomsgrad kunde detekteras.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Antikroppar utvecklas \u00f6ver tid under COVID-19-infektion. Vi kunde inte konstatera n\u00e5gon korrelation med antikroppssvar mellan patienter med lindrig j\u00e4mf\u00f6rt med sv\u00e5r COVID-19 infektion men studiens power var begr\u00e4nsad.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478310\">\n<h3 id=\"P46\">P46 &#8211; Cirkulerande cytokiner och cytokinproduktion av leukocyter vid hyperinflammatorisk COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Robin Kahn<sup>1, 2, 3<\/sup>,Tobias Schmidt<sup>2, 3<\/sup>, Karan Golestani<sup>1, 4<\/sup>, Anki Mossberg<sup>2, 3<\/sup>, Birgitta Gullstrand<sup>5<\/sup>, Anders A Bengtsson<sup>5<\/sup>, <strong>Fredrik Kahn<\/strong><sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, Lund och Malm\u00f6, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Wallenberg Centre for Molecular Medicine, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Pediatrik, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionsmedicin, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Reumatologi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lund, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 har utvecklats till en pandemi med enorma implikationer f\u00f6r samh\u00e4llet. Hyperinflammation och h\u00f6ga niv\u00e5er av flera cytokiner, till exempel IL-6, har observerats vid sv\u00e5r sjukdom orsakad av COVID-19. Dock \u00e4r det cellul\u00e4ra ursprunget till dessa cytokiner inte fullst\u00e4ndigt uttr\u00e4tt. H\u00e4r unders\u00f6kte vi om cirkulerande leukocyter fr\u00e5n patienter med COVID-19 hade spontan cytokinproduktion.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter med hyperinflammatorisk COVID-19 (n = 6) och sepsis (n = 3) inkluderades vid Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Sverige. \u00c4ven friska kontroller (n=5) rekryterades. Cytokiner m\u00e4ttes och peripheral blood mononuclear cells (PBMCs) inkuberades tillsammans med brefeldin A f\u00f6r att m\u00e4ta ackumulering av cytokiner. Parallellt anv\u00e4ndes LPS som en aktivator. Celler analyserades med avseende p\u00e5 cytokiner och ytmark\u00f6rer genom fl\u00f6descytometri.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">H\u00f6ga niv\u00e5er av IL-6 och m\u00e4tbara niv\u00e5er av IL-8 och TNF, men inte IL-1, observerades hos COVID-19-patienter. Monocyter fr\u00e5n COVID-19-patienter hade spontan produktion av IL-1 och IL-8 (p=0.0043), men inte av TNF och IL-6, j\u00e4mf\u00f6rt med kontroller. Ingen spontan cytokinproduktion s\u00e5gs i lymfocyter, vare sig hos patienter eller hos kontroller. Aktivering med LPS resulterade i massiv cytokinproduktion hos monocyter fr\u00e5n COVID-19-patienter och friska kontroller, men inte fr\u00e5n sepsispatienter. Slutligen producerade monocyter fr\u00e5n COVID-19-patienter med IL-1 \u00e4n monoycter fr\u00e5n friska kontroller (p=0.0087) n\u00e4r de aktiverades.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Sammanfattningsvis bidrar monocyter delvis till den p\u00e5g\u00e5ende hyperinflammationen genom produktion av IL-1 och IL-8. Dessutom \u00e4r monocyter fortsatt stimulerbara f\u00f6r yterligare aktivering. Detta skulle kunna vara en del av f\u00f6rklaringen till den hyperinflammation som uppst\u00e5r. Detta ger ocks\u00e5 visst st\u00f6d f\u00f6r anv\u00e4ndnignen av IL-1-blockad vid behandling av COIVD-19.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478319\">\n<h3 id=\"P47\">P47 &#8211; Cytokiner i urin och dess korrelation till akut njurskada hos kritiskt sjuka COVID19-patienter<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna Gradin<\/strong><sup>1<\/sup>,Hanna Andersson<sup>1<\/sup>, Tomas Luther<sup>1<\/sup>, Sara Bulow Anderberg<sup>1<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>1<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>1, 2<\/sup>, Mikael \u00c5berg<sup>3<\/sup>, Anders Larsson<sup>3<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Hedenstierna laboratory, CIRRUS, Anesthesiology and Intensive Care, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Medical Sciences, Clinical Chemistry, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Medical Cell Biology, Integrative Physiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">M\u00e5nga av de kliniska manifestationerna vid COVID-19 misst\u00e4nks\u00a0ha ett samband med \u00f6kade niv\u00e5er av cytokiner och \u00f6veraktivering av b\u00e5de det adaptiva och det ospecifika immunsystemet. Bland annat har akut njurskada (AKI) visat sig vara en relativt vanlig komplikation hos intensivv\u00e5rdade patienter med COVID-19.Patogenesen \u00e4r sannolikt multifaktoriell och bidragande orsaker tros bland annat vara hypovolemi, direkta cellskador av viruset och inflammation. V\u00e5r hypotes \u00e4r att urincytokiner \u00e4r ett specifikt m\u00e5tt p\u00e5 inflammation i njuren och kopplat till AKI vid COVID-19, ett omr\u00e5de som dock \u00e4r ringa utforskat.\u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Urinprov fr\u00e5n 30 COVID-19-patienter inh\u00e4mtades vid inl\u00e4ggning p\u00e5 centrala intensivv\u00e5rdsavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (CIVA) och j\u00e4mf\u00f6rdes med urinprov fr\u00e5n en kontrollgrupp best\u00e5ende av nio stycken preoperativa patienter utan kritisk sjukdom. 92 typer av urincytokiner m\u00e4ttes med hj\u00e4lp av Proximity Extension Assay inflammation panel och j\u00e4mf\u00f6rdes med njurskademark\u00f6rerna NGAL och KIM-1 i urin.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">38 av cytokinerna var uppreglerade medan enbart urokinase type plasminogen activator (uPA) var nedreglerad hos patienterna med COVID-19 i j\u00e4mf\u00f6relse med kontrollgruppen. Majoriteten av cytokinerna korrelerade till njurskada och 34 korrelerade till utvecklingen av AKI. 55 av cytokinerna korrelerade till NGAL i urinen, 54 korrelerade till K\u00ccM-1 i urinen och 45 korrelerade till albumin i urinen.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Inflammatoriska urincytokiner fr\u00e5n ett stort antal olika immunlogiska cellinjer var signifikant uppreglerade hos patienter med COVID-19 och uppregleringen korrelerade med s\u00e5v\u00e4l AKI som v\u00e4letablerade njurskademark\u00f6rer i urin.<\/span><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478329\">\n<h3 id=\"P48\">P48 &#8211; Fallbeskrivning: Kan man bli smittad av SARS-CoV-2 igen fast man har antikroppar mot SARS-CoV-2?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hong Yin<\/strong><sup>1<\/sup>,Karin Elfving<sup>1<\/sup>, Anna-Karin Jonsson<sup>1<\/sup>, Emelie Pettersson<sup>1<\/sup>, Lina Hedberg<sup>1<\/sup>, Jeenie Gruvris<sup>1<\/sup>, Martilna Sol\u00e9n<sup>1<\/sup>, Louise Eriksson<sup>1<\/sup>, Dorota Kowalska<sup>1<\/sup>, \u00c5sa Frid<sup>1<\/sup>, Michaela Skytt<sup>2<\/sup>, Fei S\u00f6jberg<sup>3<\/sup>, Helena Ernlund<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klnisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin Dalarna, Region Dalarna<br \/><sup>2<\/sup> Smittskydd och V\u00e5rdhygien Dalarna, Region Dalarna<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r. biomedicin, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">En 29 \u00e5rig kvinna testades positivt i PCR f\u00f6r SARS-CoV-2 9 november med f\u00f6rkylningssymtom, \u00e4ven f\u00f6rlust av smak- och luktsinne, symtomdebut 5 november. Hennes partner var SARS-CoV-2 positiv i PCR i oktober. Kvinnan hade luftv\u00e4gssymtom i mars och tog serumprov i juli, d\u00e4r antikroppar (IgG) mot SARS-CoV-2 p\u00e5visades med titer p\u00e5 3,69 med <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">Chemiluminescense Microparticle Immunoassay<\/span> (CMIA), men antikroppar p\u00e5visades ej med <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">Enzyme-linked Immunosorbent Assay<\/span> (ELISA).<\/span><\/p>\n<p>Serumprov taget 11 november p\u00e5visar IgG 8,68 med CMIA och 3,52 med ELISA.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><strong>Metoder:<\/strong><br \/>CMIA -IgG mot N-protein (SARS-CoV-2 nukleokapsidproteinet)<\/span><\/p>\n<p>ELISA- IgG mot S-protein (spikeprotein)<\/p>\n<p>PCR<\/p>\n<p><strong>Material:<\/strong><\/p>\n<p>Serum<\/p>\n<p>Nasopharynx-och svalgsekret (nph)<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">RdRp-gen ct-v\u00e4rde 25,6 f\u00f6r provet taget 9 november. Resultatet har bekr\u00e4ftats med PCR p\u00e5 samma prov. Nya prover fr\u00e5n nph+svalg, svalg och aspirat som togs 3 dagar efter f\u00f6rsta provtagningen, alla med positivt resultat.<\/span><\/p>\n<p>SARS-CoV-2 IgG fr\u00e5n serumprov taget 11 november har titer 8,68 med CMIA och 3,53 med ELISA. F\u00f6rsta serumprovet har analyserats om med samma resultat som i juli.<\/p>\n<p>B\u00e5da serumproverna har skickats till externt lab f\u00f6r ytterligare konfirmering med iFlash vid Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska sjukhuset, med positivt utfall.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En kvinna har blivit smittad igen trots att hon hade antikroppar mot SARS-CoV-2. Niv\u00e5n av antikroppar har \u00f6kat mellan f\u00f6rsta och andra serumprovet i juli respektive november. Tyv\u00e4rr saknar vi PCR-prov fr\u00e5n kvinnans f\u00f6rsta sjukdomstillf\u00e4lle i mars pga den begr\u00e4nsade provtagningskapaciteten under b\u00f6rjan av pandemin, d\u00e4rmed har sekvensering ej utf\u00f6rts.<\/span><\/p>\n<p>F<span style=\"background-color: #ffffff;\">\u00f6rhoppningsvis kan<\/span> v\u00e5rt resultat bidra till att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av hur immunitet fungerar, \u00f6ka erfarenheten om immunsvar och komplettera kunskapsl\u00e4get om SARS-CoV-2.<\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478343\">\n<h3 id=\"P49\">P49 &#8211; Imiquimod: ett nytt potentiellt l\u00e4kemedel f\u00f6r COVID19?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sofia Tillgren<\/strong><sup>1<\/sup>,Samuel Cerps<sup>1<\/sup>, Juan Jos\u00e9 Nieto Fontarigo<sup>1<\/sup>, Asger Sverrild<sup>2<\/sup>, Morten Hvidtfeldt<sup>2<\/sup>, Prof. Celeste Porsbjerg<sup>2<\/sup>, Prof. Lena Uller<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Respiratorisk immunofarmakologi, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Department of respiratory medicine, Bispebjerg Hospital, K\u00f6penhamn, Danmark<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">F\u00f6r att tackla den r\u00e5dande SARS-CoV-2-pandemin har det st\u00e4llts h\u00f6ga krav p\u00e5 en snabb utveckling och utv\u00e4rdering av nya antivirala l\u00e4kemedel. Bland n\u00e5gra av de antivirala l\u00e4kemedelskandidaterna finns imiquimod, en TLR7 agonist normalt administrerad f\u00f6r behandling av k\u00f6nsv\u00e5rtor och basalcellscarcinom. Eftersom det har p\u00e5visats att imiquimod kan \u00f6ka den antivirala responsen, \u00e4r v\u00e5r hypotes att den ocks\u00e5 skulle kunna anv\u00e4ndas som ett nytt potentiellt l\u00e4kemedel f\u00f6r att behandla COVID19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Humana bronkepitelceller (BECs) fr\u00e5n 4 friska och 8 astmatiska patienter odlades fram efter borstprov i samband med bronkoskopi och behandlades med imiquimod ensamt, eller tillsammans med dsRNA samt SARS-CoV-2 spike-protein (s-protein) f\u00f6r att h\u00e4rma en virusinfektion. Experiment med siRNA mot MDA5 och RIG-I utf\u00f6rdes ocks\u00e5. Cellerna analyserades efter 3 och 24 timmar f\u00f6r uttryck av angiotensin-converting-enzyme-2 (ACE2), interferon-beta (IFNb) samt andra cytokiner involverade i COVID19 med luminex, RT-qPCR och western blot.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Obehandlade astmatiska BECs uttrycker mindre ACE2 j\u00e4mf\u00f6rt med BECs fr\u00e5n friska individer. I mekanistiska experiment med astmatiska BECs halverade behandling med imiquimod uttrycket av ACE2 (p&lt;0.05). Imiquimod \u00f6kade \u00e4ven uttrycket av IFNb 2 g\u00e5nger, samtidigt som IL-1b, involverade i cytokinstormar, minskade (p&lt;0.05). Kombination av s-protein och imiquimod \u00f6kade IFNb ytterligare 2 g\u00e5nger (p&lt;0.05). Dessa observationer gjordes \u00e4ven i dsRNA-stimulerade celler som behandlats med imiquimod (p&lt;0.05). Med siRNA p\u00e5visades att imiquimods IFNb-boostande effekt var reglerad via receptorerna MDA5 och RIG-I.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Behandling av BECs med imiquimod visar p\u00e5 tre effekter: minskat uttryck av SARS-CoV-2 receptorn ACE2, \u00f6kad antiviral kapacitet hos bronkepitelceller samt en minskning av cytokiner involverade i d\u00f6dliga cytokinstormar.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478352\">\n<h3 id=\"P50\">P50 &#8211; Karolinska KI\/K COVID-19 Immunatlas<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Niklas Bj\u00f6rkstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,f\u00f6r Karolinska KI\/K COVID-19 Study Group<sup>1, 3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Centrum f\u00f6r Infektionsmedicin, Institutionen f\u00f6r Medicin Huddinge, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Medicinsk enhet Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset<br \/><sup>4<\/sup> Funktion Perioperativ medicin och intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 COVID-19 beh\u00f6vs en detaljerad kartl\u00e4ggning av hur immunsystemet svarar vid SARS-CoV-2 infektion samt hur detta svar f\u00f6r\u00e4ndras vid sv\u00e5r eller livshostande COVID-19 sjukdom. Med detta som bakgrund genomf\u00f6rde Karolinska KI\/K COVID-19 Study Group i b\u00f6rjan av\u00a0pandemin en prospektiv och djuplodande analys av immunsystemet tidigt i det akuta f\u00f6rloppet hos v\u00e4lkarakteriserade patienter med medelsv\u00e5r eller sv\u00e5r COVID-19.\u00a0Ambitionen\u00a0var att skapa en komplett karta av hur olika immunceller svarade vid infektionen samt hur l\u00f6sliga faktorer f\u00f6r\u00e4ndrades.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Avancerad fl\u00f6descytometri, proteomik, metabolomik, mass cytometri, och funktionella metoder anv\u00e4ndes f\u00f6r att i detalj kartl\u00e4gga 27\u00a0patienter med medelsv\u00e5r eller sv\u00e5r COVID-19 prospektivt rekryterade med homogena inklusionskriterier.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">M\u00e5ls\u00e4ttningen med den djuplodande kartl\u00e4ggningen var att snabbt beskriva det immunologiska landskapet vid COVID-19 och g\u00f6ra detta tillg\u00e4ngligt f\u00f6r forskarsamh\u00e4llet genom en online resurs (Karolinska KI\/K COVID-19 Immune Atlas). H\u00e4r presenteras \u00f6versiktlig struktur och design av\u00a0denna atlasresurs. Vidare exemplifieras resursen genom att immunsvaret vid SARS-CoV-2 infektion och COVID-19 sjukdom fr\u00e5n s\u00e5 kallade natural killer (NK) celler diskuteras. NK celler \u00e4r viktiga i tidigt svar mot virusinfektion och medan adekvata NK-cellssvar dokumenterades hos COVID-19 patienter med medelsv\u00e5r sjukdom karakteriserades svaret hos sv\u00e5rt sjuka COVID-19 patienter av uppkomst av atypiska NK-cellspopulationer.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Detaljerad kartl\u00e4ggning av immunsvaret hos COVID-19 patienter \u00e4r av stor vikt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 orsak till sv\u00e5r sjukdom samt immunitetsutveckling.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32060.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478356\">\n<h3 id=\"P51\">P51 &#8211; Kraftigt specifikt T-cells svar mot SARS-CoV-2 vid X-bunden hypogammaglobulinemi.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Katarina Nystr\u00f6m<\/strong><sup>1<\/sup>,Maria Hjorth<sup>2<\/sup>, Ramona Fust<sup>1<\/sup>, \u00c5sa Nilsdotter-Augustinsson<sup>1<\/sup>, Marie Larsson<sup>3<\/sup>, Katarina Niward<sup>1<\/sup>, Sofia Nystr\u00f6m<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Infectious Diseases, and Department of Biomedical and Clinical Sciences, Link\u00f6ping University, Link\u00f6ping, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Clinical Immunology and Transfusion Medicine and Department of Biomedical and Clinical Sciences, Link\u00f6ping University, Link\u00f6ping, Sweden,<br \/><sup>3<\/sup> Division of Molecular Medicine and Virology, Department of Biomedical and Clinical Sciences, Link\u00f6ping University, Link\u00f6ping, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det immunologiska svaret vid COVID-19 \u00e4r komplext och individuellt. \u00a0Vid prim\u00e4ra antikroppsbrister, s\u00e5som vanlig variabel immunbrist (CVID) och X-bunden hypogammaglobulinemi (XLA), har individen ett nedsatt antikroppssvar vid infektioner. Fallrapporter beskriver ett milt f\u00f6rlopp av COVID-19 hos dessa grupper, vilket skulle kunna tyda p\u00e5 att antikroppssvaret \u00e4r \u00f6verfl\u00f6digt f\u00f6r att l\u00e4ka ut infektionen. Andra fallrapporter beskriver XLA patienter, med sv\u00e5rare COVID-19, som dock tycks dra nytta av behandling med COVID-19 konvalescent plasma.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi beskriver en 30-\u00e5rig man med XLA som sjukhusv\u00e5rdades 35 dagar med sv\u00e5r COVID-19. Behandling med konvalescent plasma gavs och immunologiska analyser gjordes.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienten s\u00f6kte med 7 dagars h\u00f6g feber och dyspne\u00b4. SARS-CoV-2 p\u00e5visades i sputum, radiologi visade extensiva bilaterala lunginfiltrat.\u00a0 Patienten hade kraftigt f\u00f6rh\u00f6jda inflammatoriska parametrar och lymfopeni (bild 1). Remdesivir eller kortisonbehandling gavs ej.<\/span><\/p>\n<p>Utvidgad immunfenotypning av perifera lymfocyter dag 34 visade \u00f6kad andel aktiverade CD4 och CD8 T-celler (HLA-DR+, PD1+). Dag 35-36 behandlades patienten med COVID-19 konvalescent plasma. Patientens feber var i sjunkande men f\u00f6rst efter transfusionen blev patienten afebril, tr\u00f6ttheten f\u00f6rsvann och patienten skrevs ut dag 42 (bild 1).<\/p>\n<p>Kvantifiering av SARS-CoV-2 specifika T-celler i perifert blod gjordes dag 34 och dag 113. H\u00f6gre antal CD4 och CD8 T-celler, specifika f\u00f6r S-och N-peptiderna, uppt\u00e4cktes hos patienten j\u00e4mf\u00f6rt med kontroller med mild till moderat COVID-19. Vid b\u00e5da tidpunkterna kunde Interferon-gamma producerande celler p\u00e5visas.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r patient kontrollerade SARS-CoV-2 infektionen med ett kraftigt specifikt T-cells svar men konvalescentplasma tycktes bidra till utl\u00e4kning. Trots att framtida kliniska studier beh\u00f6vs, indikerar det kraftiga T-cells svaret skyddande immunitet efter genomg\u00e5ngen COVID-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32347.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478365\">\n<h3 id=\"P52\">P52 &#8211; SARS-CoV-2 exposition, symptom och antikroppssvar hos Barn i Stockholm under COVID-19 pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Eric Herlenius<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Selma Olsson \u00c5kerstedt<sup>1, 2<\/sup>, Olof Herrting<sup>1, 2<\/sup>, Lija Ottosson<sup>3<\/sup>, Naify Ramadan<sup>1, 2<\/sup>, Helena Hildenwall<sup>2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kvinnors och Barns h\u00e4lsa, Karolinska Institutet<br \/><sup>2<\/sup> Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitets sjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin, Solna, Karolinska Institutet<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sverige valde att ha \u00f6ppna f\u00f6r- och grundskolor under p\u00e5g\u00e5ende pandemi. Trots detta har \u00a0barn drabbats i avsev\u00e4rt mindre grad \u00e4n vuxna av sjukhuskr\u00e4vande COVID-19. Hur antikroppssvar ser ut hos infekterade barn som ej v\u00e5rdats p\u00e5 sjukhus och variation i antikroppssvar kopplat till symptom \u00e4r ej klarlagt.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Aktiv smittsp\u00e5rning\u00a0utf\u00f6rdes\u00a0i region Stockholm i samband med att de f\u00f6rsta coronasmittade kom fr\u00e5n Alperna, men \u00f6vergavs n\u00e4r allm\u00e4n smittspridning konstaterades i mitten av mars.<\/span><\/p>\n<p>Den 29 februari-12 mars, unders\u00f6ktes 1070 Barn (0-17 \u00e5r) med risk f\u00f6r smittexponering, med RT-PCR metod f\u00f6r detektion av SARS-CoV-2 RNA. Hos dessa bekr\u00e4ftades SARS-CoV-2-infektion hos 46 individer (4.4%). Samtliga barn som deltagit i smittsp\u00e5rningen erbj\u00f6ds i april-juni att svara p\u00e5 elektronisk enk\u00e4t om symptom samt l\u00e4mna prov f\u00f6r analys av SARS-CoV-2-antikroppar. Sera unders\u00f6ktes med hj\u00e4lp \u00a0av in-house ELISA emot SARS-CoV-2 nucleokapsid (N), Spike S1-domain (S1), receptor binding domain (RBD) IgG samt IgM f\u00f6r S1 och RBD.<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Samtliga barn med RT-PCR verifierad SARS-CoV-2, som l\u00e4mnade prov 2-4 m\u00e5nader efter RT-PCR test uppvisade IgG-antikroppar emot S1, RBD (31\/32) och eller mot nucleokapsid (14\/16). Hos 208\/595 unders\u00f6kta barn (35.0%) f\u00f6rekom SARS-CoV-2 IgG-antikroppar riktade mot en (70), tv\u00e5 (71) eller samtliga tre unders\u00f6kta antigen (67). IgM-antikroppar emot RBD samt S1 f\u00f6rekom hos h\u00e4lften med IgG-antikroppar. Av samtliga som EJ uppgav n\u00e5gra symptom hade 31% antikroppar (41\/133). Anosmi var kopplat till f\u00f6rekomst av RBD\/nukleocapsid antikroppar (33\/60).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Avsev\u00e4rt h\u00f6gre serumprevalensen av antikroppar hos skolbarn \u00e4n vad som uppskattats i tidigare studier.<br \/>Flertalet av barnen uppvisar milda eller inga symptom vid SARS-CoV-2 infektion.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32307.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478371\">\n<h3 id=\"P53\">P53 &#8211; Trombocytfenotyp och immuncellsaktivering; betydelse och progression vid COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Yashuan Chao<sup>1<\/sup>,<strong>Anna Bl\u00e4ckberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Johan Rebetz<sup>3<\/sup>, Torgny Sunnerhagen<sup>1, 2<\/sup>, Gisela Hovold<sup>1<\/sup>, Magnus Rasmussen<sup>1, 2<\/sup>, John Semple<sup>3<\/sup>, Oonagh Shannon<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelning f\u00f6r infektionsmedicin, Lunds universitet<br \/><sup>2<\/sup> Sk\u00e5nes universitetssjukhus, SUS, Lund<br \/><sup>3<\/sup> Avdelning f\u00f6r hematologi och transfusionsmedicin, Lunds universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Viruset SARS-CoV-2 har spridits med snabb takt v\u00e4rlden \u00f6ver och orsakat en pandemi med COVID-19. Trombocytaktivering och dess interaktion med immunceller i blodet tros ha en betydelse f\u00f6r sjukdomsf\u00f6rloppet. Syftet med studien var att identifiera trombocyt-och immuncellsaktivering \u00f6ver tid vid COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter som blev inlagda p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus i Lund med konstaterad COVID-19 inkluderades i studien. Blodprover togs vid flera konsekutiva tillf\u00e4llen d\u00e4r trombocyt-och leukocytaktivering analyserades med fl\u00f6descytometri och ELISA.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Femton patienter med konstaterad COVID-19, mellan april och juni m\u00e5nad 2020 inkluderades i studien. Median\u00e5ldern var 71 \u00e5r (IQR 53-80) och majoriteten var kvinnor (67 %). Tre patienter kr\u00e4vde intensivv\u00e5rd eller icke-invasiv andningsst\u00f6d, varav tv\u00e5 avled. Graden av trombocytaktivering var statistiskt signifikant h\u00f6gre vid inklusionen j\u00e4mf\u00f6rt med en m\u00e5nad senare, (<em>p<\/em> &lt; 0.05). Aktivering m\u00e4ttes p\u00e5 ostimulerade trombocyter och efter trombin-aktivering\u00a0<em>ex vivo<\/em>. Neutrofilaktiverbarhet var h\u00f6gre en m\u00e5nad efter insjuknande j\u00e4mf\u00f6rt med vid inklusion, m\u00e4tt genom uppreglering av CD11b, (<em>p<\/em> &lt; 0.001).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En f\u00f6rh\u00f6jd trombocytaktivering observerades vid det initiala skedet av COVID-19, medan neutrofilaktivering var h\u00f6gre sent in i sjukdomsf\u00f6rloppet. COVID-19 \u00e4r associerad med tromboemboliska h\u00e4ndelser d\u00e4r trombocytaktivering kan spela en viktig roll.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478381\">\n<h3 id=\"P54\">P54 &#8211; Utveckling av SARS-CoV-2-specifika antikroppar efter mild respektive allvarlig\/kritisk covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">4. Immunologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Susannah Leach<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Emelie Marklund<sup>3, 4<\/sup>, Hannes Axelsson<sup>1<\/sup>, Kristina Nystr\u00f6m<sup>3<\/sup>, Hel\u00e9ne Norder<sup>3, 5<\/sup>, Mats Bemark<sup>1, 6<\/sup>, Davide Angeletti<sup>1<\/sup>, Anna Lundgren<sup>1, 6<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>7, 8<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>3, 4<\/sup>, Aylin Yilmaz<sup>3, 4<\/sup>, Magnus Lindh<sup>3, 5<\/sup>, Jan-\u00c5ke Liljeqvist<sup>3, 5<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd. f\u00f6r mikrobiologi och immunologi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Klinisk farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Avd. f\u00f6r infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>6<\/sup> Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>7<\/sup> Avd. f\u00f6r matematisk vetenskap, Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>8<\/sup> Avd. f\u00f6r laboratoriemedicin, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">SARS-CoV-2 seroprevalensstudier har visat att l\u00e5ga andelar av populationer infekterats \u00e4ven i de omr\u00e5den som drabbats sv\u00e5rast. Syftet med denna studie var att beskriva serum-IgG-svaret mot SARS-CoV-2 i en kohort av patienter med allvarlig\/kritisk respektive mild covid-19, med f\u00f6rdjupad analys av de patienter som f\u00f6rblev seronegativa ca 3 m\u00e5nader efter symtomdebut.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">SARS-CoV-2-specifik serum-IgG kvantifierades med tv\u00e5 kliniskt validerade kommersiella analyser (Architect, Abbott Laboratories och iFlash 1800, YHLO) f\u00f6r att detektera antikroppar mot spike- och nukleokapsidproteinerna. SARS-CoV-2-neutraliserande antikroppar och spike-proteinreceptorbindande dom\u00e4n (RBD)-specifika antikroppar analyserades med in-house metoder.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Fyrtiosju patienter med PCR-verifierad covid-19 (medel\u00e5lder 49 \u00e5r, 38% kvinnor) inkluderades. Alla (15\/15) patienter med allvarlig\/kritisk covid-19 och 29\/32 (90,6%) patienter med mild covid-19 utvecklade SARS-CoV-2-specifika IgG-antikroppar i serum. Tiden till serokonvertering var kortare (median 11 mot 22 dagar, P = 0,04) hos patienter med allvarliga symtom j\u00e4mf\u00f6rt med milda symtom. Av de tre patienter som saknade detekterbart IgG i de kommersiella analyserna hade alla detekterbara virusneutraliserande antikroppar och tv\u00e5 hade detekterbart RBD-specifikt IgG. Antikroppshalterna var kvar p\u00e5 samma niv\u00e5 under uppf\u00f6ljningstiden och alla patienter som serokonverterade, oavsett sv\u00e5righetsgraden av symtom, hade fortfarande detekterbara IgG-niv\u00e5er &gt;75 dagar efter symtomdebut.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Patienter med allvarlig\/kritisk covid-19 serokonverterade tidigare och utvecklade h\u00f6gre koncentrationer av SARS-CoV-2-IgG \u00e4n de med milda symtom. De tre patienter som saknade detekterbar IgG med kommersiellt test hade virusneutraliserande antikroppar, vilket kan tyda p\u00e5 immunitet. Resultaten visar att en del covid-19-patienter inte utvecklar antikroppssvar som \u00e4r p\u00e5visbart med kommersiella tester f\u00f6r SARS-CoV-2-IgG, ett fynd som \u00e4r viktigt f\u00f6r tolkningen av covid-19-seroprevalensstudier.<\/span><\/p>\n<p>Referens:\u00a0<span lang=\"EN-US\">https:\/\/doi.org\/10.1371\/journal.pone.0241104.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478398\">\n<h3 id=\"P55\">P55 &#8211; COPE &#8211; Covid-19 under graviditet och i tidig barndom, en multicenter biobank och databas<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Lina Bergman<sup>1, 2<\/sup>,Ola Andersson<sup>3, 4<\/sup>, Karolina Lind\u00e9n<sup>5<\/sup>, Anna Sandstr\u00f6m<sup>6, 7<\/sup>, Anna-Karin Wikstr\u00f6m<sup>8, 9<\/sup>, Hanna \u00d6stling<sup>10, 11<\/sup>, Helena Fadl<sup>10, 11<\/sup>, Magnus Domell\u00f6f<sup>12, 13<\/sup>, Malin Veje<sup>14, 15<\/sup>, Marie Blomberg<sup>16, 17<\/sup>, Mehreen Zaigham<sup>18, 19<\/sup>, Sophia Brismar Wendel<sup>20, 21<\/sup>, Ylva Carlsson<sup>1, 2<\/sup>, Ulrika \u00c5d\u00e9n<sup>22<\/sup>, <strong>Verena Sengpiel<\/strong><sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelning f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Akademi, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Neonatologi Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kliniska Vetenskaper, Lunds Universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r v\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Klinisk Epidemiologi, Inst. f\u00f6r Medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Medicinsk Enhet Graviditet och F\u00f6rlossning, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Sverige<br \/><sup>10<\/sup> \u00d6rebro Universitet, \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>11<\/sup> Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset \u00d6rebro, Sverige<br \/><sup>12<\/sup> Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>13<\/sup> Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>14<\/sup> G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>15<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>16<\/sup> Link\u00f6pings Universitet, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>17<\/sup> Kvinnokliniken Link\u00f6ping, Region \u00d6sterg\u00f6tland, Link\u00f6ping, Sverige<br \/><sup>18<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kliniska Vetenskaper Malm\u00f6, Lunds Universitet, Sverige<br \/><sup>19<\/sup> VO Kvinnosjukv\u00e5rden, Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, Malm\u00f6, Sverige<br \/><sup>20<\/sup> Karolinska Insitutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>21<\/sup> Kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>22<\/sup> Inst Kvinnor och barns h\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Vi saknar tillr\u00e4cklig kunskap om hur COVID-19 p\u00e5verkar den gravida kvinnan, hennes partner och deras barn.<\/span><\/p>\n<p>M\u00e5l med studien \u00e4r att studera hur COVID-19 p\u00e5verkar graviditetsutfall samt h\u00e4lsan hos kvinnan, partnern och barnet genom att:<\/p>\n<p>1) skapa en data- och biobank fr\u00e5n COVID-19-infekterade och friska gravida kvinnor och deras barn,<\/p>\n<p>2) f\u00f6lja upp kvinnornas och deras barns h\u00e4lsa genom enk\u00e4ter och l\u00e4nkningar till nationella kvalitets- och h\u00e4lsoregister och<\/p>\n<p>3) studera f\u00f6r\u00e4ldraupplevelser under pandemin, b\u00e5de genom enk\u00e4ter och intervjuer.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En nationell multicenterstudie som inneh\u00e5ller en biobank, enk\u00e4ter och intervjuer (se figur). Studien inneh\u00e5ller tv\u00e5 grupper: En COVID-19-grupp d\u00e4r gravida kvinnor inkluderas n\u00e4r de har ett positivt SARS-CoV-2-prov och en screeninggrupp d\u00e4r gravida kvinnor utan COVID-19-symtom inkluderas vid ett rutinbes\u00f6k. Partners bjuds in att delta i enk\u00e4t- och intervjudelen. Biologiskt material samlas in vid inklusion, f\u00f6rlossning och uppf\u00f6ljning. F\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 kommer att analyseras i biologiskt material fr\u00e5n mamma och barn. Biobanken m\u00f6jligg\u00f6r m\u00e5nga ytterligare analyser och fr\u00e5gest\u00e4llningar. Elektroniska enk\u00e4ter tillg\u00e4ngliga p\u00e5 flera spr\u00e5k skickas ut efter f\u00f6rlossningen fram till dess att barnet \u00e4r ett \u00e5r. Enk\u00e4terna f\u00f6ljer upp kvinnans, partnerns och barnets h\u00e4lsa och barnets utveckling via studiespecifika fr\u00e5gor och validerade fr\u00e5geformul\u00e4r. Graviditets-, f\u00f6rlossnings- och h\u00e4lsodata kommer att samlas in fr\u00e5n register, till exempel Graviditetsregistret.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av Sveriges drygt 40 f\u00f6rlossningskliniker rekryterar hittills 21 kliniker till studien. 201109 har 643 kvinnor inkluderats i biobanken (142 i COVID-19-gruppen). I enk\u00e4tdelen har 727 kvinnor\u00a0 (146 i COVID-19-gruppen) och 293 partners inkluderats.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Ett stort antal fr\u00e5gor avseende COVID-19 och graviditet inklusive l\u00e5ngtidsutfall kommer kunna besvaras.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32124.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478416\">\n<h3 id=\"P56\">P56 &#8211; Covid-19 hos patienter som genomg\u00e5tt hematopoietisk stamcellstransplantation; en allvarlig sjukdom med h\u00f6g mortalitet.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Per Ljungman<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> ME Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm, Sverige f\u00f6r Infectious Diseases Working Party of the European Society for Blood and Marrow Transplantation (EBMT), Leiden, the Netherlands<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter som genomg\u00e5tt hematopoietisk stamcellstransplantation (HCT) utvecklar ofta sv\u00e5ra virusinfektioner. EBMT startade d\u00e4rf\u00f6r i februari en prospektiv studie av patienter som infekterats av SARS-CoV-2. H\u00e4r rapporteras resultaten av de patienter som diagnostiserades under f\u00f6rsta v\u00e5gen av Covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter registrerades vid Covid-19 diagnos i EBMTs register. Alla patienter ger medgivande f\u00f6r dataregistrering. Ett CRF med fr\u00e5gor om symptom, comorbiditet inklusive \u201dperformance status\u201d, komplikationer, behandling och utfall skulle besvaras n\u00e4r infektionen var l\u00e4kt eller patienten hade avlidit. Uni- och multivariatanalys utf\u00f6rdes betr\u00e4ffande riskfaktorer f\u00f6r d\u00f6d. Studien godk\u00e4ndes av EPM.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt registrerades 382 patienter fr\u00e5n 22 l\u00e4nder alla diagnostiserade med PCR mellan 28\/2 och 31\/7 2020. 236 hade genomg\u00e5tt allogen och 146 autolog HCT. Median\u00e5ldern var 56.8 \u00e5r (54.1 efter allogen och 60.6 efter autolog). Mediantiden fr\u00e5n HCT var 15,8 m\u00e5n efter allogen och 24,6 m\u00e5n efter autolog HCT. 156\/236 (66,1%) allogen HCT patienter hade p\u00e5g\u00e5ende immunosuppression.<\/span><\/p>\n<p>132 (34,5%) patienter var syrgaskr\u00e4vande vid diagnos och 308 (80,6%) utvecklade tecken p\u00e5 \u201dlower respiratory tract disease\u201d. 80\/356 (22,4%; information saknades p\u00e5 26) kr\u00e4vde intensivv\u00e5rd. 107 avled (28,0%) varav 12 av annan orsak. D\u00f6dligheten var h\u00f6gst f\u00f6r de som diagnostiserades f\u00f6rsta \u00e5ret efter HCT (33,3%). Kaplan-Meier survival probability var 77,9% f\u00f6r allogena och 72,1% f\u00f6r autologa HCT patienter. Analys av given behandling p\u00e5g\u00e5r. Multivariatanalys visar att \u00e5lder, d\u00e5ligt performance status, immunosuppression index samt behov av IVA v\u00e5rd var riskfaktorer f\u00f6r d\u00f6d.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">CoV-2 \u00e4r en allvarlig infektion efter HCT. \u00c5lder och performance status och grad av immunosuppression var riskfaktorer f\u00f6r d\u00f6d efter Covid-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32545.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478418\">\n<h3 id=\"P57\">P57 &#8211; COVID-19 in transplanted patients: the Swedish experience<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>John S\u00f8fteland<\/strong><sup>1<\/sup>,Gustav Friman<sup>2<\/sup>, Bengt Von Zur Muhlen<sup>3<\/sup>, Bo G\u00f6ran Ericzon<sup>2<\/sup>, Carin Wallquist<sup>4<\/sup>, Vanda Friman<sup>1<\/sup>, Marie Felldin<sup>1<\/sup>, Jesper Magnusson<sup>1<\/sup>, Ida Haugen L\u00f6fman<sup>1, 2<\/sup>, Kristjan Karason<sup>1<\/sup>, Andreas Schult<sup>1<\/sup>, Emily De Coursey<sup>1<\/sup>, Jan-\u00c5ke Liljekvist<sup>1<\/sup>, Per Lindn\u00e9r<sup>1<\/sup>, Mihai Oltean<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhus, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Sk\u00e5nes Universitetssjukhus, Malm\u00f6, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Transplanted patients are at high risk for adverse outcomes from COVID-19 due to their immunosuppressive medications and comorbidities. Mortality is currently estimated to be over 20%.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">All transplanted patients with COVID-19 in Sweden were included in the study. A retrospective chart review and a prospective evaluation of antibody kinetics were conducted. Seroprevalence was evaluated in 550 asymptomatic individuals.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">227 patients were included in the study (March and November 2020). COVID-19 was detected by PCR in 2,5% of the population at risk. The patients&#8217; median age was 54 years (range 20 \u2013 87), 63% of patients were male, 63% in-patients, and 37% outpatients. Mortality due to COVID-19 was 11% (17,5% of inpatients) and 73% of the deceased were younger than 70. Comorbidities were present in 88% of patients \u2013 most commonly hypertension (74%), diabetes (30%), chronic kidney disease (17%), and cardiovascular disease (8%).\u00a0 The median BMI was 27 (range 15,2-42). Acute kidney injury was found in 54% of the patients (&gt;15% reduction of eGFR), but 90% returned to baseline eGFR during follow-up. Seropositivity was found in 64% of cases, and 93% demonstrated a reduction of antibody titers between tests. Seroprevalence in asymptomatic patients was 1.5%. No donor\u2010derived COVID\u201019 was identified in recipients.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">The prevalence of COVID-19 is similar in the transplanted and general population. Mortality in the Swedish cohort is lower than reported internationally but higher than the general population. Renal function is frequently impaired but returns to baseline in most cases. A low proportion of transplanted patients have asymptomatic seroconversion.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478437\">\n<h3 id=\"P58\">P58 &#8211; Cytokinuttryck i plasma och dess korrelation till organsvikt och 30-dagars mortalitet hos Covid-19 patienter med intensivv\u00e5rdsbehov<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sara B\u00fclow Anderberg<\/strong><sup>1<\/sup>,Tomas Luther<sup>1<\/sup>, Malin Berglund<sup>2<\/sup>, Rolf Larsson<sup>2<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>1<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>1, 3<\/sup>, Anders Larsson<sup>2<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Anestesi och intensivv\u00e5rd, Uppsala Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet<br \/><sup>3<\/sup> Hedenstierna-laboratoriet, CIRRUS, Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk cellbiologi, Integrativ fysiologi, Uppsala Universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r Covid-19 som progredierar till intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande organsvikt anses till del orsakas av ett hyperinflammatoriskt tillst\u00e5nd, en cytokinstorm, utl\u00f6st av SARS CoV-2. Det inflammatoriska svaret hos kritiskt sjuka Covid-19 patienter \u00e4r inte fullst\u00e4ndigt kartlagt.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">24 vuxna patienter med PCR-bekr\u00e4ftad SARS CoV-2 infektion inkluderades i samband med inl\u00e4ggning p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning. Mediantiden fr\u00e5n symtomdebut till intensivv\u00e5rdsbehov var elva dagar. Elva elektiva kirurgipatienter med preoperativa plasmaprov utgjorde studiens kontrollgrupp. 27 cytokiner kvantifierades i plasma med Bio-plex assay; IL-1 \u03b2, IL-2, IL-4 to IL-10, IL-12, IL-13, IL-5, IL-17A, IFN-\u03b3, IP-10, MCP-1, MIP-1\u03b1, MIP-1\u03b2, TNF \u03b1, IL-1ra, RANTES, PDGF-bb, FGF, GM-CSF, GM-CSF, VEGF and eotaxin. Cytokinernas plasma koncentrationer korrelerades till rutindiagnostiska inflammatoriska mark\u00f6rer, SAPS3, SOFA po\u00e4ng, organsvikt och 30-dagars mortalitet.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">15 av 24 m\u00e4tbara cytokiner var signifikant f\u00f6rh\u00f6jda i Covid-19 cohorten j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen vid inl\u00e4ggning p\u00e5 IVA (Il-1b, IL-1ra, IL-4, IL-6, IL-7, IL-8, IL-10, IL-17a, G-CSF, IFN-g, IP-10, MCP-1 och TNFa). Respirationssvikt, uttryckt som PaO<sub>2<\/sub>\/FiO<sub>2<\/sub> ratio, uppvisade en stark korrelation med f\u00f6rh\u00f6jda koncentrationer av IL-1ra(r=-0.722), IL-4(r=-0.697), IL-8(r=-0.728) samt IP-10(r=-0.704). Akut njursviktsutveckling korrelerade i sin tur starkt med \u00f6kat uttryck av IL-1ra(r=0.715), IL-6(r=0.760), IL-8(r=0.728), IL-17a(r=0.705), IP-10(r=0.826) och MCP-1(r=0.762). Generellt konstaterades en svagare korrelation mellan cytokinuttryck och 30-dagars mortalitet. IL-8 uppvisade den starkaste korrelationen till mortalitet(r=0.503) av de 24 biomark\u00f6rerna. Samtliga korrelationer beskrivna ovan var signifikanta (p &lt; 0.05).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Respirationssvikt, akut njursvikt och 30-dagars mortalitet hos Covid-19 patienter \u00e4r associerade med en moderat \u00f6kning i plasma av flertalet olika inflammatoriska mediatorer i samband med inl\u00e4ggning p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32337.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478448\">\n<h3 id=\"P59\">P59 &#8211; Duration av viremi och associerade kliniska parametrar hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med Covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Karl Hagman<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Magnus Hedenstierna<sup>2<\/sup>, Johan Rudling<sup>1<\/sup>, Patrik Gille-Johnson<sup>1<\/sup>, Malin Grabbe<sup>3<\/sup>, Berit Hammas<sup>3<\/sup>, Jan Jakobsson<sup>1, 4<\/sup>, Joakim Dillner<sup>5<\/sup>, Johan Ursing<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk Mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Anestesikliniken Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Karolinska universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Viremi vid inl\u00e4ggning av patienter med Covid-19 har visats vara f\u00f6renat med h\u00f6g risk f\u00f6r mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva duration av viremin och associerade kliniska parametrar.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vuxna patienter som v\u00e5rdades f\u00f6r Covid-19 p\u00e5 Danderyds sjukhus med minst ett serumprov positivt f\u00f6r SARS-CoV-2 RNA inkluderades i en kohort. Viremi definierades p\u00e5g\u00e5 till och med dagen f\u00f6r det sista serum SARS-CoV-2 PCR positiva provet. Studieperioden var 1:a april till 5:e september.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt 121 patienter inkluderades i kohorten. Median\u00e5ldern var 62 (IQR 52-71) \u00e5r och 82\/121 (67%) var m\u00e4n. Under v\u00e5rdtiden konverterade 76\/121 (63%) till icke viremi. Mediantid fr\u00e5n symtomdebut till icke viremi var f\u00f6ljande: 15 (IQR 14-16) dagar i hela kohorten, 20 (IQR 15-25) dagar f\u00f6r patienter som avled under sjukhusv\u00e5rden (n=40) och 14 (IQR 13-15) dagar hos \u00f6verlevare (n=81). Skillnaden mellan avlidna och \u00f6verlevare var signifikant, p = 0,01. Mediantid fr\u00e5n symtomdebut till icke viremi var 12 (IQR 11-17) dagar f\u00f6r kortisonbehandlade patienter (n=22) j\u00e4mf\u00f6rt med 15 (IQR 14-17) dagar hos de som inte fick kortison (n=99), p = 0,03. PCR-analyserna blev negativa f\u00f6r SARS-CoV-2 RNA efter gradvis stigande CT-v\u00e4rden och sammanf\u00f6ll med feberfrihet och sjunkande CRP.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Viremi varade signifikant l\u00e4ngre hos patienter som dog j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6verlevare samt bland de patienter som inte fick kortison j\u00e4mf\u00f6rt med kortisonbehandlade. Virusniv\u00e5er i serum sj\u00f6nk \u00f6ver tid och korrelerade med tecken till minskande inflammation.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32312.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478460\">\n<h3 id=\"P60\">P60 &#8211; Erfarenheter fr\u00e5n Uppf\u00f6ljning av Covid-19 v\u00e5rdade intensivv\u00e5rdspatienter<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Eva \u00c5kerman<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Oili Dahl<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1 Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2 Institutionen f\u00f6r neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Post Intensive Care Syndrome \u2013 PICS inneb\u00e4r en neds\u00e4ttning i kognitiv funktion, fysisk och mental h\u00e4lsa som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande hos patienter v\u00e5rdade p\u00e5 IVA. Utvecklingen av PICS kan leda till sv\u00e5righet att \u00e5terg\u00e5 i arbete, beroende av hj\u00e4lp med ADL, ekonomisk p\u00e5verkan och f\u00f6rs\u00e4mrad livskvalitet. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r kvarst\u00e5ende problem finns behov av tidig uppf\u00f6ljning efter utskrivning fr\u00e5n sjukhus. Kunskap saknas om vilka problem och vilket behov av st\u00f6d intensivv\u00e5rdade patienter f\u00f6r Covid-19 har efter utskrivning. Syftet var att identifiera patienter med PICS och behov av st\u00f6d 2, 6, 12 m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n IVA. \u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En multidisciplin\u00e4r uppf\u00f6ljningsmottagning \u00f6ppnades f\u00f6r Covid-19 v\u00e5rdade patienter. Patienter som intensivv\u00e5rdats inkluderades vid 2, 6, 12 m\u00e5nader efter utskrivning fr\u00e5n IVA. Ut\u00f6ver videouppf\u00f6ljning samlades h\u00e4lsoformul\u00e4r f\u00f6r screening av \u00e5ngest, depression, PTSD och h\u00e4lsorelaterad livskvalit\u00e9 in, 2 m\u00e5nader efter patientens utskrivning fr\u00e5n IVA. Vid behov av psykologiskt st\u00f6d \u00f6verrapporterades patienten till psykolog p\u00e5 Covid-mottagningen. Vid 6 och 12 m\u00e5nader skickas samma h\u00e4lsoformul\u00e4r hem till patienten som vid behov av st\u00f6d remitteras vidare.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vid 2 m\u00e5nader har 278 av 363 patienter (77%) f\u00f6ljts upp med videobes\u00f6k och h\u00e4lsoformul\u00e4r. 6 % har avbokat och 7 % har uteblivet, ca 70 patienter har screenat h\u00f6g risk f\u00f6r \u00e5ngest, depression, PTSD och \u00f6verrapporterats till psykolog. Erfarenhet fr\u00e5n videouppf\u00f6ljningen \u00e4r att patienterna beskriver problem med andf\u00e5ddhet, nervsm\u00e4rtor, overklighetsupplevelser, \u00e5ngest och oro, s\u00f6mnsv\u00e5righeter, fatigue och sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r. Uppf\u00f6ljning vid 6 och 12 m\u00e5nader \u00e4r \u00e4nnu inte avslutat.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Videouppf\u00f6ljning tillsammans med h\u00e4lsoformul\u00e4r kan identifierade patienter med PICS och behov av st\u00f6d.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478463\">\n<h3 id=\"P61\">P61 &#8211; Frekvens av bakteriella infektioner hos sjukhusv\u00e5rdade patienter med COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>B G<\/strong><sup>1<\/sup>,Joaquim Ekstr\u00f6m<sup>2<\/sup>, Maya Leander<sup>2<\/sup>, Simon Telg<sup>2<\/sup>, Gunnar Jacobsson<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektionskliniken, Skaraborgs Sjukhus, Sk\u00f6vde, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Inst. F\u00f6r Medicin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Centrum f\u00f6r antibiotikaresistensforskning, Inst. f\u00f6r Biomedicin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Kliniker st\u00e4lls ofta inf\u00f6r ett sv\u00e5rt val ang\u00e5ende empirisk antibiotikabehandling vid virala pneumoniter. Erfarenheterna fr\u00e5n tidigare influensa-pandemier talar f\u00f6r h\u00f6g frekvens av bakteriella co-infektioner. I nyligen publicerade studier ses d\u00e4remot l\u00e4gre frekvens av bakteriella co-infektioner vid COVID-19. Anv\u00e4ndning av antibiotika \u00e4r emellertid stor i denna patientgrupp.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi genomf\u00f6rde en retrospektiv, journalbaserad studie f\u00f6r att unders\u00f6ka frekvens av bakteriella infektioner vid COVID-19 20200301 \u2013 20200831. Alla patienter positiva f\u00f6r Sars-CoV-2 och med ett v\u00e5rdtillf\u00e4lle p\u00e5 Skaraborg Sjukhus inkluderades. \u00c4ven patienter med huvuddiagnos COVID-19 utan positivt test, inkluderades, sammanlagt 289 patienter. Datainsamlingen omfattade demografi, klinik, inflammatoriskt svar och mikrobiologisk diagnostik. Patienterna kategoriserades som p\u00e5visad bakteriell infektion, m\u00f6jlig bakteriell infektion, och ej p\u00e5visad bakteriell infektion.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Hos fyra patienter (1,4%) p\u00e5visades en verifierad bakteriell co-infektion fr\u00e5n luftv\u00e4garna. Ingen patient hade en samtidig infektion med pneumokocker vid ankomst till sjukhus. 14 patienter (4,8%) utvecklade en v\u00e5rdrelaterad luftv\u00e4gsinfektion, med <em>Staphylococcus aureus<\/em> som vanligaste bakterie. Ett antal patienter diagnosticerades med infektion utanf\u00f6r luftv\u00e4garna, och en del med m\u00f6jlig infektion. Vi kunde inte p\u00e5visa n\u00e5gon infektion hos 209 patienter (72,3%). Se \u00e4ven tabell 1 f\u00f6r mer information. 140 patienter (48,4%) fick antibiotika vid inl\u00e4ggning medan 165 patienter (57,1%) fick antibiotika n\u00e5gon g\u00e5ng under v\u00e5rdtillf\u00e4llet.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r studie bekr\u00e4ftar fynd fr\u00e5n tidigare unders\u00f6kningar att frekvens av bakteriella co-infektioner vid COVID-19 \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n den beskriven vid influensa-pandemier. Antibiotika-riktlinjer beh\u00f6ver anpassas f\u00f6r att f\u00f6rhindra on\u00f6dig anv\u00e4ndning av antibiotika i syfte att f\u00f6rhindra v\u00e4xande resistensutveckling.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32303.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478470\">\n<h3 id=\"P62\">P62 &#8211; F\u00f6rh\u00e5llandet mellan vitalparametrar och allvarliga komplikationer vid COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Rami Asfar<sup>1<\/sup>,Frida Sundemo<sup>1<\/sup>, Antione Honor\u00e9<sup>1, 2<\/sup>, David Forsberg<sup>1, 3<\/sup>, Mikael Birge<sup>1, 4<\/sup>, Eric Herlenius<sup>1, 3<\/sup>, <strong>Susanne Rautiainen<\/strong><sup>3, 5, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kvinnor och Barns H\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> IS Intelligenta System, Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> ME Akutsjukv\u00e5rd, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Akutmedicinkliniken, Capio St G\u00f6ran, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Global Folkh\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Division of Preventive Medicine, Brigham and Women&#8217;s Hospital, Boston, USA<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Artificiell intelligens \u00e4r ett lovande koncept f\u00f6r att analysera dynamiken i vitalparametrar f\u00f6r att kunna riskv\u00e4rdera allvarliga komplikationer hos COVID-19-patienter. Den h\u00e4r studien syftar till att kartl\u00e4gga vitalparametrar vid sjukhusankomst och unders\u00f6ka samband med allvarliga komplikationer till COVID-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"SV\">Det h\u00e4r \u00e4r en pilotstudie av 178 patienter med COVID-19, utformad f\u00f6r att implementera unika \u201ddeep machine-learning\u201d-metoder p\u00e5 tidsseriedata, med syfte att riskv\u00e4rdera sv\u00e5ra kliniska utfall. Samtliga patienter v\u00e5rdades p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset (13 mars\u20133 juni, 2020). Vi registrerade vitalparametrar vid ankomst, \u201dbody mass index\u201d (BMI), \u00e5lder, v\u00e5rdtid p\u00e5 IVA och total sjukhusv\u00e5rdtid. Utfallsm\u00e5tt var IVA-v\u00e5rd, akut respiratoriskt stressyndrom (ARDS), akut respiratorisk insufficiens (ARI), sepsis, akut njurskada (AKI), tromboembolism och d\u00f6d under v\u00e5rdtid. Oddskvot (OR) och 95% konfidensintervall (CI) ber\u00e4knades och justerades f\u00f6r \u00e5lder och k\u00f6n. <\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span lang=\"SV\">I studien var 79.8% m\u00e4n. Median\u00e5ldern var 58 \u00e5r (\u201dinterquartile range\u201d (IQR) 20) och medianv\u00e4rdet f\u00f6r BMI var 28 kg\/m2 (IQR 6). Multivariat analys justerat f\u00f6r \u00e5lder och k\u00f6n visade att \u00f6kad kroppstemperatur var associerad med h\u00f6gre odds f\u00f6r AKI och sepsis (<strong>Tabell 1<\/strong>); \u00f6kad andningsfrekvens med h\u00f6gre odds f\u00f6r d\u00f6d; \u00f6kad puls med h\u00f6gre odds f\u00f6r ARI; och \u00f6kad saturation med l\u00e4gre odds f\u00f6r IVA-inl\u00e4ggning, ARI och d\u00f6d. <\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"SV\">I den h\u00e4r studien var vitalparametrar vid sjukhusankomst kopplade till flera allvarliga kliniska utfall hos COVID-19 patienter. Det beh\u00f6vs ytterligare studier med fler deltagare och implementering av \u201ddeep machine-learning\u201d-metoder f\u00f6r att unders\u00f6ka dynamiken i vitalparametrar och ge mer tillf\u00f6rlitliga prediktioner. <\/span><\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32330.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478480\">\n<h3 id=\"P63\">P63 &#8211; F\u00f6rlossningsutfall i Sverige under Covid-19-pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Olof Stephansson<\/strong><sup>1<\/sup>,Karin Petersson<sup>1<\/sup>, Michaela Granfors<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Universitetssjukhuset, Tema Kvinnoh\u00e4lsa, ME Graviditet och F\u00f6rlossning<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Internationella studier har visat en minskad f\u00f6rekomst av f\u00f6rtidig f\u00f6dsel och en \u00f6kad risk f\u00f6r intrauterin fosterd\u00f6d i samband med Covid-19-pandemin. Det \u00e4r ok\u00e4nt hur Covid-19-pandemin hittills har p\u00e5verkat f\u00f6rlossningsutfall i Sverige.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga f\u00f6rlossningar i Graviditetsregistret under april-juli 2020 j\u00e4mf\u00f6rdes med motsvarande tidsperiod under 2015-2019. Data g\u00e4llande f\u00f6rtidig f\u00f6rlossning (f\u00f6re graviditetsvecka 37, 34 respektive 28), l\u00e5g f\u00f6delsevikt i relation till graviditetsvecka (SGA), f\u00f6rekomst av preeklampsi, stor bl\u00f6dning i samband med f\u00f6rlossningen (&gt; 1000 ml) liksom intrauterin fosterd\u00f6d h\u00e4mtades fr\u00e5n Graviditetsregistret. Oddskvoter (OR) med 95% konfidensintervall (CI) har analyserats med logistisk regression justerat f\u00f6r moderns \u00e5lder.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Andelen barn som f\u00f6ddes f\u00f6re vecka 37 var 4,4% under april-juli 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med 4,7% under april-juli 2015-2019 (OR 0.93; 95%CI: 0.88-0.99), f\u00f6re vecka 34 var andelen 1,0% j\u00e4mf\u00f6rt med 1,2% (OR 0.86; 95%CI: 0.77-0.97) och f\u00f6re vecka 28 var andelen 0,2% j\u00e4mf\u00f6rt med 0,3% (OR 0.86; 95%CI 0.68-1.09). F\u00f6rekomsten av SGA var under april-juli 2020 1,9% j\u00e4mf\u00f6rt med 2,1% under april-juli 2015-2019 (OR 0.87; 95%CI: 0.80-0.95), f\u00f6r preeklampsi 3,1% j\u00e4mf\u00f6rt med 2,9% (OR 1.09; 95%CI: 1.02-1.16), f\u00f6r bl\u00f6dning 7,0% j\u00e4mf\u00f6rt med 7,3% (OR 0.94; 95%CI: 0.90-0.99) och f\u00f6r intrauterin fosterd\u00f6d 0,30% j\u00e4mf\u00f6rt med 0,34% (OR 0.87; 95%CI: 0.71-1.07).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Under Covid-19 pandemin i Sverige noteras hittills en n\u00e5got minskad f\u00f6rekomst av f\u00f6r tidig f\u00f6dsel, SGA och stor bl\u00f6dning i samband med f\u00f6rlossningen, men en n\u00e5got \u00f6kad f\u00f6rekomst av preeklampsi. Risken f\u00f6r intrauterin fosterd\u00f6d \u00e4r inte \u00f6kad. Allvarliga f\u00f6rlossningskomplikationer ser inte ut att ha \u00f6kat, utan har m\u00f6jligtvis minskat marginellt under Covid-19 pandemin hittills.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32108.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478484\">\n<h3 id=\"P64\">P64 &#8211; Hj\u00e4rtdysfunktion hos patienter med kritisk sjukdom orsakat av COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Jacob Holmqvist<sup>1<\/sup>,Josefine Beck-Friis<sup>2<\/sup>, Carl Jensen<sup>3<\/sup>, Keti Dalla<sup>4<\/sup>, Simon M\u00e5rdstam<sup>5<\/sup>, Nina Nordstr\u00f6m<sup>4<\/sup>, Jens Christensen<sup>5<\/sup>, Oscar Cavefors<sup>1<\/sup>, Bj\u00f6rn Redfors<sup>6<\/sup>, <strong>Jonatan Oras<\/strong><sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> AnOpIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset\/Sahlgrenska, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> AnOpIVA, NU sjukv\u00e5rden\/N\u00c4L, Trollh\u00e4ttan, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> AnOpIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset\/M\u00f6lndal, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Ane\/IVA S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset\/Sahlgrenska, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 kan ge myokardp\u00e5verkan men den kliniska betydelsen av myokardp\u00e5verkan f\u00f6r patienter med kritisk sjukdom \u00e4r inte studerad. Syftet med studien var att unders\u00f6ka prevalens och prognos, samt identifiera kliniska riskfaktorer och nyttan av kardiella biomark\u00f6rer, vid myokardp\u00e5verkan hos patienter med kritisk sjukdom orsakad av COVID-19<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Detta \u00e4r en prospektiv multicenter observationsstudie som utf\u00f6rdes p\u00e5 fem intensivv\u00e5rdsavdelningar i Sverige. Inkluderade patienter genomgick ekokardiografisk unders\u00f6kning inom 72\u00a0 timmar efter inl\u00e4ggning p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning och, n\u00e4r m\u00f6jligt, efter 4-7 dagar eller vid klinisk f\u00f6rs\u00e4mring. Vid ekokardiografi registrerades kliniska data och kardiella biomark\u00f6rer.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">132 patienter inkluderades varav 28 patienter (21%) hade ekokardiografisk myokardp\u00e5verkan vid inskrivning. Ytterligare sex patienter (5%) utvecklade myokardp\u00e5verkan under v\u00e5rdtiden. V\u00e4nsterkammarp\u00e5verkan var vanligare \u00e4n h\u00f6gerkammarp\u00e5verkan (n=25 respektive n=15). Tv\u00e5 patienter hade tecken p\u00e5 COVID-utl\u00f6st myokardit, en patient hade pediatric inflammatory multisystem syndome (PIMS-TS) och fem patienter hade klinik som vid Takotsubo syndrom. 24 patienter dog inom 30 dagar. H\u00f6gerkammardysfunktion var associerad med \u00f6kad risk f\u00f6r d\u00f6d vid 30 dagar i en riskjusterad analys (OR 7.68, p=0.007) samt \u00f6ver tid (Figur 1). Ingen klinisk variabel var associerad med v\u00e4nsterkammardysfunktion men h\u00f6gre dos noradrenalin var associerat med \u00f6kad risk f\u00f6r h\u00f6gerkammardysfunktion. Troponin och NTproBNP hade en m\u00e5ttlig f\u00f6rm\u00e5ga att detektera hj\u00e4rtdysfunktion (AUC 0.723 respektive AUC 0.714).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Myokardp\u00e5verkan \u00e4r relativt vanligt vid kritisk sjukdom orsakat av COVID-19 men en typisk myokarditbild \u00e4r ovanlig. H\u00f6gerkammardysfunktion \u00e4r ett prognostiskt d\u00e5ligt tecken. Dessa patienter kan ha nytta av intensifierad utredning och behandling, s\u00e5som att utesluta lungemboli, utv\u00e4rdera effekt av pulmonella vasodilaterare och m\u00f6jligen initiera beredskap f\u00f6r ECMO.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32328.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478496\">\n<h3 id=\"P65\">P65 &#8211; H\u00e4lsa, funktion och aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga hos patienter med COVID-19 Infektion<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hanna C Persson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Annie Palstam<sup>1, 2<\/sup>, \u00c5sa Lundgren-Nilsson<sup>1, 2<\/sup>, Marie Engwall<sup>1<\/sup>, Alexandra Larsson<sup>1, 2<\/sup>, Katharina Stibrant Sunnerhagen<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sektionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet,<br \/><sup>2<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Pandemin COVID-19 medf\u00f6r ett spektrum av akuta konsekvenser f\u00f6r individen och samh\u00e4llet d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen \u00f6ver tid \u00e4nnu \u00e4r ok\u00e4nd. Personer med COVID-19 uppvisar olika typer av funktionsneds\u00e4ttningar som i varierande grad p\u00e5verkar h\u00e4lsa och delaktighet i vardagen och samh\u00e4llet.<\/span><\/p>\n<p>Denna p\u00e5g\u00e5ende studie syftar till att f\u00f6lja \u00e5terh\u00e4mtningen f\u00f6r personer med COVID-19 \u00f6ver tid, f\u00f6r att identifiera rehabiliteringsbehov och konsekvenser av sjukdomen.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Personer som inkluderas i studien \u00e4r vuxna patienter som v\u00e5rdas f\u00f6r COVID-19 inneliggande p\u00e5 sjukhus i V\u00e4stra G\u00f6talands Regionen (VGR), inkludering sker fr\u00e5n 5 av 6 sjukhus, totalt 9 enheter. 2020-11-12 \u00e4r 57 patienter inkluderade av planerade 200.<\/span><\/p>\n<p>Datainsamling sker vid tre tillf\u00e4llen, 1) inneliggande p\u00e5 sjukhus, 2) vid 3 m\u00e5nader efter utskrivning (telefon) samt vid 12 m\u00e5nader (fysiskt m\u00f6te). Datainsamling omfattar olika aspekter kring konsekvenser av COVID-19 avseende fysisk funktion, aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga, kognition, psykisk h\u00e4lsa och delaktighet i vardag och samh\u00e4llet. Data avseende v\u00e5rdf\u00f6rlopp samlas ocks\u00e5 in.<\/p>\n<p>Statistisk bearbetning kommer att ske utifr\u00e5n v\u00e5rdbehov utifr\u00e5n sjukhusv\u00e5rdtid och behov av IVA-v\u00e5rd samt utifr\u00e5n funktionsniv\u00e5. Bortfallsanalys kommer att g\u00f6ras. I detta skede redovisas prelimin\u00e4ra data fr\u00e5n tillf\u00e4lle 1.<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">58 patienter \u00e4r inkluderade i studien, 39 m\u00e4n (67%) och 19 kvinnor (32%), medel\u00e5lder \u00e4r 61.7, SD12.81, range 31-89.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Det \u00e4r \u00e4nnu ok\u00e4nt hur Covid-19 p\u00e5verkar h\u00e4lsa, funktion och aktivitetsf\u00f6rm\u00e5ga \u00f6ver tid. Denna regionala sjukhusbaserade studie kommer att bidra till \u00f6kad kunskap kring \u00e5terh\u00e4mtning under f\u00f6rsta \u00e5ret efter Covid-19 infektion.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478507\">\n<h3 id=\"P66\">P66 &#8211; Klinsikt utall och koagulationsaktivering hos 217 patienter testade f\u00f6r SARS-CoV-19- en j\u00e4mf\u00f6relse mellanPCR &#8211; positiva och PCR-negativa patienter<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Margareta Holmstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Tomas Lindahl<sup>3, 4<\/sup>, Niklas Bokn\u00e4s<sup>3<\/sup>, Cia Laine<sup>2<\/sup>, Kerstin Gustafsson<sup>3, 4<\/sup>, Andreas Hillarp<sup>5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsa och Medicinsk V\u00e5rd, Link\u00f6pings Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Medicinska och Geriatriska Akutkliniken, Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r Biomedicinska och Kliniska vetenskaper, Link\u00f6pings Universitet<br \/><sup>4<\/sup> Diagnostikcentrum, Klinisk kemi, Region \u00d6sterg\u00f6tland<br \/><sup>5<\/sup> Klinikk for Laboratoriemedisin, Rikshospitalet, Oslo Universitetssykehus<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Tidigt i pandemin med Covid-19 rapporterades att patienter med infektion av SARS-CoV-2, uppvisade h\u00f6ga niv\u00e5er i plasma av D-dimer och fibrinogen. Flera rapporter har visat att h\u00f6ga D-dimer-niv\u00e5er \u00e4r associerad med tromboskomplikationer och d\u00f6d. Observationsstudier har rapporterat h\u00f6g incidens av trombos,, d\u00e4r mellan 20 &#8211; 40 % drabbas. I dagsl\u00e4get \u00e4r det sparsamt med j\u00e4mf\u00f6rande studier av patienter med Covid-19 mot andra patientgrupper som \u00e4r negativa f\u00f6r Covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I studien inkluderades 217 patienter som under tiden april \u2013 juni 2020 s\u00f6kt akut v\u00e5rd vid Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping med symtom d\u00e4r SARS-CoV-2 misst\u00e4nktes. Kliniska utfallsparametrar (d\u00f6d, f\u00f6rekomst av ven\u00f6s tromboembolism och bl\u00f6dningar) f\u00f6ljdes upp t.o.m. augusti 2020 genom inh\u00e4mtning fr\u00e5n patienternas journaler tillsammans med andra kliniska data. Rutinkoagulationsanalyser, bl.a. fibrinogen, D-dimer, APTT, PK(INR) samt trombocytantal togs i samband med inl\u00e4ggning. Citratplasma sparades ocks\u00e5 f\u00f6rsenare analys av von Willebrand faktor (VWF), l\u00f6slig endotelial protein C receptor (sEPCR), l\u00f6sligt trombomodulin (sTM), l\u00f6slig P-selectin, plasmin-antiplasminkomplex (PAP), aktiverad koagulationsfaktor VII (FVIIa) samt trombin-antitrombinkomplex (TAT) .<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">F\u00f6r resultat se tabell 1. I tabellen redovisas resultat av laboratorieanalyser d\u00e4r patienter med<\/span><\/p>\n<p>Covid19 j\u00e4mf\u00f6rs\u00a0 patienter utan Covid 19.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna studie visar att patienter med Covid 19 har h\u00f6g risk att drabbas av tromboser trots profylaktisk behandling med l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin. F\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av D-dimer var associerat med en \u00f6kad risk f\u00f6r trombos och d\u00f6d hos patienter med Covid 19. Vi observerade ocks\u00e5 att niv\u00e5erna av VWF och sTM var signifikant h\u00f6gre j\u00e4mf\u00f6rt med covid-19 negativa patienter samt att sEPCR och PAP var signifikant l\u00e4gre j\u00e4mf\u00f6rt med patienterna som inte infekterats av SARS-CoV-2.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478517\">\n<h3 id=\"P67\">P67 &#8211; SARS-CoV-2 RNA i serum f\u00f6ruts\u00e4ger h\u00f6g risk f\u00f6r d\u00f6d och IVA-v\u00e5rd i COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Karl Hagman<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Magnus Hedenstierna<sup>2<\/sup>, Patrik Gille-Johnson<sup>2<\/sup>, Berit Hammas<sup>3<\/sup>, Malin Grabbe<sup>3<\/sup>, Joakim Dillner<sup>4<\/sup>, Johan Ursing<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken Danderyds sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Klinisk Mikrobiologi, Karolinska universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Karolinska universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Riskbed\u00f6mning av patienter med Coronoavirus disease 2019 (Covid-19) \u00e4r viktigt f\u00f6r att styra \u00f6vervakning och behandling. Denna studie syftade till att unders\u00f6ka om Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) RNA i serum vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus korrelerade med allvarlighetsgrad f\u00f6r patienter med Covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Patienter med Covid-19 som v\u00e5rdades p\u00e5 infektionskliniken p\u00e5 Danderyds sjukhus och d\u00e4r SARS-CoV-2 RNA i serum analyserats inom 3 dagar fr\u00e5n inl\u00e4ggning inkluderades i en kohortstudie. Studieperioden var 10:e april till 30:e juni. Prim\u00e4ra utfall var mortalitet och progress till kritisk sjukdom, definierat som IVA\/IMA-v\u00e5rd eller d\u00f6d, inom 28 dagar.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Kohorten (n = 167) bestod av 106 patienter utan och 61 patienter med p\u00e5visbart SARS-CoV-2 RNA i serum. Mediantid till serumprov var 1 (IQR 1-2) dag fr\u00e5n inl\u00e4ggning, vilket korrelerade till dag 10 (IQR 8-12) efter symtomdebut. Median\u00e5ldern var 53 (IQR 44-67) \u00e5r f\u00f6r serumnegativa och 63 (IQR 52-74) \u00e5r f\u00f6r serumpositiva patienter. I den serumnegativa gruppen dog 3 av 106 (3%) och i den serumpositiva 15 av 61 (25%). Motsvarande siffror f\u00f6r progress till kritisk sjukdom var 7 av 106 (7%) respektive 27 av 61 (44%). Den justerade hazardkvoten f\u00f6r mortalitet och progress till kritisk sjukdom var 8,6 (95%CI 2,4-30) respektive 7,2 (95%CI 3,0-17) f\u00f6r patienter som var serumpositiva j\u00e4mf\u00f6rt med negativa.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">P\u00e5visbart SARS-CoV-2 RNA i serum vid inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus f\u00f6r Covid-19 medf\u00f6rde en \u00e5ttafaldigt \u00f6kad risk f\u00f6r mortalitet och sjufaldigt \u00f6kad risk f\u00f6r progress till kritisk sjukdom. Detta rutinprov identifierar en patientgrupp som b\u00f6r prioriteras f\u00f6r \u00f6vervakning och behandling.<\/span><\/p>\n<p>Publicerad i Clinical Infectious Diseases<\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32321.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478527\">\n<h3 id=\"P68\">P68 &#8211; Serum-neopterin som prognostisk mark\u00f6r vid covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Josefina Robertson<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Johanna M Gostner<sup>3<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>4<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Dietmar Fuchs<sup>5<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Region V\u00e4stra G\u00f6taland, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Verksamhet Infektion, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institute of Medical Biochemistry, Biocenter, Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Austria<br \/><sup>4<\/sup> Matematiska vetenskaper, Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institute of Biological Chemistry, Biocenter, Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Austria<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 pandemin har spridits snabbt \u00f6ver v\u00e4rlden. Det \u00e4r av stor vikt att hitta prognostiska mark\u00f6rer f\u00f6r att identifiera covid-19 patienter med s\u00e4mre prognos. Serumniv\u00e5er av neopterin, en immunaktiveringsmark\u00f6r som bildas av makrofager efter stimulering av interferon-gamma, visade sig f\u00f6ruts\u00e4ga sjukdomsgraden vid SARS. Syftet med den aktuella studien var att unders\u00f6ka om neopterin \u00e4r associerat med prognosen vid covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi inkluderade 34 patienter med bekr\u00e4ftad covid-19 mellan den 3 och 30 mars, 2020. Femton patienter hade en mild symtomatisk sjukdom som inte kr\u00e4vde sjukhusv\u00e5rd, medan 19 patienter utvecklade sv\u00e5r covid-19 som i de flesta fall kr\u00e4vde intensivv\u00e5rd med respiratorbehandling.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Koncentrationen av serum-neopterin var mer \u00e4n f\u00f6rdubblad vid sv\u00e5r covid-19 (medel 42,0 nmol\/L (SD 18,2)) j\u00e4mf\u00f6rt med milda fall (medel 16,9 nmol\/L (SD 11,0)). Samtliga sv\u00e5rt sjuka patienter hade f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er av neopterin (&gt;9,1 nmol\/L) vid den f\u00f6rsta provtagningen (17,2\u201386,7 nmol\/L). J\u00e4mf\u00f6relsevis hade 10 av 15 patienter med milda symtom f\u00f6rh\u00f6jt neopterin (4,9\u201331,6 nmol\/L). Koncentrationen sj\u00f6nk gradvis under sjukdomsf\u00f6rloppet, men patienter med sv\u00e5r sjukdom bibeh\u00f6ll f\u00f6rh\u00f6jda niv\u00e5er under en l\u00e4ngre period. Dag 14 efter symtomdebut hade patienter med sv\u00e5r sjukdom 2,3 g\u00e5nger h\u00f6gre neopterin-koncentration \u00e4n de med mild sjukdom (Figur). Serum-neopterin korrelerade v\u00e4l med niv\u00e5erna av interferon-gamma (r = 0,8; p &lt; 0,0001). I gruppen med sv\u00e5r sjukdom noterades l\u00e5ga niv\u00e5er av tryptofan och h\u00f6ga niv\u00e5er av kynurenine, vilket indikerar en \u00f6kad katabolism av tryptofan.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Serum-neopterin \u00e4r associerat med sv\u00e5righetsgraden av covid-19. V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att neopterin skulle kunna anv\u00e4ndas kliniskt som en prognostisk mark\u00f6r.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32141.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478538\">\n<h3 id=\"P69\">P69 &#8211; Severe acute kidney injury is associated with progression of chronic kidney disease after critical COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Michael Hultstr\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Miklos Lipcsey<sup>1, 3<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>1<\/sup>, Ewa Wallin<sup>1<\/sup>, Ing-Marie Larsson<sup>1<\/sup>, Anders Larsson<sup>4<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Anestesi och intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.<br \/><sup>2<\/sup> Integrativ fysiologi, Institutionen f\u00f6r medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.<br \/><sup>3<\/sup> Hedenstiernalaboratoriet, Anestesi och intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.<br \/><sup>4<\/sup> Klinisk kemi, Institutionen f\u00f6r immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Corona virus disease 2019 (COVID-19) leading to critical illness has been reported to be associated with acute kidney injury (AKI), but the risk of progression of chronic kidney disease (CKD) has not been widely reported.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">In the present study we investigated 60 patients treated in an intensive care unit (ICU) for COVID-19 three to six months after discharge from intensive care.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patients were 60\u00b112 years of age, on average overweight (BMI 30\u00b16), and 28% were women,. Chronic lung disease, hypertension and diabetes were the most prevalent comorbidities.<\/span><\/p>\n<p>Average follow-up time was 18\u00b13 weeks after ICU discharge (range 10 to 26 weeks). Ten patients (17%) progressed to a higher CKD stage at follow-up. Patients with severe AKI, Kidney Disease Improving Global Outcomes (KDIGO) stage 3 (Odds ratio 4.9[1.4-31], p=0.009) were more likely to progress to a higher CKD stage. There were no other statistical differences between patients who showed CKD progression compared to those that did not.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">In conclusion, 17% of COVID-19 patients that required intensive care show CKD progression after three to six months. Severe AKI and dialysis predicts progression of CKD after discharge from intensive care for critical COVID-19.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478549\">\n<h3 id=\"P70\">P70 &#8211; The impact of viremia on organ failure, biomarkers and mortality in a Swedish cohort of critically ill COVID-19 patients<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Josef J\u00e4rhult<sup>1<\/sup>,Michael Hultstr\u00f6m<sup>2, 3<\/sup>, Anders Bergqvist<sup>4, 5<\/sup>, Robert Frithiof<sup>2<\/sup>, <strong>Miklos Lipcsey<\/strong><sup>2, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Zoonosis Science Center, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Anesthesia and Intensive Care Medicine, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Integrative Physiology, Department of Medical Cell Biology, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Clinical Microbiology, Department of Medical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Clinical Microbiology and Hospital Infection Control, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Hedenstierna laboratory, Anesthesiology and Intensive Care, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">In Coronavirus disease 2019 (COVID-19) spread of virus via the blood stream has been suggested to contribute to extra pulmonary organ failure. We assessed SARS-CoV-2 RNAemia (RNAemia) and the association between RNAemia and inflammation, organ failure and mortality in critically ill COVID-19 patients.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">In a tertiary center we included all patients with PCR verified COVID-19 and consent admitted to ICU. SARS-CoV-2 RNA copies above 1000\/ml measured by PCR in plasma was defined as RNAemia and used as surrogate for viremia. Trial registration: ClinicalTrials NCT04316884<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Of the 92 patients RNAemia was found in 31 (34%) and RNA in plasma was detected in 63 (58%). Hypertension and corticosteroid treatment was more common in patients with RNAemia. RNAemia levels were higher in patients with RAAS-inhibitor treatment or corticosteroid treatment than those without. Extra-pulmonary organ failure biomarkers and the extent of organ failure were similar in patients with and without RNAemia, but the former group had more renal replacement therapy and higher mortality (26 vs 16%; 35 vs 16%, respectively, p=0.04). RNAemia was not an independent predictor of death at 30 days after adjustment for age.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">SARS-CoV2 RNA copies in plasma is a common finding in ICU patients with COVID-19. Although viremia was not associated with extra pulmonary organ failure it was more common in patients who did not survive to 30 days after ICU admission.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32150.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478556\">\n<h3 id=\"P71\">P71 &#8211; Trendanalys av D-dimerniv\u00e5 och trombocytantal vid sv\u00e5r COVID-19 och association till d\u00f6d, trombos och trombosprofylax p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna Sj\u00f6str\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Johanna Wers\u00e4ll<sup>1<\/sup>, Anna Warnqvist<sup>3<\/sup>, Anna \u00c5gren<sup>2, 4, 5<\/sup>, Maria Magnusson<sup>2, 4, 6<\/sup>, Anders Oldner<sup>7, 8<\/sup>, Jovan Antovic<sup>1, 2<\/sup>, Maria Bruzelius<sup>2, 4, 9<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk Kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Molekyl\u00e4r Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Enheten f\u00f6r Biostatistik, Institutet f\u00f6r Milj\u00f6medicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Medicinsk enhet Hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus, Stockholm, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk vetenskap, intervention och teknik, , Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>7<\/sup> Institutionen f\u00f6r Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>8<\/sup> Funktion Perioperativ Medicin och Intensivv\u00e5rd, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>9<\/sup> Institutionen f\u00f6r Medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">COVID-19 \u00e4r f\u00f6rknippad med trombosben\u00e4genhet hos sv\u00e5rt sjuka patienter. Tidigt under pandemin rapporterades det om h\u00f6ga niv\u00e5er av d-dimer och att antikoagulation med l\u00e5gmolekyl\u00e4rt heparin (LMH) verkade f\u00f6rb\u00e4ttra \u00f6verlevnad. Sjukhusomfattande riktlinjer g\u00e4llande h\u00f6gre profylaxdoser med LMH vid sv\u00e5r COVID-19 implementerades den 9 april 2020.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Retrospektivt inkluderades 429 patienter med COVID-19; samtliga inkom till sjukhus mellan 5 mars och 22 april, 2020 och v\u00e5rdades p\u00e5 Karolinska Universitetssjukhuset. Information om d-dimerniv\u00e5 och trombocytantal inh\u00e4mtades fr\u00e5n labdatasystemet och kliniska uppgifter fr\u00e5n patientjournalerna (etikgodk\u00e4nnande diarienummer 2020-01752).<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av 429 patienter behandlades 366 med LMH; 210 gavs f\u00f6rh\u00f6jd profylaxdos eller behandlingsdos. Kumulativ incidens f\u00f6r d\u00f6d var 22% och tromboser 19%. Lungemboli var vanligast; 65\/83. 24 intensivv\u00e5rdade patienter hade kliniskt relevanta bl\u00f6dningar, under behandling med antikoagulantia, enligt ISTH kriterier. Trendanalys visade att stigande d-dimerniv\u00e5 f\u00f6rsta veckan p\u00e5 sjukhus var signifikant associerat med d\u00f6d och trombos j\u00e4mf\u00f6rt med ingen f\u00f6r\u00e4ndring eller sjunkande v\u00e4rde. D\u00e4remot om trombocytantal steg var detta f\u00f6rknippat med signifikant riskreduktion.<br \/>Efter att riktlinjerna uppdaterats f\u00f6r trombosprofylax sj\u00f6nk dagligt medelv\u00e4rde f\u00f6r d-dimer signifikant, f\u00f6r den f\u00f6rsta veckan p\u00e5 sjukhus, med 1.75[0.81\u20132.68]mg\/L FEU och trombocytantalet steg med 66[56\u201377]x10<sup>9<\/sup>\/L. Signifikant riskreduktion observerades f\u00f6r d\u00f6d och trombos tiden efter uppdateringen j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6re; oddsration 0.50 med 95% konfidensintervall [0.26-0.96] respektive 0.43 [0.21-0.86].<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Om d-dimerniv\u00e5n steg eller trombocytantalet sj\u00f6nk f\u00f6rsta sjukhusveckan, \u00f6kade risken f\u00f6r d\u00f6d och tromboser vid COVID-19. Det dagliga medelv\u00e4rdet f\u00f6r d-dimer sj\u00f6nk emedan trombocytantal \u00f6kade f\u00f6r sjukhusv\u00e5rdade efter hand under v\u00e5ren. Detta sammanf\u00f6ll med rekommendation om intensifierad antikoagulation och relativa riskminskningen f\u00f6r d\u00f6d och tromboser.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478568\">\n<h3 id=\"P72\">P72 &#8211; Triagering av covid-19-patienter efter utskrivning\u2013 kvarvarande symtomatologi som avg\u00f6r uppf\u00f6ljning inom specialistsjukv\u00e5rden<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>\u00c5sa Lundgren Nilsson<\/strong><sup>1<\/sup>,Shirin Pazireh<sup>2<\/sup>, Lena Olsson<sup>3<\/sup>, Katarina Glise Sandblad<sup>2<\/sup>, Monika Fagervik Ols\u00e9n<sup>4<\/sup>, Gunilla Kjellby Wendt<sup>4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Neurosjukv\u00e5rd, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg.<br \/><sup>2<\/sup> Strokeenheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset\/ \u00d6stra, G\u00f6teborg.<br \/><sup>3<\/sup> Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg.<br \/><sup>4<\/sup> Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Patienter som skrivs ut efter sjukhusv\u00e5rd beh\u00f6ver f\u00f6ljas upp f\u00f6r fortsatt v\u00e5rd och rehabilitering. M\u00e5nga skrivs ut med nedsatt funktion inom andning, motorik\/fysik, tr\u00f6tthet samt nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga till aktivitet. Vissa har haft trach under v\u00e5rdtiden. M\u00e5nga har g\u00e5tt ned kraftigt i vikt.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En multiprofessionell mottagning sattes upp. Patienter erh\u00e5ller vid utskrivning information om att uppf\u00f6ljning organiseras med ett fr\u00e5geformul\u00e4r via Mina v\u00e5rdkontakter\/1177 eller samma formul\u00e4r via brev. Fr\u00e5gorna ber\u00f6r aspekter som ex f\u00f6rflyttning, ADL, kognitiva besv\u00e4r, andningsbesv\u00e4r, som framkommit i diskussion med olika professioner som arbetat n\u00e4ra patientgruppen. Via svaren styrs uppf\u00f6ljning till prim\u00e4rv\u00e5rd, prim\u00e4rv\u00e5rdsrehabilitering eller till Post Covid mottagning.<\/span><\/p>\n<p>Inf\u00f6r mottagningsbes\u00f6ket l\u00e4mnar patienten blodprover och genomg\u00e5r spirometri. Fysioterapeut och l\u00e4kare sambed\u00f6mer patienten och vid behov genomg\u00e5r patienten CT thorax. Vid behov kontaktas neuropsykolog, dietist, \u00d6NH och logoped som ing\u00e5r i Covid-rehabteamet.<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Hittills har ca 550 personer (majoriteten m\u00e4n) i \u00e5ldersspannet 19-98 \u00e5r svarat p\u00e5 enk\u00e4ten 6 veckor efter utskrivning fr\u00e5n sjukhus (efter IVA-v\u00e5rd 2+6 veckor). 244 personer har blivit uppringda av l\u00e4kare och ett 60-tal har kallats till mottagningen f\u00f6r vidare unders\u00f6kningar.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">M\u00e5nga \u00e5terh\u00e4mtar sig f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt snabbt. F\u00f6rsta m\u00e5naden domineras av tr\u00f6tthet, efter tv\u00e5 m\u00e5nader har de flesta kommit ig\u00e5ng och klarar l\u00e4ttare fysisk aktivitet, om \u00e4n inte i normal utstr\u00e4ckning. Det dominerande fyndet p\u00e5 mottagningen har varit muskelsvaghet, inte minst i andningsmuskulaturen. \u00c4ven utbredda r\u00f6ntgenf\u00f6r\u00e4ndringar l\u00e4ker oftast restl\u00f6st eller med ringa postinflammatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00e5 patienter har remitterats f\u00f6r uppf\u00f6ljning p\u00e5 Lungmottagningen. En mindre grupp med koncentrationssv\u00e5righeter och tr\u00f6tthet har f\u00e5tt fortsatt v\u00e5rd av Neuropsykolog f\u00f6r bed\u00f6mning och st\u00f6d.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478580\">\n<h3 id=\"P73\">P73 &#8211; Uppf\u00f6ljning av intensivv\u00e5rdade med Covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">5. Kliniskt f\u00f6rlopp<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Pernilla Darlington<sup>1, 2<\/sup>,<strong>Sozan Fathi<\/strong><sup>1<\/sup>, Jessica Svefors<sup>1<\/sup>, Anne Geborek<sup>1<\/sup>, Marie Ro\u00ebl<sup>1<\/sup>, M\u00e5rten S\u00f6derber<sup>1, 3<\/sup>, Anders Hedman<sup>3, 4<\/sup>, Anna Schandl<sup>2, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> VO internmedicin S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, S\u00f6dersjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> VO kardiologi S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> VO Anestes S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 \u00e4r en helt ny sjukdom med ett mycket varierande sjukdomsspektrum i fr\u00e5ga om sjukdomsgrad och d\u00e4r de flesta f\u00e5r en mild sjukdom, medan n\u00e5gra blir mycket sv\u00e5rt sjuka.<\/span><\/p>\n<p>\u00d6kad kunskap beh\u00f6vs betr\u00e4ffande vad som h\u00e4nder efter sjukhusvistelse och ev l\u00e5ngtidseffekter hos drabbade patienter.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien \u00e4r prospektiv med uppf\u00f6ljning av patienter med sv\u00e5r Covid-19 infektion och som v\u00e5rdats p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning. Patienterna f\u00f6ljs upp 4-6 m\u00e5nader efter insjuknandet med klinisk unders\u00f6kning och anamnes, enk\u00e4ter kring psykiskt m\u00e5ende, DT-thorax, fullst\u00e4ndig spirometri, ekokardiografi, blodprover och 6-min g\u00e5ngtest.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av de 26 (19 m\u00e4n och 7 kvinnor, medel\u00e5lder 55 \u00e5r) IVA-v\u00e5rdade patienter med Covid-19 som hittills f\u00f6ljts upp p\u00e5 S\u00d6S via mottagningbes\u00f6k ca\u00a0 5 m\u00e5nader efter insjuknandet har alla haft saturation &gt; 93% p\u00e5 luft och i genomsnitt 96%. Det var ingen skillnad i syres\u00e4ttning mellan gruppen som v\u00e5rdats i respirator j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00f6gfl\u00f6desbehandling med syrgas (HFNO) d\u00e4remot hade ingen av de respiratorv\u00e5rdade som tidigare arbetat \u00e5terf\u00e5tt 100% arbetsf\u00f6rm\u00e5ga. Samtliga utom tv\u00e5 immunsuprimerade patienter hade antikroppar mot Covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">S\u00e5ledes verkar \u00e5terh\u00e4mtningstiden f\u00f6r sv\u00e5r Covid-19 vara l\u00e5ng och d\u00e4r det inte g\u00e5r att s\u00e4ga n\u00e5got s\u00e4kert om restsymtom<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">6. Komplikationer<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478591\">\n<h3 id=\"P74\">P74 &#8211; D\u00f6dsorsaker bland SARS-CoV2-positiva pandemioffer i S:t Petersburg: genomg\u00e5ng av 799 oselekterade kliniska och r\u00e4ttsmedicinska obduktioner i en storstad<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Pyotr Platonov<\/strong><sup>1<\/sup>,Valery Vasiliev<sup>2<\/sup>, Galina Startseva<sup>2<\/sup>, Vadim Karev<sup>3<\/sup>, Margarita Rybakova<sup>4<\/sup>, Elena Romanova<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelning f\u00f6r kardiologi, IKVL, Lunds universitet, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Department of Infectious Diseases, Mechnikov North-West State Medical University, St Petersburg, Russia<br \/><sup>3<\/sup> Pediatric Research and Clinical Center for Infectious Diseases, Saint-Petersburg, Russia<br \/><sup>4<\/sup> Department of Pathology, Pavlov First St Petersburg Medical University, St Petersburg, Russia<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">D\u00f6dsfallsrapporteringen under pandemin omfattar alla d\u00f6dsfall oavsett d\u00f6dsorsak och kausalt samband med covid-19. Obduktion \u00e4r en guldstandard f\u00f6r fastst\u00e4llning av d\u00f6dsorsak men enbart f\u00e5tal obduktioner har rapporterats. I Ryssland ing\u00e5r en obligatorisk obduktion i handl\u00e4ggningen av d\u00f6dsfall under pandemin. \u00a0Studiesyftet var att beskriva d\u00f6dsorsaker bland oselekterade covid-19-positiva d\u00f6dsfall i S:t Petersburg under mars-maj 2020 och fastst\u00e4lla kausala sambandet med infektionen.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga avlidna med covid-19 remitterades f\u00f6r obduktion. Lungv\u00e4vnad-PCR genomf\u00f6rdes via centrala laboratoriet som \u00e4ven gjorde histologi av lungor och andra organ som uppvisade makroskopiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Samtliga med positiv PCR i lungv\u00e4vnad inkluderades (n=799, \u00e5lder 72\u00b114, 52% m\u00e4n), varav 60 efter r\u00e4ttsmedicinsk obduktion (\u00e5lder 77\u00b111, 48% m\u00e4n). Alla r\u00e4ttsmedicinska och en subgrupp av oselekterade kliniskt obducerade fall (n=42, \u00e5lder 69\u00b115 \u00e5r, 59% m\u00e4n) inkluderades i journalgranskningsanalys.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Covid-19 var den prim\u00e4ra eller bidragande d\u00f6dsorsaken hos 63%. \u00a0Bland r\u00e4ttsmedicinska obduktioner var covid-19 den prim\u00e4ra (n=44) eller bildragade (n=6) d\u00f6dsorsaken hos 83%. I den kliniska subgruppen bed\u00f6mdes alveol\u00e4r skada orsakad av covid-19 direkt leda till d\u00f6d hos 23 (54%) och vara en bidragande d\u00f6dsorsak hos ytterligare 6 (14%). In situ trombi i lungart\u00e4rgrenar eller ven\u00f6s tromboembolism observerades hos 45%, oftare hos patienter med alveol\u00e4r skada f\u00f6renlig med covid-19 (56% vs 9%, p=0.006).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Kausala sambandet med infektion f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rekomma hos tv\u00e5 av tre d\u00f6dsfall med positiv SARS-CoV2 PCR. 10% av alla covid-19 relaterade fall intr\u00e4ffar utanf\u00f6r sjukhus, vilket belyser betydelse av r\u00e4ttsmedicinska obduktioner under pandemin. Trombotiska komplikationer bidrar till mekanism av alveol\u00e4r skada vid covid-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32331.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478606\">\n<h3 id=\"P75\">P75 &#8211; Intensivv\u00e5rdade patienter med COVID-19 utvecklar \u00f6verv\u00e4gande oligurisk akut njurskada<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Tomas Luther<\/strong><sup>1<\/sup>,Sara B\u00fclow-Anderberg<sup>1<\/sup>, Anders Larsson<sup>2<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>1<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>1, 3<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Uppsala Universitet, Uppsala Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2.Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Klinisk kemi, Uppsala Universitet, Uppsala Sverige<br \/><sup>3<\/sup> 3.Hedenstierna-laboratoriet, CIRRUS, Anestesi och Intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala Sverige<br \/><sup>4<\/sup> 4.Institutionen f\u00f6r medicinsk cellbiologi, Integrativ fysiologi, Uppsala Universitet, Uppsala Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Akut njurskada (AKI) \u00e4r ett syndrom med minskad glomerul\u00e4r filtration och\/eller minskat urinfl\u00f6de som \u00e4r associerat med \u00f6kad mortalitet vid COVID-19-sjukdom. AKI \u00e4r ofta f\u00f6rknippat med njurv\u00e4vnadsskada vilket i sin tur kan leda till kronisk njursjukdom. Biomark\u00f6rer f\u00f6r njurv\u00e4vnadsskada kan i andra sjukdomsgrupper identifiera patienter med s\u00e4rskild risk f\u00f6r AKI.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I en prospektiv observationsstudie av 57 patienter som intensivv\u00e5rdats utv\u00e4rderades AKI-f\u00f6rekomst och karakteristika enligt KDIGO-kriterierna dagligen \u00f6ver tid. Njurskademark\u00f6rerna Albumin, Neutrophil Gelatinase-Associated Lipocalin (NGAL), Kidney Injury Molecule 1 (KIM-1) och Plasma Tissue Inhibitor of MetalloProteinase 2 (TIMP-2) analyserades fr\u00e5n 52 patienter i urin i samband med inl\u00e4ggning p\u00e5 intensivv\u00e5rsavdelning (IVA).<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Majoriteten (n = 51, 89%) av patienterna utvecklade AKI, och 27 (47%) av patienterna hade \u00f6verv\u00e4gande oligurisk AKI d\u00e4r oligurin var av h\u00f6gre AKI grad \u00e4n plasmakreatinin\u00f6kningen. Allvarlig oliguri inom de f\u00f6rsta tv\u00e5 dagarna efter inl\u00e4ggning p\u00e5 IVA var vanlig (n = 37, 65%), medan h\u00f6ggradig AKI (grad 2 och 3) utifr\u00e5n kreatininkriteriet intr\u00e4ffade senare \u00e4n dag 2 i 67% (12\/18) av fallen. Njurers\u00e4ttningsbehandling (dialys) gavs till 9 (16%) av patienterna och 30-dagars mortaliteten var 28%. Njurskademark\u00f6rerna \u00f6kade hos en majoritet av patienterna men kunde inte p\u00e5 ett robust s\u00e4tt predicera AKI-grad. De flesta patienter hade mikroalbuminuri, och sv\u00e5r albuminuri (albumin\/kreatinin-ratio &gt; 30 mg\/mmol) hittades hos 9 (17%) av patienterna.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En majoritet av intensivv\u00e5rdade patienter med COVID-19 utvecklar AKI. Oliguri \u00e4r framtr\u00e4dande och initiala niv\u00e5er av biomark\u00f6rer \u00e4r generellt \u00f6kade utan tydligt samband till den slutliga AKI-graden.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32305.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478618\">\n<h3 id=\"P76\">P76 &#8211; Intrauterin transmission av SARS-CoV-2 \u2013 ett bekr\u00e4ftat fall<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Mehreen Zaigham<\/strong><sup>1<\/sup>,Anna Holmberg<sup>2, 3<\/sup>, Maria Lind Karlberg<sup>4<\/sup>, Oskar Karlsson Lindsj\u00f6<sup>4<\/sup>, Ligita Jokubkiene<sup>1<\/sup>, Johan Sandblom<sup>5<\/sup>, Anna S\u00f6derlund Strand<sup>6<\/sup>, Ola Andersson<sup>5<\/sup>, Stefan R Hansson<sup>7<\/sup>, David Gisselsson Nord<sup>8, 9<\/sup>, Philip Tannenberg<sup>10, 11<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Obstetrics &amp; Gynecology, Department of Clinical Sciences Malm\u00f6, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Division of Infection Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Infection Control, Region Sk\u00e5ne, Lund, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Public Health Agency of Sweden, Unit for Laboratory Development and Technology Transfer, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Neonatology, Department of Clinical Sciences Lund, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Malm\u00f6, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Clinical Microbiology, Lund University and Regional Laboratories, Lund, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Obstetrics &amp; Gynecology, Department of Clinical Sciences Lund, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Clinical Genetics and Pathology, Laboratory Medicine, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Division of Clinical Genetics, Department of Laboratory Medicine, Lund University, Lund, Sweden<br \/><sup>10<\/sup> Department of Pediatrics, Sk\u00e5ne University Hospital, Malm\u00f6, Sweden<br \/><sup>11<\/sup> Pediatric Cardiology, Department of Clinical Sciences Lund, Lund University, Sk\u00e5ne University Hospital, Lund, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Effekterna av SARS-CoV-2 under graviditet \u00e4r inte fullst\u00e4ndigt klarlagda. Tidigare studier har visat att COVID-19 \u00f6kar risken f\u00f6r prematurb\u00f6rd, preeklampsi och intensivv\u00e5rd hos gravida. Intrauterin smitta \u00e4r beskriven i ett litet antal graviditeter men konstaterad endast i ett fall.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Virusp\u00e5visning utf\u00f6rdes enligt klinisk praxis genom PCR-analys. Ytterligare helgenomsekvensering samt fylogenetisk analys genomf\u00f6rdes vid Folkh\u00e4lsomyndigheten. Placenta analyserades sedvanligt histopatologiskt och immunohistokemiskt f\u00f6r SARS-CoV-2. Antikroppsanalys utf\u00f6rdes med Vitros and ZetaGene p\u00e5 serum fr\u00e5n mor och barn.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Kvinnan insjuknade med COVID-19 i graviditetsvecka 34 och s\u00f6kte sjukv\u00e5rd med nedsatta fosterr\u00f6relser. Urakut kejsarsnitt genomf\u00f6rdes p\u00e5 grund av misst\u00e4nkt placentadysfunktion och hotande fosterasfyxi. Senare analyser avsl\u00f6jade att placenta till stora delar bestod av icke viabel v\u00e4vnad samt inneh\u00f6ll stora m\u00e4ngder SARS-CoV-2.\u00a0Kvinnan tillfrisknade successivt fr\u00e5n sin infektion. Direkt efter f\u00f6rlossningen kr\u00e4vde barnet neonatala HLR-insatser men var inom kort kliniskt stabilt. Barnet l\u00e4kte ut sin neonatala COVID-19 infektion utan n\u00e5gra komplikationer och bildade egna IgM och IgG antikroppar. Utf\u00f6rlig smittsp\u00e5rning utesl\u00f6t andra smittv\u00e4gar och bekr\u00e4ftade intrauterin smitta. Helgenomsekvensering p\u00e5visade samma stam av SARS-CoV-2 i prov fr\u00e5n b\u00e5de mor, barn samt placenta.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna fallrapport beskriver en ovanlig och allvarlig komplikation av COVID-19 under graviditet. Placentadysfunktion och syrebrist hos fostret kunde ha lett till intrauterin fosterd\u00f6d om inte graviditeten avbrutits genom kejsarsnitt. Dessutom p\u00e5visas intrauterin transmission av SARS-CoV-2 \u00e5tf\u00f6ljt av konfirmerad neonatal infektion. Ovanst\u00e5ende understryker vikten av b\u00e4ttre rutiner f\u00f6r \u00f6vervakning av gravida med COVID-19. En diskussion huruvida gravida ska betraktas som en tydligare riskgrupp efterlyses.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/31876.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478636\">\n<h3 id=\"P77\">P77 &#8211; Kvarst\u00e5ende nedsatt lungfunktion \u00e4r vanligt efter intensivv\u00e5rdskr\u00e4vande COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Emil Ekbom<\/strong><sup>1<\/sup>,Robert Frithiof<sup>2<\/sup>, \u00d6ssur Ingi Emilsson<sup>1<\/sup>, Ing-Marie Larson<sup>2<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>3<\/sup>, Sten Rubertsson<sup>2<\/sup>, Ewa Wallin<sup>2<\/sup>, Christer Janson<sup>1<\/sup>, Hultstr\u00f6m Hultstr\u00f6m<sup>2, 4<\/sup>, Andrei Malinovschi<sup>5<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> 1.Lung- allergi- och s\u00f6mnforskning, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> 2.Anestesi och intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> 3.Hedenstierna laboratoriet, Anestesi och intensivv\u00e5rd, Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> 4.Integrativ Fysiologi, Institutionen f\u00f6r Medicinsk Cellbiologi, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> 5.Klinisk Fysiologi, Institutionen f\u00f6r medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), respiratorv\u00e5rd och SARS-1\/MERS infektioner har visat sig kunna ge best\u00e5ende lungfunktionsneds\u00e4ttning. Infektion med SARS-2 CoV-2\/COVID 19 har i vissa fall gett snabb fibrosutveckling, i andra fall p\u00e5tagliga radiologiska f\u00f6r\u00e4ndringar som g\u00e5tt i regress. Det finns begr\u00e4nsat uppf\u00f6ljningsdata av lungfunktionen efter COVID-19 infektion.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Sextio patienter (43 m\u00e4n) i \u00e5ldersspannet 27 till 82 \u00e5r, median\u00e5lder 59, som v\u00e5rdats p\u00e5 intensivv\u00e5rdsavdelning (IVA) f\u00f6r COVID-19 vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under mars-juli 2020 f\u00f6ljdes upp 3-6 m\u00e5nader efter utskrivning med m\u00e4tning av diffusionskapacitet (DLCO) och forcerad vitalkapacitet (FVC). Lungfunktionen bed\u00f6mdes patologisk om den var under nedre normalgr\u00e4nsen enligt referensv\u00e4rden fr\u00e5n Global Lung Function Initiative och analyserades i f\u00f6rh\u00e5llande till data fr\u00e5n v\u00e5rdtiden p\u00e5 IVA.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patologiska lungfunktionsv\u00e4rden uppm\u00e4ttes hos 31 av 60 patienter (52%), d\u00e4r 27 av 60 (45%) hade p\u00e5verkan p\u00e5 DLCO (medel DLCO p\u00e5 62% bland de med DLCO p\u00e5verkan, l\u00e4gst 44%) , 13 av 57 (23%) p\u00e5 FVC. En \u00f6kad prevalens f\u00f6r DLCO-p\u00e5verkan s\u00e5gs med \u00f6kad \u00e5lder (8\/11, 72% i \u00e5ldern 60-70 \u00e5r samt 9\/16, 56% ovan 70, i motsats till 10\/33, 30% under 60, p=0.03), liksom vid invasiv ventilation (59% resp 29%, p=0.02), och vid l\u00e4ngre (&gt;10 dagar) v\u00e5rdtid p\u00e5 IVA (60% mot 34%, p=0.048). Inga skillnader s\u00e5gs utifr\u00e5n BMI, k\u00f6n eller antal ventilatordagar.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">H\u00e4lften av patienterna som v\u00e5rdats p\u00e5 IVA p\u00e5 grund av COVID-19 ARDS har kvarst\u00e5ende lungfunktionsp\u00e5verkan 3-6 m\u00e5nader efter utskrivning, i f\u00f6rsta hand en p\u00e5verkan p\u00e5 diffusionskapacitet. Risken f\u00f6r detta \u00f6kade vid h\u00f6gre \u00e5lder och f\u00f6r de med sv\u00e5rare f\u00f6rlopp under IVA-tiden.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478652\">\n<h3 id=\"P78\">P78 &#8211; Rotational Thromboelastometry results are associated with care level in COVID-19.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Lou Almskog<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Agneta Wikman<sup>3<\/sup>, Jonas Svensson<sup>4<\/sup>, Michael Wanecek<sup>1, 5<\/sup>, Matteo Bottai<sup>6<\/sup>, Jan van der Linden<sup>2, 7<\/sup>, Anna \u00c5gren<sup>8, 9<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Capio St G\u00f6ran\u2019s Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Department of Clinical Immunology and Transfusion Medicine, Karolinska University Hospital and Department of CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Division of Biostatistics, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden<br \/><sup>7<\/sup> Perioperative Medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>8<\/sup> Coagulation Unit, Division of Hematology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden<br \/><sup>9<\/sup> Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Stockholm, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">High prevalence of thrombotic events in severely ill COVID-19 patients have been reported. Pulmonary embolism as well as microembolization of vital organs may in these individuals be direct causes of death. The identification of patients at high risk of developing thrombosis may lead to targeted, more effective prophylactic treatment. The primary aim of this study was to test whether Rotational Thromboelastometry (ROTEM) at admission indicates hypercoagulopathy and predicts the disease severity, assessed as care level, in COVID-19 patients.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">The study was designed as a prospective, observational study where COVID-19 patients over 18 years admitted to hospital were eligible for inclusion. Patients were divided into two groups depending on care level: 1) regular wards or 2) wards with specialized ventilation support. Conventional coagulation tests, blood type and ROTEM were taken at admission.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span lang=\"EN-US\">60 patients were included; age 61 (median), 67% men, many with comorbidities (e.g. hypertension, diabetes). The ROTEM variables Maximum Clot Firmness (EXTEM-\/FIBTEM-MCF) were higher in COVID-19 patients compared with in healthy controls (p&lt;0.001) and higher in severely ill patients compared with in patients at regular wards (p&lt;0.05). Our results suggest that hypercoagulopathy is present early in patients with mild to moderate disease, and more pronounced in severe COVID-19 pneumonia. Non-O blood types were not overrepresented in COVID-19 positive patients. <em>Figure <\/em>presents ROTEM data.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">ROTEM variables showed hypercoagulopathy at admission and this pattern was more pronounced in patients with increased disease severity. If this feature is to be used to predict the risk of thromboembolic complications further studies are warranted.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32297.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478663\">\n<h3 id=\"P79\">P79 &#8211; Shrunken pore syndrome vid sv\u00e5r COVID-19; f\u00f6rekomst och d\u00f6dlighet<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">6. Komplikationer<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anna Sj\u00f6str\u00f6m<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Magnus Hansson<sup>1, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r molekyl\u00e4r medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Shrunken pore syndrome (SPS) definieras av en kvot eGFR<sub>cystatin-c<\/sub> \/eGFR<sub>kreatinin<\/sub> &lt;0,60. Syndromet orsakas av minskad filtrering av proteiner, som cystatin-C, i storleken 12- till 29-kDa. Kreatinin, som har betydligt l\u00e4gre molekylvikt, p\u00e5verkas inte av de krympta porernas begr\u00e4nsade filtrering i samma utstr\u00e4ckning. Syndromet \u00e4r associerat med \u00f6kad d\u00f6dlighet och f\u00f6rh\u00f6jning av cytokiner.<br \/>Nedsatt njurfunktion \u00e4r vanligt vid sv\u00e5r COVID-19 men n\u00e4rvaron av shrunken pore syndrome har inte tidigare unders\u00f6kts.<\/span><\/p>\n<p>Studiens syfte \u00e4r att unders\u00f6ka f\u00f6rekomsten av patienter som uppfyller kriteriet f\u00f6r SPS i samband med sv\u00e5r COVID-19, samt ifall detta p\u00e5verkar mortalitetsrisken.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien \u00e4r utf\u00f6rd som en retrospektiv kohortstudie av 164 intensivv\u00e5rdspatienter, med verifierad COVID-19, v\u00e5rdade p\u00e5 Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Solna fr\u00e5n mars till juni, 2020. Laboratorieresultat g\u00e4llande njurfunktion \u00f6ver tid samlades in fr\u00e5n laboratoriets databas och andra kliniska data fr\u00e5n patientjournalerna.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Av de 164 inkluderade patienterna utvecklade 84 (51%) akut njurskada (AKI) och 43 (26%) behandlades med dialys. D\u00f6dligheten hos patienterna med AKI var 45% j\u00e4mf\u00f6rt med 20% hos de som inte utvecklade AKI. SPS-kriteriet uppfylldes hos 111 (68%) av de 164 patienterna. Patienter med mer uttalade tecken p\u00e5 SPS (kvot &lt;0,45) hade en signifikant h\u00f6gre mortalitet \u00e4n de med mildare tecken (kvot \u22650,45).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I v\u00e5r kohort uppfyllde 68% kriteriet f\u00f6r SPS. Om skillnaden mellan cystatin-C och kreatinin orsakades av SPS eller extrarenala influenser \u00e4r inte fullt utrett. Hos patienterna som uppfyllde kriteriet f\u00f6r SPS s\u00e5gs en signifikant l\u00e4gre SPS-kvot i gruppen f\u00f6r avlidna samt en \u00f6kad d\u00f6dlighet i gruppen med mer uttalade tecken (kvot &lt;0,45) p\u00e5 SPS.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32140.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">7. Patogenes<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478667\">\n<h3 id=\"P80\">P80 &#8211; Plasma hyaluronan decreases during ICU stay in COVID-19 survivors but not in non- survivor<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Jaap van der Heijden<\/strong><sup>1<\/sup>,Constantine Kolliopoulos<sup>2<\/sup>, Karl Stattin<sup>1<\/sup>, Miklos Lipcsey<sup>1, 3<\/sup>, Robert Frithiof<sup>1<\/sup>, Masood Kamali-Moghaddam<sup>4<\/sup>, Anders Larsson<sup>5<\/sup>, Jyrki Tenhunen<sup>1<\/sup>, Michael Hultstr\u00f6m<sup>1, 6<\/sup>, Paraskevi Heldin<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>2<\/sup> Department Medical Biochemistry and Microbiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>3<\/sup> Hedenstierna laboratory, CIRRUS, Anesthesiology and Intensive Care, Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>4<\/sup> Department of Immunology, Genetics &amp; Pathology, Science for Life Laboratory, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>5<\/sup> Department of Medical Sciences, Clinical Chemistry, Uppsala University, Uppsala, Sweden<br \/><sup>6<\/sup> Department of Medical Cell Biology, Integrative Physiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\"><span lang=\"EN-GB\">Autopsy studies of Corona virus disease (COVID)-19 patients have shown hyaluronan (HA) in exudate, plugs and the perialveolar interstitium of the lungs, thereby obstructing alveoli and impairing gas exchange. This indicates a new potential pathogenic mechanism where HA contributes to hypoxemia and respiratory failure in COVID-19. <\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\"><span lang=\"EN-US\">An enzyme linked immunosorbent assay (ELISA)-like assay was used to measure plasma HA in COVID-19 patients (n=19, all male but one). Measurements were taken early after admission and late, after 11-16 days of stay, at the intensive care unit (ICU) at Uppsala University Hospital in Sweden. HA levels were compared in patients over time and between 30-day survivors and non-survivors. Plasma of healthy volunteers (n=3) were included for reference.<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\"><span lang=\"EN-US\">30-day mortality was 21% (4\/19 patients). Plasma HA concentrations were higher early after admission compared with late stay at the ICU (p=.001). Late samples showed higher HA concentrations in non-survivors compared with survivors (p=.009). Plasma HA concentrations in patients that acquired a secondary infection were similar compared with those who did not (p=.651).<\/span><\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\"><span lang=\"EN-GB\">Early after admission at the ICU, plasma HA levels among COVID-19 patients were higher compared with late stay at the ICU. Acquired secondary infection does not explain higher HA concentrations in late samples. The concentrations remained higher in non-survivors compared with survivors indicating that hyaluronan could play a role in both the pathophysiology and severity of COVID-19 infection. <\/span><\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32319.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478685\">\n<h3 id=\"P81\">P81 &#8211; Uttalad immunaktivering i cerebrospinalv\u00e4tska hos patienter med covid-19 och neurologiska symtom: en fallserie<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Arvid Ed\u00e9n<\/strong><sup>1<\/sup>,Nelly Kanberg<sup>1<\/sup>, Johanna Gostner<sup>2<\/sup>, Dietmar Fuchs<sup>3<\/sup>, Lars Hagberg<sup>1<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1<\/sup>, Magnus Lindh<sup>1<\/sup>, Richard W Price<sup>4<\/sup>, Henrik Zetterberg<sup>5, 6<\/sup>, Magnus Giss\u00e9n<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r infektionssjukdomar, institutionen f\u00f6r biomedicin, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>2<\/sup> Institute of Medical Biochemistry, Medical University of Innsbruck, Biocenter, Austria<br \/><sup>3<\/sup> Institute of Biological Chemistry, Medical University of Innsbruck, Biocenter, Austria<br \/><sup>4<\/sup> Department of Neurology, University of California, San Francisco<br \/><sup>5<\/sup> Avdelningen f\u00f6r psykiatri och neurokemi, insitutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>6<\/sup> Department of Neurodegenerative Disease, UCL Institute of Neurology; and UK Dementia Research Institute at UCL, London<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det har blivit alltmer tydligt att neurologiska symtom \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid covid-19. Vi unders\u00f6kte om sjukhusv\u00e5rdade patienter med SARS-CoV-2-infektion och neurologiska symtom uppvisade tecken p\u00e5 CNS-infektion, -inflammation och -skada genom att m\u00e4ta biomark\u00f6rer i cerebrospinalv\u00e4tska (CSF).<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi analyserade SARS-CoV-2 RNA samt biomark\u00f6rer f\u00f6r intrathekal immunaktivering (cellr\u00e4kning, neopterin, \u03b22-mikroglobulin och IgG-index), blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4rskada (albuminkvot) och axonal skada (neurofilamentprotein [NfL]) i CSF hos sex patienter med m\u00e5ttlig till sv\u00e5r konfirmerad covid-19 och neurologiska symtom som genomg\u00e5tt diagnostisk lumbalpunktion. Neurologiska symtom utgjordes av encefalopati (4\/6), misst\u00e4nkt meningit (1\/6), f\u00f6rlust av smak (1\/6).<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">SARS-CoV-2 RNA p\u00e5visades i serum hos 2 patienter (Ct 35.0-37.0) och i l\u00e5ga (Ct 37.2, 38.0, 39.0) niv\u00e5er i CSF hos 3\/6 patienter i en av tv\u00e5 realtids-PCR-analyser. CSF neopterin (median, 43.0 nmol\/L) och \u03b22-mikroglobulin (median, 3.1 mg\/L) var kraftigt f\u00f6rh\u00f6jt hos samtliga. IgG-index, albuminkvot och cellr\u00e4kning var normala hos samtliga; CSF NfL var f\u00f6rh\u00f6jt hos tv\u00e5 patienter.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5ra resultat antyder att patienter med covid-19 och neurologiska symtom uppvisar en atypisk likvorbild d\u00e4r uttalad inflammation i form av f\u00f6rh\u00f6jda halter av l\u00f6sliga biomark\u00f6rer p\u00e5visas i CSF utan den cellstegring och andra immunologiska tecken som vanligtvis ses vid virala CNS-infektioner. \u00c4ven om v\u00e5r initiala hypotes byggde p\u00e5 CNS-invasion av SARS-CoV-2, kunde vi inte p\u00e5 ett \u00f6vertygande s\u00e4tt p\u00e5visa virus i CSF som den bakomliggande orsaken till inflammationen. Likvorbilden skiljer covid-19 fr\u00e5n andra virala CNS-infektioner och tyder p\u00e5 fundamentala skillnader i patobiologi i CNS f\u00f6r SARS-CoV-2.<\/span><\/p>\n<p>Resultaten \u00e4r presenterade i Neurology; <span class=\"identifier pubmed\"><span class=\"id-label\">PMID: <\/span> <strong class=\"current-id\" title=\"PubMed ID\">33004602<\/strong><\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32107.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478700\">\n<h3 id=\"P82\">P82 &#8211; \u00c5lders- och k\u00f6nsskillnader i cirkulerande ACE2 kan ge insikter f\u00f6r COVID-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">7. Patogenes<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Per Sw\u00e4rd<\/strong><sup>1<\/sup>,Andreas Edsfeldt<sup>2<\/sup>, Anton Reepalu<sup>3<\/sup>, Lars Jehpsson<sup>1<\/sup>, Magnus Karlsson<sup>1<\/sup>, Bj\u00f6rn Rosengren<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Ortopeden, kliniska vetenskaper, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lunds universitet, Malm\u00f6, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Kardiologen, kliniska vetenskaper, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lunds universitet, Malm\u00f6, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Infektionsmedicin, kliniska vetenskaper, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lunds universitet, Malm\u00f6, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sv\u00e5r COVID-19 (coronavirus disease 2019) \u00e4r vanligare hos vuxna \u00e4n barn och sv\u00e5rare hos m\u00e4n \u00e4n kvinnor. Man har spekulerat kring om detta kan vara relaterat till skillnader i membranbundet ACE2 (angiotensin-converting enzyme 2), den receptor som SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) binder till f\u00f6r att infektera v\u00e4rdceller. M\u00e4ngden membranbundet ACE2 regleras av ADAM17 (a disintegrin and metalloproteinase 17), ett enzym som klyver membranbundet ACE2 och d\u00e4rigenom genererar l\u00f6slig cirkulerande ACE2. Infektion med SARS-COV-2 kan leda till \u00f6kad ADAM-17 aktivitet med nedbrytning av membranbundet ACE2 och d\u00e4rigenom f\u00f6rlust av ACE2s lungskyddande verkan.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Vi analyserade serum-ACE2 hos individer i den prospektiva POP (pediatric osteoporosis) studien vid medel\u00e5lder (SD): 9.9 (0.6), 11.7 (0.6), 14.8 (0.8), 18.8 (0.3), och 23.5 (0.7) Serum-ACE2 analyserades med Olink\u00ae Cardiovascular II panel. Data presenteras som NPX (Normalized Protein eXpression) v\u00e4rden, en arbitr\u00e4r enhet p\u00e5 en log<sup>2<\/sup> skala (http:\/\/www.olink.com). Vi anv\u00e4nde ANCOVA f\u00f6r att analysera \u00e5ldersjusterade skillnader i serum-ACE2 mellan m\u00e4n och kvinnor.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Med stigande \u00e5lder \u00f6kade halten ACE2 i serum, mer hos pojkar \u00e4n flickor. Unga vuxna m\u00e4n hade h\u00f6gre halter av cirkulerande ACE2 \u00e4n unga vuxna kvinnor (p&lt;0.0001, Figur 1).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Denna studie visar att grupper som har h\u00f6gre risk att utveckla sv\u00e5r COVID-19 (vuxna&gt;barn och m\u00e4n&gt;kvinnor), har h\u00f6gre serum ACE2 niv\u00e5er. Detta indikerar att total m\u00e4ngd membranbundet ACE2 och\/eller ADAM-17 aktivitet mot membranbundet ACE2 \u00e5tminstone teoretiskt kan ha betydelse f\u00f6r risk att utveckla sv\u00e5r COVID-19. Resultaten beh\u00f6ver bekr\u00e4ftas i prospektiva studier av personer som drabbas av COVID-19.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32348.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478710\">\n<h3 id=\"P83\">P83 &#8211; Att vara barn i Sverige under coronapandemin: en enk\u00e4tstudie med barn i \u00e5ldrarna 6-14 \u00e5r och deras v\u00e5rdnadshavare<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Margaretha Jenholt Nolbris<sup>1, 2<\/sup>,<strong>Stefan Nilsson<\/strong><sup>1<\/sup>, Patrica Olaya Contreras<sup>1<\/sup>, Hedvig Fred\u00e9n<sup>1<\/sup>, Susanna Sandberg<sup>1<\/sup>, Malin Berghammer<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Drottning Silvias barn &amp; ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhus Sahlgrenska, G\u00f6teborg<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsovetenskap, H\u00f6gskolan V\u00e4st, Trollh\u00e4ttan<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under v\u00e5ren 2020 utvecklades utbrottet av det nya coronaviruset till en pandemi. Det \u00e4r ovanligt att barn drabbas allvarligt av covid-19, men d\u00e4remot kan konsekvenserna av coronapandemin och smittskydds\u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6rs\u00e4mra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att barns h\u00e4lsa och r\u00e4ttigheter skall kunna tillgodoses.<\/span><\/p>\n<p>Syftet var att unders\u00f6ka hur coronapandemin p\u00e5verkat situationen f\u00f6r barn i \u00e5ldrarna 6-14 \u00e5r i Sverige, genom barnens och deras v\u00e5rdnadshavares beskrivningar.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Ett bekv\u00e4mlighetsurval valdes, med en webbenk\u00e4t som hade \u00f6ppna och slutna fr\u00e5gor. Enk\u00e4ten var \u00f6ppen under juli-september, 2020, och analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ manifest inneh\u00e5llsanalys.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Det var 667 barn och v\u00e5rdnadshavare som besvarade enk\u00e4ten, d\u00e4r 385 (57,7%) v\u00e5rdnadshavarna beskrev att barn f\u00f6rstod samh\u00e4llets situation under coronapandemin. Av barnen hade 645 (96,7%) g\u00e5tt i skola, 63 (9,4%) delvis haft distansundervisning och 284 (48%) haft f\u00e4rre fritidsaktiviteter och 94 \u00a0(14,1%) hade emellan\u00e5t \u00a0isolerats, d\u00e4r sociala kontakter och aktiviteter begr\u00e4nsats.<br \/>Framtr\u00e4dande i det kvalitativa resultatet var negativa upplevelser med r\u00e4dsla, oro och avsaknad av anh\u00f6riga\/v\u00e4nner. Barnen var ledsna f\u00f6r de anh\u00f6rigas skull. De positiva upplevelserna var hopp inf\u00f6r framtiden, samt att barnens liv snarare kretsade kring deras vardagliga saker i livet \u00e4n coronapandemin.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Det \u00e4r viktigt att barn f\u00e5r forts\u00e4tta leva sina liv s\u00e5 of\u00f6r\u00e4ndrat som m\u00f6jligt. F\u00f6r barnens b\u00e4sta b\u00f6r vuxna bidra till att underl\u00e4tta f\u00f6r att barn och \u00e4ldre anh\u00f6riga kan ha kontakt med varandra. Barnen \u00e4r engagerade i hanteringen av coronapandemin enligt Folkh\u00e4lsomyndighetens rekommendationer och att det \u00e4r alltid viktigt att barn g\u00f6rs delaktiga i alla beslut av sammanhang de befinner sig i.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478723\">\n<h3 id=\"P84\">P84 &#8211; Dramatisk minskning av infektionsrelaterade akutbes\u00f6k p\u00e5 Stockholms barnakuter under Covid-19 pandemin \u2013 betydelsen av allm\u00e4nna basala hygienrutiner<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Samuel Rhedin<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Malin Ryd Rinder<sup>3, 4<\/sup>, Helena Hildenwall<sup>3, 4, 5<\/sup>, Olof Hertting<sup>3, 4<\/sup>, Joachim Luthander<sup>3, 4<\/sup>, Erik Mel\u00e9n<sup>1, 6<\/sup>, Eric Herlenius<sup>3, 4<\/sup>, Tobias Alfven<sup>1, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r kvinnors och barns h\u00e4lsa, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>5<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk vetenskap, intervention och teknik &#8211; CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r Klinisk forskning och utbildning, S\u00f6dersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Som en respons p\u00e5 Covid-19 pandemin gick folkh\u00e4lsomyndigheten (FHM) i februari 2020 ut med rekommendationer om allm\u00e4nna basala hygienrutiner samt hemkarant\u00e4n vid infektionssymtom. I kontrast till flertalet \u00f6vriga l\u00e4nder h\u00f6lls dock grund- och f\u00f6rskolor fortsatt \u00f6ppna i Sverige. Syftet med studien var att unders\u00f6ka om dessa rekommendationer p\u00e5verkat antal bes\u00f6k inom barnakutsjukv\u00e5rden f\u00f6r s\u00e4songsbundna infektioner som sprids via dropp- och kontaktsmitta.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Uppgifter om antal bes\u00f6k och huvuddiagnoskod inh\u00e4mtades fr\u00e5n akutjournalsystemen p\u00e5 Stockholms tre barnakutkliniker f\u00f6r perioden 1 januari 2018 \u2013 17 maj 2020. Bes\u00f6ken klassificerades efter ICD-10 kod som gastroenterit (G00-G09, R11), nedre luftv\u00e4gsinfektion (A37, J09-J22) samt som kontrolldiagnos urinv\u00e4gsinfektion (N10.0, N30.9), en infektionssjukdom som ej sprids via dropp- eller kontaktsmitta och d\u00e4rf\u00f6r inte borde p\u00e5verkats av FHMs rekommendationer. Den kumulativa incidensen per diagnos f\u00f6r \u00e5rets f\u00f6rsta 20 veckor (uppskattat upptagningsomr\u00e5de 514,000 barn) j\u00e4mf\u00f6rdes mellan 2020 och ett medelv\u00e4rde f\u00f6r samma tidsperiod 2018 &#8211; 2019.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">En tydlig minskning i antal akutbes\u00f6k observerades f\u00f6r 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r strax efter inf\u00f6randet av FHMs rekommendationer (p&lt;0.001). Samma trend s\u00e5gs f\u00f6r diagnoserna nedre luftv\u00e4gsinfektion (kumulativ incidens 0.63% \u00e5r 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med 1.48%, p&lt;0.001) och gastroenterit (0.67% j\u00e4mf\u00f6rt med 2.23%, p&lt;0.001) medan antal akutbes\u00f6k f\u00f6r urinv\u00e4gsinfektion var of\u00f6r\u00e4ndrat mellan j\u00e4mf\u00f6relseperioderna (0.19% j\u00e4mf\u00f6rt med 0.21%) (Figur 1).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I denna observationsstudie s\u00e5gs ett tydligt temporalt samband mellan FHMs rekommendationer om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r minskad smittspridning och ett dramatiskt minskat antal fall av nedre luftv\u00e4gsinfektion samt gastroenterit. Detta belyser betydelsen av allm\u00e4nna basala hygienrutiner f\u00f6r att minska incidensen av sjukdomar som sprids med kontakt- och droppsmitta.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32342.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478734\">\n<h3 id=\"P85\">P85 &#8211; Effekten av COVID-19-pandemi p\u00e5 perinatal mental h\u00e4lsa: En multinationell studie<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Simone Schwank<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Ewa Andersson<sup>3<\/sup>, Ho-Fung Chung<sup>4<\/sup>, Gina Davis<sup>5<\/sup>, Li Du<sup>6, 7<\/sup>, Hsuan-Ying Huang<sup>8<\/sup>, LiPing Zhu<sup>6, 7<\/sup>, Ganesh Acharya<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Karolinska Institute, CLINTEC<br \/><sup>2<\/sup> UiT-The Arctic University of Norway, Department of Clinical Medicine, Women \u0301s Health and Perinatology Research Group<br \/><sup>3<\/sup> Karolinska Institute, Women&#8217;s and Children&#8217;s Health, Division Reproductive Health<br \/><sup>4<\/sup> The University of Hong Kong, Department of Psychiatry<br \/><sup>5<\/sup> North American Human Milk Bank Association<br \/><sup>6<\/sup> Tongji University, Department of Research and Education<br \/><sup>7<\/sup> Shanghai Center for Women\u2019s and Children\u2019s Health<br \/><sup>8<\/sup> The Chinese University of Hong Kong, Department of Anthropology<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Tidigare forskning som unders\u00f6kt konsekvenser av epidemier som SARS, MERS, terrorattentat 9\/11 och naturkatastrofer p\u00e5 gravida kvinnor, har visat sig ha betydande p\u00e5verkan p\u00e5 barnet. Den stress som gravida kvinnor \u00e4r utsatta f\u00f6r under dessa traumatiska situationer kan leda till depression, \u00e5ngest och i allvarliga situationer posttraumatisk stress (PTSD). Dessa psykiska problem har i sin tur p\u00e5verkan p\u00e5 barnets psykiska och fysiska utveckling. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 effekten av Coronapandemin (COVID-19), p\u00e5 moderns mentala h\u00e4lsa och unders\u00f6ka p\u00e5verkan p\u00e5 barnet.<\/span><\/p>\n<p><strong>Syftet<\/strong>: Denna studie utforskar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan perinatala psykiska h\u00e4lsoproblem som \u00e5ngest, depression och PTSD under COVID-19-pandemin samt effekten av en evidensbaserad web-baserad psykosocial intervention i Shanghai, Hong Kong och Sverige.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En multinationell web-baserad studie som tar h\u00e4nsyn till effekten av den globala COVID-19 pandemin p\u00e5 gravidas psykiska h\u00e4lsa i olika l\u00e4nder (China, Hong Kong, USA, Sverige, Norge, och Schweiz). Den utv\u00e4rderar effektiviteten av folkh\u00e4lsostrategier och evidensbaserade psykosociala interventioner. Olika kulturer och sjukv\u00e5rdssystem i de olika l\u00e4nder som deltar i studien kan ha olika inverkan p\u00e5 de gravidas psykiska h\u00e4lsa och graviditetens utfall.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Denna studie \u00e4r i datasamlings stadiet och h\u00e5ller p\u00e5 att rekrytera minst 500 kvinnor i respektive land.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studiens resultat kommer ge viktig information om samband mellan COVID-19 pandemin och dess p\u00e5verkan p\u00e5 perinatal psykisk oh\u00e4lsa. Resultatet kommer bidra till f\u00f6rb\u00e4ttringar av preventioner och tidiga interventioner. Studien adresserar regeringar, folkh\u00e4lsomyndigheter och v\u00e5rden f\u00f6r att f\u00f6rebygga psykisk sjukdom p\u00e5 grund av COVID-19 pandemin och framtida (natur)-katastrofer.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478746\">\n<h3 id=\"P86\">P86 &#8211; F\u00e4rre fotledsfrakturer under f\u00f6rsta v\u00e5gen av Covid-19 pandemin \u2013 en studie baserad p\u00e5 data fr\u00e5n Svenska Frakturregistret<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Emilia M\u00f6ller Rydberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Olof Wolf<sup>3, 4<\/sup>, David Wennergren<sup>1, 2<\/sup>, Michael M\u00f6ller<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r ortopedi, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>2<\/sup> Ortopedkliniken, Omr\u00e5de 3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r kirurgiska vetenskaper, enheten f\u00f6r ortopedi, Uppsala Universitet<br \/><sup>4<\/sup> VO Ortopedi &amp; Handkirurgi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sedan den f\u00f6rsta presskonferensen 26e februari har Folkh\u00e4lsomyndigheten uppmanat till minskad aktivitet och r\u00f6relse i samh\u00e4llet med specifika uppmaningar till riskgrupper och de \u00f6ver 70 \u00e5r. Den vanligaste skademekanismen f\u00f6r fotledsfraktur \u00e4r fall i samma plan, n\u00e5got som torde minska om rekommendationerna efterf\u00f6ljts. Syftet med studien var att analysera incidensen av fotledsfrakturer under den f\u00f6rsta v\u00e5gen av Covid-19 pandemin v\u00e5ren 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med samma tidsperiod tre f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien \u00e4r en observationell stickprovsanalys baserad p\u00e5 data ur Svenska Frakturregistret (SFR) fr\u00e5n 7 ortopedkliniker i Sverige med dokumenterat h\u00f6g completeness. I datauttag fr\u00e5n SFR har antalet fotledsfrakturer under perioden 15e mars till 15e juni 2020 j\u00e4mf\u00f6rts med motsvarande tidsperiod \u00e5ren 2017 \u2013 2019. F\u00f6rekomsten av fraktur har analyserats f\u00f6r k\u00f6n och \u00e5ldersgrupper.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">De prelimin\u00e4ra resultaten visar att det var en statistiskt signifikant minskning av antalet fotledsfrakturer under hela den studerade perioden 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med samma tidsperiod f\u00f6reg\u00e5ende 3 \u00e5r. Subgruppsanalyser f\u00f6r hela perioden visar en minskning av antalet frakturer i gruppen \u00f6ver 70 \u00e5r liksom i den kvinnliga delen av befolkningen. Analyserat m\u00e5nadsvis ses en signifikant minskning enbart under den f\u00f6rsta m\u00e5naden och \u00e4ven d\u00e5 f\u00f6r kvinnor och de \u00f6ver 70 \u00e5r.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Studien visar att antalet fotledsfrakturer har minskat under Covid-19 pandemin v\u00e5ren 2020. Djupare analys visar att minskningen skett i gruppen \u00f6ver 70 \u00e5r och bland kvinnorna. \u00a0Minskningen var tydligast under pandemins f\u00f6rsta m\u00e5nad. Resultaten kan tolkas som att efterlevnaden till myndigheternas rekommendationer var st\u00f6rst i b\u00f6rjan av pandemin samt bland kvinnor och de \u00f6ver 70 \u00e5r.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478753\">\n<h3 id=\"P87\">P87 &#8211; Gravid under pandemin: en longitudinell studie av gravida och deras partners h\u00e4lsorelaterade oro f\u00f6re och under COVID-19 pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Elin Naurin<sup>1<\/sup>,Elias Markstedt<sup>1, 2<\/sup>, Dietlind Stolle<sup>3<\/sup>, Daniel Enstr\u00f6m<sup>2<\/sup>, Anton Wallin<sup>1<\/sup>, Ingrid Andreasson<sup>1<\/sup>, Birgitta Attebo<sup>1<\/sup>, Ottilia Eriksson<sup>1<\/sup>, Klara Martinsson<sup>1<\/sup>, Helen Elden<sup>4, 5<\/sup>, Karolina Linden<sup>4<\/sup>, <strong>Verena Sengpiel<\/strong><sup>5, 6<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Department of Political Science, University of Gothenburg, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Society, Opinion and Media Institute, University of Gothenburg, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Department of Political Science, McGill University, Montr\u00e9al, Kanada<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa, Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>6<\/sup> Avdelning f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Akademi, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Gravida \u00e4r en s\u00e4rskild utsatt grupp under COVID-19-pandemin. De kan inte avst\u00e5 fr\u00e5n sjukv\u00e5rd\u00a0och\u00a0b\u00e5de\u00a0de och deras\u00a0 barn riskerar allvarliga COVID-19-komplikationer. Folkh\u00e4lsomyndigheten\u00a0kr\u00e4ver att de ska isolera sig och de\u00a0\u00e4r\u00a0s\u00e4rskilt utsatta d\u00e5 partnern inte f\u00e5r vara med som st\u00f6d vid bes\u00f6k inom m\u00f6drah\u00e4lsov\u00e5rden och f\u00f6rlossningsv\u00e5rden. Syftet med studien \u00e4r att\u00a0klarg\u00f6ra hur pandemin f\u00f6r\u00e4ndrade den h\u00e4lsorelaterade oron hos gravida och partners.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">En longitudinell enk\u00e4tstudie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Start\u00a0sex m\u00e5nader innan pandemiutbrottet (190916) med kontinuerlig uppf\u00f6ljning (tom 200825). 96% av alla gravida i G\u00f6teborg genomg\u00e5r f\u00f6rsta och\/eller andra trimester-ultraljudsunders\u00f6kning.\u00a0I ultraljudsv\u00e4ntrummet rekryterades 62% (n=3828) av dessa kvinnor och 51% (n=3113) av deras partners. Oro ang\u00e5ende den egna, partnerns och barnets h\u00e4lsa f\u00f6ljdes hela perioden. Tid som deltagarna\u00a0t\u00e4nkte p\u00e5 COVID-19 respektive p\u00e5 f\u00f6rlossning j\u00e4mf\u00f6rdes.\u00a0Typ av personlig p\u00e5verkan av pandemin analyserades utifr\u00e5n \u00f6ppna enk\u00e4tsvar.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Oron f\u00f6r egen, partnerns och barnets h\u00e4lsa \u00f6kade dramatiskt hos de gravida, figur 1.\u00a0Denna oro kvarstod\u00a0p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5er under hela perioden.\u00a0Liknande, men ej lika uttalade f\u00f6r\u00e4ndringar registrerades f\u00f6r partners. Totalt 89% av kvinnorna och 83% av partners t\u00e4nkte ofta eller alltid p\u00e5 COVID-19 j\u00e4mf\u00f6rt med 91% respektive 79% som t\u00e4nkte ofta eller alltid p\u00e5 barnaf\u00f6dandet. Kvinnor var p\u00e5verkade framf\u00f6rallt i relation till isolering och f\u00f6rlossning, partners till arbetet och ekonomi.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Det finns ett behov av att lyfta fr\u00e5gan om h\u00e4lsorelaterad oro\u00a0relaterad till COVID-19\u00a0hos gravida och deras partner.\u00a0Ororelaterade k\u00e4nslor\u00a0s\u00e5som\u00a0\u00e5ngest har blivit kopplade till negativt graviditetsutfall och kan f\u00e5 l\u00e5ngvariga konsekvenser.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32123.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478773\">\n<h3 id=\"P88\">P88 &#8211; Kraftigt minskat behov av sjukhusv\u00e5rd f\u00f6r vanliga infektionssjukdomar under p\u00e5g\u00e5ende coronaviruspandemi.<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Frida Rydberg<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Ulrika Snygg-Martin<sup>1, 2<\/sup>, Daniel Bremell<sup>1, 2<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Johan Westin<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar, G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">P\u00e5 grund av behov av isoleringsv\u00e5rd f\u00f6r patienter med Covid-19 v\u00e5rdades flertalet patienter med andra infektionssjukdomar under v\u00e5ren 2020 inte p\u00e5 Infektionskliniken utan p\u00e5 andra kliniker inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. F\u00f6r att utv\u00e4rdera hur detta fungerat genomf\u00f6rde vi en retrospektiv journalstudie.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Sex nyckeldiagnoser valdes ut: endokardit, pleurainfektion, spondylodiskit, bakteriell CNS-infektion, viral CNS-infektion och tuberkulos. Patienter med dessa diagnoser som p\u00e5b\u00f6rjat inneliggande v\u00e5rd under perioden 1 mars- 31 maj 2020, resp samma period under 2019, identifierades. K\u00f6n, \u00e5lder, v\u00e5rdtid, mortalitet inom 30 dagar registrerades. F\u00f6r de som v\u00e5rdats under pandemiperioden registrerades om de bed\u00f6mts av infektionsspecialist och om handl\u00e4ggning skett enligt g\u00e4llande riktlinjer.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Behovet av sjukhusv\u00e5rd f\u00f6r samtliga nyckeldiagnoser minskade kraftigt under 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med 2019. Antalet fall av tuberkulos sj\u00f6nk fr\u00e5n 10 till 0 mellan perioderna. Trettiodagarsmortaliteten \u00f6kade f\u00f6r endokardit och pleurainfektion men ej f\u00f6r \u00f6vriga diagnoser. V\u00e5rdtiden f\u00f6rkortades f\u00f6r endokardit men f\u00f6rl\u00e4ngdes f\u00f6r \u00f6vriga diagnoser. Patienter med endokardit, spondylodiskit och bakteriell CNS-infektion remitterades alltid f\u00f6r bed\u00f6mning av infektionsspecialist, men patienter med pleurainfektion och viral CNS-infektion remitterades endast i h\u00e4lften av fallen. F\u00f6ljsamheten till riktlinjer varierade mellan olika diagnoser.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Orsaken till minskat behov av sjukhusv\u00e5rd beh\u00f6ver utredas vidare men underdiagnostik, f\u00f6rdr\u00f6jd diagnostik och \u201dpatient delay\u201d pga oro f\u00f6r smittspridning i sjukhusmilj\u00f6 \u00e4r t\u00e4nkbara orsaker.\u00a0 Sjukhusv\u00e5rd av komplicerade infektionssjukdomar, s\u00e4rskilt s\u00e5dana som kr\u00e4ver l\u00e5ng v\u00e5rdtid, b\u00f6r ske vid infektionsklinik. Om s\u00e5 ej kan ske beh\u00f6ver rutiner f\u00f6r v\u00e5rd p\u00e5 annan klinik ses \u00f6ver och optimeras ytterligare.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32326.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478784\">\n<h3 id=\"P89\">P89 &#8211; Kvarst\u00e5ende post-covid-19 symtom efter v\u00e5rens pandemi<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Indre Bileviciute-Ljungar<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Jonas Bergquist<sup>3<\/sup>, Sara Mangsbo<sup>4<\/sup>, Judith Bruchfeld<sup>5, 6<\/sup>, Michael Runold<sup>6, 7<\/sup>, Kristian Borg<sup>2, 8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Sm\u00e4rtkliniken, St G\u00f6rans sjukhus, Stockholm<br \/><sup>2<\/sup> Inst. f\u00f6r Kliniska Vetenskaper, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>3<\/sup> Inst. f\u00f6r Kemi -Biomedicinskt Centrum, Uppsala Universitet, Uppsala<br \/><sup>4<\/sup> Inst. f\u00f6r farmaceutisk biovetenskap, Uppsala Universitet, Uppsala<br \/><sup>5<\/sup> Medicinsk enhet Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r medicin Solna, Karolinska Institutet, Stockholm<br \/><sup>7<\/sup> Medicinsk enhet Lung- och allergisjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm<br \/><sup>8<\/sup> Rehabiliteringsmedicin Danderyds Sjukhus AB, Stockholm<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Sjukdomsbilden hos patienter med covid-19 har varierat fr\u00e5n sv\u00e5ra akuta fall med l\u00e5nga sjukhusvistelser till mildare former utan sjukhusinl\u00e4ggning, dock med l\u00e5ngdragna funktionsneds\u00e4ttande symtom. M\u00e5let med denna studie var att beskriva covid-19 drabbade som insjuknade i mildare infektion, men med kvarst\u00e5ende symtom under l\u00e4ngre tid.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Data insamlades mellan 19 juli och 17 augusti 2020 med hj\u00e4lp av Google enk\u00e4t initierad av Lise-Lotte Brynvall och skickat till covid-19 Facebooksgrupp.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Enk\u00e4ten fylldes i av 585 personer (90% kvinnor, 30-59 \u00e5r gamla) med ett medianv\u00e4rde p\u00e5 19 veckor f\u00f6r symtomduration vid ifyllandet. De flesta insjuknade i mars 2020 och var boende i Region Stockholm; 33% var fortfarande hel- eller deltidssjukskrivna vid insamlingen av uppgifterna. Initiala symtom var f\u00f6renliga med influensa-liknande symtom. Merparten (90%) av deltagare hade l\u00e4mnat in prov (PCR) och\/eller antikroppar. Positivt PCR-svar rapporterades av 25%, 18% rapporterade seropositivitet och 23% lukt\/smak f\u00f6r\u00e4ndringar.\u00a0 Ca en tredjedel av deltagare fick behandling med kortisoninhalationer och en fj\u00e4rdedel med luftr\u00f6rsvidgande. Cirka 42% uppgav att de inte fick n\u00e5gon behandling alls. Avseende tidigare samsjuklighet rapporterade 63% ingen somatisk eller psykiatrisk sjukdom innan insjuknandet. Bland de som rapporterade underliggande sjukdomar f\u00f6rekom astma, hj\u00e4rtk\u00e4rl- och endokrinologiska sjukdomar mellan 20-30%. Bland kvarst\u00e5ende symtom dominerar tr\u00f6tthet, andf\u00e5ddhet, tryck \u00f6ver br\u00f6stet, besv\u00e4r i halsen, oregelbunden hj\u00e4rtaktivitet och blodtryck, yrsel, sm\u00e4rtor i kroppen och i huvudet, feber\/feberk\u00e4nsla, magbesv\u00e4r, myrkrypningar och smak\/luktsymtom (hos 30-73%).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Resultat visar att en grupp av covid-19 patienter som drabbades av mildare covid-19 infektion under v\u00e5ren 2020 forts\u00e4tter att ha kvarst\u00e5ende symtom som negativt p\u00e5verkar deras h\u00e4lsa och funktion.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478795\">\n<h3 id=\"P90\">P90 &#8211; Mitt i informationsfl\u00f6det om Covid-19 pandemin, en internationell webenk\u00e4tstudie till f\u00f6r\u00e4ldrar och barn 7-12 \u00e5r<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Maria Forsner<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Lise-Lott Rydstr\u00f6m<sup>3<\/sup>, Charlotte \u00c5ngstr\u00f6m Br\u00e4nnstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Inger Kull<sup>4<\/sup>, Janet Mattsson<sup>5<\/sup>, Stefan Nilsson<sup>6<\/sup>, Margaretha Jenholt Nolbris<sup>6, 7<\/sup>, Anna-Clara Rullander<sup>1<\/sup>, Anna Lindholm Olinder<sup>8<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r Omv\u00e5rdnad, Ume\u00e5 Universitet, Ume\u00e5, Sverige.<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r Biovetenskap och N\u00e4ringsl\u00e4ra, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.<br \/><sup>3<\/sup> Institutionen f\u00f6r Neurobiologi, v\u00e5rdvetenskap och samh\u00e4lle, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r klinisk forskning och utveckling, S\u00f6dersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.<br \/><sup>5<\/sup> H\u00e4lsovetenskaplig Institution, R\u00f6da Korsets H\u00f6gskola, Stockholm, Sverige.<br \/><sup>6<\/sup> Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>7<\/sup> Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige.<br \/><sup>8<\/sup> Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Karolinska Institutet, S\u00f6dersjukhuset, Stockholm, Sverige.<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Tidig v\u00e5r 2020 drabbade Covid-19 v\u00e4rlden i en pandemi. Det innebar ett omfattande informationsfl\u00f6de som kan vara utmanande f\u00f6r barn att tolka, under en period i deras utveckling d\u00e4r de kan ta del av information, men inte uppn\u00e5tt full kognitiv mognad.<br \/>Syftet med studien var att unders\u00f6ka hur barn f\u00e5r och tolkar information om Covid-19 pandemin.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Omv\u00e5rdnadsforskare fr\u00e5n Sverige genomf\u00f6rde en anonymiserad webenk\u00e4tstudie, mixad metod, d\u00e4r kvantitativa och kvalitativa metoder kombinerades i datainsamling och analys. Studien leddes av ett forskarteam fr\u00e5n Edge Hills universitet i Storbritannien tillsammans med forskare \u00e4ven i Australien, Brasilien, Kanada och Spanien. Forskningsprojektet \u00e4r etiskt granskat i respektive land (Sv:Dnr 2020-02351). De tv\u00e5 enk\u00e4terna, en till barn och en till f\u00f6r\u00e4ldrar, \u00f6versattes till respektive spr\u00e5k. Under april och maj 2020 mottogs svar fr\u00e5n 390 barn, 7-12 \u00e5r (50 Sv) och 1234 f\u00f6r\u00e4ldrar (235 Sv).<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Majoriteten av barnen fick information genom f\u00f6r\u00e4ldrarna utom i Sverige d\u00e4r skolan var fr\u00e4msta informationsk\u00e4llan. Majoriteten av barnen i Sverige f\u00f6redrog att f\u00e5 information fr\u00e5n l\u00e4rare till skillnad fr\u00e5n \u00f6vriga l\u00e4nder, d\u00e4r merparten f\u00f6redrog f\u00f6r\u00e4ldrarna som informationsk\u00e4lla. Skriven text fr\u00e5n de svenska barnen speglade i m\u00e5ngt och mycket myndigheternas budskap. Intressev\u00e4ckande var att teckningar fr\u00e5n Sverige i stor utstr\u00e4ckning visade munskydd p\u00e5 b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">De svenska barn som deltog i studien visade sig var medvetna om att Coronaviruset kunde vara farligt, att det var viktigt att h\u00e5lla avst\u00e5nd, tv\u00e4tta h\u00e4nderna och skydda de\u00a0 \u00e4ldre. Till skillnad fr\u00e5n de andra l\u00e4nderna visade svenska barns teckningar p\u00e5 att vistas utomhus var bra.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32282.jpeg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478812\">\n<h3 id=\"P91\">P91 &#8211; N\u00e4rst\u00e5endes upplevelse av livets sista tid under Covid-19 pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Christel Hedman<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>,Carl Johan F\u00fcrst F\u00fcrst<sup>1, 2<\/sup>, Birgit H Rasmussen<sup>2, 4<\/sup>, Maria Schelin<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper Lund, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Palliativt Utvecklingscentrum Lund, Lunds Universitet\/Region Sk\u00e5ne, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Stockholms sjukhem Palliativ v\u00e5rd, Stockholm, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r H\u00e4lsovetenskaper, Lunds Universitet, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19 pandemin har orsakat m\u00e5nga d\u00f6dsfall, framf\u00f6r allt hos \u00e4ldre, multisjuka personer, men majoriteten av de som har d\u00f6tt under \u00e5ret har inte haft Covid-19. Under pandemin inf\u00f6rdes bes\u00f6ksf\u00f6rbud, vilket p\u00e5verkat alla patienters m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa sina anh\u00f6riga, \u00e4ven i livets slut. Syftet med studien \u00e4r att unders\u00f6ka n\u00e4rst\u00e5endes upplevelser av den sista tiden i livet under p\u00e5g\u00e5ende pandemi.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Ett slumpm\u00e4ssigt urval adresser till d\u00f6dsbon f\u00f6r patienter som avlidit under mars-augusti 2020 erh\u00f6lls fr\u00e5n Statens Person- och Adressregister (SPAR). Totalt kontaktades 2400 d\u00f6dsbon (3 batcher x 800 avlidna) j\u00e4mt f\u00f6rdelade \u00f6ver studietiden, i syfte att n\u00e5 n\u00e4rst\u00e5ende. N\u00e4rst\u00e5ende erh\u00f6ll brev beskrivande studiens syfte, enk\u00e4ter med fr\u00e5gor om d\u00f6dsorsak, kommunikation med v\u00e5rdpersonal och m\u00f6jlighet till n\u00e4rvaro de sista dagarna i livet och en fr\u00e5ga om fortsatt deltagande i studien. En uppf\u00f6ljningsenk\u00e4t om sorgeprocessen skickas till n\u00e4rst\u00e5ende som accepterar inbjudan.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Svarsfrekvensen f\u00f6r f\u00f6rsta och andra enk\u00e4tomg\u00e5ngen var 26% respektive 31%, svar fr\u00e5n tredje omg\u00e5ngen har inte inkommit. Medel\u00e5ldern hos avlidna var 82 \u00e5r och hos n\u00e4rst\u00e5ende 64 \u00e5r. Av de avlidna hade 41% s\u00e4kerst\u00e4lld eller antaglig Covid-19 infektion. Totalt har 26% uppgett att de haft kontakt med l\u00e4kare p\u00e5 plats och 28% per telefon. Vidare hade totalt 57% av n\u00e4rst\u00e5ende n\u00e5gon kontakt med patienten de sista dagarna i livet och 41% hade tr\u00e4ffat sin n\u00e4rst\u00e5ende.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Trots att medierapportering om att n\u00e4rst\u00e5ende inte haft m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa d\u00f6ende patienter har mer \u00e4n h\u00e4lften av alla haft kontakt de sista dagarna i livet och n\u00e4stan 60% har haft kontakt med l\u00e4kare.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478821\">\n<h3 id=\"P92\">P92 &#8211; Prevalens av genomg\u00e5ngen Covid-19 och p\u00e5verkan p\u00e5 sjukfr\u00e5nvaro hos personal inom cancerv\u00e5rd<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">8. Samh\u00e4llseffekter<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Simon Pahnke<\/strong><sup>1, 2<\/sup>,Beatrice Ginman<sup>1, 2<\/sup>, Ingrid Glimelius<sup>1, 2<\/sup>, Gunilla Enblad<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Institutionen f\u00f6r immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi, Uppsala universitet, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">P\u00e5frestningarna p\u00e5 grund av Covid-19-pandemin p\u00e5 personal och sjukv\u00e5rdsorganisationen \u00e4r betydande. Vi har unders\u00f6kt prevalensen av genomg\u00e5ngen Covid-19 och p\u00e5verkan p\u00e5 \u00a0sjukfr\u00e5nvaro hos personal involverad i v\u00e5rd av patienter med cancer vid verksamhetsomr\u00e5de Blod- och tum\u00f6rsjukdomar, Akademiska sjukhuset Uppsala.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">360 av ca 420 personal testades mellan 29 April och 20 maj 2020 med ett IgM\/IgG Covid-19 serologiskt snabbtest (Zhejiang Orient Gene Biotech Co Ltd). En j\u00e4mf\u00f6relse av personalens korttidssjukrivning och patienternas \u00f6ppen- och slutenv\u00e5rdsbes\u00f6k utf\u00f6rdes f\u00f6r mars \u2013 maj 2020 och 2019.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">5.8% (21 av 360) hade detekterbara antikroppar: 1.4% (n=5) bara IgM , 3.6% (n=13) IgG+IgM och 0.8% (n=3) bara IgG. Tjugotv\u00e5 procent (13\/58) av personal som hade haft symptom som de tolkat som Covid-19 hade antikroppar j\u00e4mf\u00f6rt med \u00a03% (6\/203) av de som inte hade haft tidigare symtom.<\/span><\/p>\n<p>Under studiens m\u00e4tperiod var rekommendationen att stanna hemma vid minsta tecken p\u00e5 symptom som kunde tolkas som Covid-19. Personalens korttidssjukskrivningar (2-14 dagar) var mer \u00e4n 30% h\u00f6gre under april\/maj 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med 2019. Trots detta var det totala antalet \u00f6ppen- och slutenv\u00e5rdstillf\u00e4llen of\u00f6r\u00e4ndrade, men runt h\u00e4lften av de planerade fysiska l\u00e4karbes\u00f6ken ersattes av bokade telefonkontakter.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">De svenska rekommendationerna f\u00f6r att minska smittspridning av Covid-19 under pandemins f\u00f6rsta fas ledde till en dramatiskt \u00f6kad sjukfr\u00e5nvaro hos personal inom cancerv\u00e5rd trots att bara en minoritet hade bekr\u00e4ftad Covid-19. Trots den \u00f6kade sjukfr\u00e5nvaron var antalet patientbes\u00f6k inom den unders\u00f6kta verksamheten inte mindre \u00e4n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, vilket tolkas som att den onkologiska v\u00e5rden inte minskade i omfattning under perioden trots p\u00e5tagliga p\u00e5frestningar p\u00e5 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32109.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">9. Smittspridning<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478907\">\n<h3 id=\"P93\">P93 &#8211; Detektion av luftburet SARS-CoV-2 i sjukhusmilj\u00f6er<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sara Thuresson<\/strong><sup>1<\/sup>,Malin Alsved<sup>1<\/sup>, Sviataslau Sasinovich<sup>2<\/sup>, Patrik Medstrand<sup>2<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>3<\/sup>, Jakob L\u00f6ndahl<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds tekniska h\u00f6gskola, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Klinisk virologi, Lunds universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> V\u00e5rdhygien, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Luftburen smittspridning av infektionssjukdomar kan orsaka stora problem i sjukhusmilj\u00f6er, speciellt vid uppkomst av nya virus d\u00e4r smittv\u00e4garna inte \u00e4r helt k\u00e4nda. Smittade individer kan potentiellt sprida virus till patienter och personal genom tal, hosta eller nysningar eller under medicinska procedurer, fr\u00e4mst s\u00e5 kallade aerosol-genererande procedurer (AGP). Den p\u00e5g\u00e5ende pandemin har satt luftburen smitta h\u00f6gt p\u00e5 agendan, och de publicerade studier som tittar p\u00e5 f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 i luft visar varierande resultat. N\u00e5gra studier rapporterar \u00e5tminstone enstaka positiva luftprover, medan andra inte har hittat n\u00e5gon f\u00f6rekomst av virus i luft \u00f6verhuvudtaget.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">M\u00e5let med v\u00e5r studie \u00e4r att samla in luftprover fr\u00e5n olika sjukhusmilj\u00f6er s\u00e5som patientrum, korridorer och IVA-kohorter och analysera f\u00f6r f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2. Provtagningen utf\u00f6rs under olika v\u00e5rdmoment, till exempel AGP, obduktion eller f\u00f6rlossning. Luftproven tas under 10 minuter med en v\u00e4tskecyklon som drar in luft med 200 L\/min och deponerar luftburna partiklar i en v\u00e4tska. Virusgenom fr\u00e5n dessa luftprover analyseras sedan genom RT-qPCR (<em>reverse transcription quantitative polymerase chain reaction)<\/em> f\u00f6r att best\u00e4mma koncentrationen av RNA i proverna.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi har samlat in cirka 250 prover vid infektionsavdelningar, intensivv\u00e5rdsavdelningar, medicinsk akutv\u00e5rdsavdelning och patolog med denna metod. Endast en liten del har analyserats hittills. Av de analyserade proverna \u00e4r majoriteten PCR-negativa.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att resultaten ska \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r f\u00f6rekomst av SARS-CoV-2 i luften. Om vissa situationer kan kopplas till \u00f6kade koncentrationer av luftburet virus, kan det spela en viktig roll i utformandet av riktlinjer och hygienrutiner f\u00f6r v\u00e5rdpersonal i kontakt med Covid-19-patienter.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32151.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478920\">\n<h3 id=\"P94\">P94 &#8211; Ny digital utbildning i Basala hygienrutiner \u2013 en REN patients\u00e4kerhetsfr\u00e5ga i tiden!<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Susanne Wiklund<\/strong><sup>1<\/sup>,Christina Stamm<sup>1<\/sup>, Rebecca Lundholm-Krig<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> V\u00e5rdhygien Stockholm, Region Stockholm, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen, Stockholm, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Att tidigt hitta enskilda smittsamma patienter inom v\u00e5rden \u00e4r betydelsefullt. Dock kan man inte sl\u00e5 sig till ro med att identifiera enstaka smittb\u00e4rare, och f\u00f6ruts\u00e4tta att andra patienter inte har ett b\u00e4rarskap av smitt\u00e4mnen. M\u00e5nga g\u00e5nger sprids smitta fr\u00e5n \u00e4nnu icke konstaterade smittb\u00e4rare, som vid pandemin av covid-19. Av den anledningen \u00e4r det av yttersta vikt att man vid allt v\u00e5rdarbete till\u00e4mpar ett s\u00e4kert s\u00e4tt att arbeta, det som ben\u00e4mns Basala hygienrutiner.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">V\u00e5rdhygien Stockholm har sedan tio \u00e5r tillbaka erbjudit en webbaserad utbildning i <em>Basala hygienrutiner<\/em> med totalt \u00f6ver en miljon bes\u00f6kare.\u00a0I slutet av januari 2020 st\u00e4ngdes den utbildningen, och ist\u00e4llet presenterades vid starten av pandemin med covid-19 i Sverige en ny modern digital utbildning p\u00e5 V\u00e5rdhygien Stockholms hemsida. Utbildningen \u00e4r utformad i html-format vilket medger anv\u00e4ndning \u00e4ven i smartphones och surfplattor. Validering av utbildningen har genomf\u00f6rts i tv\u00e5 steg, dels med en multiprofessionell anv\u00e4ndargrupp fr\u00e5n olika v\u00e5rdverksamheter, och slutligen med experterna p\u00e5 V\u00e5rdhygien Stockholm. Efter avslutad utbildning finns m\u00f6jlighet att ladda ned och skriva ut ett diplom.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">V\u00e5rdhygien Stockholms nya digitala utbildning i <em>Basala hygienrutiner<\/em> har blivit en framg\u00e5ng nationellt. Lanseringen kom i precis r\u00e4tt tid \u2013 i b\u00f6rjan av covid-19-pandemin \u2013 och den har anv\u00e4nts flitigt \u00f6ver hela Sverige. I nul\u00e4get har utbildningen haft \u00f6ver 346 000 bes\u00f6kare, och f\u00f6rhoppningsvis har den bidragit till att \u00f6ka kunskaperna om <em>Basala hygienrutiner<\/em> under r\u00e5dande pandemi.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">I arbetet med att f\u00f6rebygga v\u00e5rdrelaterade infektioner och smittspridning \u00e4r en digital utbildning i <em>Basala hygienrutiner<\/em> ett kraftfullt, snabbt och l\u00e4ttillg\u00e4ngligt utbildningsalternativ.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478927\">\n<h3 id=\"P95\">P95 &#8211; Omfattande smittspridning med h\u00f6g d\u00f6dlighet vid utbrott av Covid-19 p\u00e5 geriatrisk enhet<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Sofia Myhrman<\/strong><sup>1<\/sup>,Josefin Olausson<sup>1<\/sup>, Johan Ringlander<sup>1<\/sup>, Lin\u00e9a Gustavsson<sup>2<\/sup>, Hedvig Engstr\u00f6m Jakobsson<sup>1<\/sup>, Martina Sansone<sup>1, 3<\/sup>, Johan Westin<sup>3, 4<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> VO Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> VO Geriatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> VO Infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>4<\/sup> Institutionen f\u00f6r Biomedicin, Avdelningen f\u00f6r Infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Orsaker och konsekvenser av spridning av Sars-Cov2 i v\u00e5rdmilj\u00f6 \u00e4r ofullst\u00e4ndigt kartlagda. Diffus symtombild och h\u00f6g smittsamhet tidigt i sjukdomsf\u00f6rloppet medf\u00f6r sv\u00e5righeter att identifiera fall och f\u00f6rebygga smittspridning. Vi beskriver ett sjukhusutbrott av Sars-Cov2 p\u00e5 en geriatrisk v\u00e5rdavdelning d\u00e4r epidemiologiska och kliniska data tillsammans med helgenomsekvensering anv\u00e4nts f\u00f6r detaljerad kartl\u00e4ggning.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Utbrottsanalysen omfattar 32 patienter och 15 v\u00e5rdpersonal med positivt luftv\u00e4gsprov (RT-PCR) f\u00f6r Sars-Cov2 som insjuknat i samband med v\u00e5rd eller arbete p\u00e5 en geriatrisk enhet mellan 8\/4\u201314\/5 2020. Retrospektiv genomg\u00e5ng av patientdata kombinerades med epidemiologiska uppgifter och virusdata. Djupsekvensering av virusets hela genom utf\u00f6rdes, f\u00f6ljt av fylogenetisk analys och j\u00e4mf\u00f6relse med inrapporterade virusstammar fr\u00e5n omgivningen under samma tidperiod.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Patienternas median\u00e5lder var 84 \u00e5r och 17\/32 (53%) var m\u00e4n. Medianv\u00e5rdtid f\u00f6re positivt prov var 9 dagar. I 19 fall (59%) hade patienten samv\u00e5rdats med annat verifierat fall med samma virusstam. Vanligaste Covid-19-symtom var feber (44%) och hosta (38%). En patient bed\u00f6ms som asymtomatisk. Fjorton av 32 patienter avled inom 30 dagar (44%), i median 9 dagar efter provtagning. Cycle threshold var i median 20 f\u00f6r patient respektive 25 f\u00f6r personalprover. Helgenomsekvensering var m\u00f6jlig f\u00f6r 27\/32 patientprover och 14\/15 personalprover. Sl\u00e4ktskapsanalys visar introduktion av minst tre virusstammar fr\u00e5n olika clades av Sars-CoV-2, av vilka sannolikt tv\u00e5 spreds vidare i kluster bland patienter och personal under utbrottsperioden.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Helgenomsekvensering av Sars-Cov2 kan anv\u00e4ndas f\u00f6r kartl\u00e4ggning av sjukhusspridning. Vi fann st\u00f6d f\u00f6r smittspridning mellan patienter och personal. Symtombaserad provtagning ter sig otillr\u00e4ckligt f\u00f6r att tidigt identifiera fall och f\u00f6rebygga smittspridning p\u00e5 geriatriska enheter.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478941\">\n<h3 id=\"P96\">P96 &#8211; Respiratoriska droppar och aerosoler fr\u00e5n tal och s\u00e5ng<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Malin Alsved<\/strong><sup>1<\/sup>,Alexios Matamis<sup>2<\/sup>, Ragnar Bohlin<sup>3<\/sup>, Mattias Richter<sup>2<\/sup>, Per-Erik Bengtsson<sup>2<\/sup>, Carl-Johan Fraenkel<sup>4<\/sup>, Patrik Medstrand<sup>5<\/sup>, Jakob L\u00f6ndahl<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> F\u00f6rbr\u00e4nningsfysik, Lunds universitet, Lund, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> San Fransisco symfoniorkesters k\u00f6r, San Fransisco, CA, USA<br \/><sup>4<\/sup> V\u00e5rdhygien, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Lund, Sverige<br \/><sup>5<\/sup> Klinisk virologi, Lunds universitet, Lund, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Under Covid-19-pandemin har k\u00f6rs\u00e5ng begr\u00e4nsats p\u00e5 grund av att n\u00e5gra k\u00f6r\u00f6vningar och konserter resulterat i utbrott av Covid-19. Vid en k\u00f6r\u00f6vning i Skagit County, Washington state, USA spreds sjukdomen till 87% av deltagarna. Man misst\u00e4nkte att utandade droppar och aerosoler kan ha bidragit till den effektiva smittspridningen, men kunskap saknades om aerosolemissioner vid s\u00e5ng. Syftet med v\u00e5r studie var att m\u00e4ta hur mycket droppar och aerosoler som sprids fr\u00e5n utandningsluft vid s\u00e5ng j\u00e4mf\u00f6rt med vid tal.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Tolv frivilliga s\u00e5ngare (7 professionella, 5 amat\u00f6rer) deltog i studien. M\u00e4tningar utf\u00f6rdes i en renluftskammare d\u00e5 s\u00e5ngarna sj\u00f6ng en kort, konsonantrik text. S\u00e5ngarna fick dels sjunga in i en tratt, d\u00e4r aerosolpartiklar i storleken 0,5-20 \u00b5m m\u00e4ttes, och dels sjunga framf\u00f6r en h\u00f6ghastighetskamera d\u00e4r droppar studerdes med bildanalys. Wilcoxons signed rank test anv\u00e4ndes f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra olika s\u00e5ng- och tal\u00f6vningar p\u00e5 gruppniv\u00e5. Vi samlade ocks\u00e5 in luftprover n\u00e4ra tv\u00e5 Covid-19-sjuka personer som andades, l\u00e4ste h\u00f6gt respektive sj\u00f6ng och analyserade proverna med PCR.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">S\u00e5ngarna andades ut en st\u00f6rre m\u00e4ngd aerosol under s\u00e5ng \u00e4n under tal (p=0.002), och \u00e4nnu mer under h\u00f6gljudd s\u00e5ng (p=0.002). \u00c4ven antalet utandade droppar \u00f6kade under s\u00e5ng och h\u00f6gljudd s\u00e5ng, men statistisk signifikans uppn\u00e5ddes inte p\u00e5 grund av ett l\u00e4gre antal deltagare (5) i m\u00e4tningarna med h\u00f6ghastighetskameran. D\u00e5 testpersonerna sj\u00f6ng h\u00f6gljutt med munskydd var m\u00e4ngden utandad aerosol och droppar l\u00e5g, i niv\u00e5 med normalt tal. SARS-CoV-2 kunde inte p\u00e5visas i luftproverna.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">S\u00e5ng och tal i h\u00f6gljudda milj\u00f6er b\u00f6r betraktas som riskfulla aktiviteter under Covid-19-pandemin.<\/span><\/p>\n<p>Studien har publicerats i Aerosol Science and Technology.<\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32154.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478957\">\n<h3 id=\"P97\">P97 &#8211; Yrkesrelaterad risk och antikroppar mot coronaviruset hos anst\u00e4llda i Region V\u00e4sterbotten<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">9. Smittspridning<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Anders Johansson<\/strong><sup>1<\/sup>,Peter Fj\u00e4llstr\u00f6m<sup>1<\/sup>, Stephan Stenmark<sup>2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> V\u00e5rdhygien Region V\u00e4sterbotten, Ume\u00e5, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> Smittskydd Region V\u00e4sterbotten, Ume\u00e5, Sverige<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Arbetsgivaren erbj\u00f6d alla anst\u00e4llda inom Region V\u00e4sterbotten att testa antikroppar mot coronaviruset och svara p\u00e5 fr\u00e5gor om yrkesrelaterad- och andra risker f\u00f6r covid-19.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Medarbetarna erbj\u00f6ds att l\u00e4mna blodprov och i samband med detta besvara en elektronisk enk\u00e4t under perioden juni-augusti 2020. Blodproven analyserades f\u00f6r antikroppar vid kliniskt mikrobiologiska laboratoriet, Norrlands universitetssjukhus (Abbot Architect sars-CoV-2 IgG). Analysresultat i gr\u00e5zon omtestades med en in-house S-antigen-test med h\u00f6gre k\u00e4nslighet.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">383\/10671 medarbetare (3,6%) hade antikroppar. Antikroppstest och enk\u00e4tsvar fanns f\u00f6r 6366 individer (5105 kvinnor, 1261 m\u00e4n). Analyser per arbetsplats visade att andelen med antikroppar varierade kraftigt mellan arbetsplatser (0-24%) med kluster p\u00e5 vissa arbetsplatser. Personer med antikroppar hade oftare svarat &#8220;ja&#8221; p\u00e5 att de delat hush\u00e5ll med en person med covid-19 (34,4% n=32; 95% CI 20,3\u201351,8) j\u00e4mf\u00f6rt med de som svarat &#8220;nej&#8221; (1,6% n=5903; 95% CI 1,3\u20132,0). Enk\u00e4tfr\u00e5gor om olika typer av yrkesrelaterad exposition f\u00f6r patienter med covid-19 kunde inte s\u00e4kerst\u00e4lla samband med antikroppar. Det fanns inget enkelt dos-respons-samband med expositionstid f\u00f6r covid-19-patienter. En multivariat logistisk regressionsanalys med antikroppar som beroende variabel f\u00f6r yrkesgrupperna l\u00e4kare, sjuksk\u00f6terska och undersk\u00f6terska visade att medarbetare p\u00e5 avdelningar som tagit hand om covid-19-patienter oftare hade antikroppar, odds-ratio 2,68 (p&lt;0,01). Sjuksk\u00f6terska var en signifikant f\u00f6rklaringsvariabel, odds-ratio 1,89 (p=0,02).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Unders\u00f6kningen p\u00e5visar yrkesrelaterad risk f\u00f6r covid-19 kopplad till arbete p\u00e5 avdelning d\u00e4r covid-19-patienter har v\u00e5rdats och till att vara sjuksk\u00f6terska. Den yrkesrelaterade risken \u00e4r i absoluta tal liten j\u00e4mf\u00f6rt med risken n\u00e4r n\u00e5gon i det egna hush\u00e5llet har haft covid-19. Medarbetare smittar ofta varandra, \u00e4ven p\u00e5 arbetsplatser som inte v\u00e5rdar patienter.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/31980.jpg\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">10. Virologi<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478967\">\n<h3 id=\"P98\">P98 &#8211; SARS-CoV-2 RNA niv\u00e5er och duration av virusuts\u00f6ndring fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4gar skiljer sig inte \u00e5t mellan patienter med mild respektive allvarlig\/kritisk covid-19<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Virologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Aylin Yilmaz<sup>1, 2<\/sup>,<strong>Emelie Marklund<\/strong><sup>1, 2<\/sup>, Maria Andersson<sup>1<\/sup>, Staffan Nilsson<sup>3<\/sup>, Lars-Magnus Andersson<sup>1, 2<\/sup>, Magnus Lindh<sup>4<\/sup>, Magnus Gissl\u00e9n<sup>1, 2<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avd. f\u00f6r infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>3<\/sup> Avd. f\u00f6r matematisk vetenskap, Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Viruskinetiken f\u00f6r SARS-CoV-2 \u00e4r \u00e4nnu ej helt klarlagd. Tidigare studier har beskrivit att patienter med allvarlig sjukdom har h\u00f6gre virusniv\u00e5er, p\u00e5visbara under l\u00e4ngre tid fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4garna, j\u00e4mf\u00f6rt med patienter med mild sjukdom. Det har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslagits att virusniv\u00e5er fr\u00e5n nasofarynx skulle kunna anv\u00e4ndas som prognostisk mark\u00f6r.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">SARS-CoV-2 RNA i \u00f6vre luftv\u00e4gsprov fr\u00e5n patienter med mild eller allvarlig\/kritisk covid-19 f\u00f6ljdes tills PCR-prov blev negativt och virusniv\u00e5erna i grupperna j\u00e4mf\u00f6rdes. Samband mellan symptomduration och antal dagar med detekterbart virus hos patienter med mild sjukdom analyserades.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Vi inkluderade 56 vuxna patienter; 39 med mild sjukdom utan behov av sjukhusv\u00e5rd (median\u00e5lder 43 \u00e5r, 24 kvinnor) och 17 med allvarlig\/kritisk sjukdom med behov av syrgas p\u00e5 h\u00f6gfl\u00f6desgrimma eller respiratorv\u00e5rd (median\u00e5lder 52 \u00e5r, 1 kvinna). De h\u00f6gsta virusniv\u00e5erna upptr\u00e4dde tidigt efter symptomdebut oavsett allvarlighetsgrad av sjukdom. Virusniv\u00e5er fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4gar skiljde sig inte mellan patienter med mild och allvarlig\/kritisk sjukdom. \u00d6ver h\u00e4lften av patienterna var oavsett sjukdomsgrad PCR-positiva i prov fr\u00e5n nasofarynx\/svalg i mer \u00e4n 20 dagar fr\u00e5n symptomdebut och vi s\u00e5g ingen skillnad mellan grupperna i tid med detekterbart virus i \u00f6vre luftv\u00e4gar. Vi fann en moderat korrelation mellan antal dagar med symptom och antal dagar av detekterbart virus i \u00f6vre luftv\u00e4garna (r= 0,34 , p= 0,05).<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Vi fann ingen skillnad p\u00e5 virusniv\u00e5er i \u00f6vre luftv\u00e4gar mellan patienter med mild och allvarlig\/kritisk sjukdom vilket talar emot att anv\u00e4nda niv\u00e5er av SARS-CoV-2 RNA som prognostisk mark\u00f6r.<\/span><\/p>\n<div align=\"center\">\n<p><img style=\"max-height: 400px; max-width: 800px;\" src=\"https:\/\/www.appsinmedic.com\/servers\/stotac2020\/absFiles\/32340.png\" height=\"400px\" \/>&gt;<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947478980\">\n<h3 id=\"P99\">P99 &#8211; \u00c5terinsjuknande i covid-19 och persistent infektion \u2013 resultat fr\u00e5n databasgenoms\u00f6kning och helgenomsekvensering av SARS-CoV-2<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">10. Virologi<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Johan Ringlander<\/strong><sup>1<\/sup>,Josefin Olausson<sup>1<\/sup>, Tor H\u00e4rnqvist<sup>2<\/sup>, Hedvig Engstr\u00f6m Jakobsson<sup>1<\/sup>, Magnus Lindh<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>2<\/sup> Infektionskliniken, NU-sjukv\u00e5rden, Trollh\u00e4ttan<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Globalt har hittills 23 fall av verifierade \u00e5terinsjuknanden med SARS-CoV-2 rapporterats, de flesta med milda symtom, men tv\u00e5 fall av allvarlig reinfektion samt ett d\u00f6dsfall har beskrivits.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">I laboratoriedatabasen som inneh\u00f6ll SARS-CoV-2-RNA-data f\u00f6r 59,998 patienter s\u00f6ktes positiva PCR-resultat i prover tagna med &gt;50 dagars intervall. Om minst tv\u00e5 prover med tillr\u00e4cklig virusm\u00e4ngd fanns sparade gjordes djupsekvensering av hela virusgenomet (ca 30000 nukleotider) med Ion Torrent efter multiplex-PCR som genererar ett stort antal \u00f6verlappade amplikon.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Totalt identifierades 20 individer med potentiell \u00e5terinfektion. CT-v\u00e4rdena var signifikant l\u00e4gre i prov 1 j\u00e4mf\u00f6rt med prov 2 (som togs &gt;50 dagar efter prov 1). Patienter med tv\u00e5 prover med &gt;50 dagar intervall var signifikant \u00e4ldre \u00e4n andra i databasen.<\/span><\/p>\n<p>Parade prover fr\u00e5n fyra patienter sekvenserades. I ett fall p\u00e5visades virus av samma clade i b\u00e5da proverna, men \u00e5tta nukleotiders sekvensskillnad st\u00f6der starkt \u00e5terinfektion. Symtomen var mildare och SARS-Cov2-RNA-niv\u00e5n mycket l\u00e4gre vid andra tillf\u00e4llet. Rutinserologi (IgG mot N) visade mycket svag reaktion, men i neutralisationstest s\u00e5gs titerstegring efter andra infektionstillf\u00e4llet.<\/p>\n<p>I de tre andra fallen s\u00e5gs, med ca tv\u00e5 m\u00e5naders intervall, tv\u00e5 nukleotidolikheter hos virustammen tillh\u00f6rande en patient, och identiska sekvenser hos tv\u00e5 patienter.<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Persistent infektion var hos tre \u00e4ldre patienter f\u00f6rklaringen till positiv PCR-test med &gt;50 dagars intervall. I dessa fall s\u00e5gs l\u00e5ngsam evolutionstakt av SARS-CoV-2. I det fj\u00e4rde fallet verifierade sekvenseringen \u00e5terinsjuknande i covid-19. De lindrigare symtomen och l\u00e4gre virusniv\u00e5n talar f\u00f6r att denna patient utvecklat viss immunitet, trots gr\u00e4nsv\u00e4rdeniv\u00e5 av antikroppar i serologiskt rutintest efter andra infektionstillf\u00e4llet.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<h2 class=\"Heading2\" style=\"font-size: 38pt; text-align: center;\">11. \u00d6vrigt<\/h2>\n<div id=\"main_div_1607947478990\">\n<h3 id=\"P100\">P100 &#8211; COPE Staff \u2013 En utv\u00e4rdering av den psykosociala arbetsmilj\u00f6n och upplevelsen av att arbeta n\u00e4ra gravida, f\u00f6dande och nyf\u00f6dda under COVID-19-pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Ola Andersson<sup>1, 2<\/sup>,Ylva Carlsson<sup>3, 4<\/sup>, Sofie Graner<sup>5, 6<\/sup>, Emina Had\u017eibajramovi\u0107<sup>7, 8<\/sup>, Maria Jonsson<sup>9, 10<\/sup>, Elin Naurin<sup>11<\/sup>, Verena Sengpiel<sup>3, 4<\/sup>, Malin Veje<sup>12, 13<\/sup>, Anna Wessberg<sup>3<\/sup>, Magnus \u00c5kerstr\u00f6m<sup>7<\/sup>, <strong>Karolina Linden<\/strong><sup>14<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Avdelningen f\u00f6r pediatrik, Institutionen f\u00f6r kliniska vetenskaper, Lunds Universitet<br \/><sup>2<\/sup> Neonatalv\u00e5rden, Sk\u00e5nes universitetssjukhus<br \/><sup>3<\/sup> Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>4<\/sup> Avdelning f\u00f6r obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs Universitet<br \/><sup>5<\/sup> BB Stockholm, Danderyds Sjukhus<br \/><sup>6<\/sup> Centrum f\u00f6r L\u00e4kemedelsepidemiologi, institutionen f\u00f6r medicin, Karolinska Institutet, Solna<br \/><sup>7<\/sup> Institutet f\u00f6r Stressmedicin, V\u00e4stra G\u00f6talands Regionen<br \/><sup>8<\/sup> Avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Institutionen f\u00f6r medicin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>9<\/sup> Kvinnosjukv\u00e5rden, Akademiska sjukhuset, Uppsala<br \/><sup>10<\/sup> Institutionen f\u00f6r Kvinnors och Barns H\u00e4lsa, Uppsala universitet<br \/><sup>11<\/sup> Statsvetenskapliga institutionen, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>12<\/sup> Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg<br \/><sup>13<\/sup> Institutionen f\u00f6r Biomedicin, G\u00f6teborgs universitet<br \/><sup>14<\/sup> Institutionen f\u00f6r V\u00e5rdvetenskap och H\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Graviditets-, f\u00f6rlossnings- och neonatalv\u00e5rd har genomf\u00f6rt stora verksamhetsf\u00f6r\u00e4ndringar till f\u00f6ljd av COVID-19. I princip ingen v\u00e5rd inom dessa omr\u00e5den kan st\u00e4llas in d\u00e5 det till stor del \u00e4r akutv\u00e5rd som kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r kvinnans och barnets liv. Inf\u00f6randet av \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00e5 tillst\u00e5nd en fungerande v\u00e5rd under\u00a0 pandemin kan inneb\u00e4ra \u00f6kad arbetsbelastning och moralisk stress f\u00f6r personalen.<br \/>Mindre tv\u00e4rsnittsstudier p\u00e5visar att sjukv\u00e5rdspersonal upplever fysisk och psykosocial stress under pandemin med effekter som bed\u00f6ms kunna bli l\u00e5ngvariga.<\/span><\/p>\n<p>Syftet med denna nationella multicenterstudie \u00e4r att:<br \/><em>1) unders\u00f6ka den psykosociala arbetsmilj\u00f6n och dess p\u00e5verkan p\u00e5 personalen inom graviditets-, f\u00f6rlossnings- och neonatalv\u00e5rd under och efter pandemin<br \/>2) skapa kunskap som kan anv\u00e4ndas under COVID-19 och i kommande pandemier genom att ta tillvara p\u00e5 de l\u00e4rdomar och erfarenheter som uppkommit i organisationerna<\/em><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Samtliga svenska kvinnokliniker och anslutna neonatalenheter samt infektionskliniker som v\u00e5rdar gravida och nyf\u00f6rl\u00f6sta kvinnor kan delta i studien. Med hj\u00e4lp av elektroniska enk\u00e4tutskick med validerade instrument, kommer vi kunna studera hur COVID-19 p\u00e5verkar personalens psykosociala arbetsmilj\u00f6 och m\u00e4ta utbr\u00e4ndhets- och stressymptom. Vi kommer \u00e4ven att f\u00f6lja aspekter av psykosocialt s\u00e4kerhetsklimat, patients\u00e4kerhet och f\u00f6rtroende f\u00f6r myndigheternas och globala samfunds hantering av pandemin. Med hj\u00e4lp av upprepade m\u00e4tningar f\u00f6ljs f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid i olika skeenden av pandemin. Vi planerar \u00e5rliga uppf\u00f6ljningar under fem \u00e5rs tid efter att pandemirestriktionerna h\u00e4vts. F\u00f6r att n\u00e5 f\u00f6rdjupad kunskap kommer \u00e4ven teoridrivna kvalitativa intervjuer att genomf\u00f6ras.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Datainsamlingen p\u00e5b\u00f6rjas under november 2020. Tjugotv\u00e5 av landets drygt 40 f\u00f6rlossningskliniker planerar att medverka.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Pandemins l\u00e5ngtidskonsekvenser avseende psykosocialarbetsmilj\u00f6 kommer att kunna m\u00e4tas.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947479010\">\n<h3 id=\"P101\">P101 &#8211; Den nationella Covid-19-dataportalen \u2013 Snabbare forskning genom datadelning under Covid-19 pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Katarina \u00d6jefors Stark<\/strong><sup>1<\/sup>,Arnold Kochari<sup>1<\/sup>, Parul Tewatia<sup>1<\/sup>, Per Kraulis<sup>1<\/sup>, Linus \u00d6stberg<sup>1<\/sup>, Phil Ewels<sup>1<\/sup>, Hanna Kultima<sup>1<\/sup>, Johan Rung<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> SciLifeLab Data Centre, Uppsala universitet Husargatan 3 75108 Uppsala<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Covid-19-pandemin har delvis f\u00f6r\u00e4ndrat forskningens f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Den svenska Covid-19-dataportalen[1] \u00e4r en nationell webbplats f\u00f6r data och datarelaterade tj\u00e4nster riktad mot Covid-19-forskare i Sverige, utvecklad och bemannad av SciLifeLab p\u00e5 uppdrag av Vetenskapsr\u00e5det. Portalen utg\u00f6r den svenska noden i ett brett Europeiskt n\u00e4tverk f\u00f6r att st\u00f6dja datadelning. Syftet \u00e4r att st\u00f6dja svensk Covid-19-forskning med en samlad k\u00e4lla till information och tj\u00e4nster genom ett nationellt mandat.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Publikationer och pre-prints (MedRxiv och BioRxiv) r\u00f6rande Covid-19 har insamlats. Urvalskriteriet var minst en medf\u00f6rfattare vid svenskt l\u00e4ros\u00e4te. Relevansbed\u00f6mning och sammanst\u00e4llning av forskningsartiklar och tillg\u00e4ngliga forskningsdata har gjorts manuellt. Resultat och data \u00e4r fritt tillg\u00e4ngliga p\u00e5 den svenska Covid-19-dataportalen, och all kod bakom portalen \u00e4r fritt tillg\u00e4nglig via GitHub.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">Forskningsdata och result relaterade till Covid-19 fr\u00e5n forskningsartiklar med medf\u00f6rfattare fr\u00e5n svenska l\u00e4ros\u00e4ten presenteras i dataportalen och g\u00f6rs s\u00f6kbara i en publikationsdatabas. \u00c4ven p\u00e5g\u00e5ende projekt finansierade av svenska anslagsgivare redovisas. Till dags dato[1] har 668 vetenskapliga artiklar med minst en medf\u00f6rfattare vid ett svenskt universitet publicerats. P\u00e5 portalen presenteras \u00e4ven svenska forskningsartiklar med tillh\u00f6rande fritt tillg\u00e4ngliga forskningsdata (N=52) <sup>2<\/sup>. Covid-19-dataportalen visualiserar \u00e4ven statistik fr\u00e5n centra f\u00f6r PCR-baserade SARS-CoV-2-tester och antikroppstester. Portalen tillg\u00e4ngligg\u00f6r \u00e4ven verktyg och tj\u00e4nster f\u00f6r att st\u00f6dja datadelningen kring Covid-19-forskning och har haft \u00f6ver 5,800 unika bes\u00f6kare under fem m\u00e5naders drift.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">Redan nu, sex m\u00e5nader efter att de f\u00f6rsta forskningsprogrammen f\u00f6r Covid-19 startat i Sverige, ser vi att en stor m\u00e4ngd resultat och data gjorts \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga, och att datadelning \u00a0\u00e4r en viktig komponent i den internationella forskningen kring \u00a0SARS-CoV-2-viruset.<\/span><\/p>\n<p>[1] https:\/\/covid19dataportal.se<br \/>[2] 2020-10-31<\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947479025\">\n<h3 id=\"P102\">P102 &#8211; Erfarenheter hos patienter inom palliativ v\u00e5rd och deras n\u00e4rst\u00e5ende med anledning av den p\u00e5g\u00e5ende Covid-pandemin<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Inger Benkel<\/strong><sup>1, 2, 3<\/sup>,Linnea Carling<sup>1, 3<\/sup>, Elisabet L\u00f6fdahl<sup>1, 3<\/sup>, Ulla Molander<sup>1, 2, 3<\/sup>, Stina Nyblom<sup>1, 2, 3<\/sup>, Joakim \u00d6hl\u00e9n<sup>1, 2, 3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Palliativa sektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>2<\/sup> G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg, Sverige<br \/><sup>3<\/sup> Blev fel<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Det som hittills unders\u00f6kts i aktuell pandemi \u00e4r ett antal studier om behandling, diagnostik, riskfaktorer och skyddsutrustning. S\u00e5vitt vi vet finns inte mycket skrivet om hur patienter med livshotande sjukdom upplever att samtidigt befinna sig under ett hot fr\u00e5n en allvarlig pandemisk smitta. Syftet \u00e4r att unders\u00f6ka konsekvenser och erfarenheter av den p\u00e5g\u00e5ende Covid-19 pandemin f\u00f6r patienter som v\u00e5rdas inom avancerad hemsjukv\u00e5rd och deras n\u00e4rst\u00e5ende.<\/span><\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">Studien har en kvalitativ design som baseras p\u00e5 intervjuer med patienter som \u00e4r inskrivna i Avancerad hemsjukv\u00e5rd (ASIH) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och deras n\u00e4rst\u00e5ende. Intervjuerna spelas in, transkriberas ordagrant och analyseras kvalitativt.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">36 intervjuer har genomf\u00f6rts varav 22 med patienter. Resultaten hittills visar att pandemin medf\u00f6rt \u00f6kad isolering och f\u00e4rre kontaktytor. Vissa kopplade isoleringen mer till f\u00f6rs\u00e4mrad ork och funktionsf\u00f6rm\u00e5ga relaterat till grundsjukdom \u00e4n till pandemin. Praktiskt st\u00f6d i vardagslivet i form av insatser av n\u00e4rst\u00e5ende och kreativa l\u00f6sningar har oftast fungerat. Gemenskap och st\u00f6d som fysiska m\u00f6ten med n\u00e4rst\u00e5ende och v\u00e4nner har dock saknats av m\u00e5nga. Oro och r\u00e4dsla f\u00f6r att smittas av Covid-19 \u00e4r tydlig. N\u00e4rst\u00e5ende upplever en frustration \u00f6ver att inte kunna ge st\u00f6d p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare. Patienter och n\u00e4rst\u00e5ende upplever att tillr\u00e4ckligt st\u00f6d fr\u00e5n ASIH har erh\u00e5llits \u00e4ven under pandemin<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">ASIH:s m\u00e5l att ge patienterna det st\u00f6d de beh\u00f6ver har i huvudsak kunnat uppr\u00e4tth\u00e5llas under pandemin. Patienter och n\u00e4rst\u00e5ende har hittat kreativa l\u00f6sningar f\u00f6r att f\u00e5 vardagen att fungera.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947479037\">\n<h3 id=\"P103\">P103 &#8211; Fallbeskrivning: Kan man bli smittad av SARS-CoV-2 igen fast man har antikroppar mot SARS-CoV-2?<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\"><strong>Hong Yin<\/strong><sup>1<\/sup>,Karin Elfving<sup>1<\/sup>, Anna-Karin Jonsson<sup>1<\/sup>, Michaela Skytt<sup>2<\/sup>, Martina Sol\u00e9n<sup>1<\/sup>, Emelie Perttsson<sup>1<\/sup>, Lina Hedberg<sup>1<\/sup>, Jennie Gruvris<sup>1<\/sup>, Dorota Kowa\u00f6ska<sup>1<\/sup>, Lpuise Eriksson<sup>1<\/sup>, \u00c5sa Frid<sup>1<\/sup>, Fei Sj\u00f6berg<sup>3<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> Klinisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin Dalarna, Region Dalarna<br \/><sup>2<\/sup> Smittskydd och V\u00e5rdhygien Dalarna, Region Dalarna<br \/><sup>3<\/sup> Insitutionen f\u00f6r.biomedicin, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">En 29 \u00e5rig kvinna testades positivt i PCR f\u00f6r SARS-CoV-2 9 november med f\u00f6rkylningssymtom, \u00e4ven f\u00f6rlust av smak- och luktsinne, symtomdebut 5 november. Hennes partner var SARS-CoV-2 positiv i PCR i oktober.<\/span><\/p>\n<p>Kvinnan hade luftv\u00e4gssymtom i mars och tog serumprov i juli d\u00e4r antikroppar (IgG) mot SARS-CoV-2 p\u00e5visades (titer 3,69) med <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">Chemiluminescense Microparticle Immunoassay<\/span> (CMIA), antikroppar p\u00e5visades ej med <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">Enzyme-linked Immunosorbent Assay<\/span> (ELISA).<\/p>\n<p>Serumprov taget 11 november p\u00e5visar IgG 8,68 med CMIA och 3,52 med ELISA.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">CMIA: IgG mot SARS-CoV-2 nukleokapsidproteinet (N-protien).<\/span><\/p>\n<p>ELISA: IgG mot <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">SARS-CoV-2 <\/span>spikeproteinet (S-protein).<\/p>\n<p>RT-PCR<\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">RdRp-gen ct-v\u00e4rde 25,6 f\u00f6r provet taget 9 november. Resultatet har bekr\u00e4ftats med PCR p\u00e5 samma prov och nya prover fr\u00e5n nph+svalg, svalg och aspirat som togs 3 dagar efter f\u00f6rsta provtagningen, alla med positivt resultat.<\/span><\/p>\n<p>SARS-CoV-2 IgG fr\u00e5n serumprov taget 11 november har titer 8,68 mot <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">N-protien<\/span> och 3,53 mot <span style=\"display: inline !important; float: none; background-color: #ffffff; cursor: text; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-decoration: none; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;\">S-protein<\/span>. F\u00f6rsta serumprovet har analyserats om med samma resultat som i juli.<\/p>\n<p>B\u00e5da serumproverna har skickats till externt lab f\u00f6r ytterligare konfirmering med iFlash vid Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenskasjukhuset, (v\u00e4nta p\u00e5 resultat).<\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">En kvinna har blivit smittad igen trots att hon hade antikroppar mot SARS-CoV-2. Niv\u00e5n av antikroppar har \u00f6kat mycket mellan f\u00f6rsta och andra serumprovet i juli respektive november. Tyv\u00e4rr saknar vi PCR-prov fr\u00e5n kvinnans f\u00f6rsta sjukdomstillf\u00e4lle i mars pga att under v\u00e5ren fanns inte m\u00f6jlighet att testa alla patienter med milda symtom, d\u00e4rmed kan sekvensering ej utf\u00f6ras.<\/span><\/p>\n<p>Hoppas v\u00e5rt resultat kan bidra till att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 hur immunitet fungerar, \u00f6ka erfarenheten om immunsvar och komplettera kunskapsl\u00e4get om SARS-CoV-2.<\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<div id=\"main_div_1607947479058\">\n<h3 id=\"P104\">P104 &#8211; F\u00f6r\u00e4ndringar i prim\u00e4rv\u00e5rden under COVID-19-pandemin: erfarenheter fr\u00e5n professionella yrkesut\u00f6vare i \u00e5tta europeiska l\u00e4nder<\/h3>\n<p id=\"category\" class=\"category_associated\">11. \u00d6vrigt<\/p>\n<p id=\"author\" class=\"author_associated\">Marta Wanat<sup>1<\/sup>,Melanie Hoste<sup>2<\/sup>, Nina Gobat<sup>1<\/sup>, Marilena Anastasaki<sup>3<\/sup>, Femke Bohmer<sup>4<\/sup>, Slawomir Chlabicz<sup>5<\/sup>, Annelies Colliers<sup>2<\/sup>, Karen Farrell<sup>6<\/sup>, Maria-Nefeli Karkana<sup>3<\/sup>, Christos Lionis<sup>3<\/sup>, Ludmila Marcinowicz<sup>5<\/sup>, Katrin Reinhardt<sup>4<\/sup>, <strong>Ingmarie Skoglund<\/strong><sup>7, 8<\/sup>, P\u00e4r-Daniel Sundvall<sup>7, 8<\/sup>, Akke Vellinga<sup>6<\/sup>, Theo Verheij<sup>9<\/sup>, Herman Goossens<sup>2<\/sup>, Christopher C Butler<sup>1<\/sup>, Alike van der Velden<sup>9<\/sup>, Sibyl Anthierens<sup>2<\/sup>, Sarah Tonkin-Crine<sup>1<\/sup><\/p>\n<p id=\"affiliation\" class=\"affiliation_associated\"><sup>1<\/sup> University of Oxford<br \/><sup>2<\/sup> University of Antwerp<br \/><sup>3<\/sup> University of Crete<br \/><sup>4<\/sup> University Rostock<br \/><sup>5<\/sup> Medical University of Bialystok<br \/><sup>6<\/sup> National University of Ireland, Galway<br \/><sup>7<\/sup> Primary Health Care, Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg<br \/><sup>8<\/sup> Region V\u00e4stra G\u00f6taland, Research and Development Primary Health Care, Research and Development Centre S\u00f6dra \u00c4lvsborg, Bor\u00e5s<br \/><sup>9<\/sup> University Medical Centre Utrecht<\/p>\n<p class=\"introduction_associatied\"><b id=\"introduction_title\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Bakgrund:<\/b> <span id=\"introduction\" class=\"introduction_associatied\">Europeisk prim\u00e4rv\u00e5rd har stor betydelse i f\u00f6rsta linjens sjukv\u00e5rd under COVID-19-pandemin. Den har snabbt tvingats \u00e4ndra verksamheten f\u00f6r att skydda patienter och professionella.<\/span><\/p>\n<p>Tidigare studier om v\u00e5rdpersonals erfarenheter under COVID-19-pandemin har huvudsakligen fokuserat p\u00e5 sekund\u00e4rv\u00e5rd. M\u00e5let med denna studie \u00e4r att komplettera kunskapen med f\u00f6rst\u00e5elsen fr\u00e5n erfarenheter av arbete under COVID-19-pandemin bland professionella inom europeisk prim\u00e4rv\u00e5rd.<\/p>\n<p class=\"method_associatied\"><b id=\"method_title\" class=\"method_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Metod:<\/b> <span id=\"method\" class=\"method_associatied\">\u00c5ttio semistrukturerade intervjuer med professionella yrkesut\u00f6vare fr\u00e5n prim\u00e4rv\u00e5rd i England, Belgien, Nederl\u00e4nderna, Irland, Tyskland, Polen, Grekland och Sverige spelades in 2 april \u2013 2 juli 2020. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med induktiva och deduktiva tematiska tekniker.<\/span><\/p>\n<p class=\"result_associatied\"><b id=\"result_title\" class=\"result_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Resultat:<\/b> <span id=\"result\" class=\"result_associatied\">De professionella var tvungna att sj\u00e4lva fatta snabba beslut om hur de skulle \u00e4ndra sitt arbete samtidigt som de hade sm\u00e5 m\u00f6jligheter att p\u00e5verka prim\u00e4rv\u00e5rdens uppdrag. M\u00e4ngden information de fick var stor samtidigt som de saknade praktisk v\u00e4gledning och utbildning om hur v\u00e5rden skulle organiseras f\u00f6r COVID och inte-COVID-v\u00e5rd. De fick snabbt anpassa sig till nya arbetss\u00e4tt, inklusive arbete med digitala tekniker, och att hantera os\u00e4kerhet, vilket de tyckte var sv\u00e5rt. De fick moraliskt st\u00f6d och information fr\u00e5n sina kollegor.<\/span><\/p>\n<p class=\"discussion_associatied\"><b id=\"discussion_title\" class=\"discussion_associatied\" style=\"font-size: 10pt; font-weight: bold;\">Slutsats:<\/b> <span id=\"discussion\" class=\"discussion_associatied\">De professionella stod inf\u00f6r ett stort antal utmaningar f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra prim\u00e4rv\u00e5rden s\u00e5 att b\u00e5de COVID- och inte-COVID-v\u00e5rd skulle kunna ges. Flera omr\u00e5den m\u00e5ste f\u00f6rb\u00e4ttras f\u00f6r att st\u00e4rka prim\u00e4rv\u00e5rdens viktiga roll i f\u00f6rsta linjens sjukv\u00e5rd under pandemi; prim\u00e4rv\u00e5rdens roll beh\u00f6ver f\u00f6rtydligas, praktisk informationen om f\u00f6r\u00e4ndrade arbetss\u00e4tt beh\u00f6ver anpassas och f\u00f6rtydligas till sammanhangen och fortl\u00f6pande kompetensutveckling inklusive att beh\u00e4rska digital konsultation m\u00e5ste genomf\u00f6ras. Vid behov och nya fr\u00e5gest\u00e4llningar m\u00e5ste ytterligare support\u00a0 vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r de professionella.<\/span><\/p>\n<p id=\"table\">\n<\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;3.25&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.25&#8243; custom_padding=&#8221;|||&#8221; custom_padding__hover=&#8221;|||&#8221;][et_pb_post_title author=&#8221;off&#8221; date=&#8221;off&#8221; comments=&#8221;off&#8221; featured_image=&#8221;off&#8221; admin_label=&#8221;Inl\u00e4ggstitel&#8221; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; text_orientation=&#8221;center&#8221; saved_tabs=&#8221;all&#8221;][\/et_pb_post_title][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; _builder_version=&#8221;3.22&#8243;][et_pb_row _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;4.5.6&#8243; _module_preset=&#8221;default&#8221; hover_enabled=&#8221;0&#8243; sticky_enabled=&#8221;0&#8243;] Klicka p\u00e5 abstractsnumret f\u00f6r att hoppa till texten. P1 &#8211; COVIDENZA \u2013 en randomiserad multi-center l\u00e4kemedelspr\u00f6vning (fas II) av enzalutamide vid allvarlig covid-19 P2 &#8211; [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-template-blank.php","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/961"}],"collection":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=961"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2163,"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/961\/revisions\/2163"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/program.appinconf.com\/program\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}